Senast publicerat 03-11-2021 13:23

Regeringens proposition RP 26/2018 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som gäller behandling av personuppgifter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att det utfärdas lagar om ändring av vissa bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som gäller behandling av personuppgifter. Syftet med propositionen är att i fråga om den lagstiftning som gäller jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomföra Europaparlamentets och rådets för-ordning och direktiv som gäller behandling av personuppgifter. De viktigaste förslagen gäller skyldighet att föreskriva om en personuppgiftsansvarig i vissa lagar och flera nya bestämmelser som hänför sig till det nationella spelrum som dataskyddsförordningen tillåter i fråga om de registrerades rättigheter. Dessutom uppdateras hänvisningarna till lagstiftningen om skydd för personuppgifter. Till vissa lagar som gäller upphörande med att bedriva jordbruk föreslås det bli fogat nya bestämmelser om bevarandetiden för personuppgifter. Dessutom ändras vissa bestämmelser i lagen om Finlands skogscentral. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 25 maj 2018 eller så snart som möjligt efter det. Den föreslagna lagen om ändring av lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning är emellertid avsedd att träda i kraft den 6 maj 2018 eller så snart som möjligt efter det. 

ALLMÄN MOTIVERING

Inledning

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det flera lagar där det före-skrivs om behandling av personuppgifter och utlämnande av uppgifter. I huvudsak kompletterar bestämmelserna i dessa lagar regleringen i de allmänna lagarna, dvs. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen) och personuppgiftslagen (523/1999).  

Offentlighetslagen gäller offentlighet för myndigheters handlingar, tystnadsplikt och tidpunkten för när en handling blir offentlig. Huvudprincipen i offentlighetslagen är att handlingar är offentliga. Offentlighetslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt för tjänstemän, tjänsteinnehavare och andra som är verksamma vid myndigheter, utlämnandet av handlingar och förfarandet i anslutning därtill, allmänna grunder för utlämnandet av sekretessbelagda handlingar samt skyldighet för myndigheterna att genomföra god informationshantering, datasäkerhet och informationsförmedling.  

Med personuppgift avses enligt 3 § 1 punkten i personuppgiftslagen ”alla slags anteckningar som beskriver en fysisk person eller hans egenskaper eller levnadsförhållanden som kan hän-föras till honom själv eller till hans familj eller någon som lever i gemensamt hushåll med honom”. Personuppgiftslagen baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, nedan 1995 års personuppgiftsdirektiv. Enligt 8 § i personuppgiftslagen gäller om rätten att få uppgifter ur myndigheternas personregister och om annat utlämnande av personuppgifter ur dessa personregister vad som föreskrivs om offentlighet för myndighetshandlingar. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen finns en specialbestämmelse om myndigheternas personregister där det föreskrivs följande: ”Personuppgifter ur en myndighets personregister får om inte något annat särskilt bestäms i lag, lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. För direktmarknadsföring och för opinions- eller marknadsundersökningar får personuppgifter dock lämnas ut endast om det särskilt föreskrivs eller om den registrerade har samtyckt till detta.” 

Europeiska unionens dataskyddslagstiftning har reviderats. Europeiska unionens nya lagstiftning som gäller dataskyddsreformen är 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG; allmän dataskyddsförordning (nedan dataskyddsförordningen) och 

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (nedan dataskyddsdirektivet). 

Dataskyddsförordningen börjar tillämpas den 25 maj 2018. Dataskyddsdirektivet ska sättas i kraft nationellt från och med den 6 maj 2018. 

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det flera lagar där det be-stäms om behandling av personuppgifter och som det är nödvändigt att se över så att de är förenliga med Europeiska unionens nya dataskyddslagstiftning. 

Nuläge

2.1  Inledning

I detta avsnitt beskrivs lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde i den mån det är fråga om bestämmelser som gäller behandling av personuppgifter. Först granskas den lagstiftning som hänför sig till växtproduktion, djurs hälsa och välbefinnande samt jordbruk och därefter den lagstiftning som hänför sig till naturresurser. Till sist granskas den lagstiftning som gäller fastighetsdatasystemet samt livsmedels- och naturresursstatistik. 

2.2  Lagstiftning som hänför sig till växtproduktion, djurs hälsa och välbefinnande samt jordbruk

Lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem 

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008, nedan informationssystemslagen) en s.k. paraplylag för hanteringen av kunduppgifter. Lagen tillämpas på hanteringen av uppgifter från ansvarsområdet som finns lagrade i jordbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem samt på handlingar som upprättats inom jordbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningen och på uppgifter i dem. På uppgifternas och handlingarnas offentlighet och på utlämnande av dem tillämpas i regel offentlighetslagen medan personuppgiftslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. 

Enligt 2 § 2 mom. i informationssystemslagen tillämpas lagen tillämpas ändå inte, om något annat föreskrivs i annan lagstiftning som gäller jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. 

Landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem består av 

1) register över gårdsbruksenheternas ägoförhållanden och besittning, 

2) kundregister över stöd till jordbruket, stöd till utvecklandet av landsbygden samt exportstöd och stöd för den inre marknaden, 

3) register över utbetalning av och tillsyn över stöd, 

4) register över identifiering av djur och deras spårbarhet, 

5) register över säkerställande av djurs hälsa och välbefinnande, livsmedelssäkerheten och växters sundhet. 

Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket och Naturresursinstitutet för under jord- och skogsbruksministeriets styrning register i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem och ansvarar för att de registrerade uppgifterna är riktiga, var och en för sitt ansvarsområde. Dessutom har jord- och skogsbruksministeriet, Lantmäteriverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter och livsmedelstillsynsmyndigheter, regionförvaltningsverken och kommunalveterinärerna rätt att använda och uppdatera uppgifter i den omfattning som deras uppgifter förutsätter.  

I informationssystemet får det föras in identifieringsuppgifter om personer, aktörer, dem som ansökt om förmåner, gårdsbruksenheter, skogsbrukslägenheter, trädgårdsföretag eller andra motsvarande företag eller lägenheter med ett eller flera produktionsdjur eller andra djurhållningsenheter. Identifieringsuppgifter är namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer, modersmål, medborgarskap, hemland, hemort, näradress, e-postadress, telefonnummer och det registernummer som kunden fått. I informationssystemet får det dessutom föras in uppgifter som är nödvändiga när ärenden ska behandlas, avgöras och övervakas på det sätt som föreskrivs i lag samt administrativ information om användningen av informationssystemet. I samband med registerföringen får uppgifter också samlas in för statistiska ändamål. På sekretessbelagda uppgifter tillämpas offentlighetslagen. Dessutom föreskrivs emellertid att kreditupplysningar om kunden, uppgifter om statsborgen och det lånebelopp som borgen avser samt uppgifter om lånebeloppet när det gäller stöd i form av lån är sekretessbelagda, om dessa uppgifter finns i informationssystemet. 

Offentliga uppgifter får lämnas ut via en teknisk anslutning till andra myndigheter eller instanser som sköter myndighetsuppgifter för åligganden som de har enligt lag. 

I lagen åläggs myndigheter och andra instanser som har rätt att använda uppgifterna förpliktelser enligt vilka uppgifterna kan användas, samt bestäms det om myndigheternas rättigheter när uppgifterna används. I informationssystemslagen bestäms om rätt att använda en viss uppgift, möjlighet till samanvändning av uppgifter samt i vilken omfattningarna uppgifterna används. 

I speciallagar ingår åter vid behov närmare bestämmelser om myndigheternas rätt att samla in uppgifter, om kundernas anmälningsskyldighet samt vid behov om registrens datainnehåll. En registeransvarig ska också utses särskilt enligt behov som anges i respektive speciallag bland de alternativ som informationssystemslagen anvisar.  

En speciallag som stödjer sig på informationssystemslagen är till exempel lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), enligt vilken uppgifterna i registren i systemet för identifiering av djur förs in i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem och på handlingarna och registren i systemet för identifiering av djur tillämpas den ovannämnda lagen, om inte något annat föreskrivs i den lagen. Till registeransvarig utses Livsmedelssäkerhetsverket. I lagen bestäms närmare om registrets användningsändamål och innehåll, anmälningar till registret, rätt att få uppgifter från myndigheter och från andra än myndigheter.  

I lagen om animaliska biprodukter (517/2015) bestäms att på register och handlingar tillämpas lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem, om inte något annat föreskrivs i den lagen. Livsmedelssäkerhetsverket är registeransvarig. De övriga behöriga myndigheterna enligt lagen ska använda, föra in och uppdatera registeruppgifterna i den omfattning som deras föreskrivna uppgifter förutsätter. 

Lagar som reglerar behandlingen av personuppgifter i enlighet med informationssystemslagen 

Informationssystemslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter i följande lagar om jordbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningen, som dessutom kan innehålla närmare bestämmelser om bland annat insamling och anmälan av uppgifter, datainnehåll och bevarandetider: 

lagen om tillsyn över ekologisk produktion (294/2015), 

lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013), 

lagen om animaliska biprodukter (517/2015), 

livsmedelslagen (23/2006), 

lagen om djursjukdomar (441/2013), 

lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), 

lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 

lagen om djuravelsverksamhet (319/2014), 

lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014), 

lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013), 

lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012), 

lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), 

lagen om växtförädlarrätt (1279/2009). 

Andra lagar som gäller behandling av personuppgifter 

Lagar där det bestäms direkt om behandling av personuppgifter, register och registrens datainnehåll i den materiella lagen utan hänvisning till informationssystemslagen är 

foderlagen (86/2008), 

lagen om gödselfabrikat (539/2006), 

lagen om handel med utsäde (728/2000), 

lagen om plantmaterial (1205/1994), 

lagen om skydd för växters sundhet (702/2003), 

lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002), 

lagen om växtskyddsmedel (1563/2011), 

lagen om transport av djur (1429/2006), 

veterinärvårdslagen (765/2009), 

lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000), 

djurskyddslagen (247/1996), 

skoltlagen (253/1995). 

Djurskyddslagen är en föråldrad lag, som revideras som bäst (MMM026:00/2012). Reformen avses träda i kraft i början av 2020 och samtidigt ajourförs bestämmelserna om register. Av denna orsak är det inte nödvändigt att behandla saken desto mera i denna proposition. Uppgifterna som registeransvarig i anslutning till djurskyddet sköts av Livsmedelssäkerhetsverket.  

Dessutom preciseras bestämmelserna om förvaring av uppgifter i följande lagar: 

lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006), 

lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994),  

lagen om avträdelsepension (16/1974), 

lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990), 

lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992). 

Dessutom finns det lagar som innehåller bestämmelser om bland annat pensionsanstaltens rätt till information samt om förvaring av handlingar, men med stöd av vilka det inte längre beviljas eller betalas några förmåner, så de föreslås bli upphävda. Sådana är 

lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling (1297/1994),  

lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion (1340/1996).  

2.3  Lagstiftning som hänför sig till naturresurser

De bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som hänför sig till naturresurser och där det bestäms om behandling av personuppgifter kan delas in i tre grupper: skogsbruk, fiskerihushållning och fritidsfiske samt vilt. 

Den viktigaste författningen om behandling av personuppgifter som hänför sig till skogsbruket är lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011, nedan lagen om skoglig information). Informationssystemets användningsändamål är skötsel av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Skogscentralens uppgift är att främja de skogsbaserade näringarna, verkställa lagstiftningen om skogar och sköta uppgifter i anslutning till skoglig data. Bestämmelser om skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter finns i 8 § i lagen om Finlands skogscentral (418/2011, nedan skogscentralslagen). I lagen om skoglig information bestäms om behandling av personuppgifter i anslutning till skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom ska personuppgiftslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Enligt 1 § i lagen om skoglig information tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter och handlingar vad som föreskrivs om myndigheter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).  

I 4 § i lagen om skoglig information bestäms om informationssystemets datainnehåll och an-vändningsändamål. I lagen bestäms dessutom om till exempel sammanföring av uppgifter (5 §), registeransvarig (6 §), utlämnande av uppgifter och utlämningsförfaranden (10–13 b §) samt förvaring av uppgifter. 

Lagstiftning som hänför sig till skogsbruket och som gäller behandling av personuppgifter är lagen om handel med skogsodlingsmaterial (241/2002, nedan lagen om skogsodlingsmaterial). I lagen bestäms om produktion, marknadsföring och import av skogsodlingsmaterial. Enligt lagens 21 § för Kontrollcentralen för växtproduktion (numera Livsmedelssäkerhetsverket) ett register över anmälningsskyldiga leverantörer av skogsodlingsmaterial, godkända frökällor, sådana frökällor vilkas godkännande har återkallats samt över stambrev (tillsynsregister). Lagen innehåller bestämmelser som hänvisar till personuppgiftslagen och offentlighetslagen.  

Lagstiftning som hänför sig till naturresurser är lagen om skogsvårdsföreningar (534/1998, nedan lagen om skogsvårdsföreningar). Lagen innehåller en bestämmelse som hänvisar till personuppgiftslagen. Eftersom lagen om skogsvårdsföreningar inte innehåller några specialbestämmelser om behandling av personuppgifter, är det inte nödvändigt att bedöma om den lagen är förenlig med dataskyddsförordningen i denna proposition.  

Författningar om behandling av personuppgifter som hänför sig till fiskerihushållning eller fritidsfiske är  

lagen om fiske (379/2015),  

lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden (1093/2014, nedan fiskerifondslagen),  

lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs (690/2010, nedan fiskefartygsregisterlagen), 

lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014, nedan påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken),  

lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge om fisket i Tana älvs vattendrag (176/2017, nedan ikraftsättandelagen för avtalet om fisket i Tana älv). 

I 11 kap. i lagen om fiske föreskrivs om fiskeriförvaltningens register. I lagens 92 § föreskrivs om fiskeriförvaltningens informationssystem. I lagens 94 § föreskrivs åter om de register som hänför sig till informationssystemet. Fiskerifondslagen baserar sig på EU-lagstiftning, där det förutsätts att medlemsstaterna inför ett informationssystem för skötseln av de uppgifter som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning om havs- och fiskerifonden samt i fiskerifondslagen. I fiskefartygsregisterlagen föreskrivs om det register som ska föras över finska fiske- och vattenbruksfartyg som används till havs till den del det inte föreskrivs om detta i rättsakter om Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik. I 4 kap. i fiskefartygsregisterlagen finns de viktigaste bestämmelserna om behandling av personuppgifter. I påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken bestäms om genomförandet av Europeiska unionens lagstiftning om tillsynen över iakttagandet av den gemensamma fiskeripolitiken och om gärningar som strider mot den gemensamma fiskeripolitiken. I 7 § i ikraftsättandelagen för avtalet om fisket i Tana älv bestäms om ett fångstregister. Enligt artikel 13 i avtalet med Norge om fisket i Tana älvs vattendrag (FördrS 41 och 42/2017) är fiskaren skyldig att rapportera uppgifter om fångst till fångstregistret. I 92 § i lagen om fiske, 33 § i fiskefondslagen, 20 § i fiskefartygsregisterlagen, i 10 och 37 § i påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken samt i 7 § i ikraftsättandelagen för avtalet om fiske i Tana älv finns bestämmelser som hänvisar till offentlighetslagen och personuppgiftslagen. 

Viltskadelagen (105/2009) gäller ersättande av skador som orsakats av vilt samt förebyggande av skador som orsakas av vilt. I lagens 36 § finns en bestämmelse som hänvisar till offentlig-hetslagen. I lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993, nedan lagen om jakt-vårdsavgift) bestäms om vissa av Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om ett jägarregister. 7 a och 7 c § i lagen om jaktvårdsavgift innehåller bestämmelser som hänvisar till personuppgiftslagen. 

Lagstiftning som hänför sig till naturresurser är lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeöver-vakning (1157/2005, nedan jakt- och fiskeövervakningslagen). Lagen gäller jakt- och fiskeö-vervakning som Forststyrelsen utför på statens områden. Lagen innehåller en bestämmelse som hänvisar till personuppgiftslagen. 

I dammsäkerhetslagen (494/2009) finns en specialbestämmelse om ett datasystem som upp-rätthålls för övervakningen av dammar. I 33 § i dammsäkerhetslagen bestäms att datasystemet upprätthålls av Finlands miljöcentral. I lagen finns inga hänvisningar till offentlighetslagen eller personuppgiftslagen, men de blir även i övrigt tillämpliga som allmänna lagar och det behövs inga särskilda hänvisningar. Eftersom dammsäkerhetslagen inte innehåller några specialbestämmelser om behandling av personuppgifter, är det inte nödvändigt att bedöma om den lagen är förenlig med dataskyddsförordningen. 

Lagstiftning som hänför sig till naturresurser är lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016). Den lagen innehåller inga specialbestämmelser om behandling av personuppgifter. 

2.4  Fastighetsdatasystemet samt lagstiftningen om livsmedels- och naturresurstatistik

Fastighetsdatasystemet  

Fastighetsdatasystemets användningsändamål är att med hjälp av automatisk databehandling ordna de riksomfattande informationstjänster som omfattar uppgifter om fastigheter och andra enheter för jord- och vattenområden.  

På inrättandet och upprätthållandet av fastighetsdatasystemet samt på utlämnandet och användningen av uppgifter som ingår i systemet tillämpas lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002, nedan fastighetsdatasystemslagen). Fastighetsdatasystemet innehåller de uppgifter som avses i fastighetsregisterlagen (392/1985) och de uppgifter som ska antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret samt andra uppgifter i enlighet med vad som bestäms någon annanstans i lag. Reglering som gäller lagfarts- och inteckningsregistret finns i jordabalken (540/1995), som hör till justitieministeriets förvaltningsområde. 

Lantmäteriverket sörjer för inrättandet, förvaltningen och upprätthållandet av fastighetsdatasystemet samt för informationstjänsterna och för utvecklandet av systemet. Fastighetsdatasystemets register förs av Lantmäteriverket, kommunerna samt andra aktörer som anges särskilt i lagen. En myndighet som ansvarar för produktionen av en uppgift som hör till datainnehållet i fastighetsdatasystemet är skyldig att se till att uppgiften registreras i fastighetsdatasystemet och uppdateras.  

Uppgifterna i fastighetsdatasystemet är offentliga enligt vad som föreskrivs i offentlighetslagen och å andra sidan också skyddade enligt vad som föreskrivs i personuppgiftslagen. I fråga om uppgifterna tillämpas således i princip de allmänna lagarnas bestämmelser utan någon särskild hänvisning, i enlighet med avgränsningarna av de allmänna lagarnas tillämpningsområde. I de speciallagar (jordabalken, fastighetsregisterlagen) som gäller registren i fastighetsdatasystemet bestäms mera detaljerat om insamling av uppgifter, anmälningsskyldigheter samt registrens närmare datainnehåll. 

Livsmedels- och naturresursstatistik 

Lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) gäller Naturresursinstitutets verk-samhet som statistikmyndighet enligt statistiklagen (280/2004) och i den bestäms om den statistikframställning som ingår i verksamheten som statistikmyndighet. Enligt lagens 1 § 3 mom. tillämpas statistiklagen på grunderna för insamling, organisering och bearbetning av uppgifter, framställning av statistik samt på sekretess för och utlämnande av uppgifter med de undantag som förskrivs särskilt. Bedömningen av om regleringen är förenlig med förordningen ingår således i praktiken i huvudsak i bedömningen av om statistiklagen är förenlig med förordningen. Specialreglering som ingår i lagen gäller den skyldighet att lämna uppgifter som förutsätts för statistikframställning samt utlämnandet av uppgifter för forskning eller statistiska utredningar. I lagens 4 § ingår en hänvisning till rätten att samla in och registrera personuppgifter enligt personuppgiftslagen. 

2.5  Lagstiftningen i Europeiska unionen

Dataskyddsförordningen 

Från och med den 25 maj 2018 ersätter dataskyddsförordningen det nuvarande personuppgiftsdirektivet från 1995. Förordningen är direkt tillämplig rätt, men i fråga om flera bestämmelser tillåter den ändå kompletterande nationella bestämmelser. I det avseendet har dataskyddsförordningen karaktären av ett direktiv. 

Dataskyddsförordningens syfte och tillämpningsområde samt de begrepp som används i för-ordningen definieras i kapitel I i förslaget till förordning. Förordningens syfte motsvarar i stor utsträckning syftena med 1995 års personuppgiftsdirektiv. I förordningen fastställs bestämmelser om skydd för individer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av personuppgifter. I förordningens syften betonas dessutom skydd av fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras personuppgifter.  

I artikel 2 i dataskyddsförordningen bestäms om förordningens materiella tillämpningsområde. Förordningen ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. I artikel 2 bestäms att förordningen inte ska tillämpas på behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten och inte på behandling av personuppgifter som medlemsstaterna utför när de bedriver verksamhet som omfattas av avdelning V kapitel 2 i EU-fördraget. Förordningen ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll (s.k. hushållsundantag). Förordningen ska inte heller tillämpas på verksamhet som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Avsikten är att dataskyddsdirektivet ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter i anslutning till brottmål. Dataskyddsdirektivet granskas senare i denna proposition. 

Definitionerna (artikel 4) av dataskyddsförordningens viktigaste begrepp (personuppgift, be-handling, register, personuppgiftsansvarig, personuppgiftsbiträde, mottagare) motsvarar i stor utsträckning 1995 års personuppgiftsdirektiv. De viktigaste ändringarna jämfört med personuppgiftsdirektivet gäller definitionen av personuppgift och personuppgiftsbiträde. I definitionen av personuppgift preciseras att även lokaliseringsuppgift och onlineidentifikator är personuppgifter. Med personuppgiftsbiträde avses en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Då är det fråga om att uppgifter som hänför sig till behandlingen av personuppgifter genom avtal har överförts på någon annan aktör. Motsvarande term på finska är henkilötietojen käsittelijä och på tyska Auftragsverarbeiter. Den svenska termen hänvisar till man biträder den registeransvarige och den tyska till ett uppdrag. Det är alltså viktigt att lägga märke till att dataskyddsförordningens bestämmelser om personuppgiftsbiträde gäller endast situationer där behandlingen av personuppgifter har lagts ut. I förordningen ingår också flera nya definitioner (till exempel pseudonymisering, personuppgiftsincident, genetisk uppgift, biometrisk uppgift, huvudsakligt verksamhetsställe, företrädare, företag och koncern).  

I anslutning till definitionen av personuppgiftsansvarig kan det konstateras att enligt data-skyddsförordningen avses med personuppgiftsansvarig "en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter; om ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt kan den personuppgiftsansvarige eller de särskilda kriterierna för hur denne ska utses föreskrivas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt”. Enligt dataskyddsförordningens ingress (skäl 79) kräver skyddet av de registrerades rättigheter och friheter samt de personuppgiftsansvarigas och personuppgiftsbiträdenas ansvar, även i förhållande till tillsynsmyndigheternas övervakning och åtgärder, ett tydligt fastställande av vem som bär ansvaret enligt denna förordning, bl.a. när personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamål och medel för en behandling tillsammans med andra personuppgiftsansvariga eller när en behandling utförs på en personuppgiftsansvarigs vägnar. Av dataskyddsförordningen följer flera skyldigheter för den personuppgiftsansvarige, varför det måste vara klart vilken instans som ansvarar för den personuppgiftsansvariges förpliktelser. Av denna orsak måste den personuppgiftsansvarige anges i den nationella lagstiftningen. 

I artikel 5 i dataskyddsförordningen bestäms om allmänna principer för behandling av personuppgifter. Till dem hör till exempel ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering och korrekthet. I artikel 6 i förordningen bestäms om laglig behandling av personuppgifter. I artikel 6.1 uppräknas de villkor som ska vara uppfyllda för att behandlingen av personuppgifter ska var laglig. De villkor som nämns i förteckningen motsvarar i huvudsak de saker som nämns i 8 § 1 mom. i personuppgiftslagen. Behandlingen av personuppgifter är laglig till exempel när den hänför sig till en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c), utförandet av en uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e) och den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e). I artikel 6.3 i dataskyddsförordningen bestäms om ett nationellt spelrum, dvs. när det är möjligt att föreskriva noggrannare om den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter. Saken granskas senare i denna proposition, i avsnitt 2.7.1 i den allmänna motiveringen (underrubriken Artiklarna 5 och 6 i dataskyddsförordningen). 

I artikel 9 i dataskyddsförordningen bestäms om behandling av särskilda kategorier av personuppgifter. Begreppet särskilda kategorier av personuppgifter framgår av artikel 9.1, där det sägs följande: 

”Behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning ska vara förbjuden.” 

De särskilda kategorier av personuppgifter som nämns i artikel 9 i dataskyddsförordningen motsvarar i stor utsträckning de känsliga uppgifter som uppräknas i 11 § i personuppgiftslagen. Definitionerna skiljer sig dock från varandra så till vida att enligt 11 § 1 mom. 3 punkten i personuppgiftslagen är uppgifter som gäller en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott känsliga uppgifter.  

Enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen ska behandlingen av särskilda kategorier av personuppgifter vara förbjuden. I artikel 9.2 i förordningen bestäms om undantag från denna huvudregel. I artikel 9.4 bestäms om ett nationellt spelrum, dvs. när det är möjligt att föreskriva noggrannare om den rättsliga grunden för behandling av särskilda kategorier av personuppgifter.  

I artikel 10 i dataskyddsförordningen bestäms om behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt överträdelser. Enligt bestämmelsen är det tillåtet att behandla sådana personuppgifter endast om den utförs under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. 

I kapitel III i dataskyddsförordningen bestäms om den registrerades rättigheter. Kapitlet om den registrerades rättigheter innehåller bestämmelser om bland annat 

information till den registrerade (artiklarna 12–14), 

den registrerades rätt till tillgång (artikel 15), 

rätt till rättelse (artikel 16), 

rätt till radering (artikel 17), 

rätt till begränsning av behandling (artikel 18), 

rätt till dataportabilitet (artikel 20) och  

rätt att göra invändningar (artikel 21).  

I kapitel IV i dataskyddsförordningen bestäms om den personuppgiftsansvariges och person-uppgiftsbiträdets skyldigheter. Enligt artikel 4 i dataskyddsförordningen avses med personuppgiftsbiträde en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. I definitionen avses således den fysiska eller juridiska person som behandlar personuppgifter på uppdrag av den personuppgiftsansvarige. 

Kapitel Vi dataskyddsförordningen gäller överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer, kapitel VI tillsynsmyndigheter, kapitel VII tillsynsmyndigheternas samarbete och mekanismen för enhetlighet och kapitel VIII rättsmedel, ansvar och sanktioner. I kapitel IX i förordningen bestäms om särskilda behandlingssituationer, som är till exempel  

behandling och allmänhetens tillgång till allmänna handlingar (artikel 86), 

behandling av nationella identifikationsnummer (artikel 87), 

behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål (artikel 89). 

Dataskyddsdirektivet 

Dataskyddsdirektivet upphäver EU:s rambeslut om dataskydd 2008/977/RIF från och med den 6 maj 2018. Bägge akternas syfte är att säkerställa en enhetlig och hög skyddsnivå för fysiska personer när personuppgifter behandlas i samband med brottmål och underlätta utbytet av personuppgifter mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna. Dataskyddsdirektivet är mera detaljerat och har ett vidare tillämpningsområde än rambeslutet om dataskydd. Det rambeslut som upphävs gäller endast gränsöverskridande behandling av personuppgifter mellan EU:s medlemsstater, dataskyddsdirektivet gäller däremot också behandling av personuppgifter inom en medlemsstat.  

Enligt artikel 2 i direktivet ska dataskyddsdirektivet tillämpas på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter för de ändamål som anges i artikel 1.1 i direktivet. I den punkten nämns behandling av personuppgifter ”i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten.” En med tanke på tillämpningen av dataskyddsdirektivet viktig bestämmelse är definitionen av behörig myndighet (punkt 7) i artikel 3. Enligt den artikeln avses med behörig myndighet följande instanser: 

”a) en offentlig myndighet som har behörighet att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive skydda mot eller förebygga hot mot den allmänna säkerheten, eller  

b) annat organ eller annan enhet som genom medlemsstaternas nationella rätt har anförtrotts myndighetsutövning för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive skydda mot eller förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten.” 

Dataskyddsdirektivet tillämpas således på polisens och andra behöriga myndigheters behandling av personuppgifter i samband med brottmål. Sådana behöriga myndigheter som avses i direktivet finns inom justitie-, inrikes-, försvars- och finansministeriets förvaltningsområden. Direktivets tillämpningsområde omfattar i princip inte frågor inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Till direktivets tillämpningsområde hör emellertid summarisk förundersökning samt jakt- och fiskeövervakningsuppgifter för att förebygga brott som utförs som ett led i Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning. Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakningsuppgifter granskas senare i denna proposition.  

Enligt artikel 2 i dataskyddsdirektivet ska direktivet tillämpas på behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatiserad väg samt på annan behandling än automatiserad behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Dataskyddsdirektivet tillämpas inte på behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten. 

Artikel 3 i dataskyddsdirektivet innehåller definitioner av bland annat personuppgift, behandling, register, behörig myndighet, personuppgiftsansvarig, personuppgiftsbiträde och personuppgiftsincident. I artikel 4 i direktivet bestäms om principer för behandling av personuppgifter. Till dem hör till exempel laglighet, ändamålsbegränsning och korrekthet. I artikel 5 i direktivet bestäms om tidsgränser för lagring och översyn av personuppgifter.  

Enligt artikel 6 i direktivet ska den personuppgiftsansvarig göra en klar åtskillnad mellan personuppgifter som rör olika kategorier av registrerade, dvs. personer som är misstänkta för brott, personer som är dömda för brott samt brottsoffer och andra som berörs av ett brott. Enligt artikel 7 ska personuppgifter som grundar sig på fakta så långt det är möjligt åtskiljas från personuppgifter som grundar sig på personliga bedömningar.  

Enligt artikel 8 i dataskyddsdirektivet ska medlemsstaterna föreskriva att behandling ska vara laglig endast om och i den mån behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift som utförs av en behörig myndighet för de ändamål som anges i artikel 1.1, dvs. i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Det kan då vara fråga om unionsrätt eller medlemsstaternas nationella rätt. Enligt artikel 8 i direktivet ska medlemsstaternas nationella rätt då åtminstone specificera syftet med behandlingen, vilka personuppgifter som ska behandlas och behandlingens ändamål. 

I artikel 10 i dataskyddsdirektivet bestäms om behandling av särskilda kategorier av person-uppgifter.  

I kapitel III i dataskyddsdirektivet bestäms om den registrerades rättigheter. I kapitlet bestämmelser om till exempel information till den registrerade, rätt till tillgång till egna personuppgifter, begränsningar av rätten till tillgång samt rättelse och radering av personuppgifter och begränsning av behandling. 

I dataskyddsdirektivet finns dessutom bestämmelser om 

personuppgiftsansvarig och behandling av personuppgifter (kapitel IV), 

överföringar av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer (kapitel V), 

oberoende tillsynsmyndigheter (kapitel VI) och 

samarbete mellan myndigheterna (VII). 

Dataskyddsdirektivet ska sättas i kraft nationellt från och med den 6 maj 2018. 

2.6  Pågående projekt som gäller nationellt genomförande av EU-lagstiftning

Vid justitieministeriet och inrikesministeriet pågår lagstiftningsprojekt i anslutning till behandlingen av personuppgifter som har beröringspunkter med denna proposition och som bör beaktas vid riksdagensbehandlingen av denna proposition. 

Betänkandet av justitieministeriets Tatti-arbetsgrupp (justitieministeriets publikationer 35/2017; OM1/41/2016) innehåller ett förslag till ny dataskyddslag, som ska komplettera och precisera dataskyddsförordningen. Den allmänna lag om skydd av personuppgifter som arbetsgruppen föreslår, dataskyddslagen, ska tillämpas parallellt med dataskyddsförordningen. Samtidigt upphävs personuppgiftslagen samt bestämmelserna om datasekretessnämnden och dataombudsmannen. Tatti-arbetsgruppens betänkande innehåller förslag om några specialsituationer som gäller behandling av uppgifter: behandling av särskilda kategorier av personuppgifter, vetenskaplig och historisk forskning, statistikföring och arkivändamål av allmänt intresse. Dessutom innehåller betänkandet bland annat ett förslag till nationell tillsynsmyndighet och en påföljdsnämnd som ska ersätta den nuvarande datasekretessnämnden. Dessutom innehåller betänkandet förslag till bestämmelser om rättssäkerhet och påföljder. Justitieministeriet har berett en allmän lag om skydd för personuppgifter utifrån arbetsgruppens förslag. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 9/2018) har överlämnats till riksdagen i mars 2018. 

Förslaget till ny dataskyddslag innehåller två bestämmelser som hänför sig till den offentliga sektorns spelrum och som det är nödvändigt att i korthet konstatera i detta sammanhang. I 6 § i förslaget till dataskyddslag föreskrivs om behandling av särskilda kategorier av personuppgifter. Bestämmelsen är av betydelse i den mån som jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning innehåller bestämmelser som hänför sig till behandling av uppgifter som gäller en registrerads hälsotillstånd. I 7 § i förslaget till dataskyddslag föreskrivs om behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt överträdelser. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska vad som i 6 § 2 mom. föreskrivs om åtgärder för att skydda den registrerades rättigheter tillämpas på behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt överträdelser. Även 25 § i förslaget till dataskyddslag hänför sig till denna proposition. Bestämmelsen gäller administrativa påföljdsavgifter. Enligt bestämmelsen får administrativa påföljdsavgifter enligt artikel 83 i dataskyddsförordningen inte påföras bland annat statliga myndigheter, kommunala myndigheter och självständigt offentligrättsliga institutioner. 

Betänkandet av justitieministeriets arbetsgrupp för genomförandet av dataskyddsdirektivet ”Skydd av personuppgifter vid behandling av brottmål och upprätthållande av den nationella säkerheten” har publicerats den 6 november 2017 (justitieministeriets publikation 52/2017; OM21/41/2016). Arbetsgruppen för genomförandet av dataskyddsdirektivet föreslår att det i lagen föreskrivs om bland annat behöriga myndigheters skyldigheter vid behandlingen av uppgifter, den registrerades rättigheter, den dataskyddsansvariges uppgifter samt om rättsmedel och påföljder. Iakttagandet av lagen ska övervakas av tillsynsmyndigheten för dataskyddet (nuvarande dataombudsmannen), som det föreskrivs om i den nya nationella dataskyddslagen som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. 

Enligt förslaget från arbetsgruppen för genomförandet av dataskyddsdirektivet ska den registrerade ha rätt att granska sina egna personuppgifter och få information om behandlingen av sina personuppgifter. Den registrerades rättigheter kan dock begränsas, om det är nödvändigt till exempel för att utreda brott. Då kan den registrerade begära att tillsynsmyndigheten ska granska om hans eller hennes personuppgifter har behandlats lagenligt. Arbetsgruppen föreslår att den förslagna lagstiftningen träder i kraft den 6 maj 2018. Avsikten är att regeringens proposition som hänför sig till dataskyddsdirektivet ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2018. 

Inrikesministeriet har den 21 december 2017 sänt ett utkast till regeringsproposition (SM064:00/2015) på remiss. Syftet med propositionen är att ajourföra lagstiftningen om be-handling av personuppgifter i polisens verksamhet och att svara på de förändringar som inträffat i polisens nationella och internationella omvärld. I propositionen beaktas de ändringsbehov som följer av Europeiska unionens dataskyddsförordning och dataskyddsdirektiv. Dessutom beaktas vissa nationella behov av att behandla uppgifter som gäller i synnerhet polisens brottsbekämpning. Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen. 

2.7  Bedömning av nuläget

I detta kapitel granskas bestämmelserna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltnings-område och behoven av att ändra dem ur dataskyddsförordningens och dataskyddsdirektivets synvinkel. Dessutom granskas förslaget till dataskyddslag med avseende på vissa organisationer inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde samt behov av vissa bestämmelser om stöd för upphörande med jordbruk och trädgårdsodling.  

I jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning finns många hänvisningar till personuppgiftslagen. Det är klart att bestämmelserna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde måste ses över vad gäller hänvisningarna till personuppgiftslagen till följd av den nya EU-lagstiftningen om dataskydd. I bestämmelserna måste det i fortsättningen hänvisas åtminstone till dataskyddsförordningen och beroende på sammanhanget även till den föreslagna dataskyddslagen. Beträffande jakt- och fiskeövervakningslagen är det nödvändigt att hänvisa inte bara till den föreslagna dataskyddslagen utan också till den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten.  

Lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bedöms i denna proposition i följande ordning (inom parentes numren på underrubrikerna i detta kapitel): 

Artiklarna 5 och 6 i dataskyddsförordningen (2.7.1) 

Artikel 7 i dataskyddsförordningen (2.7.2) 

Artikel 9 i dataskyddsförordningen (2.7.3) 

Artikel 10 i dataskyddsförordningen (2.7.4) 

Kapitel III i dataskyddsförordningen (2.7.5) 

Kapitel IV i dataskyddsförordningen (2.7.6) 

Kapitel V i dataskyddsförordningen (2.7.7) 

Kapitel VIII i dataskyddsförordningen (2.7.8) 

Kapitel IX i dataskyddsförordningen (2.7.9) 

Dataskyddsdirektivet (2.7.10) 

Artiklarna 8 och 11 i dataskyddsförordningen granskas inte i denna proposition. Den första hänför sig till erbjudande av informationssamhällets tjänster och artikel 11 till sådan behandling av personuppgifter som inte kräver identifiering. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns ingen lagstiftning som gäller de saker som regleras i de nämnda artiklarna. 

Av ovanstående förteckning över saker som granskas i propositionen kan man konstatera att förteckningen täcker alla andra kapitel i dataskyddsförordningen utom kapitlen I, VI, VII, X och XI. Kapitel I innehåller bestämmelser om förordningens tillämpningsområde och definitioner. Kapitel VI innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighet. I kapitel VII bestäms om samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter och den s.k. mekanismen för enlighet. I kapitel X finns bestämmelser om delegerade akter och genomförandeakter. I kapitel XI bestäms åter om förordningens ikraftträdande, förhållande Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation, kommissionsrapporter samt översyn av andra unionsrättsakter om dataskydd. I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns ingen reglering som överlappar bestämmelserna i kapitlen I, VI, VII, X och XI i dataskyddsförordningen. 

2.7.1  2.7.1 Artiklarna 5 och 6 i dataskyddsförordningen

I artikel 5 i dataskyddsförordningen bestäms om principer för behandling av personuppgifter. Till dem hör krav på laglighet, korrekthet och öppenhet vid behandling av personuppgifter, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, korrekthet och lagringsminimering. Principerna ingår också i personuppgiftslagen och de har således beaktats i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Senare i detta kapitel granskas dock personuppgifternas exakthet och förvaringen av personuppgifter. 

I artikel 6 i dataskyddsförordningen bestäms om laglig behandling av personuppgifter. I artikel 6.1 bestäms om de grunder som behandling av personuppgifter kan basera sig på. Behandling av personuppgifter kan för det första basera sig på den registrerades samtycke (led a). För myndigheter och organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter är de viktigaste grunderna för att behandla personuppgifter att fullgöra en rättslig förpliktelse (led c), att utföra en uppgift av allmänt intresse (led e) och den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (led e). De tre sistnämnda grunderna för behandling av personuppgifter är central för bedömningen av lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, för enlig artikel 6.3 i dataskyddsförordningen kan endast dessa grunder för behandling av personuppgifter fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt. Då kan den nationella lagstiftningen gälla 

de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges behandling, vilken typ av uppgifter som ska behandlas,  

vilka registrerade som berörs, 

de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut och för vilka ändamål,  

ändamålsbegränsningar,  

lagringstid samt  

typer av behandling och förfaranden för behandling, inbegripet åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling. 

I artikel 6.3 nämns som exempel på typer av behandling och förfaranden för behandling i särskilda situationer enligt kapitel IX, som är till exempel 

behandling av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten (artikel 85) 

behandling och allmänhetens tillgång till allmänna handlingar (artikel 86) 

behandling av nationella identifikationsnummer (artikel 87) 

behandling i anställningsförhållanden (artikel 88) 

skyddsåtgärder och undantag för behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål (artikel 89). 

Enligt artikel 6.3 ska medlemsstaternas nationella rätt uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. 

Jord- och skogsbruksministeriet har bedömt lagstiftningen inom det egna förvaltningsområdet med avseende på artikel 6 i dataskyddsförordningen. I den mån som lagstiftningen anses vara förenlig med dataskyddsförordningen specificeras inte de berörda författningarna.  

Rättsliga grund för behandlingen av personuppgifter  

I lagarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är det i huvudsak fråga om behandling av personuppgifter som hänför sig till fullgörandet av en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen). Det är möjligt att föreskriva närmare om den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter i nationell rätt.  

Den lagstiftning inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som hänför sig till registerföring beskrivs i korthet i avsnitten 2.1–2.4. När det gäller den lagstiftningen är det i regel fråga om den personuppgiftsansvariges rättsliga förpliktelser. Av lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kan nämnas lagen om växtförädlarrätt, där behandlingen av personuppgifter baserar sig på en uppgift av allmänt intresse.  

Med stöd av vad som anförts ovan kan det i fråga om registerföringens rättsliga grund konstateras att jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning är förenlig med dataskyddsförordningen. 

Personuppgiftsansvarig  

I de bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som gäller be-handling av personuppgifter nämns i regel en eller flera registeransvariga. Till denna del kan det konstateras att enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen avses med personuppgiftsansvarig en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. I punkten konstateras att om ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt kan den personuppgiftsansvarige eller de särskilda kriterierna för hur denne ska utses föreskrivas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt. Dessutom kan det konstateras att enligt dataskyddsförordningens ingress (skäl 79) kräver skyddet av de registrerades rättigheter och friheter samt de personuppgiftsansvarigas och personuppgiftsbiträdenas ansvar, även i förhållande till tillsynsmyndigheternas övervakning och åtgärder, ett tydligt fastställande av vem som bär ansvaret enligt denna förordning, bl.a. när personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamål och medel för en behandling tillsammans med andra personuppgiftsansvariga eller när en behandling utförs på en personuppgiftsansvarigs vägnar. Det är således viktigt att specificera den personuppgiftsansvarige i lagstiftningen, eftersom det följer flera förpliktelser för den personuppgiftsansvarige av dataskyddsförordningen, och därför måste det i specialbestämmelser om behandling av personuppgifter stå klart vilken instans som svarar för den personuppgiftsansvariges förpliktelser. 

I de bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriet som gäller behandling av personuppgifter har de instanser som ansvarar för registerföringen i regel angetts klart. Vid granskningen av lagstiftningen hittades dock några bestämmelser om bör ändras.  

Enligt 45 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål förs ett register över verksamhetsutövarna för tillsynen och planeringen av tillsynen. Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland för i registret in bland annat de identifieringsuppgifter som avses i 4 § 2 mom. i informationssystemslagen samt dessutom bland annat namn och kontaktuppgifter för den person som ansvarar för verksamheten, de personer som ansvarar för anläggningen och den utsedda veterinären och eventuella kvalificerade expert. I lagen har dock ingen registeransvarig för registret över verksamhetsutövare utsetts. Eftersom det i samband med införandet av uppgifter hänvisas till informationssystemslagen, vore det naturligt att personuppgiftsansvarig är i enlighet med 5 § i informationssystemslagen antingen Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket eller Naturresursinstitutet. Det är nödvändigt att se över bestämmelsen och specificera vem som är personuppgiftsansvarig för registret över verksamhetsutövare. Det förslås att Livsmedelssäkerhetsverket är personuppgiftsansvarig för registret över verksamhetsutövare. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har utsetts till registeransvarig för det projektregister som det föreskrivs om i lagens 46 §.  

Enligt 50 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling finns bestämmelser om handlingar som upprättats vid skötseln av uppgifter enligt denna lag och om register och den nät-tjänst som hör till informationssystemet för ärendehantering och övervakning i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008). Av författningen framgår ändå inte vilken instans som är registeransvarig. Det är nödvändigt att specificera den personuppgiftsansvarige i bestämmelsen. Landsbygdsverket föreslås vara personuppgiftsansvarig.  

Enligt 29 § i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007, nedan strukturstödslagen) ska stöd sökas elektroniskt via en nättjänst som utgör en del av det informationssystem som avses i 50 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling. Ansökan med bilagor sparas i informationssystemet. Enligt 42 § i strukturstödslagen tillämpas på det informationssystem som används för övervakning av uppgifter enligt lagen 50 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling. Den registeransvarige som utsetts i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling är enligt lagen registeransvarig även i fråga om strukturstödslagen. I lagen om stödjande av landsbygdens utveckling föreslås Landsbygdsverket vara personuppgiftsansvarig. 

Enligt 46 g § i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter svarar den myndighet enligt 46 b och 46 d–46 f § som är behörig i fråga om ansökningar och anmälningar som hänför sig till handelsnormerna för registrering, användning och utlämnande av de uppgifter som med stöd av EU:s lagstiftning om handelsnormer och med stöd av den lagen har lämnats till myndigheten om aktörer som handelsnormerna avser. I fråga om de uppgifter som har lämnats till en kommunal myndighet är det dock Livsmedelssäkerhetsverket som svarar för detta och som den kommunala myndigheten ska lämna uppgifterna i fråga till. Bestämmelser om registrering, användning och utlämnande av uppgifter finns i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. Även i denna författning förblir det oklart vilken instans som är registeransvarig. Det är nödvändigt att se över bestämmelsen och specificera vem som är personuppgiftsansvarig för registret över aktörer. Det föreslås att Livsmedelssäkerhetsverket är personuppgiftsansvarig. 

Enligt 91 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar finns för uppföljningen av finansiering, beviljande, betalning, inspektion, återkrav och effekterna av stöd ett registerbaserat informationssystem. I lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem föreskrivs om hur registren ska föras och användas samt om uppgifternas offentlighet och sekretess. I informationssystemet kan uppgifter registreras om sökande, stödtagare, åtgärder som stöds samt användningen av stöd, bland annat sökandens namn och kontaktuppgifter samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer, namn och kontaktuppgifter för sökandens kontaktpersoner. Av bestämmelsen framgår inte vilken instans som är registeransvarig. Det är nödvändigt att specificera den personuppgiftsansvarige i bestämmelsen. Det föreslås att Landsbygdsverket är personuppgiftsansvarig. 

Enligt 31 § 1 mom. i fiskerifondslagen ska Jord- och skogsbruksministeriet ta i bruk ett in-formationssystem enligt artikel 125.2 d i förordningen om allmänna bestämmelser. Enligt 2 § 1 mom. 1 punkten i fiskerifondslagen avses med förordningen om allmänna bestämmelser Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006. I 31 § 1 mom. i fiskerifondslagen nämns åter närings-, trafik- och miljöcentralerna, utvecklings- och förvaltningscentret och fiskeaktionsgrupperna som instanser som svarar för att riktiga och tillräckliga uppgifter förs in i informationssystemet i enlighet med de uppgifter som föreskrivs för dem. Med utvecklings- och förvaltningscentret avses arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. Bestämmelser om centrets verksamhet finns i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009). Centret sköter närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas gemensamma utvecklings- och serviceuppgifter och andra allmänna administrativa uppgifter. Utifrån 31 § 1 mom. i fiskerifondslagen och dess förarbeten förblir det oklart vilken av ovannämnda instanser som är registeransvarig. Det är nödvändigt att precisera bestämmelsen och specificera vem som är personuppgiftsansvarig för det informationssystem som gäller havs- och fiskerifonden. Det är viktigt att specificera den personuppgiftsansvarige därför att av personuppgiftslagen och dataskyddsförordningen, när den börjar tillämpas, följer förpliktelser för den personuppgiftsansvarige. I 33 § i fiskerifondslagen bestäms om utlämnande av uppgifter. Av bestämmelsen framgår att offentlighetslagen och personuppgiftslagen tillämpas på utlämnandet av uppgifter, men av bestämmelsen framgår inte vilken instans som beslutar om utlämnandet av uppgifter. Det är nödvändigt att se över bestämmelsen även i detta avseende. Det föreslås att lagen ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralerna är personuppgiftsansvariga i fortsättningen. Förvaltnings- och utvecklingscentret och fiskeaktionsgrupperna ska även i fortsättningen sköta uppgifter i anslutning till införandet av uppgifter i informationssystemet. I och med den landskapsreform som är under beredning läggs de nuvarande närings-, trafik- och miljöcentralerna ner. Avsikten är att se över bestämmelsen om personuppgiftsansvarig och vem som för in uppgifter i lagstiftningen om landskapsreformen.  

Största delen av bestämmelserna om registeransvariga i jord- och skogsbruksministeriets lag-stiftning bedömdes vara förenliga med dataskyddsförordningen. De ändringar som anges ovan är nödvändiga för att de övriga bestämmelserna ska bli förenliga med dataskyddsförordningen.  

Personregistrens datainnehåll och användningsändamål 

De lagar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som hänför sig till behandlingen av personuppgifter innehåller många bestämmelser om personregisters och informationssystems datainnehåll och användningsändamål. Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen är det möjligt att bestämma närmare om till exempel vilken typ av uppgifter som ska behandlas och ändamålsbegränsningar. Personregistrens huvudsakliga datainnehåll uppkommer naturligtvis av uppgifter i anslutning till skötseln av lagstadgade uppgifter (olika anmälnings- och ansökningsärenden samt lagstadgade skyldigheter att föra register). De nuvarande bestämmelserna är förenliga med dataskyddsförordningen i detta avseende. 

Rätt att få uppgifter av myndigheter och andra instanser  

I vissa lagar föreskrivs det också om rätt att få uppgifter av myndigheter trots sekretessbestämmelserna. Till exempel i fiskefartygsregisterlagen (23 §) föreskrivs det om rätt att få uppgifter av myndigheterna trots sekretessbestämmelserna. I lagen om skoglig information (13 c §) föreskrivs det likaså om rätt att få vissa uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna.  

Enligt 64 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling har jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen trots bestämmelserna om sekretess rätt att av andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag få för behandlingen av ett stödärende nödvändiga uppgifter som gäller sökanden eller stödtagaren, dennes ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är betydelsefulla med beaktande av stödet. Sambandet mellan de uppgifter som begärs och det ärende som behandlas samt uppgifternas nödvändighet ska motiveras vid begäran om uppgifter. Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att för behandlingen av ett stödärende av Skatteförvaltningen utan ersättning få sådana uppgifter om den senast fastställda beskattningen ur Skatteförvaltningens register som gäller den som ansöker om stöd och stödtagaren.  

Även enligt 109 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar har jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden eller stödtagaren, dennes hälsotillstånd, ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller om finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är nödvändiga för behandlingen av stödärendet. 

Enligt 51 § i livsmedelslagen har tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter samt av livsmedelsföretagare och andra som omfattas av skyldigheterna enligt den lagen få den information som är nödvändig för tillsynen. 

Enligt lagen om livsmedels- och naturresursstatistik är näringsidkare, ickevinstsyftande sammanslutningar som bedriver skogsbruk eller trädförädling eller virkeshandel samt statliga myndigheter skyldiga att lämna Naturresursinstitutet de uppgifter som är nödvändiga för statistikframställningen om typen av den verksamhet som bedrivs, var den bedrivs, ägande- och besittningsförhållandena, produkterna, ekonomin och de produktionsinsatser som verksamheten kräver samt andra resurser och användningen av dem. Dessutom är Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt trots sekretessbestämmelserna skyldig att lämna Naturresursinstitutet de uppgifter som pensionsanstalten har om gårdsbruksenheter, besittningen av dem och anlitandet av avbytarservice för lantbruksföretagare samt namn-, personbetecknings- och adressuppgifter för ägare och innehavare av gårdsbruksenheter i fråga om dem som bedriver jordbruk och trädgårdsodling. 

I regel innehåller lagarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bestämmelser som berättigar myndigheterna att av enskilda aktörer eller myndigheter eller dem som sköter offentliga förvaltningsuppgifter få de uppgifter som behövs för att sköta lagstadgade uppgifter. 

I propositionen anses att ovannämnda bestämmelser är sådana åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling av personuppgifter som avses i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen (dvs. uppgifternas mottagare och de ändamål för vilka uppgifterna lämnas ut). Artikel 86 i dataskyddsförordningen gör det möjligt att nationellt jämka samman bestämmelser om skydd av personuppgifter och rätten att få tillgång till allmänna handlingar. De bestämmelser som beskrivs ovan hänför sig även i detta avseende till det spelrum som förordningen tillåter. I propositionen anses bestämmelserna vara förenliga med dataskyddsförordningen. 

Sammanställande av uppgifter 

I lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (69 § 5 mom. och 70 § 3 mom.) och i lagen om skoglig information (5 §) föreskrivs om sammanställande av uppgifter. I jord- och skogsbruksministeriets övriga lagstiftning finns inga motsvarande bestämmelser. I propositionen anses bestämmelserna om sammanställande av uppgifter i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk och lagen om skoglig information vara sådana åtgärder för att tillförsäkra en laglig behandling av personuppgifter som avses i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. 

Utlämnande av uppgifter 

I jord- och skogsbruksministeriets lagar finns många bestämmelser om utlämnande av uppgifter. I fråga om myndigheter och organisationer som sköter offentliga uppgifter finns bestämmelser som hänvisar till offentlighetslagen. Dessutom finns det andra specialbestämmelser om utlämnande av personuppgifter. I det följande granskas bestämmelser i huvudsak med avseende på vad mottagarens rätt att behandla personuppgifter baserar sig på.  

I 7 § i lagen om växtförädlarrätt och i 25 § i lagen om handel med utsäde finns också bestämmelser om andra instanser till vilka och ändamål för vilka personuppgifter får utlämnas. Med stöd av nämnda bestämmelser får uppgifter utlämnas för att skydda en annan persons livsviktiga intressen (dvs. royaltyer) och tillgodose den personuppgiftsansvariges och tredje parts berättigade intressen (sortägaren får av Livsmedelssäkerhetsverket uppgifter om odlaren av sorten, dvs. den aktör som kräver royaltyer). I propositionen anses att grunden för att behandla personuppgifter då följer direkt av artikel 6.1 d och f i dataskyddsförordningen. Nämnda bestämmelser hänför sig också till sammanjämkningen av skyddet av personuppgifter och offentlighetsprincipen och de kan anses vara förenliga med det spelrum som artikel 86 i dataskyddsförordningen tillåter. 

I bestämmelserna om behandling av personuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreskrivs också om utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring. Enligt 16 § 3 mom. i offentlighetslagen får personuppgifter lämnas ut för direktmarknadsföring om den registrerade har samtyckt till detta. I specialbestämmelserna om direktmarknadsföring inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det oftast föreskrivits att det är möjligt att lämna ur personuppgifter för direktmarknadsföring, om inte den registrerade har förbjudit det. Å andra sidan har det också kunnat föreskrivas närmare om villkoren för utlämnande av uppgifter också när utlämnandet av uppgifter baserar sig på den registrerades samtycke. Exempelvis i 9 § 1 mom. i lagen om skoglig information föreskrivs om utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för direktmarknadsföring, om inte markägaren har förbjudit det. I bestämmelsen föreskrivs också om grunderna för val av markägarnas kontaktuppgifter.  

Enligt 11 § i informationssystemslagen får ur landsbygdsnäringsförvaltningens informations-system kontaktuppgifter lämnas ut för direktmarknadsföring och opinionsmätningar eller marknadsundersökningar, om den som uppgifterna gäller har gett sitt samtycke. Som urvalskriterier får man vid utlämnandet använda i informationssystemet registrerade personuppgifter och uppgifter om läge, areal och produktionsinriktning. I 9 § 3 mom. I lagen om skoglig information föreskrivs om utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för opinions- och marknadsundersökningar och andra därmed jämförbara adresserade försändelser, om villkoren enligt 19 § i personuppgiftslagen uppfylls.  

Ovannämnda bestämmelser om direktmarknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar samt andra därmed jämförbara adresserade försändelser kan anses vara förenliga med artikel 6.3 i dataskyddsförordningen (fastställande av villkor för utlämnande) och det spelrum som artikel 86 tillåter (sammanjämkning av offentlighet och skydd av personuppgifter). Det är dock nödvändigt att ändra 9 § 3 mom. i lagen om skoglig information så att hänvisningen till personuppgiftslagen stryks i bestämmelsen. I den föreslagna dataskyddslagen ingår inga specialbestämmelser om utlämnande av uppgifter för opinions- och marknadsundersökningar.  

Dessutom kan det konstateras att enligt dataskyddsförordningens ingress (skäl 47) kan behandling av personuppgifter för direktmarknadsföring betraktas som ett berättigat intresse, när saken granskas med avseende på mottagarens grund för att behandla personuppgifter. Mottagare definieras i artikel 4 i dataskyddsförordningen och därmed avses den till vilken personuppgifter utlämnas. Bestämmelser om berättigat intresse finns i artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen. I propositionen anses att behandling av personuppgifter för opinions- och marknadsundersökningar samt andra därmed jämförbara adresserade försändelser kan jämställas med grunden som gäller behandling av personuppgifter för direktmarknadsföring, och då kan behandlingen av personuppgifter även i detta avseende anses grunda sig på artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen.  

I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns också exempel på bestämmelser om utlämnande av uppgifter för andra ändamål än de ovannämnda. Enligt 11 § 2 mom. i lagen om skoglig information och 93 § 2 mom. i lagen om fiske får uppgifter i de berörda informationssystemen lämnas ut för genomförande av lärdomsprov, om utlämnandet av uppgifterna kan anses vara behövligt på grundval av en forskningsplan och om det finns en ansvarig ledare eller en grupp som ansvarar för forskningsarbetet. En ytterligare förutsättning för att uppgifter ska få lämnas ut är att uppgifter om enskilda personer inte röjs för utomstående och att uppgifterna förstörs när de inte längre behövs för forskningen eller för att säkerställa riktigheten av forskningsresultaten. Enligt 11 § 2 mom. i lagen om skoglig information får under samma förutsättningar uppgifter även lämnas ut för annan forskning som inte kan anses vara vetenskaplig forskning. I propositionen anses att när det gäller lärdomsprov och annan forskning är det fråga om artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen (den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter för mottagarens del). Bestämmelserna kan anses vara förenliga med det spelrum som artikel 6.3 (fastställande av villkor för utlämnande) och artikel 86 (sammanjämkning av offentlighet och skydd av personuppgifter) i dataskyddsförordningen tillåter. 

För att möjliggöra ordnandet av informationstjänst innehåller 6 § i fastighetsdatasystemslagen en bestämmelse om rätt för Lantmäteriverket att lämna ut uppgifter i fastighetsdatasystemet. Dessutom tillämpas offentlighetslagen på utlämnandet av uppgifter ur myndighetens personregister. Enligt 4 § i lagen om livsmedels- och naturresursstatistik får Naturresursinstitutet trots vad som föreskrivs i 13 § i statistiklagen för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar även lämna ut med identifikationsuppgifter försedda uppgifter om personers ålder, kön, utbildning och yrke under förutsättning att den som får uppgifterna har rätt enligt personuppgiftslagen att samla in och registrera dessa uppgifter. Fastighetsdatasystemlagen samt bestämmelserna om livsmedels- och naturresursstatistik kan anses vara förenliga med det spelrum som artikel 6.3 (fastställande av villkor för utlämnande) och artikel 86 (sammanjämkning av offentlighet och skydd av personuppgifter) i dataskyddsförordningen tillåter. 

I bestämmelserna om behandling av personuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde hänvisas i huvudsak till offentlighetslagen när det gäller utlämnandet av uppgifter. Då offentlighetslagen tillämpas på utlämnandet av uppgifter är det inte nödvändigt att i denna proposition desto mera bedöma huruvida offentlighetslagens bestämmelser är förenliga med dataskyddsförordningen. I påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken hänvisas åter inte alls inte offentlighetslagen. De registeransvariga som nämns i 38 § i påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken är dock myndigheter på vilka offentlighetslagen tillämpas direkt med stöd av den aktuella allmänna lagen. Offentlighetslagen är en allmän förvaltningslag och förpliktar myndigheternas och vissa andra instanser. De förpliktelser i anslutning till behandlingen av personuppgifter som avses i offentlighetslagen kan således betraktas som sådana lagstadgade förpliktelser för den personuppgiftsansvarige som avses i artikel 6.1 c. Enligt artikel 86 i dataskyddsförordningen får personuppgifter i allmänna handlingar som förvaras av en myndighet eller ett offentligt organ eller ett privat organ för utförande av en uppgift av allmänt intresse lämnas ut av myndigheten eller organet i enlighet med den unionsrätt eller den medlemsstats nationella rätt som myndigheten eller det offentliga organet omfattas av, för att jämka samman allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar med rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med denna förordning. Bestämmelsen gör det möjligt att jämka samma två grundläggande rättigheter, dvs. skyddet av personuppgifter och offentlighetsprincipen. I propositionen anses att de bestämmelser som hänvisar till offentlighetslagen liksom specialbestämmelserna om utlämnande av personuppgifter i lagarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är förenliga med det spelrum som artiklarna 6.3 och 86 i dataskyddsförordningen tillåter. I anslutning till det ovanstående kan dessutom konstateras att i lagen om skoglig information föreskrivs om utlämnande av miljöinformation. Regleringen baserar sig på ett EU-direktiv, som utgör speciallagstiftning i förhållande till dataskyddsförordningen. Bakgrunden till utlämnandet av miljöinformation beskrivs i förarbetena till lagen om skoglig information (RP 170/2017 rd). I regleringen är det fråga om sådan sammanjämkning av handlingsoffentlighet och skydd av personuppgifter som artikel 86 i dataskyddsförordningen tillåter. 

Korrekta och aktuella uppgifter 

Enligt artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen ska personuppgifter vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Alla rimliga åtgärder måste vidtas för att säkerställa att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas utan dröjsmål.  

I bestämmelserna om behandling av personuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ingår i regel inga specialbestämmelser om att uppgifterna ska vara korrekta eller aktuella. Det finns några specialbestämmelser om vilken instans som svarar för att uppgifterna är korrekta.  

I 8 § i fastighetsdatasystemslagen finns en bestämmelse om skadeståndsansvar för en skada på grund av ett fel eller en brist i uppgifter som lämnats ut ur fastighetsdatasystemet. I bestämmelsen hänvisas till fastighetsregisterlagens (fastighetsregistret) och jordabalkens (lagfarts- och inteckningsregistrets) egna skadeståndsbestämmelser samt till skadeståndslagen (424/1974). När det gäller skadeståndsbestämmelser bör man lägga märke till att i artikel 82 i dataskyddsförordningen bestäms om rätt till ersättning när en överträdelse av dataskyddsförordningen har orsakat materiell eller immateriell skada. Artikeln tillåter inte något nationellt spelrum, men nationella bestämmelser får tillämpas i den mån som det inte bestäms något annat i dataskyddsförordningen om någon ersättningsrelaterad omständighet. Vid konflikter mellan unionsrätten och den nationella rätten kan företrädesprincipen bli tillämplig, om det inte kan säkerställas på något annat sätt att unionsrätten tillgodoses. Enligt principen har en bestämmelse i ett grundfördrag eller en sådan bestämmelse i en unionsrättsakt som har direkt rättsverkan företräde framför en nationell bestämmelse som står i konflikt med den oberoende av den nationella bestämmelsens ställning i den nationella författningshierarkin. I propositionen anses att för att fastighetsdatasystemslagens och fastighetsregisterlagens bestämmelser ska vara informativa bör de ändras så att av dem framgår att de nationella skadeståndsbestämmelserna ska tillämpas om det inte bestäms något annat i dataskyddsförordningen. Annat ansvar än sådant som avses i dataskyddsförordningen kommer i praktiken i fråga främst i sådana fall där en skada som orsakats av en felaktig registeruppgift beror på fel hos någon annan uppgiftstyp i registret än en personuppgift (till exempel en uppgift som gäller en sammanslutning) eller skadan beror på någon verksamhet som inte ska tolkas som överträdelse av förordningen.  

I lagen om skoglig information finns en specialbestämmelse om korrekthet och aktualitet. I 7 § 1 och 2 mom. i lagen om skoglig information föreskrivs följande om korrekt information om skogstillgångar: 

”Informationen om skogstillgångar grundar sig på uppskattningar, mätningar, kartläggningar och kalkyler som görs med olika metoder. Uppgifternas exakthet får variera beroende på vilka uppgifter det är fråga om, vilken metod som har använts vid insamlingen av uppgifterna och från vilken tidpunkt uppgifterna är. Informationen om skogstillgångar får inte innehålla väsentliga brister, fel eller feltolkningar. I informationssystemet ska registreras uppgifter om vilken datainsamlingsmetod eller uppgiftskälla som använts samt uppgiftens datum. 

Information om skogstillgångar som har registrerats i informationssystemet ska uppdateras regelbundet med beaktande av målområdets egenskaper samt skogscentralens tillgängliga personresurser och ekonomiska resurser och behovet av att använda uppgifterna i anslutning till skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter.” 

I förarbetena till lagen om skoglig information (RP 261/2010 rd, s. 29–31) beskrivs i detalj särdragen hos informationen om skogstillgångar och orsakerna till varför det var nödvändigt att föreskriva särskilt om uppgifternas korrekthet. Utmärkande för informationen om skogstillgångar är att det beror på datainsamlingsmetoden hur exakt en uppgift är. Dessutom utvecklas insamlingsmetoderna för information om skogstillgångar hela tiden. I förarbetena till lagen om skoglig information anses att regleringen kompletterar personuppgiftslagens 9 § 2 mom., som gäller uppgifternas korrekthet. Å andra sidan måste det konstateras att informationen om skogstillgångar beskriver skogar och inte personers egenskaper eller levnadsförhållanden. Information om skogstillgångar kan dock vara personuppgifter när informationen gäller en fastighet när ägaren eller innehavaren av besittningsrätten är en fysisk person. Det är emellertid inte fråga om personuppgifter om informationen om skogstillgångar inte har kopplats eller inte är avsedda att kopplats till en fysisk person. Information om skogstillgångar är sådan miljöinformation som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (nedan miljöinformationsdirektivet). I artikel 8 i direktivet sägs följande: 

”1. Medlemsstaterna skall, så långt det är möjligt inom ramen för deras befogenheter, se till att all information som sammanställs av dem eller för deras räkning är aktuell, korrekt och jämförbar. 

2. Offentliga myndigheter skall, om så begärs, besvara en sådan begäran om information som avses i artikel 2.1b, genom att informera sökanden om var denne kan finna information, såvida den finns tillgänglig, om mätmetoder, inklusive metoder för analys, provtagning och förbehandling av prover, som använts vid sammanställningen av informationen, eller genom att hänvisa till en använd standardmetod.” 

Av den ovannämnda artikeln framgår att miljöinformation ska så långt det är möjligt vara aktuell, korrekt och jämförbar. Av artikeln framgår likaså att miljöinformationens kvalitet påverkas av till exempel mätmetoderna och metoderna för analys av informationen. Ett väsentligt inslag i informationens karaktär när det gäller skogstillgångar är att uppgifternas exakthet kan variera. I propositionen anses att 7 § 1 mom. i lagen om skoglig information är förenlig med artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen. Skogscentralen vet naturligtvis vilka inexaktheter som kan förekomma i informationen om skogstillgångar och kan beakta dem vid skötseln av förvaltningsärenden. När det gäller informationen om skogstillgångar vidtas således alla åtgärder som är möjliga för att säkerställa att alla personuppgifter som är inexakta och felaktiga med tanke på syftena med behandlingen stryks eller rättas omedelbart. Behandlingens syfte beaktas också när uppgifter utlämnas till registrerade och utomstående. I 14 § i lagen om skoglig information finns en specialbestämmelse om hur såväl registrerade som utomstående ska informeras om eventuella fel i informationen om skogstillgångar. Med stöd av vad som anförts ovan anses att den nuvarande bestämmelsen i lagen om skoglig information är förenlig med såväl de registrerades som utomståendes intresse och således förenlig med dataskyddsförordningen. Med att bestämmelsen är förenlig med dataskyddsförordningen avses här å ena sidan att informationen om skogstillgångar är korrekt i förhållande till de ändamål för vilka den behandlas på det sätt som avses i artikel 5.1 i förordningen och å andra sidan att det är fråga om allmänna villkor som avses i artikel 6.3 och som gäller lagligheten hos den personuppgiftsansvariges behandling av uppgifter. 

Enligt 91 § 3 mom. i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar tillämpas personuppgiftslagen på registrerades rätt att granska de uppgifter om sig själva som finns i informationssystemet för övervakning, på rättelse av fel och brister i uppgifterna samt på utplånande av föråldrade och onödiga uppgifter. Till denna del föreslås att bestämmelsen ändras så att hänvisningen börjar avse dataskyddsförordningen.  

Enligt 14 § i lagen om verkställighet av jordbruksstöd ansvarar sökandena (dvs. de registrerade) solidariskt för stödansökan och för att de uppgifter som ingår i den är fullständiga och korrekta. Bestämmelsen hänför sig till 16 § i lagen om verkställighet av jordbruksstöd, där det bestäms om de sökandes skyldighet att lämna uppgifter. Beviljandet av stöd grundar sig i stor utsträckning just på de uppgifter som lämnas i ansökan, och därför är det nödvändigt att de sökande lämnar myndigheterna tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd. I 16 § åläggs sökanden att meddela den behöriga myndigheten, om stödansökan är eller har blivit felaktig. Sökanden är likaså skyldig att meddela sådana förändringar i förhållandena som kan påverka stödet. Syftet med bestämmelserna om verkställighet av jordbruksstöd är att säkerställa att beviljandet av stöd baserar sig på korrekta uppgifter. I propositionen anses att ovannämnda bestämmelser är i linje med artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen, eftersom syftet med bestämmelserna är att säkerställa att uppgifterna är exakta och att inexakta och felaktiga uppgifter rättas utan dröjsmål. 

Enligt 12 § i informationssystemslagen ska en uppgift som konstaterats vara oriktig antecknas som oriktig. I propositionen anses att det är fråga om en sådan åtgärd för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling som avses i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. 

Personuppgifters bevarandetid 

I bestämmelserna om behandling av personuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreskrivs i allmänhet om bevarandetider. Bestämmelserna om bevarandetid har i vissa fall kopplats till en viss tidsfrist. Exempelvis enligt 33 § i fiskerifondslagen bevaras uppgifterna i informationssystemet till och med den 31 december 2033. I bestämmelsens förarbeten (se detaljmotivering RP 118/2014 rd) förtydligas det att denna bevarandetid för uppgifterna är nödvändig med tanke på återkrav av stödet. Bevarandetiden har också kunnat kopplas till behovet av uppgifterna för vissa specificerade användningsändamål. I vissa bestämmelser är bevarandetiden kopplad till både en tidsfrist och behovet av uppgifterna för något användningsändamål. Dessutom finns det i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde exempel på även varaktig förvaring av uppgifter, men där är det inte fråga om uppgifter som beskriver en person utan om information om skogstillgångar. Exempelvis uppgifter om terrängen eller var en skogsväg finns ändras i allmänhet inte.  

I bestämmelserna om behandling av personuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har bevarandetiden kunnat kopplas till en tidsfrist som börjar löpa då aktörens godkännande upphör eller då aktören har anmält att verksamheten upphör eller den dag då examen upphör att gälla. Uppgifter kan förvaras en viss tid från till exempel det att beslutet om att bevilja stöd fattas. Enligt 12 § i informationssystemslagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem avförs uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem senast tio år från det att uppgifterna om en kund senast har behandlats. Uppgifter avförs dock inte, om det är nödvändigt att bevara dem för att fullgöra ett åliggande som grundar sig på lag, för att ett ärende är under behandling eller för att utföra kontroll enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan lagstiftning, eller om det i Europeiska unionens lagstiftning krävs att uppgifterna bevaras. Uppgifter ska avföras så snart det inte finns någon lagstadgad grund att behandla dem. 

I lagarna om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, avträdelsestöd för lantbruksföre-tagare, avträdelsepension, generationsväxlingspension för lantbruksföretagare och avträdelse-ersättning för lantbruksföretagare hänvisas i fråga om förvaringen av handlingar till 218 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) i tillämpliga delar. På grund av kraven på lagring av uppgifter i Europeiska unionens dataskyddsförordning kan en sådan allmän hänvisning till en paragraf i en annan lag vara problematisk. Av denna orsak föreslås att det fogas en uttrycklig bestämmelse om förvaring av handlingar och uppgifter till lagarna.  

I propositionen föreslås att till de nämnda lagarna om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, avträdelsestöd för lantbruksföretagare, avträdelsepension, generationsväxlingspension för lantbruksföretagare och avträdelseersättning för lantbruksföretagare fogas bestämmelser om förvaring av uppgifter. Det föreslås att handlingar och uppgifter ska förvaras under avträdarens eller pensionssökandens livstid och fem år därefter. Om avträdelsestöd har beviljats flera avträdare på grund av samma avträdelse, ska handlingarna och uppgifterna förvaras så att de handlingar och uppgifter som gäller alla som avträtt samma gårdsbruksenhet förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. Exempelvis avträdelsestöd ändras till en lika stor ålderspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) när åldern för ålderspension uppnås. Handlingarna och uppgifterna är således av betydelse för grunderna för bestämmande av ålderspensionen och handlingarna kan behövas även när avträdaren börjar få ålderspension. 

Enligt 5.1 e i dataskyddsförordningen ska i fråga om personuppgifter iakttas kravet att de inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Enligt artikel 6.3 är det möjligt att bestämma om uppgifternas lagringstid nationellt. I propositionen anses att med beaktande av personuppgifternas användningsändamål i ovannämnda fall kan bestämmelserna om uppgifternas bevarandetid anses förenliga med dataskyddsförordningen. 

Nödvändigheten av bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen 

I betänkandet av justitieministeriets Tatti-arbetsgrupp (justitieministeriets publikationer 35/2017) konstateras i fråga om nödvändigheten av bestämmelser som kompletterar data-skyddsförordningen följande: 

”Det är sannolikt att när det sektorspecifika arbetet fortsätter kommer man att upptäcka många andra områden där det behövs reglering i en speciallag eller också i dataskyddslagen, som utgör allmän lag. Det bör då påpekas att enligt den allmänna dataskyddsförordningen förutsätts det i många fall nationell speciallagstiftning för att den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter eller behandlingssättet ska vara lagenligt. Då måste man å ena sidan undvika alltför detaljerad reglering, men å andra sidan se till regleringen är tillräckligt exakt och noggrant avgränsad med tanke på skyddet av den registrerades personuppgifter och den registrerades rättigheter. Riksdagens grundlagsutskott har också fäst uppmärksamhet vid det sistnämnda i sin utlåtandepraxis på senare tid (GrUU 38/2016 rd; GrUU 5/2017 rd).” 

I skäl 41 i dataskyddsförordningens ingress konstateras följande: 

”När det i denna förordning hänvisas till en rättslig grund eller lagstiftningsåtgärd, innebär detta inte nödvändigtvis en lagstiftningsakt antagen av ett parlament, utan att detta påverkar krav som uppställs i den konstitutionella ordningen i den berörda medlemsstaten. En sådan rättslig grund eller lagstiftningsåtgärd bör dock vara tydlig och precis och dess tillämpning bör vara förutsägbar för personer som omfattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen) och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.” 

I skäl 45 i dataskyddsförordningens ingress konstateras följande: 

”Behandling som grundar sig på en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller behandling som krävs för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning, bör ha en grund i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt. Denna förordning medför inte något krav på en särskild lag för varje enskild behandling. Det kan räcka med en lag som grund för flera behandlingar som bygger på en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller om behandlingen krävs för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Behandlingens syfte bör också fastställas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt. Därtill skulle man genom denna grund kunna ange denna förordnings allmänna villkor för laglig personuppgiftsbehandling och precisera kraven för att fastställa vem den personuppgiftsansvarige är, vilken typ av personuppgifter som ska behandlas, vilka registrerade som berörs, de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut, ändamålsbegränsningar, lagringstid samt andra åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling.” 

När det gäller bestämmelserna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kan man konstatera att en viktig utgångspunkt i dem har varit 10 § i grundlagen, enligt vilken bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. I regel är uppgifter som gäller registerföring kopplade till myndighetsverksamhet, varvid det i allmänhet är fråga om den personuppgiftsansvariges lagstadgade skyldighet. I vissa avseenden hänför sig behandlingen av personuppgifter till något annat än myndigheternas verksamhet, till exempel när enskilda sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 124 § i grundlagen får offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag och överföringen av uppgifter ska uppfylla kraven i den bestämmelsen.  

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter i flera speciallagar. Specialbestämmelserna är dock i regel begränsade till att det föreskrivs om registeransvarig, personregistrets datainnehåll och användningsändamål samt om bevarandetider. I vissa fall är det fråga om att det i en lag har föreskrivits om registrering som hänför sig till någon verksamhet, varvid EU-lagstiftning finns i bakgrunden. De personregister som avses i påföljdssystemlagen för fiskeripolisen är exempel på sådan lagstiftning.  

I bestämmelserna om registeransvarig är det delvis fråga om gemensamma registeransvariga, varför specialbestämmelser är nödvändiga. Exempelvis informationssystemslagen är en så kallad paraplylag om hanteringen av kunduppgifter. Lagen tillämpas på hanteringen av uppgifter som förts in i jordbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem samt på handlingar som upprättats inom jordbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningen och på uppgifter i dem. Lagen innehåller bestämmelser om vilka myndighet som är registeransvariga liksom bestämmelser om vilka myndigheter som kan använda och uppdatera uppgifter i den omfattning som deras uppgifter förutsätter. Den behandling av personuppgifter som sker under informationssystemslagens ”paraply” i samband med skötseln av lagstadgade uppgifter baserar sig på flera speciallagar. 

I den mån det finns specialbestämmelser om behandling av personuppgifter i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreskrivs det oftast i samma sammanhang om bevarandetiden för personuppgifter. Det är nödvändigt att föreskriva om förvaringen av handlingar till exempel när det är fråga om statligt stöd. Europeiska unionens regler om statligt stöd utgår ifrån att de finska myndigheterna med hjälp av handlingar kan påvisa att inga stöd har betalats ut i strid med de reglerna. I vissa avseenden kan det åter finnas grunder för exceptionellt lång bevarandetid. Exempelvis vissa uppgifter om skogstillgångar kan förvaras varaktigt i systemet för skoglig information. Det är uppgifter som delvis är oförändrade eller ändras långsamt och de uppdateras inte bara för någons höga nöjes skull utan de behövs för att centralen ska kunna göra sitt arbete.  

Även om specialreglering finns i tiotals olika lagar, finns det relativt få bestämmelser om be-handling av personuppgifter i enskilda lagar. Relativt sett mest specialbestämmelser finns det i lagen om skoglig information. Det beror bland annat på att det är fråga om en sådan offentlig förvaltningsuppgift som avses i 124 § i grundlagen, varvid skötseln av uppgiften ska uppfylla vissa villkor och det ska föreskrivas om överföring av uppgiften genom lag. En del av Finlands skogscentrals offentliga förvaltningsuppgifter är förenade med utövning av offentlig makt medan en del inte är det. Som exempel på de sistnämnda kan nämnas utbildning, rådgivning och information som främjar skogsbruket, där information om skogstillgångar behövs i större utsträckning än vad som är nödvändigt vid skötseln av enbart uppgifter som inbegriper utövning av offentlig makt. När det gäller systemet för skoglig information har det dessutom varit nödvändigt att föreskriva som sammanföring av uppgifter och kvaliteten på informationen om skogstillgångar. Bland annat av ovannämnda orsaker räckte personuppgiftslagens bestämmelser inte till som rättslig grund för behandling av personuppgifter i systemet för skoglig information. Behovet är detsamma även i fortsättningen, när dataskyddsförordningen börjar tillämpas och den föreslagna dataskyddslagen har trätt i kraft. 

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kan en grund för att föreskriva om behandling av personuppgifter vara att det är fråga om att sköta en offentlig förvaltningsuppgift. Det finns vissa bestämmelser i speciallagar om Finlands viltcentrals behandling av personuppgifter. Merparten av de lagar som granskats i denna proposition hänför sig dock till myndighetsuppgifter. Exempelvis den lagstiftning som hänför sig till växtproduktion, djurhälsa och jordbruk baserar sig i huvudsak på EU-lagstiftning. I EU-lagstiftningen förutsätts då att verksamheten i fråga övervakas på ett visst sätt och att uppgifter om övervakningen finns tillgängliga i informationssystem. 

Vid granskningen av lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det inte framkommit några bestämmelser där man skulle ha upprepat personuppgiftslagens bestämmelser eller avvikit från personuppgiftslagens definitioner. Regleringen i dataskyddsförordningen liknar i hög grad den gällande personuppgiftslagen. Skillnaden är att regleringen i dataskyddsförordningen i många avseenden är mera detaljerad än personuppgiftslagens reglering. Dataskyddsförordningen innehåller också ny reglering. I specialbestämmelserna inom ministeriets förvaltningsområde har det inte framkommit någon sådan reglering som skulle överlappa dataskyddsförordningen och således vara onödig. Det kan konstateras att specialbestämmelserna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kompletterar den allmänna lagstiftningen. 

I lagarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det många bestämmelser som hänvisar till personuppgiftslagen och offentlighetslagen. Hänvisningarna till personuppgiftslagen ändras så att de börjar avse dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. Vid beredningen av denna proposition var det stora antalet hänvisningar iögonenfallande. I avsnitt 12.4.4 i Lainkirjoittajan opas konstateras följande:  

”I princip utarbetas ny reglering så att den stämmer överens med offentlighetslagen, så att man inte behöver hänvisa till offentlighetslagen som allmän lag. Om man vill att regleringen ska gälla till exempel endast i 4 § 1 mom. i offentlighetslagen avsedda myndigheters verksamhet, behövs i allmänhet ingen allmän hänvisning till offentlighetslagen. Det kan dock vara nödvändigt med en hänvisning, om det i lagen föreskrivs om saker som redan föreskrivits i offentlighetslagen, såsom utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. ” 

I avsnitt 12.5.1 i Lainkirjoittajan opas, som gäller personuppgiftslagen som allmän lag, kon-stateras att man ska vara återhållsam med att hänvisa till allmänna lagar. 

I speciallagarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde hänvisas i regel till både offentlighetslagen och personuppgiftslagen. Då kompletterar specialbestämmelserna i allmänhet främst personuppgiftslagen, men inte offentlighetslagen. Uppdraget att bereda denna proposition omfattade endast det nationella genomförandet av Europeiska unionens dataskyddslagstiftning. I uppdraget ingick inte att se över bestämmelserna i anslutning till offentlighetslagen. När man beaktar att dataskyddsförordningen ska börja tillämpas i maj 2018, skulle det inte ens ha funnits tillräckligt med tid att se över offentlighetslagens bestämmelser. I propositionen anses att en eventuell översyn av eventuella onödiga hänvisningar borde göras samtidigt i fråga om de bestämmelser som hänvisar till såväl offentlighetslagen som dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. I propositionen anses att en lämplig tidpunkt vore i samband med att offentlighetslagens bestämmelser ses över. Av ovannämnda orsaker föreslås inte i denna proposition någon utgallring av hänvisningar till den allmänna lagstiftningen om offentlighet för och skydd av personuppgifter. 

I propositionen anses att bestämmelserna om skydd av personuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde uppfyller kraven i dataskyddsförordningens ingress (skä 41) på att lagstiftningen bör vara tydlig och precis och dess tillämpning bör vara förutsägbar. Dessutom anses det i propositionen att bestämmelserna är förenliga med förordningen också därför att avsikten i dataskyddsförordningen inte har varit att ta ställning till de krav som följer av respektive medlemslands grundlag. Likaså uppfyller bestämmelserna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kravet i skäl 45 att bestämmelserna ska precisera förordningens allmänna villkor för behandling av personuppgifter och att bestämmelserna ska tillförsäkra en laglig och rättvis behandling. 

2.7.2  2.7.2 Artikel 7 i dataskyddsförordningen

I artikel 7 i dataskyddsförordningen bestäms om den registrerades samtycke. Om behandlingen grundar sig på samtycke, ska den personuppgiftsansvarige kunna visa att den registrerade har samtyckt till behandling av sina personuppgifter. I artikel 7 bestäms också om lämnande av samtycke i vissa situationer när samtycke lämnas skriftligen. I artikeln bestäms dessutom om återkallande av samtycke. I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns i regel inga bestämmelser där det föreskrivs om hur samtycke lämnas eller återkallas. Det enda undantaget utgör 13 a § i lagen om skoglig information, där det föreskrivs om förfarandet beroende på om samtycke ges i skogscentralens elektroniska tjänst eller skriftligt. Samtycket ska uppfylla personuppgiftslagens krav. Det är inte nödvändigt att föreskriva särskilt om samtycke, eftersom personuppgiftslagen tillämpas på skogscentralens behandling av personuppgifter. I fortsättningen, då dataskyddsförordningen tillämpas, ska samtycke som ges i förfarandet enligt 13 a § i lagen om skoglig information uppfylla dataskyddsförordningens krav. Lagstiftningen behöver inte ändras i detta avseende.  

I dataskyddsförordningens ingress (skäl 43) fästs uppmärksamhet vid situationer där det råder ojämlikhet mellan den personuppgiftsansvarige och den som lämnar samtycke. Enligt ingressen gäller detta särskilt om den personuppgiftsansvarige är en offentlig myndighet och det därför är osannolikt att samtycket har lämnats frivilligt när det gäller alla förhållanden som denna särskilda situation omfattar. De enda bestämmelser i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som hänför sig till samtycke gäller samtycke som grund för utlämnandet av uppgifter. Myndigheter eller organisationer som sköter en offentlig förvaltningsuppgift behandlar personuppgifter i sin egen verksamhet, men då är behandlingsgrunden någon annan grund som föreskrivs i personuppgiftslagen.  

2.7.3  2.7.3 Artikel 9 i dataskyddsförordningen

I artikel 9.1 i dataskyddsförordningen bestäms följande om behandling av särskilda kategorier av personuppgifter:  

”Behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning ska vara förbjuden.” 

I artikel 9.2 i dataskyddsförordningen bestäms om undantag från förbudet mot behandling av särskilda kategorier av personuppgifter. Det är möjligt att behandla dessa uppgifter när vissa villkor är uppfyllda, till exempel på grund av samtycke (artikel 9.2 a) och av hänsyn till ett allmänt intresse (artikel 9.2 g). I artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen bestäms följande om ett allmänt intresse som grund för behandling av personuppgifter: 

”Behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen”. 

Även i dataskyddsförordningens ingress (skälen 53 och 54) hänvisas till ett viktigt allmänt intresse som behandlingsgrund. Av skälen framgår dock inte desto närmare vad som avses med ett viktigt allmänt intresse. I propositionen anses att det är fråga om ett viktigt allmänt intresse, om myndigheten behandlar särskilda kategorier av personuppgifter för att sköta en lagstadgad uppgift och det av lagen då uttryckligen framgår att behandlingen av särskilda kategorier av personuppgifter är nödvändig för att sköta den lagstadgade uppgiften.  

I 6 § 1 mom. i förslaget till dataskyddslag anges dessutom vissa undantag från tillämpningen av artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Enligt 1 mom. 2 punkten tillämpas artikel 9.1 i data-skyddsförordningen inte på sådan behandling av uppgifter som regleras i lag eller som föranleds av en uppgift som direkt har ålagts den personuppgiftsansvarige. För att skydda den registrerades rättigheter måste ändå lämpliga skyddsåtgärder vidtas, till exempel på de sätt som anges i 6 § 2 mom. i förslaget till dataskyddslag. 

I allmänhet är det inte nödvändigt att behandla särskilda kategorier av personuppgifter för att sköta förvaltningsärenden inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. I sam-band med vissa enstaka förvaltningsärenden är det dock nödvändigt att behandla uppgifter om personers hälsotillstånd. Enligt 109 § 1 mom. i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar har jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden eller stödtagaren, dennes hälsotillstånd, ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller om finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är nödvändiga för behandlingen av stödärendet. I 55 a § i skoltlagen hänvisas till 109 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar i fråga om rätten att få upplysningar samt utlämnande av information. 

Ovannämnda bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, där det förutsätts att uppgifter om hälsotillstånd behandlas, kan på ovannämnda grunder anses uppfylla villkoren i dataskyddsförordningen och förslaget till dataskyddslag, eftersom behandlingen beror på en lagstadgad uppgift och eftersom skyddsåtgärder ska ombesörjas. I propositionen anses att det inte är nödvändigt att bedöma huruvida de bestämmelser som gäller utlämnande av uppgifter trots sekretessbestämmelserna är förenliga med dataskyddsförordningen, eftersom det inte bestäms om offentlighet eller sekretess för uppgifter i dataskyddsförordningen.  

2.7.4  2.7.4 Artikel 10 i dataskyddsförordningen

I artikel 10 i dataskyddsförordningen bestäms följande om behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål samt överträdelser: 

”Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 får endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under kontroll av en myndighet.” 

Beträffande den gällande lagstiftningen kan följande konstateras. Enligt 11 § i personuppgiftslagen är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Som känsliga betraktas personuppgifter som beskriver eller vilkas syfte är att beskriva bland annat en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott (11 § 1 mom. 3 punkten).  

I dataskyddsförordningen bestäms om särskilda kategorier av personuppgifter (artikel 9) i stället för om känsliga personuppgifter. Uppgifter om en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för ett brott är inte sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 dataskyddsförordningen. I artikel 10 i dataskyddsförordningen ställs däremot särskilda krav på behandling av dessa uppgifter. 

Utifrån ordalydelsen i artikel 10 i dataskyddsförordningen kan man konstatera att där är det fråga om åtminstone sådana personuppgifter enligt vilka en person har dömts till straff för ett brott eller en överträdelse eller en person har förelagts bötesstraff eller ordningsbot. I den svenska utredningen om det nationella ikraftsättandet av dataskyddsförordningen (SOU 2017:39, s. 193) granskas den engelska och den franska översättningen av överträdelse (”cri-minal convictions” och ”condamnations péna-les et aux infractions”). I utredningen konstateras följande: det som avses med termen överträdelser är överträdelser som innefattar brott. Av ordalydelsen i artikel 10 eller ingressen i dataskyddsförordningen framgår inte huruvida och i vilken utsträckning artikeln tillämpas på misstänkta brott eller överträdelser. I artikel 10 i dataskyddsförordningen hänvisas också till säkerhetsåtgärder i samband med fällande domar i brottmål och överträdelser. I propositionen anses att i artikel 10 i dataskyddsförordningen avses straffrättsliga säkringsåtgärder. Enligt förarbetena till revideringen av straffrättens allmänna läror är straffrättsliga (processuella) säkringsåtgärder internering i tvångsinrättning, förverkandepåföljder (konfiskation), körförbud med anledning av brott, näringsförbud, jaktförbud samt djurhållningsförbud (RP 44/2002 rd). Även i ovannämnda svenska utredning (SOU 2017:39, s. 193) anses att med säkerhetsåtgärder avses straffprocessuella tvångsåtgärder. Med stöd av vad som anförts ovan är det inte nödvändigt att granska administrativa påföljder (inkl. administrativa säkringsåtgärder) anslutning till artikel 10 i dataskyddsförordningen. 

Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ordalydelsen i artikel 10 eller ingressen i dataskyddsförordningen ger inget svar på vad som avses med behandling av personuppgifter under kontroll av myndighet. Eftersom det i vilket fall som helst måste föreskrivas genom lag om behandling av personuppgifter, bedöms artikel 10 i dataskyddsförordningen i denna proposition genom att det fästs uppmärksamhet vid att det föreskrivs på behörigt sätt på lagnivå om behandlingen av personuppgifter som gäller brottsliga gärningar, straff och därmed sammanhängande påföljder.  

I 7 § i förslaget till dataskyddslag ingår bestämmelser om behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder. Enligt bestämmelsen är behandling tillåter bland annat är det är fråga om behandling av uppgifter som regleras i lag eller som föranleds av en uppgift som direkt har ålagts den personuppgiftsansvarige i lag. I 6 § 2 mom. i förslaget till dataskyddslag föreskrivs om skyddsåtgärder i samband med behandlingen av särskilda kategorier av personuppgifter. Dessa skyddsåtgärder tillämpas enligt 7 § 2 mom. i förslaget till dataskyddslag också på behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och förseelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder. I 6 § 2 mom. i förslaget till dataskyddslag nämns flera skyddsåtgärder. En av dem är kryptering av personuppgifter. Nedan granskas de sekretessbestämmelser som hänför sig till den gällande lagstiftningen och som kan betraktas som sådana skyddsåtgärder som avses ovan. 

När det gäller den allmänna lagstiftningen kan det konstateras att till de uppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen hänför sig 24 § 1 mom. 28 punkten i offentlighetslagstiftningen, enligt vilken sekretessbelagda är ”en förvaltningsmyndighets handlingar och register med uppgifter om en dömd, en häktad eller en person som annars berövats sin frihet, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar personens framtida utkomst, anpassning i samhället eller säkerhet, och om det finns grundad anledning att lämna ut uppgiften”. Enligt nämnda bestämmelse i offentlighetslagen är sekretessbelagda också uppgifter som registrerats i till exempel straffregistret, bötesregistret, justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem samt registret över djurhållningsförbud. Enligt 24 § 1 mom. 3 punkten i offentlighetslagen är sekretessbelagda handlingar anmälan om brott till polisen eller någon annan förundersökningsmyndighet, en åklagare eller en kontroll- och tillsynsmyndighet, handlingar som har mottagits eller uppgjorts för förundersökning och åtalsprövning samt stämningsansökan, stämning och svaromål på en stämning i brottmål, tills ärendet har tagits upp till behandling vid ett domstolssammanträde eller åklagaren beslutat att låta bli att väcka åtal eller ärendet avskrivits, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling inte äventyrar brottsutredningen eller undersökningens syfte eller utan vägande skäl vållar den som har del i saken skada eller lidande eller hindrar domstolen från att utöva sin rätt att sekretessbelägga handlingar eller lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007). Till artikel 10 i dataskyddsförordningen hänför sig också till exempel bestämmelserna i den nämnda lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar.  

I jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning finns det några exempel på bestämmelser med stöd av vilka myndigheter och organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter be-handlar personuppgifter som gäller brottsliga gärningar, straff och påföljder i samband med brott. I 64 § i påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken föreskrivs om det s.k. överträdelseregistret. I registret införs uppgifter om straff och påföljder för gärningar som strider mot den gemensamma fiskeripolitiken. I registret införs straff och påföljder som bestämts både i administrativt förfarande och i en straffprocess. Bestämmelser om skyldighet att föra detta register ingår i EU-lagstiftningen. På medlemsstatsnivå och genom nationell lag har Landsbygdsverket ålagts att föra registret. I 58 § (förundersökningsmyndighetens, åklagarens och domstolens anmälningsskyldighet) i påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken bestäms följande: 

”Om ett brottmål som gäller en gärning eller försummelse som avses i 49 eller 51 § har kommit till förundersökningsmyndigheten för utredning av någon annan orsak än en polisanmälan av en i 2 kap. avsedd tillsynsmyndighet eller Landsbygdsverket, ska förundersökningsmyndigheten informera verket om detta och sända de handlingar som erhållits och upprättats för förundersökningen till Landsbygdsverket. 

Förundersökningsmyndigheten, åklagaren och domstolen ska informera Landsbygdsverket om de beslut och domar som gäller gärningar och försummelser enligt 49 och 51 §.” 

Enligt 32 § 1 mom. i lagen om utövning av veterinäryrket för Livsmedelssäkerhetsverket re-gister över veterinärer och i 2 mom. föreskrivs om de uppgifter som ska föras in i registret. Enligt 3 mom. kan Livsmedelssäkerhetsverket i veterinärregistret föra in uppgifter som förutsätts av skötseln av tillsynsuppgifterna enligt den lagen och som gäller varning eller bötes- eller fängelsestraff som en utövare av veterinäryrket tilldelats eller ådömts i sin yrkesutövning samt avsättning eller skiljande från tjänsteutövning. Dessa uppgifter kan i likhet med uppgifterna enligt 2 mom. föras in i registret även om beslutet i respektive fall inte vunnit laga kraft. 

Enligt lagen om utövning av veterinäryrket utplånas de uppgifter som avses i 32 § 3 mom. ur veterinärregistret när tio år har förflutit från det att ifrågavarande beslut eller avgörande meddelades, om inte i matrikellagen (1010/1989) anges en längre tid för utplånandet av en anteckning. Registeranteckningar om straff utplånas också ur veterinärregistret när den gärning som var orsak till att straffet utdömdes inte längre är straffbar. Om en uppgift i veterinärregistret grundar sig på ett beslut som ännu inte vunnit laga kraft och beslutet senare upphävs, ska uppgiften utplånas omedelbart så snart beslutet om upphävande vunnit laga kraft. 

Andra exempel på behandlingen av personuppgifter som hör till tillämpningsområdet för artikel 10 i dataskyddsförordningen är bestämmelserna om djurhållningsförbud och jaktförbud.  

Enligt 4 § i lagen om registret över djurhållningsförbud (21/2011) får trots sekretessbestämmelserna uppgifter ur registret lämnas ut för tillsynen över att djurhållningsförbud iakttas, till i 34, 34 a och 35—37 § i djurskyddslagen nämnda myndigheter som sörjer för tillsynen (1 punkten) och för att registreras i det informationssystem som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem och användas för fullgörandet av sådana uppgifter inom jordbruks-, livsmedels- och landsbygdsnäringsförvaltningen där djurhållningsförbud i särskilt föreskrivna fall ska eller kan beaktas. Bestämmelser som tillåter behandling av djurhållningsförbud finns i 17 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014), i 16 § i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) och i 8 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013).  

Enligt 78 a § i jaktlagen (615/1993) ska domstolen göra anmälan till den som ansvarar för jägarregistret (dvs. Finlands viltcentral) och till polisen på den persons hemort som meddelats jaktförbud om sitt beslut att utfärda jaktförbud. I 7 b § i lagen om jaktvårdsavgift föreskrivs om uppgifter som ska antecknas i jägarregistret. Jaktförbud som är i kraft är en av de uppgifter som ska antecknas i registret. I 7 c § i lagen om jaktvårdsavgift föreskrivs åter om vilka uppgifter som trots sekretessbestämmelserna får lämnas ut ur jägarregistret. Med stöd av den bestämmelsen får till exempel uppgifter om jaktförbud lämnas ut till jaktvårdsföreningarna för tillsynen.  

Även i unionsrätten finns krav på att anmäla överträdelser till kommissionen. Exempelvis enligt punkt E.4 i bilaga I till kommissionens genomförandebeslut i enlighet med direktivet 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (2012/707/EU) ska medlemsstaterna informera kommissionen om överträdelser av bestämmelserna. Information ska lämnas om arten av överträdelser och om rättsliga och administrativa åtgärder som vidtagits till följd av dessa överträdelser under rapporteringsperioden. I den mån som det bestäms någon annanstans i lagstiftningen om till exempel skyddsåtgärder i samband med behandling av uppgifterna i fråga ska de naturligtvis iakttas hos myndigheter och sådana som sköter offentliga förvaltningsuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde i den mån det hör till deras lagstadgade uppgifter att behandla sådana uppgifter. Enligt jord- och skogsbruksministeriets uppfattning gäller dataskyddsförordningens artikel inte administrativa påföljder. Om man senare kommer fram till ett sådant resultat att administrativa påföljder hör till tillämpningsområdet för artikel 10 i dataskyddsförordningen, anses i propositionen även då att det vore ändamålsenligt att föreskriva om behöriga skyddsåtgärder genom en allmän lag som hör till justitieministeriets förvaltningsområde. I detta sammanhang kan det konstateras att vid justitieministeriet pågår ett projekt med att bereda allmän lagstiftning som gäller administrativa påföljder av straffkaraktär (OM038:00/2017). 

I propositionen anses att det föreskrivs på behörigt sätt i jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning om i samband med skötseln av vilka uppgifter det är möjligt att behandla uppgifter som gäller brottsliga gärningar, straff eller påföljder för brott. Såsom konstaterats tidigare i detta kapitel innehåller förslaget till dataskyddslag en bestämmelser som gäller behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder. I propositionen anses att sekretessbestämmelserna i 24 § 1 mom. 3 och 28 punkten i offentlighetslagen kan betraktas som sådana skyddsåtgärder som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen. I propositionen anses att det inte är nödvändigt att ändra lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde med avseende på artikel 10 i dataskyddsförordningen. 

2.7.5  2.7.5 Kapitel III i dataskyddsförordningen

I kapitel III i dataskyddsförordningen bestäms om den registrerades rättigheter. I artikel 12 i dataskyddsförordningen finns en bestämmelse om information och procedurbestämmelser om utövandet av den registrerades rättigheter. Artiklarna 13 och 14 i dataskyddsförordningen innehåller bestämmelser om information till den registrerade. I artikel 15 i dataskyddsförordningen bestäms om den registrerades rätt till tillgång. Det sistnämnda motsvarar den registrerades rätt till insyn enligt personuppgiftslagen. Lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har inga specialbestämmelser om de ovannämnda sakerna.  

I kapitel III i dataskyddsförordningen bestäms om bland annat följande rättigheter som tillkommer den registrerade: 

rätt till rättelse (artikel 16), 

rätt till radering (artikel 17), 

rätt till begränsning av behandling (artikel 18) och 

rätt att göra invändningar mot behandling av personuppgifter (artikel 21). 

Artikel 23 i dataskyddsförordningen tillåter att utövandet av de ovannämnda rättigheterna begränsas i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt när vissa villkor är uppfyllda. I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är det i regel fråga om skötsel av lagstadgade uppgifter. Många lagstadgade uppgifter är förenade med utövning av offentlig makt. I det följande bedöms behovet av specialbestämmelser med avseende på skötseln av lagstadgade uppgifter. 

Enligt artikel 16 i dataskyddsförordningen ska den registrerade ha rätt att av den personupp-giftsansvarige utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter som rör honom eller henne rättade. Enligt artikeln ska, med beaktande av ändamålet med behandlingen, den registrerade ha rätt att komplettera ofullständiga personuppgifter, bland annat genom att tillhandahålla ett kompletterande utlåtande. Till denna del kan det konstateras att artikel 16 har kopplingar till artikel 5.1 d, där det bland annat konstateras att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas ska raderas. I propositionen anses att när man beaktar procedurbestämmelserna i artikel 12 i dataskyddsförordningen, tycks det inte finns något behov av sådana begränsningar av den registrerades rättigheter som avses i artikel 23 i dataskyddsförordningen när det gäller myndigheternas lagstadgade uppgifter.  

I artikel 17 i dataskyddsförordningen bestäms om rätt till radering. Bestämmelserna om den registrerades rättigheter i artikel 17.1 och 17.2 ska inte gälla i den utsträckning som behandling är nödvändig ”För att uppfylla en rättslig förpliktelse som kräver behandling enligt unionsrätten eller enligt en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den personuppgiftsansvarige” (artikel 17.3 b). Med beaktande av ovannämnda undantag finns det inget behov av specialbestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. 

I artikel 18.1 i dataskyddsförordningen bestäms följande om den registrerades rätt att begränsa behandlingen av personuppgifter: 

”Den registrerade ska ha rätt att av den personuppgiftsansvarige kräva att behandlingen be-gränsas om något av följande alternativ är tillämpligt: 

a) Den registrerade bestrider personuppgifternas korrekthet, under en tid som ger den person-uppgiftsansvarige möjlighet att kontrollera om personuppgifterna är korrekta. 

b) Behandlingen är olaglig och den registrerade motsätter sig att personuppgifterna raderas och i stället begär en begränsning av deras användning. 

c) Den personuppgiftsansvarige behöver inte längre personuppgifterna för ändamålen med behandlingen men den registrerade behöver dem för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk. 

d) Den registrerade har invänt mot behandling i enlighet med artikel 21.1 i väntan på kontroll av huruvida den personuppgiftsansvariges berättigade skäl väger tyngre än den registrerades berättigade skäl.” 

I artikel 18.2 i dataskyddsförordningen konstateras att om ”behandlingen har begränsats i enlighet med punkt 1 får sådana personuppgifter, med undantag för lagring, endast behandlas med den registrerades samtycke eller för att fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk eller för att skydda någon annan fysisk eller juridisk persons rättigheter eller för skäl som rör ett viktigt allmänintresse för unionen eller för en medlemsstat”. I det utkast till proposition som var på remiss ansågs att bestämmelsen tillåter behandling av personuppgifter om det är fråga om att utföra en uppgift som baserar sig på unionsrätten eller nationell rätt. Den ståndpunkten baserade sig på den svenska utredningen i anslutning till dataskyddsförordningen (SOU 2017:39, s. 122 och 123). I den svenska utredningen konstateras att det ska tydliggöras att personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning eller om det är fråga om en uppgift som följer av lag eller annan författning och som utgör ett led i myndighetsutövning som utförs av den personuppgiftsansvarige (förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, 4 §, SOU 2017:39 s. 41). Dataskyddsombudsmannen konstaterade i sitt utlåtande i fråga om motiveringen i jord- och skogsbruksministeriets utkast till proposition att enbart den omständigheten att behandlingen av personuppgifter baserar sig på en lagstadgad uppgift är enligt ombudsmannens åsikt inte en tillräcklig grund för att begränsa tillämpningen av artikel 18. Ombudsmannen hänvisade i sitt utlåtande till möjligheten att begränsa den registrerades rätt med stöd av artikel 23, förutsatt att de andra villkoren i den artikeln är uppfyllda.  

I förslaget till dataskyddslag intogs ingen bestämmelse som skulle innebära undantag från artikel 18 i dataskyddsförordningen för den offentliga sektorns del. Den allmänna lagen tycks således få undantag från artikel 18 endast i den mån det är fråga om behandling av personuppgifter för journalistiska, akademiska, konstnärliga eller litterära ändamål (27 § i förslaget till dataskyddslag), för vetenskapliga och historiska forskningsändamål samt statistiska ändamål (31 § i förslaget till dataskyddslag) samt för arkivändamål av allmänt intresse (32 § i förslaget till dataskyddslag). I detta sammanhang kan det konstateras att i Sverige är avsikten att i den allmänna lagen ta in ett allmänt bemyndigande som gör det möjligt att begränsa den registrerades rättigheter med stöd av artikel 23 samt artikel 89.2 och 89.3 i dataskyddsförordningen (Regeringens proposition 2017/18:105, förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, 5 kap. 3 §). 

Jord- och skogsbruksministeriet känner till att avsikten är att i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) ta in en bestämmelse som innebär att man avviker från rättigheterna enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen (VM144:00/2017). Avvikelsen gäller samtliga leda i artikel 18.1. Likaså är avsikten att i vissa speciallagar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ta in en bestämmelse om undantag från artikel 18 (STM/3551/2017). I det sistnämnda utkastet till proposition gäller specialbestämmelsen inte samtliga led i artikel 18.1 i dataskyddsförordningen.  

I skäl 67 i dataskyddsförordningen, som hänför sig till artikel 18, konstateras följande: 

”Sätten att begränsa behandlingen av personuppgifter kan bland annat inbegripa att man till-fälligt flyttar de valda personuppgifterna till ett annat databehandlingssystem, gör de valda uppgifterna otillgängliga för användare eller tillfälligt avlägsnar offentliggjorda uppgifter från en webbplats. I automatiserade register bör begränsningen av behandlingen i princip ske med tekniska medel på ett sådant sätt att personuppgifterna inte blir föremål för ytterligare behandling och inte kan ändras. Det förhållandet att behandlingen av personuppgifter är begränsad bör klart anges inom systemet.” 

Förvaltningslagens syfte är att genomföra och främja god förvaltning samt rättsskydd i förvaltningsärenden. Enligt artikel 18.1 i dataskyddsförordningen får den registrerade kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas om den registrerade bestrider personuppgifternas korrekthet. I propositionen anses att i den mån bestämmelserna om utredning av ärenden och hörande av parter i 6 kap. i förvaltningslagen tillämpas, är det inte nödvändigt att tillämpa artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen. Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska all utövning av offentlig makt bygga på lag. Där sägs också att i all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas. De föreslagna bestämmelserna, enligt vilka artikel 18 i dataskyddsförordningen inte ska tillämpas på behandling av personuppgifter, innebär att behandlingen av personuppgifter inte i dessa fall begränsas på det sätt som avses i dataskyddsförordningen. Den registrerade kan alltså göra sådana invändningar som avses i artikel 18.1 a och b och den personuppgiftsansvarige är skyldig att avgöra ärendena enligt förvaltningslagen.  

I propositionen anses att i den mån det är fråga om att den registrerade påstår att uppgifterna inte är korrekta, kan den registrerade kräva att uppgifterna rättas med stöd av artikel 16 i dataskyddsförordningen. I 25 § i förvaltningslagen föreskrivs om gemensam behandling av ärenden. Den personuppgiftsansvarige ska direkt med stöd av förvaltningslagen se till att ett eventuellt annat pågående förvaltningsärende och kravet på att uppgifterna ska rättas behandlas gemensamt, om de har koppling till varandra. I propositionen anses att innan ett ärende som gäller uppgifternas korrekthet, har den personuppgiftsansvarige inte rätt att lämna ut dessa uppgifter till utomstående. Detta baserar sig på att utlämnande är ett sätt att behandla personuppgifter och då måste kraven i artikel 5 i dataskyddsförordningen iakttas (här korrekthet). 

I propositionen anses att i den mån den registrerade anser att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter är olaglig, kan han eller hon antingen inleda ärendet i enlighet med artikel 77 i dataskyddsförordningen (dvs. lämna in klagomål till en tillsynsmyndighet) eller alternativt kan den registrerade med stöd av förvaltningslagen inleda krav på att den olagliga behandlingen av personuppgifter ska upphöra. I den sistnämnda situationen ska den personuppgiftsansvarige avgöra saken med iakttagande av förvaltningslagens procedurbestämmelser.  

Såsom redan konstaterats genomför och främjar just förvaltningslagens bestämmelser god förvaltning samt rättsskydd i förvaltningsärenden. I fråga om den registrerades rättsskydd kan dessutom konstateras att i ovannämnda fall kan den registrerade utnyttja andra rättigheter som anges i kapitel III (den registrerades rättigheter) och i kapitel VIII (rättsmedel, ansvar och sanktioner) i dataskyddsförordningen. Av denna orsak anser man att det i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde borde föreskrivas om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen i den mån det är fråga om behandling av personuppgifter som hänför sig till verksamhet på vilken allmän förvaltningslagar tillämpas. Bestämmelserna tas in delvis i organisationslagarna och delvis i de materiella lagarna. Dessutom tas en sådan bestämmelse in i informationssystemslagen. I propositionen anses att utöver de ovan anföra allmänna legislativa specialvillkor som hänför sig till myndigheternas verksamhet är fastighetsdatasystemet och dess samhälleliga betydelse förenat med särskilda grunder för att det nationella spelrum som dataskyddsförordningen tillåter ska utnyttjas i fråga om fastighetsdatasystemet. I propositionen föreslås det undantag från samtliga led i artikel 18.1 i dataskyddsförordningen i fråga om uppgifterna i fastighetsdatasystemet. I detta avseende är det således nödvändigt att begränsa den registrerades rätt enligt förordningen att begränsa behandlingen av hans eller hennes personuppgifter.  

Fastighetsdatasystemet innehåller de uppgifter som avses i fastighetsregisterlagen (392/1985) och de uppgifter som skall antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret samt andra uppgifter i enlighet med vad som bestäms någon annanstans i lag. Fastighetsindelningen (fastighetsregistret) lägger i praktiken grunden för ägandet av fast egendom och fastighetssystemet. Lagfarts- och fastighetsregistret innehåller åter uppgifter om fastigheters ägare (lagfart), inteckningar som riktar sig mot fastigheten samt särskilda rättigheter (t.ex. legorätt och avtal om delning av besittningen). Lagfarts- och inteckningsregistret är ett offentligt tillförlitligt register. 

Fastighetsdatasystemets uppgifter om fastighetsenheter samt deras innehav och användning som säkerheter utgör tillsammans en så kallad basregisterhelhet. Tillförlitliga fastighets- samt lagfarts- och inteckningsregister som upprätthålls kontinuerligt är i praktiken en absolut förutsättning för ett oavbrutet fungerande kreditgivnings- och säkerhetssystem och för att rättskyddet för parter i rättshandlingar som gäller fastigheter ska tillgodoses. 

Nämnda uppgifter i fastighetsdatasystemet utgör i praktiken grund för kreditgivning, och således är det kritiskt för myndigheternas och kreditinstitutens verksamhet att uppgifterna är kontinuerligt tillgängliga. Ett fullskaligt utnyttjande av rätten till begränsning enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen kunde därför i praktiken äventyra centrala processer i anslutning till fastighetsomsättning och säkerhetspraxis i samhället. Av ovan anförda orsaker anses ett undantag från tillämpningen av artikel 18 nödvändigt. 

I artikel 23 i dataskyddsförordningen föreskrivs följande: 

”1.  Det ska vara möjligt att i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet omfattas av införa en lagstiftningsåtgärd som begränsar tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som föreskrivs i artiklarna 12–22 och 34, samt artikel 5 i den mån dess bestämmelser motsvarar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i artiklarna 12–22, om en sådan begränsning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa 

a)  den nationella säkerheten, 

b) försvaret, 

c) den allmänna säkerheten, 

d)  förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande eller lagföring av brott eller verkställande av straffrättsliga sanktioner, inbegripet skydd mot samt förebyggande och förhindrande av hot mot den allmänna säkerheten, 

e)  andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt ett av unionens eller en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet, 

f)  skydd av rättsväsendets oberoende och rättsliga åtgärder, 

g)  förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande och lagföring av överträdelser av etiska regler som gäller för lagreglerade yrken, 

h)  en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som, även i enstaka fall, har samband med myndighetsutövning i fall som nämns i a–e och g, 

i)  skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter, 

j)  verkställighet av civilrättsliga krav. 

2.  Framför allt ska alla lagstiftningsåtgärder som avses i punkt 1 innehålla specifika bestämmelser åtminstone, när så är relevant, avseende 

a)  ändamålen med behandlingen eller kategorierna av behandling, 

b)  kategorierna av personuppgifter, 

c)  omfattningen av de införda begränsningarna, 

d)  skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång eller överföring, 

e)  specificeringen av den personuppgiftsansvarige eller kategorierna av personuppgiftsansvariga, 

f)  lagringstiden samt tillämpliga skyddsåtgärder med beaktande av behandlingens art, omfattning och ändamål eller kategorierna av behandling, 

g)  riskerna för de registrerades rättigheter och friheter, och 

h)  de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen, såvida detta inte kan inverka menligt på begränsningen.” 

Såsom redan konstaterats ovan ska man avvika från tillämpningen av artikel 18 inom jord- och skogsbruksministeriets tillämpningsområde i den mån det är fråga om personuppgiftsansvariga som ska iaktta förvaltningslagen. Av de grunder som nämns i artikel 23.1 i dataskyddsförordningen är det då fråga om ”andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse” (led e) och ”en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som, även i enstaka fall, har samband med myndighetsutövning i fall som nämns i a–e och g”.  

I propositionen anses att när det gäller artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen finns det tillräckliga grunder till undantag i fråga om lagstadgade uppgifter. Med lagstadgade uppgifter avses här alltså myndighetsuppgifter och offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom är saken begränsad till endast en artikel (artikel 18) i dataskyddsförordningen och även där till endast två led. För fastighetsdatasystemets del ska undantaget gälla samtliga led i artikel 18.1. Beträffande artikel 18.1 d kan man dock konstatera att i praktiken är den inte tillämplig när grunden för behandling av personuppgifter är en lagstadgad uppgift. I bestämmelsen hänvisas till den registrerades rätt enligt artikel 21 att invända mot behandling av personuppgifter. Denna rätt föreligger inte när grunden för behandling av personuppgifter är en lagstadgad uppgift. 

I fråga om artikel 18.1 a i dataskyddsförordningen kan det konstateras att en registrerad kan även för närvarande inleda ett ärende där han eller hon kräver att felaktiga uppgifter ska rättas. I 29 § i personuppgiftslagen föreskrivs om rättelse av uppgifter. En personuppgiftsansvarig på vilken förvaltningslagen tillämpas ska naturligtvis iaktta den lagen vid behandlingen av personuppgifter. I fråga om artikel 18.1 b i dataskyddsförordningen kan det åter konstateras att den registrerade kan med stöd av förvaltningslagen framställa krav till myndigheten på att lagstridig behandling av personuppgifter ska upphöra. Alternativt kan den registrerade framföra klagomål. Den nya rätt som dataskyddsförordningen medför innebär egentligen bara det att behandlingen av personuppgifter inte begränsas på det sätt som avses i artikel 4.3 i dataskyddsförordningen, dvs. att informationssystemen förses med nya funktioner som gör det möjligt att stoppa behandlingen av uppgifter eller flytta uppgifter till ett annat informationssystem. 

För fastighetsdatasystemets del ska undantaget gälla samtliga led i artikel 18.1.  

I artikel 23 i dataskyddsförordningen bestäms att en sådan begränsning ska ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna. I propositionen anses att detta villkor uppfylls. De centrala delarna i den registrerades rättsskydd har tillgodosetts genom att myndigheter och de som sköter offentliga förvaltningsuppgifter iakttar allmänna förvaltningslagar. Även om den registrerade inte kan utöva just den rätt som avses i artikel 18 i dataskyddsförordningen, kan den registrerade i anslutning till sitt ärende (till exempel felaktiga uppgifter eller olaglig behandling) utöva till exempel följande rättigheter: 

- den registrerades rätt till tillgång (artikel 15.) 

- rätt till rättelse (artikel 16) och 

- rätt att lämna in klagomål till en tillsynsmyndighet (artikel 77). 

Dessutom säkerställs den registrerades rättsskydd av andra förvaltningsbestämmelser (bestämmelser om tjänsteansvar samt laglighetsövervakning). 

Enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade alltså rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas. I artikel 18.2 bestäms att om behandlingen har begränsats i enlighet med punkt 1 får sådana personuppgifter, med undantag för lagring, behandlas bland annat för skäl som rör ett viktigt allmänintresse för unionen eller för en medlemsstat. I propositionen anses att om en myndighet eller en enskild genom lag har tilldelats en förvaltningsuppgift, kan denna förvaltningsuppgift vara ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. i detta fall Finland. Om dessa förvaltningsuppgifter inte vore ett allmänintresse, skulle det inte ha föreskrivits om skötseln av dem genom lag. Det ankommer på varje medlemsstat att fastställa vad som är dess allmänintresse. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift hos en myndighet eller en organisation inom den indirekta statsförvaltningen som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. 

I artikel 20 i dataskyddsförordningen bestäms om rätt till dataportabilitet. Enligt artikel 20.3 ska den rätten inte gälla i fråga om en behandling som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den personuppgiftsansvarige. Med beaktande av ovannämnda undantag finns det inget behov av specialbestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. 

I artikel 21.1 i dataskyddsförordningen bestäms följande om rätten att göra invändningar mot behandling av personuppgifter: 

”Den registrerade ska, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, ha rätt att när som helst göra invändningar mot behandling av personuppgifter avseende honom eller henne som grundar sig på artikel 6.1 e eller f, inbegripet profilering som grundar sig på dessa bestämmelser. Den personuppgiftsansvarige får inte längre behandla personuppgifterna såvida denne inte kan påvisa tvingande berättigade skäl för behandlingen som väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller om det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk.” 

Ovannämnda artikel 6.1 e och f gäller följande situationer där personuppgifter behandlas: 

Behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (led e). 

Behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn (led f). 

I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är grunden för be-handling av personuppgifter huvudsakligen lagstadgade uppgifter (artikel 6.1 c i dataskydds-förordningen). Artikel 21 i dataskyddsförordningen är inte tillämpliga i fråga om lagstadgade uppgifter. Med stöd av vad som anförts ovan anses att det inte finns något behov av sådana begränsningar som nämns i artikel 23 i dataskyddsförordningen i fråga om artikel 21.  

2.7.6  2.7.6 Kapitel IV i dataskyddsförordningen

I kapitel IV i dataskyddsförordningen bestäms om personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde. Med personuppgiftsbiträde avses enligt artikel 4.8 i dataskyddsförordningen ”en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning”. I definitionen hänvisas till de situationer där den personuppgiftsansvarige har lagt ut uppgifter i anslutning till registerföringen. 

Av bestämmelserna i kapitel IV i dataskyddsförordningen hänför sig bestämmelserna om gemensamt personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträde till vissa bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. I övrigt finns det inga bestämmelser med anknytning till kapitel IV i dataskyddsförordningen i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. 

I artikel 26 i dataskyddsförordningen bestäms följande om gemensamt personuppgiftsansvariga: 

”1. Om två eller fler personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen med och medlen för behandlingen ska de vara gemensamt personuppgiftsansvariga. Gemensamt personuppgiftsansvariga ska under öppna former fastställa sitt respektive ansvar för att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning, särskilt vad gäller utövandet av den registrerades rättigheter och sina respektive skyldigheter att tillhandahålla den information som avses i artiklarna 13 och 14, genom ett inbördes arrangemang, såvida inte de personuppgiftsansvarigas respektive skyldigheter fastställs genom unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som de personuppgiftsansvariga omfattas av. Inom ramen för arrangemanget får en gemensam kontaktpunkt för de personuppgiftsansvariga utses. 

2. Det arrangemang som avses i punkt 1 ska på lämpligt sätt återspegla de gemensamt personuppgiftsansvarigas respektive roller och förhållanden gentemot registrerade. Det väsentliga innehållet i arrangemanget ska göras tillgängligt för den registrerade. 

3. Oavsett formerna för det arrangemang som avses i punkt 1 får den registrerade utöva sina rättigheter enligt denna förordning med avseende på och emot var och en av de personuppgiftsansvariga.” 

Utifrån bestämmelsen ovan kan man konstatera att det bestäms om gemensamt registeransvariga i jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning. Det är inte möjligt för myndigheter eller instanser som sköter en offentlig förvaltningsuppgift att vara gemensamt registeransvariga enbart genom ett inbördes arrangemang mellan de registeransvariga. Myndighetsverksamhet och skötsel av offentliga förvaltningsuppgifter baserar sig på lag. 

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det några exempel på hur gemensamt registeransvariga har angetts på lagnivå. I 5 § i informationssystemslagen anges de registeransvariga för landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem och till vilka delar dessa ansvarar för att uppgifterna i informationssystemet är riktiga. I 92 § i lagen om fiske anges de registeransvariga för fiskeriförvaltningens informationssystem och till vilka delar de ansvarar för att uppgifterna i informationssystemet är riktiga. I 38 § i påföljdssystemlagen för fiskeripolitiken finns en motsvarande bestämmelse. I propositionen anses att dessa bestämmelser är förenliga med artikel 26 i dataskyddsförordningen. 

I artikel 28 i dataskyddsförordningen bestäms om personuppgiftsbiträdens förpliktelser, dvs. uppgifter i anslutning till utläggning av registerföringsuppgifter. I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns ingen reglering som överlappar artikel 28. I lagstiftningen finns några exempel på utläggning av registerföring. I 7 a § i lagen om viltvårdsavgift finns en bestämmelse om utläggning av uppgifter i anslutning till jägarregistret. Bestämmelser om möjlighet till utläggning finns också i 7 § i lagen om ett system för identifiering av djur. När det gäller dessa bestämmelser kan man konstatera att där är det fråga om att en offentlig förvaltningsuppgift som avses i 124 § i grundlagen överförs på en enskild. Av dataskyddsförordningens ingress (skäl 41) framgår att avsikten med de bestämmelser i dataskyddsförordningen som hänför sig till lagstiftningsåtgärder inte är att påverka krav som uppställs i den konstitutionella ordningen i den berörda medlemsstaten. Av denna orsak anses i propositionen att de bestämmelser om utläggning av registerföring som hänför sig till 124 § i grundlagen är förenliga med dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningens bestämmelser blir tillämpliga på sådana utlagda registerföringsuppgifter utan att det behöver föreskrivas särskilt om saken. 

2.7.7  2.7.7 Kapitel V i dataskyddsförordningen

I kapitel V i dataskyddsförordningen bestäms om överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer. De villkor som anges i kapitlet i fråga ska vara upp-fyllda för att överföring av personuppgifter till tredjeländer och internationella organisationer ska vara förenlig med dataskyddsförordningen. 

I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns flera exempel på bestämmelser som gäller överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer. Sådana finns till exempel i 9 § i informationssystemslagen, i 52 § i lagen om animaliska biprodukter, i 40 § i lagen om medicinsk behandling av djur, i 32 § i lagen om växtskyddsmedel och i 33 § i lagen om utövning av veterinäryrket. Med undantag av den sistnämnda gäller bestämmelserna utlämnande av uppgifter trots sekretessbestämmelserna. I de bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som gäller utlämnande av uppgifter till tredjeländer och internationella organisationer bestäms inte desto noggrannare om villkoren för utlämnande eller förfarandet vid utlämnande och sålunda är det inte nödvändigt att ändra bestämmelserna. För närvarande tillämpas 5 kap. i personuppgiftslagen på utlämnande. I fortsättningen tillämpas kapitel V i dataskyddsförordningen.  

2.7.8  2.7.8 Kapitel VIII i dataskyddsförordningen

I kapitel VIII i dataskyddsförordningen bestäms om rättsmedel, ansvar och påföljder. I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns inga specialbestämmelser om rättsmedel eller påföljder i anslutning till behandlingen av personuppgifter. Till denna del finns det inga behov av att ändra ministeriets lagstiftning.  

I artikel 82 i dataskyddsförordningen bestäms följande om ansvar och rätt till ersättning: 

”1. Varje person som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en överträdelse av denna förordning ska ha rätt till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personupp-giftsbiträdet för den uppkomna skadan. 

2. Varje personuppgiftsansvarig som medverkat vid behandlingen ska ansvara för skada som orsakats av behandling som strider mot denna förordning. Ett personuppgiftsbiträde ska an-svara för skada uppkommen till följd av behandlingen endast om denne inte har fullgjort de skyldigheter i denna förordning som specifikt riktar sig till personuppgiftsbiträden eller agerat utanför eller i strid med den personuppgiftsansvariges lagenliga anvisningar. 

3. Den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet ska undgå ansvar enligt punkt 2 om den visar att den inte på något sätt är ansvarig för den händelse som orsakade skadan. 

4. Om mer än en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde, eller både en person-uppgiftsansvarig och ett personuppgiftsbiträde, har medverkat vid samma behandling, och om de enligt punkterna 2 och 3 är ansvariga för eventuell skada som behandlingen orsakat ska varje personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde hållas ansvarig för hela skadan för att säkerställa att den registrerade får effektiv ersättning. 

5. Om en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde, i enlighet med punkt 4, har betalat full ersättning för den skada som orsakats ska den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet ha rätt att från de andra personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträdena som medverkat vid samma behandling återkräva den del av ersättningen som motsvarar deras del av ansvaret för skadan i enlighet med de villkor som fastställs i punkt 2. 

6. Domstolsförfaranden för utövande av rätten till ersättning ska tas upp vid de domstolar som är behöriga enligt den nationella rätten i den medlemsstat som avses i artikel 79.2.” 

I lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns det flera exempel på hur gemensamt personuppgiftsansvarigas ansvar för att uppgifterna är riktiga bestäms. Saken granskas i avsnitt 2.7.6 ovan. I samband med dessa bestämmelser har det dock inte föreskrivits om ersättning för skador, och därför anses bestämmelserna inte innehålla någon sådan reglering som borde granskas med avseende på artikel 82 i dataskyddsförordningen. 

I 11 § i fastighetsregisterlagen bestäms om ersättning för skada som orsakats av en oriktig uppgift i fastighetsregistret. Dessutom bestäms det i 8 § i fastighetsdatasystemlagen om ersättning för skada på grund av ett fel eller en brist i uppgifter som lämnats ut ur fastighetsdatasystemet. I propositionen anses att det är nödvändigt att till de nämnda lagarna foga en bestämmelse av vilken det framgår att artikel 82 i dataskyddsförordningen tillämpas på ersättning för skada som orsakats av överträdelse av förordningen.  

2.7.9  2.7.9 Kapitel IX i dataskyddsförordningen

Kapitel IX i dataskyddsförordningen innehåller bestämmelser om särskilda behandlingssituationer. Artikel 85 gäller yttrandefriheten. I detta avseende finns inga specialbestämmelser i jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning. Av bestämmelserna i kapitlet hänför sig däremot artikel 86, som gäller behandling av personuppgifter och handlingsoffentlighet, till lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. I avsnitt 2.7.1 (underrubriken Utlämnande av uppgifter) i den allmänna motiveringen granskas huruvida bestämmelserna om utlämnande i ministeriets lagstiftning är förenliga med förordningen. 

I artikel 87 i dataskyddsförordningen föreskrivs om behandling av identifikationsnummer, dvs. personbeteckning. I detta avseende iakttas personuppgiftslagen i jord-och skogsbruksministeriets lagstiftning. I fortsättningen iakttas bestämmelserna i den nya allmänna lagen (förslaget till dataskyddslag) i fråga om personbeteckning. I 6 § i fastighetsdatasystemlagen finns en bestämmelse om personbeteckning. I propositionen anses att det inte längre finns något behov av den specialbestämmelsen. 

Artikel 85 i förordningen gäller yttrandefrihet och artikel 88 behandling i anställningsförhål-landen. Jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning innehåller inga specialbestämmelser i detta avseende.  

Artikel 89 i dataskyddsförordningen gäller arkivering, vetenskaplig och historisk forskning samt statistiska ändamål. I detta avseende iakttas den gälla allmänna lagstiftningen i jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning. Enligt 1 § i lagen om livsmedels- och naturresursstatistik tillämpas statistiklagen på grunderna för insamling, organisering och bearbetning av uppgifter, framställning av statistik samt på sekretess för och utlämnande av uppgifter, om inte något annat föreskrivs nedan i den aktuella lagen. Lagen innehåller inga egentliga bestämmelser om behandling av personuppgifter. I 3 § föreskrivs om skyldighet att lämna uppgifter. Lagens 3 § gäller för det första skyldighet för vissa privata aktörer att lämna uppgifter. Dessutom gäller bestämmelsen skyldighet för vissa myndigheter samt aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter samt Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt att lämna uppgifter till Naturresursinstitutet trots sekretessbestämmelserna. Det sistnämnda har att göra med handlingsoffentlighet. Med stöd av artikel 86 i dataskyddsförordningen är det möjligt att sammanjämka bestämmelser om skydd av personuppgifter och offentlighet och sekretess för handlingar. Enskilda aktörers skyldighet att lämna uppgifter gäller i huvudsak andra än fysiska personer. Naturresursinstitutet ska dock i den mån som de uppgifter som lämnats det är personuppgifter iaktta de allmänna bestämmelserna om skydd av personuppgifter (för närvarande personuppgiftslagen och i fortsättningen dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen) och statistiklagen.  

Artikel 90 i dataskyddsförordningen gäller tystnadsplikt i vissa fall och artikel 91 kyrkor och religiösa samfund. I detta avseende finns det inga specialbestämmelser i jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning. 

2.7.10  2.7.10 Dataskyddsdirektivet

Enligt artikel 2 i dataskyddsdirektivet ska dataskyddsdirektivet tillämpas på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter för de ändamål som anges i artikel 1.1. I den punkten nämns behandling av personuppgifter ”i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten”. I dataskyddsdirektivet avses med behörig myndighet 

”en offentlig myndighet som har behörighet att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive skydda mot eller förebygga hot mot den allmänna säkerheten, eller 

annat organ eller annan enhet som genom medlemsstaternas nationella rätt har anförtrotts myndighetsutövning för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive skydda mot eller förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten”. 

Avsikten är att genomföra dataskyddsdirektivet genom en allmän lag. Betänkandet av arbets-gruppen för genomförandet av dataskyddsdirektivet innehåller ett utkast till regeringens pro-position till riksdagen med förslag till lag om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten och till vissa lagar som har samband med den (nedan RP-utkastet som gäller dataskyddsdirektivet). Huvudpunkterna i betänkandet beskrivs i avsnitt 2.6 i den allmänna motiveringen i denna proposition. I avsnitt 5.2 i den allmänna motiveringen i RP-utkastet som gäller dataskyddsdirektivet konstateras följande: 

”För att lagen ska bli tillämplig är det nödvändigt att beakta såväl dess materiella som dess organisatoriska tillämpningsområde. Lagen ska tillämpas av myndigheter vilkas behörighet omfattar att förebygga, förhindra, avslöja, utreda och lagföra brott samt att döma ut och verkställa straffrättsliga påföljder. Sådana myndigheter är bland annat polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen, åklagarna, domstolarna och Brottspåföljdsverket. Dessa myndigheter ska emellertid tillämpa den föreslagna lagen endast då att de behandlar personuppgifter i ovannämnda syften, dvs. till exempel i samband med utredning av brott eller handläggning av ett brottmål i domstolen. Exempelvis när polisen behandlar personuppgifter i samband med ett ansökningsärende ska den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella lagstiftning som kompletterar den tillämpas i stället för den föreslagna lagen.” 

Avsikten är således att den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (nedan förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet) ska tillämpas på polisens och andra behöriga myndigheters behandling av personuppgifter i brottmål.  

Av lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde innehåller jakt- och fiskeövervakningslagen reglering beträffande vilken det måste utredas om den helt och hållet eller endast delvis hör till tillämpningsområdet för förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet. Med tanke på tillämpningsområdet för förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet är det å ena sidan av betydelse vad som är syftet med behandlingen av personuppgifter och å andra sidan huruvida personuppgifterna behandlas av en behörig myndighet som avses i 3 § i förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet. Av dataskyddsdirektivets ingress (skäl 11) framgår att en myndighet antingen kan vara behörig eller inte vara behörig beroende på vilka uppgifter myndigheten sköter. 

I 1 § i jakt- och fiskeövervakningslagen sägs att ”syftet med jakt- och fiskeövervakning enligt denna lag är att främja och övervaka att de av statens områden som är i Forststyrelsens besittning används lagenligt och att förebygga och, i den omfattning det ingår i jakt- och fiskeövervakningen, utreda brott i anslutning till detta” 

I 2 § i jakt- och fiskeövervakningslagen definieras jakt- och fiskeövervakning som följer: 

”Med jakt- och fiskeövervakning avses i denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den tillsyn över efterlevnaden av  

1) bestämmelserna om jakt, fiske, naturskydd, behandling av vilda djur, uppgörande av öppen eld och nedskräpning, 

2) bestämmelserna om förebyggande av terrängtrafikens negativa effekter med tanke på naturnäringarna, naturen och ett allmänt nyttjande av naturen för rekreation samt något annat allmänt intresse och om rätten att färdas i terrängen med motordrivna fordon, 

3) sjötrafikbestämmelserna om skydd för fisket och andra näringar, naturen och ett allmänt nyttjande av naturen för rekreation samt något annat allmänt intresse, 

4) bestämmelserna om skjutvapen och skjutförnödenheter, på det sätt som föreskrivs i skjut-vapenlagen (1/1998). 

I jakt- och fiskeövervakningen ingår dessutom bevakning av statens områden och övriga egendom som är i Forststyrelsens besittning. 

Med avvikelse från 1 mom. omfattar jakt- och fiskeövervakningen inte tillsyn över att lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma fiskeripolitik (1139/1994) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas.” 

I förarbetena till jakt- och fiskeövervakningslagen konstateras följande i detaljmotiveringen till 2 § 2 mom. (RP 147/2005 rd): 

”Enligt 2 mom. ingår i jakt- och fiskeövervakningen enligt denna lag dessutom övervakning av statens skogsegendom och övriga egendom som är i Forststyrelsens besittning. Avsikten med bestämmelsen är att få till stånd en allmän tillsyn över användningen av statens områden och att förebygga skadegörelse, snatteri och andra liknande förseelser som riktar sig mot egendomen. ” 

I början av grundlagsutskottets utlåtande om jakt- och fiskeövervakningslagen konstateras följande (GrUU 46/2005 rd): 

”Regeringen föreslår en lag om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning. Syftet är att främja och övervaka att statens områden i Forststyrelsens besittning används lagenligt och på ett hållbart sätt och att förebygga och utreda brott i områdena.” 

I 13 § i jakt- och fiskeövervakningslagen föreskrivs följande: 

”En jakt- och fiskeövervakare ska göra en summarisk förundersökning enligt 11 kap. 2 § i förundersökningslagen (805/2011) för att utreda ett brottmål som avses i denna lag, om ärendet är enkelt och klart och gärningen enligt allmän straffpraxis inte kan förutses medföra strängare straff än böter. I fråga om förundersökning gäller vad som särskilt föreskrivs om den. 

Om en undersökning kräver mer ingående åtgärder än summarisk förundersökning eller förutsätter att någon anländer till ett särskilt förhör eller om det har varit nödvändigt att ta till maktmedel vid övervakningen, skall undersökningen utan dröjsmål överföras till polisen. Jakt- och fiskeövervakaren skall dock ta hand om de åtgärder som är nödvändiga för att förundersökningen skall kunna inledas och tryggas.” 

Vanliga brottsbeteckningar vid förundersökning som görs som ett led i jakt- och fiskeövervakning är 

olovlig fångst (28 kap. 10 § i strafflagen (39/1889)) 

fiskeförseelse (12 kap. 118 § i lagen om fiske) 

jaktförseelse (10 kap. 74 § i jaktlagen) 

skjutvapenförseelse (9 kap. 103 § i skjutvapenlagen (1/1998)) 

terrängtrafikförseelse (4 kap. 25 § i terrängtrafiklagen (1710/1995)) 

naturskyddsförseelse (8 kap. 58 § i naturvårdslagen (1096/1996)) 

sjötrafikförseelse (5 kap. 24 § i sjötrafiklagen (463/1996)) 

djurskyddsförseelse (6 kap. 54 § i djurskyddslagen) 

brott mot avfallslagen (15 kap. 147 § i avfallslagen (646/2011)) 

räddningsförseelse (15 kap. 106 § i räddningslagen (379/2011)) 

snatteri (28 kap. 3 § i strafflagen)  

lindrig skadegörelse (35 kap. 3 § i strafflagen). 

De brottsbeteckningar som undersöks ska naturligtvis hänföra sig till jakt- och fiskeövervakning som definieras i 2 § i jakt- och fiskeövervakningslagen. Om brottsbeteckningen är snatteri, kan det till exempel vara fråga om att någon olovligt tagit en julgran på statens mark. Om brottsbeteckningen är lindrig skadegörelse, kan det till exempel vara fråga om att någon förstört ett plantbestånd med fyrhjuling. Om brottsbeteckningen åter är räddningsförseelse, kan det vara fråga om att någon gjort upp öppen eld utan markägarens tillstånd. 

Summarisk förundersökning som görs som ett led i jakt- och fiskeövervakningen betyder ett enkelt och klart brottmål, där inget annat straff än böter förväntas. För summarisk förunder-sökning används informationssystemet för polisärenden (PATJA). Användningen av informationssystemet för polisärenden baserar sig på 14 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003), som tillåter att jakt- och fiskeövervakarna och vissa andra myndigheter som nämns i lagen lämnar ut uppgifter till polisens personregister genom registrering vid direkt anslutning. En bestämmelse med samma innehåll föreslås ingå i den nya lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet [utkast till regeringens proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 21.12.2017; (SM064:00/2015)] som håller på att utarbetas.  

I detaljmotiveringen till 1 § i RP-utkastet som gäller dataskyddsdirektivet konstateras följande: 

”Exempelvis polisen har flera uppgifter som hör till tillämpningsområdet för den föreslagna lagen, såsom förundersökning av brott. Polisen sköter emellertid även andra uppgifter än sådana som har anknytning till brottsbekämpning, till exempel när man behandlar passansökningar. Den föreslagna lagen ska inte tillämpas på sådan behandling, utan den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella lagstiftning som kompletterar den. Till lagens tillämpningsområde ska inte heller höra behandling av personuppgifter inom personalförvaltning, asylärenden, invandring, gränskontroll, eller bankers behandling av personuppgifter. Behandlingsåtgärder som gäller dessa ärenden och situationer hör till den allmänna dataskyddsförordningens tillämpningsområde.” 

Med stöd av vad som anförts ovan anses i propositionen att när det gäller ovannämnda summarisk förundersökning är Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare en sådan behörig myndighet som avses i förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet. I förslaget till genomförandelag har intagits den definition av behörig myndighet som finns i artikel 2.7 b i dataskyddsdirektivet. 

På en myndighet som har till uppgift att förhindra brott kan det också ankomma andra uppgifter än tillsynsuppgifter på vilka dataskyddsförordningen ska tillämpas. Exempelvis i inrikesministeriets utkast till regeringens proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhets föreslås att de tillståndsadministrativa uppgifter och tillsynsuppgifter i anslutning till dem som föreskrivits för polisen ska höra till dataskyddsförordningens tillämpningsområde. I detaljmotiveringen till 1 § i RP-utkastet som gäller dataskyddsdirektivet nämns att till exempel gränskontrollen och Tullens tillsynsuppgift hör till dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Dessutom kan det konstateras att myndigheter i allmänhet regelmässigt har övervakningsuppgifter. En myndighet kan i samband med en tillsynskontroll konstatera att lagen inte har följts i fråga om någon verksamhet. I vissa fall kan en inspektion ge upphov till en brottsmisstanke. Det betyder ändå inte nödvändigtvis att syftet med tillsynen är att förhindra brott.  

Utifrån de förarbeten till jakt- och fiskeövervakningslagen som nämns tidigare i detta kapitel tycks det vara så att för jakt- och fiskeövervakningens del är det allmänt fråga om att övervaka att lagen följs, och som ett led i detta kan det också bli fråga om att förebygga brott (RP 147/2005 rd och GrUU 46/2005 rd). Jakt- och fiskeövervakning kan emellertid jämföras med tillsyn som utförs av andra myndigheter i det avseendet att jakt- och fiskeövervakningsåtgärder inte nödvändigtvis leder till förundersökning eller till att ärendet överförs till polisen för prövning. Det har konstaterats ovan att till exempel gränskontroll och Tullens tillsynsåtgärder hör till dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Även om jakt- och fiskeövervakarna helt klart är sådana myndigheter som avses i förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet när det gäller summarisk förundersökning, betyder det inte att jakt- och fiskeövervakarna är sådana behöriga myndigheter som avses i förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet i fråga om alla andra uppgifter enligt jakt- och fiskeövervakningslagen. På behandlingen av personuppgifter i anslutning till skötseln av dessa andra uppgifter ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas när personuppgifter inte behandlas i de syften som anges i artikel 1.1 i dataskyddsdirektivet. 

Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare är dock sådan behörig myndighet som avses i förslaget till lag om genomförande av dataskyddsdirektivet inte bara i fråga om summarisk förundersökning utan också när det gäller jakt- och fiskeövervakningsuppgifter i anslutning till förebyggandet av brott, eftersom förebyggandet av brott enligt 1 § i lagförslaget är en uppgift som hör till lagens tillämpningsområde. Även på behandling av personuppgifter som utförs i samband med polisens övervakningsuppgifter ska enligt inrikesministeriets RP-utkast tillämpas lagen om genomförande av dataskyddsdirektivet, när personuppgifter behandlas för att förebygga brott eller i andra syften enligt artikel 1.1 i dataskyddsdirektivet. 

Det har redan konstaterats att avsikten är att i den nya lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet ta in en bestämmelse om rätt för Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare att lämna ut uppgifter till polisens personregister genom registrering vid direkt anslutning. Eftersom dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen i regel ska tillämpas på behandling av personuppgifter i anslutning till jakt- och fiskeövervakningen och eftersom det är nödvändigt att i lagen inta hänvisningar till de nämnda lagarna, anses i propositionen att med tanke på informationen bör i jakt- och fiskeövervakningslagen även intas en hänvisning om att på behandling av personuppgifter som gäller förebyggande av brott och summarisk förundersökning tillämpas den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten. Dessutom föreslås en bestämmelse om att på behandling av personuppgifter ska tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet. Bestämmelserna tas in i en ny 17 a §. 

2.7.11  2.7.11 Förslaget till dataskyddslag och vissa organisationer

I propositionen är det nödvändigt att bedöma hur förslaget till dataskyddslag ska tillämpas på Finlands skogscentral och Finlands viltcentral, som ansvarar för styrning som ankommer på jord- och skogsbruksministeriet. De sköter bägge offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 25 § (Administrativa påföljdsavgifter) i förslaget till dataskyddslag får administrativa påföljdsavgifter enligt artikel 83 i dataskyddsförordningen inte påföras statliga myndigheter, kommunala myndigheter, självständiga offentligrättsliga institutioner, riksdagens ämbetsverk eller republikens presidents kansli. En förteckning med samma innehöll över aktörer som ska betraktas som myndigheter finns också i 2 § 2 mom. i förvaltningslagen (434/2003). Enligt detaljmotiveringen i regeringens proposition som gäller 25 § i förslaget till dataskyddslag får administrativa påföljdsavgifter inte påföras de myndigheter som avses i 2 § i förvaltningslagen. 

Bestämmelser om Finlands viltcentral finns i viltförvaltningslagen (158/2011). I 1 § föreskrivs att viltcentralen är en självständig offentligrättslig inrättning. Sålunda kan den inte påföras administrativa påföljdsavgifter, eftersom den är en sådan myndighet som avses i 2 § i förvaltningslagen. 

Bestämmelser om Finlands skogscentral, som bildades av de regionala skogscentralerna, finns i skogscentralslagen. I 1 § i skogscentralslagen beskrivs skogscentralens verksamhet, men där sägs inget om organisationsform. Skogscentralen har således inte definierats som en självständig offentligrättslig inrättning i skogscentralslagen. Vid den tidpunkt då lagen stiftades ansågs detta ändamålsenligt bland annat för att skogscentralen – liksom dess föregångare skogscentralerna – bedrev affärsverksamhet vid sidan av de offentliga förvaltningsuppgifterna. Dessa verksamheter var ekonomiskt och funktionellt separerade och hade egna anställda. Den dåvarande linjen stöddes också av 2 § om tillämpningsområde i förvaltningslagen och förarbetena till den lagen. I förarbetena sågs de regionala skogscentralerna, som föregick skogscentralen, som offentligrättsliga föreningar, alltså inte som offentligrättsliga inrättningar. Om de skogscentraler som föregick skogscentralens skulle ha ansetts vara självständiga offentligrättsliga inrättningar, skulle de också ha varit sådana myndigheter som avses i 4 § 1 mom. i offentlighetslagen. 

I samband med riksdagsbehandlingen av skogscentralslagen konstaterade grundlagsutskottet i sitt utlåtande (GrUU 53/2010 rd) att skogscentralen ”är inte en myndighet, utan kan främst karakteriseras som en självständig offentligrättslig inrättning som hör till den indirekta statsförvaltningen.” Eftersom det ändå inte föreskrivs särskilt för skogscentralens del om den organisationsform som utskottet nämner, borde utgångspunkten när administrativa påföljdsavgifter enligt förslaget till dataskyddslag påförs vara en ordagrann tolkning. Skogscentralen kunde således påföras administrativa påföljdavgifter, om skogscentralslagen inte preciseras. Detta vore inte ändamålsenligt, när den jämförs med viltcentralen, som är av samma typ. 

Den nuvarande situationen är mycket annorlunda jämfört med när skogscentralen inledde sin verksamhet. Skogscentralen bedriver inte längre affärsverksamhet, eftersom den har sålt sin affärsverksamhet och sina skogstillgångar till privata aktörer i slutet av 2016. Skogscentralen får inte heller längre bedriva affärsverksamhet efter den ändring av skogscentralslagen som trädde i kraft vid ingången av 2017. Dessutom är innehållet i 2 § 3 mom. i förvaltningslagen (Denna lag tillämpas vid statens affärsverk, offentligrättsliga föreningar samt på enskilda då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter.”) inte längre tillämpligt på skogscentralen, eftersom dess verksamhet numera innebär endast skötsel av offentliga förvaltningsuppgifter. För att Finlands viltcentral och skogscentralen ska behandlas på samma sätt med avseende på påförandet av administrativa påföljdsavgifter, är det nödvändigt att ändra skogscentralslagens bestämmelser så att det föreskrivs att skogscentralen är en självständig offentligrättslig inrättning. Det föreslås att en mening om saken fogas till 1 § 1 mom. i skogscentralslagen. Samtidigt måste innehållet i 15 § 1 mom. i skogscentralslagen ändras så att enligt bestämmelsen tillämpas även offentlighetslagen direkt på skogscentralen. Detta klarlägger skogscentralens verksamhet som en sådan självständig offentligrättslig inrättning som avses i 1 §. Samtidigt utökas bestämmelsen med hänvisningar till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. 

2.7.12  2.7.12 Lagstiftningen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk och trädgårdsodling

Avträdelsestöd kan beviljas för upphörande med att bedriva jordbruk. Syftet med stödet är att möjliggöra generationsväxling i rätt tid före åldern för ålderspension. För närvarande finns det flera lagar om avträdelsestöd, för när villkoren för stödet har förändrats avsevärt har det stiftats nya lagar, men även de gamla har fortsatt att gälla, eftersom det fortfarande har betalats ut avträdelsestöd med stöd av dem. Den senaste lagen är lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006). Avsikten är att avsluta systemet med avträdelsestöd så att stöd inte längre beviljas efter 2018 på grund av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. 

I denna proposition föreslås att en del av lagarna om avträdelsestöd ändras på grund av data-skyddsförordningen. Lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling (1297/1994) och lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion (1340/1996) är dock sådana att de kan upphävas som onödiga. Inga stöd beviljas eller betalas längre ut med stöd av lagarna.  

I detta avseende är det nödvändigt att beakta att det fortfarande finns växthusodlares förbindelser att upphöra med att bedriva växthusproduktion enligt 6 § i lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling som är i kraft. I denna proposition föreslås emellertid att det föreskrivs att dessa förbindelser ska upphöra att gälla samtidigt som lagen upphävs, eftersom förbindelserna numera saknar betydelse. Nedläggningsstöd enligt den aktuella lagen beviljades i form av en engångsersättning på grund av nedläggningar åren 1995–1998. För att få nedläggningsstöd förutsattes att företagaren förband sig att varaktigt upphöra med växthusproduktion. Ett stödvillkor var att företagets växthus skulle förstöras eller varaktigt tas ur odlingsbruk på annat därmed jämförbart sätt. Stödet betalades ut först när de åtgärder som förutsattes för att stödet skulle beviljas hade vidtagits. Stödet har beviljats 299 personer på grund av nedläggning av växthusproduktionen, och av dem har 287 börjat få ålderspension. De som ännu inte har börjat få ålderspension får inte heller längre stöd med stöd av den aktuella lagen, utan de sista posterna betalades ut 2003. Medelåldern hos dem som fått stödet är 76 år. Ingen har beviljats nedläggningsstöd på grund av upphörande med äppelodling. Med beaktande av antalet växthusföretagare som fått stöd och som är livet och deras ålder saknar förbindelserna om nedläggning av växthusproduktion praktisk betydelse. 

Målsättning och de viktigaste förslagen

Syftet med propositionen är att få lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde att stämma överens med EU:s dataskyddsförordning och dataskyddsdirektiv. Ett ytterligare syfte är att beakta de förslag till ny dataskyddslag och ny lag om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten som har beretts vid justitieministeriet. 

De bestämmelser om registeransvariga som finns i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling, lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, lagen om medicinsk behandling av djur, lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter, lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar och lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden föreslås bli ändrade på det sätt som anges i avsnitt 2.7.1 (underrubriken Personuppgiftsansvarig).  

Bestämmelserna om ersättning i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster och i fastighetsregisterlagen föreslås dessutom för tydlighetens skull bli ändrade på så sätt att lagarna får informativa bestämmelser om att dataskyddsförordningens bestämmelser om ersättningar har företräde när det gäller ersättningar för skador till följd av överträdelser av den förordningen.  

I de gällande lagarna om avträdelsestöd respektive pension för lantbruksföretagare hänvisas det i fråga om förvaringen av handlingar i tillämpliga delar till 218 § i lagen om pension för arbetstagare. På grund av de krav som i dataskyddsförordningen ställs på lagring av uppgifter föreslås det att lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, lagen om avträdelsepension, lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare utökas med bestämmelser om bevarandetider för uppgifterna. Samtidigt föreslås det att lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling och lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion upphävs som onödiga. Lagarna innehåller bestämmelser bl.a. om pensionsanstaltens rätt att få uppgifter och om bevarandet av uppgifter, men inga stöd beviljas eller betalas längre ut med stöd av dessa lagar. Förbindelser enligt 6 § i lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling att inte bedriva växthusproduktion upphör att gälla i samband med att lagen upphävs. Med beaktande av åldern hos de stödtagare som är i livet saknar förbindelse praktisk betydelse av de orsaker som anges närmare i avsnitt 2.7.11. 

I jakt- och fiskeövervakningslagen föreslås det en informativ bestämmelse enligt vilken det vid jakt- och fiskeövervakningsuppgifter som hänför sig till förebyggandet av brott och vid behandling av personuppgifter i anslutning till förundersökning som avses i den lagen ska tillämpas den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten. På behandling av personuppgifter ska tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet. Avsikten är att Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakare också i fortsättningen har rätt att genom direkt anslutning till polisen lämna sådana behövliga uppgifter om vidtagna åtgärder som registrerats vid jakt- och fiskeövervakning som hör till deras behörighet. Till övriga delar föreslås det att dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen ska tillämpas på behandling av personuppgifter vid jakt- och fiskeövervakning. 

I förslaget till dataskyddslag intogs ingen bestämmelse som skulle innebära undantag från artikel 18 i dataskyddsförordningen för den offentliga sektorns del. I Artikel 18 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om de registrerades rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige begränsar behandlingen av uppgifterna. Avsikten är att i vissa speciallagar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ta in bestämmelser om undantag från artikel 18. 

Propositionens konsekvenser

Dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen samt å andra sidan dataskydds-direktivet och den föreslagna lagen om behandling i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten orsakar relativt stora kostnader för myndigheterna och organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. De kan ändå inte betraktas som kostnader som orsakas av denna proposition och av denna orsak behöver de inte behandlas i detta sammanhang. 

De förslag till bestämmelser som ingår i denna proposition är i huvudsak av teknisk natur. En stor del av de föreslagna ändringarna gäller olika bestämmelser med hänvisningar.  

Enligt propositionen ändras bestämmelserna om registeransvarig i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling, lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter, lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar, lagen om medicinsk behandling av djur och lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål samt fiskerifondslagen. Enligt de nya bestämmelser som fogas till lagen om stödjande av landsbygdens utveckling och lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar ska Landsbygdsverket vara personuppgiftsansvarig. Enligt den nya bestämmelse som fogas till lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter, lagen om medicinsk behandling av djur och lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål ska Livsmedelssäkerhetsverket vara personuppgiftsansvarig. Enligt den nya bestämmelse som fogas till fiskerifondslagen ska närings-, trafik- och miljöcentralerna vara personuppgiftsansvariga. De nämnda myndigheterna sköter redan nu uppgifterna som registeransvarig. Ändringen har således ingen inverkan på dessa myndigheters verksamhet. De föreslagna bestämmelserna om personuppgiftsansvariga förtydligar dock bestämmelserna ur den registrerades synvinkel och förbättrar nivån på skyddet av personuppgifter i det avseendet. 

Enligt propositionen fogas till lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, lagen om avträdelsepension, lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare bestämmelser om bevarandetider för uppgifterna. Ändringen har inga ekonomiska konsekvenser. De ovannämnda lagarna har även för närvarande bestämmelser om bevarandetider. I detta avseende förblir nivån på skyddet av personuppgifter oförändrat. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Yttranden om utkastet till pro-position har begärts av följande instanser: justitieministeriet, inrikesministeriet, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Statskontoret, Finlands skogscentral, Finlands viltcentral, Lantmäteriverket, Forststyrelsen, Naturresursinstitutet, Dataombudsmannen, Närings-, trafik- och miljöcentralerna, Regionförvaltningsverken, Gränsbevakningsväsendet, Trafiksäkerhetsverket, Kommunförbundet, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Finlands skogsplantproducenter rf, Siemen Forelia Oy, Tapio Silva Ab, Livsmedelsindustriförbundet rf/Fiskindustriföreningen, Finlands Yrkesfiskarförbund ry, Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Finlands Fiskodlarförbund rf, Finlands Fiskhandlarförbund rf, Suomen Sisävesiammattikalastajat ry, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation, Renbeteslagsföreningen, Sametinget, Finska Kennelklubben, Finlands Jägarförbund och Suomen Latu. Dessutom sändes begäran om yttrande i efterhand till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. 

Miljöministeriet, Renbeteslagsföreningen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf och Landsbygdsverket meddelade att de inte har något att yttra. 

Yttranden lämnades av Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, inrikesministeriet, Finlands viltcentral, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Lantmäteriverket, Naturresursinstitutet, Finlands Fiskodlarförbund rf, Finlands skogscentral, Finlands Jägarförbund, finansministeriet, Finlands Kommunförbund rf, social- och hälsovårdsministeriet, dataombudsmannen och justitieministeriet. 

I justitieministeriets yttrande granskade man den rättsliga grunden för behandling av person-uppgifter, begränsning av behandlingen av personuppgifter med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen och hänvisningsbestämmelserna i anslutning till grundlagsutskottets utlåtande om inkomstdatasystemet. Justitieministeriet föreslog inga ändringar i utkastet till proposition. Dataombudsmannen framförde i sitt yttrande anmärkningar i anslutning till bland annat artiklarna 6, 9, 10, 18, 21 och 23 i dataskyddsförordningen. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt framförde flera anmärkningar om bestämmelserna om bevarandetid för personuppgifter och behovet av att föreskriva om undantag från tillämpningen av artikel 18 i dataskyddsförordningen i anslutning till det egna verksamhetsområdet. I några andra yttranden föreslogs dessutom vissa förslag till korrigeringar av utkastet till proposition.  

Efter remissförfarandet har utkastet till proposition setts över på grund av yttrandena. Flest ändringar har företagets i propositionsutkastets motiveringsdel. I beredningen har också beaktas grundlagsutskottets senaste utlåtanden. Dessutom har lagförslagen utökats med flera bestämmelser som hänför sig till det nationella spelrum som dataskyddsförordningen tillåter i fråga om de registrerades rättigheter. 

Ett sammandrag av yttrandena hittas på statsrådets webbplats (valtioneuvosto.fi/hankkeet) med hjälp av projektnumret (MMM009:00/2017). 

Samband med andra propositioner

Europeiska unionens dataskyddsreform 

Regeringens proposition hänför sig till den regeringsproposition som har överlämnats till riksdagen och som innehåller ett förslag till allmän lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning [(RP 9/2018 rd)]. I samtliga lagförslag som ingår i denna proposition hänvisas det till det förslag till ny dataskyddslag som ingår i den propositionen. Lagförslagen bildar en helhet och därför vore det bra om de kunde träda i kraft samtidigt. 

Regeringens proposition har beröringspunkter med den regeringsproposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten och till vissa lagar som har samband med den som ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2018. I lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning tas in en hänvisning till den nya lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten. Lagförslagen bildar en helhet och därför vore det bra om de kunde träda i kraft samtidigt. Dessutom har regeringens proposition beröringspunkter med den regeringsproposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet som kommer att överlämnas till riksdagen senare under vårsessionen 2018. I lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning tas in en bestämmelse om att på behandling av personuppgifter ska dessutom tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet.  

Regeringens proposition har beröringspunkter med lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015), beträffande vilken en totalreform är aktuell (VM059:00/2016). Totalreformen hänför sig delvis till Europeiska unionens dataskyddsreform. I lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter tas in en bestämmelse om att på registrering, behandling och utlämnande av uppgifter som har lämnats till Tullen ska dessutom tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i Tullens verksamhet.  

Landskapsreformen 

Samtidigt som denna proposition kommer riksdagen att behandla regeringens proposition med förslag till lagstiftning om verkställande av landskapsreformen samt omorganisering av statens tillstånds-, styr- och tillsynsuppgifter, som avsikten är att överlämna till riksdagen våren 2018. Avsikten är att lagarna i propositionen ska träda i kraft vid ingången av 2020. 

Denna proposition har beröringspunkter med regeringens proposition om landskapsreformen på så vis att det är nödvändigt att behandla propositionerna samtidigt. I landskapsreformen överförs i denna proposition av de uppgifter som för närvarande ankommer på regionförvaltningsverken till Livsmedelssäkerhetsverket de uppgifter som gäller register och användning enligt 45 och 46 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och som sköts av Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland. Landskapet övertar de uppgifter som föreskrivs för regionförvaltningsverket i lagen om medicinsk behandling av djur, lagen om transport av djur, veterinärvårdslagen och lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukten samt de uppgifter som föreskrivs för kommunens landsbygdsnäringsmyndighet i lagen om bekämpning av flyghavre. 

Dessutom föreslås det i denna proposition att Livsmedelssäkerhetsverket anges om personuppgiftsansvarig i 45 § 1 mom. i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, i 41 § 5 mom. i lagen om medicinsk behandling av djur samt i 46 g § 2 mom. i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter i anslutning till informationssystemslagen. Vid beredningen av den proposition som gäller landskapsreformen bör man dessutom beakta att i förslaget till lag om ändring av lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden ingår en bestämmelse (31 §) enligt vilken närings-, trafik- och miljöcentralerna är personuppgiftsansvariga. Avsikten är att lägga ner närings-, trafik- och miljöcentralerna i samband med landskapsreformen och överföra de uppgifter som gäller Europeiska havs- och fiskerifonden på landskapen. 

Den nya Livsmedelsmyndigheten 

I flera lagar som föreslås bli ändrade i denna proposition föreskrivs om Livsmedelssäkerhetsverkets eller Landsbygdsverkets uppgifter som personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden. I detta avseende har propositionen beröringspunkter med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Livsmedelsmyndigheten och till vissa lagar som har samband med den (RP 8/2018 rd). Genom den sistnämnda propositionen inrättas Livsmedelsmyndigheten, som ska fortsätta Livsmedelssäkerhetsverkets och Landsbygdsverkets verksamhet. Enligt den propositionen föreskrivs i en övergångsbestämmelse i lagen om Livsmedelsmyndigheten att en hänvisning till Livsmedelssäkerhetsverket eller Landsbygdsverket i någon annan lag eller förordning avser Livsmedelsmyndigheten efter det att lagen trätt i kraft. Denna proposition har inga sådana beröringspunkter med den proposition som gäller Livsmedelsmyndigheten att det skulle vara nödvändigt att behandla propositionerna samtidigt. 

DETALJMOTIVERING

Lagförslag

1.1  Lagen om tillsyn över ekologisk produktion

24 §.Registret över ekologisk produktion. Det föreslås att paragrafen ändras i fråga om hän-visningen till personuppgiftslagen. Då det i 1 mom. 11 punkten i den gällande paragrafen har hänvisats till känsliga uppgifter i 11 § i personuppgiftslagen, är den term som används i artikel 9 i dataskyddsförordningen ”särskilda kategorier av personuppgifter”. Av denna orsak föreslås att det i punkten hänvisas till särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. I 2 mom. ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter i stället för personuppgiftslagen. 

1.2  Livsmedelslagen

84 §.Uppgifter som registerförs. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.3  Lagen om växtförädlarrätt

23 §. Avförande ur registret. Det föreslås att 2 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.4  Foderlagen

37 §.Uppgifter som införs i tillsynsregistret. Det föreslås att 5 mom. ändras i fråga om hän-visningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.5  Lagen om gödselfabrikat

29 §. Tillsynsregister. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personupp-giftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.6  Lagen om handel med utsäde

24 §. Tillsynsregister. Det föreslås att 4 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personupp-giftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.7  Lagen om plantmaterial

3 a §.Registeruppgifter och behandlingen av dem. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.8  Lagen om skydd för växters sundhet

5 §.Registeruppgifter. Det föreslås att 4 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddsslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

7 a §.Märkningsrättsregistret. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.9  Lagen om bekämpning av flyghavre

15 §.Flyghavreregister. Det föreslås att 4 mom. ändras i fråga om hänvisningen till person-uppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.10  Lagen om växtskyddsmedel

35 §.Tillsynsregister och information om växtskyddsmedel. Det föreslås att 5 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska data-skyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.11  Lagen om animaliska biprodukter

37 §.Övriga uppgifter i registret. Det föreslås att paragrafen ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. Då det i den gällande 1 mom. 3 punkten har hänvisats till uppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen (känsliga uppgifter), är den term som används i artikel 9 i dataskyddsförordningen ”särskilda kategorier av personuppgifter”. Av denna orsak föreslås att det i paragrafen hänvisas till särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.12  Lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål

45 §.Register över verksamhetsutövare. Det föreslås att Livsmedelssäkerhetsverket läggs till som personuppgiftsansvarig i 1 mom., eftersom det inte tidigare har angetts någon personuppgiftsansvarig i paragrafen. 

46 §.Projektregister. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personupp-giftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

1.13  Lagen om transport av djur

36 §.Register över transportörer. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.14  Lagen om medicinsk behandling av djur

41 §.Föreskrifter och förbud. Det föreslås att Livsmedelssäkerhetsverket läggs till som personuppgiftsansvarig i 5 mom., eftersom det inte tidigare har angetts någon personuppgiftsansvarig i paragrafen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

1.15  Veterinärvårdslagen

33 §.Register. Det föreslås att 2 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.16  Lagen om utövning av veterinäryrket

33 §.Bevaringstider för uppgifter som införts i veterinärregistret samt användning av registret och utlämnande av uppgifter. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.17  Lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem

2 §.Förhållande till annan lagstiftning. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till 1 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.18  Lagen om verkställighet av jordbruksstöd

50 §.Utlämnande av uppgifter ur rådgivningsregistret samt bevaringstiden. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till det momentet fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.19  Lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

50 §.Informationssystem för ärendehantering och övervakning. Det föreslås att Landsbygds-verket läggs till som personuppgiftsansvarig i 1 mom., eftersom det inte tidigare har angetts någon personuppgiftsansvarig i paragrafen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.20  Lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar

91 §.Informationssystem för uppföljning. Det föreslås att Landsbygdsverket läggs till som personuppgiftsansvarig i 1 mom., eftersom det inte tidigare har angetts någon personuppgiftsansvarig i paragrafen. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till den registrerades rättigheter som nämns i 3 mom. hör rätten att få fel rättade, och därför ändras momentet så att där hänvisas också till registrerades rättsmedel. Enligt 3 mom. tillämpas då dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.21  Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter

46 g §.Registrering, användning och utlämnande av uppgifter som hänför sig till saluföring. Det föreslås att Livsmedelssäkerhetsverket läggs till som personuppgiftsansvarig i 2 mom., eftersom det inte tidigare har angetts någon personuppgiftsansvarig i paragrafen. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

1.22  Lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk

68 a §.Förvaring av handlingar och uppgifter. Det föreslås att till lagen fogas en ny 68 a §, där det föreskrivs om förvaring av handlingar och uppgifter. I 78 § i den gällande lagen hänvisas i tillämpliga delar till 218 i lagen om pension för arbetstagare i fråga om förvaringen av handlingar. Till följd av kraven på lagring av uppgifter i Europeiska unionens dataskyddsförordning kan en sådan allmän hänvisning till en paragraf i en annan lag där det inte förskrivs om förvaring av handlingar som gäller avträdelsestöd vara problematisk. Av denna orsak föreslås att det fogas en uttrycklig bestämmelse om förvaring av handlingar och uppgifter till lagen.  

I 1 mom. föreskrivs om förvaringen av handlingar som hänför sig till behandlingen av avträdelsestöd samt uppgifter. Handlingarna och uppgifterna ska förvaras under avträdarens livstid och fem år därefter. Om avträdelsestöd har beviljats flera avträdare på grund av samma avträdelse, ska alla handlingar och uppgifter som gäller samma avträdelse förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. Den föreslagna bevarandetiden motsvarar bevarandetiden för handlingar som gäller pension enligt 218 § 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare. Bestämmelsen tillämpas för närvarande på handlingar som gäller avträdelsestöd på grund av ovannämnda hänvisningsbestämmelse. Enligt den punkten ska de i punkten nämnda handlingar som ansluter sig till pension förvaras under den försäkrades livstid och i fem kalenderår därefter. Avträdelsestöd är en förmån som likar pension och som betalas till dess att förmånen omvandlas till ålderspension och grunden för ålderspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare är avträdelsestödets grundbelopp.  

Det är nödvändigt att förvara handlingarna och uppgifterna under avträdarens eller avträdarnas återstående livstid, eftersom avträdelsestödet ändras till en lika stor ålderspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare vid åldern för ålderspension. Handlingarna och uppgifterna om avträdelsestöd är därför av betydelse för grunderna för bestämmande av ålderspensionen, och handlingarna kan behövas även när avträdaren börjar få ålderspension. De handlingar som gäller samma avträdelsestödsärende bildar en helhet, där alla handlingar kan vara av betydelse för olika personer och uppgifterna inte kan separeras från varandra. Under förbindelsernas giltighetstid kan det bli aktuellt för pensionsanstalten att behandla olika ärenden som gäller förvärvarens brott mot förbindelsen. När dessa behandlas måste man ha tillgång till alla uppgifter och handlingar som hänför sig till avträdelsen som en enda helhet. Av denna orsak är det nödvändigt att förvara alla handlingar och uppgifter lika länge och det föreslås att de ska förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. Det är nödvändigt att handlingarna förvaras fem år efter avträdarens död på grund av bestämmelserna om återkrav.  

I 2 mom. föreskrivs att om en förbindelse som det hänvisas till i momentet förpliktar den som avgett förbindelsen efter att en eller flera företrädare som avses i 1 mom. har dött, ska de uppgifter och handlingar som hänför sig till behandlingen av avträdelsestödsärendet bevaras fem år efter det att förbindelsen upphört att gälla. Även i fråga om denna bestämmelse är det nödvändigt att förvara handlingarna och uppgifterna fem år efter det att förbindelsen upphört att gälla på grund av bestämmelserna om återkrav. 

I 3 mom. föreskrivs om bevarandetiden för handlingar som gäller överklagande genom en hänvisning till 218 § 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, enligt vilken handlingarna ska förvaras i 50 år från det att de har återkommit till pensionsanstalten från besvärsinstansen. Om bevarandetiden är längre med stöd av 1 mom., ska bevarandetiden enligt 1 mom. iakttas. 218 § i lagen om pension för arbetstagare tillämpas för närvarande med stöd av den gällande hänvisningen i 78 § i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. Eftersom hänvisningen stryks föreslås en motsvarande hänvisning i fråga om handlingar som gäller överklagande i 68 a § 3 mom. Genom att hänvisa till bestämmelsen i lagen om pension för arbetstagare tryggas en enhetlig lagstiftning i fråga om bevarandetiden för handlingar som gäller besvärsärenden.  

Här bör man särskilt lägga märke till att enligt 153 § i lagen om pension för lantbruksföretagare, som ska tillämpas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA), ska 218 § i lagen om pension för arbetstagare tillämpas även på förvaringen av handlingar som hänför sig till uppgifter enligt den förstnämnda lagen. Med tanke på organiseringen av LPAs informationsadministration är det viktigt att lagstiftningen är enhetlig. Enligt uppgifter från jord- och skogsbruksministeriet kommer social- och hälsovårdsministeriet i ett senare skede, efter de lagändringar som måste företas nu, att gå igenom pensionslagstiftningens bestämmelser om förvaring av handlingar. Om bevarandetiden för handlingar som gäller överklagande ändras i detta sammanhang, kan bevarandetiden ändras också i fråga om lagstiftningen om överträdelsestöd. Då kan en eventuell ny bestämmelse om bevarandetiden bli tillämplig på avträdelsestödsärenden på grund av den nu föreslagna hänvisningen. Om strukturen hos 218 § i lagen om pension för arbetstagare ändras, kan bestämmelserna om avträdelsestöd ändras på motsvarande sätt. 

68 b §.Begränsning av den registrerades rätt. Enligt paragrafen ska artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som avses i den aktuella lagen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. 

Beträffande motiveringen till bestämmelsen hänvisas dessutom till det som i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition sägs om informationssystemen inom jord- och skogsbruksministeriets tillämpningsområde. 

71 §.Avträdarens och avträdelsestödsökandens rätt att få uppgifter. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen till personuppgiftslagen, som föreslås bli upphävd, ersätts med en hänvisning till Europeiska unionens dataskyddsförordning.  

78 §.Hänvisningar till annan lagstiftning. Det föreslås att i 1 mom. stryks hänvisningen till att 218 § i lagen om pension för arbetstagare ska tillämpas på avträdelsestödsärenden i tillämpliga delar. I den aktuella paragrafen i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs det om förvaringen av handlingar. I fråga om avträdelsestödsärenden föreskrivs det om detta i den 68 a § som föreslås bli fogad till lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. 

1.23  Lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare

39 a §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 39 a §, där det föreskrivs om förvaring av handlingar och uppgifter.I 40 § i den gällande lagen hänvisas i tillämpliga delar till 218 § i lagen om pension för arbetstagare i fråga om förvaringen av handlingar. Det föreslås att hänvisningen i 40 § stryks och att det föreskrivs om förvaringen av handlingar och uppgifter i en ny 39 a § som fogas till lagen.  

I fråga om den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till det som sägs i detaljmotiveringen till 68 a § i det lagförslag som gäller ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. 

39 b §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 39 b §, enligt vilken det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter enligt den aktuella lagen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. I fråga om motiveringen till bestämmelsen hänvisas dessutom till det som i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition sägs om informationssystemen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. 

40 §. I 1 mom. stryks hänvisningen till att 218 § i lagen om pension för arbetstagare ska tillämpas på avträdelsestödsärenden i tillämpliga delar. I den aktuella paragrafen i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs det om förvaringen av handlingar. I fråga om avträdelsestödsärenden föreskrivs det om detta i den 39 a § som föreslås bli fogad till lagen. 

1.24  Lagen om avträdelsepension

23 a §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 23 a §, där det föreskrivs om förvaring av handlingar och uppgifter. I 24 § i den gällande lagen hänvisas i tillämpliga delar till 218 § i lagen om pension för arbetstagare i fråga om förvaringen av handlingar. Det föreslås att hänvisningen i 24 § stryks och att det föreskrivs om förvaringen av handlingar och uppgifter i en ny 23 a § som fogas till lagen.  

I fråga om den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till det som sägs i detaljmotiveringen till 68 a § i det lagförslag som gäller ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. 

23 b §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 23 b §, enligt vilken det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter enligt den aktuella lagen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. I fråga om motiveringen till bestämmelsen hänvisas dessutom till det som i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition sägs om informationssystemen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. 

24 §. I 1 mom. stryks hänvisningen till att 218 § i lagen om pension för arbetstagare ska tillämpas på avträdelsestödsärenden i tillämpliga delar. I den aktuella paragrafen i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs det om förvaringen av handlingar. I fråga om avträdelsepension föreskrivs det om detta i den 23 a § som föreslås bli fogad till lagen om avträdelsepension. 

1.25  Lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare

42 a §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 42 a §, där det föreskrivs om förvaring av handlingar och uppgifter. I 43 § i den gällande lagen hänvisas i tillämpliga delar till 218 § i lagen om pension för arbetstagare i fråga om förvaringen av handlingar. Till följd av kraven på lagring av uppgifter i Europeiska unionens dataskyddsförordning kan en sådan allmän hänvisning till en paragraf i en annan lag där det inte förskrivs om förvaring av handlingar som gäller generationsväxlingspension vara problematisk. Av denna orsak föreslås att det fogas en uttrycklig bestämmelse om förvaring av handlingar och uppgifter till lagen. Generationsväxlingspension beviljas eller betalas inte längre med stöd av lagen, men det betalas sådana ålderspensioner enligt lagen om pension för lantbruksföretagare som har ändrats från generationsväxlingspension till ålderspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare som är lika stor som grundbeloppet av pensionen. Handlingarna som gäller generationsväxlingspensionen har fortfarande betydelse som en del av ålderspensionsärendet och det anses således nödvändigt att spara handlingarna.  

I fråga om den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till det som sägs i detaljmotiveringen till 68 a § i det lagförslag som gäller ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. 

43 §. I 1 mom. stryks hänvisningen till att 218 § i lagen om pension för arbetstagare ska tillämpas på ärenden som gäller generationsväxlingspension i tillämpliga delar. I den aktuella paragrafen i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs det om förvaringen av handlingar. I fråga om generationsväxlingspension föreskrivs det om detta i lagens 42 a § på det sätt som anges ovan. 

1.26  Lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare

36 a §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 36 a §, där det föreskrivs om förvaring av handlingar och uppgifter. I 37 § i den gällande lagen hänvisas det i tillämpliga delar till 218 § i lagen om pension för arbetstagare i fråga om förvaringen av handlingar. Till följd av kraven på lagring av uppgifter i Europeiska unionens dataskyddsförordning kan en sådan allmän hänvisning till en paragraf i en annan lag där det inte förskrivs om förvaring av handlingar som gäller avträdelseersättning vara problematisk. Av denna orsak föreslås att det fogas en uttrycklig bestämmelse om förvaring av handlingar och uppgifter till lagen. Avträdelseersättning beviljas eller betalas inte längre med stöd av lagen, men det betalas sådana ålderspensioner enligt lagen om pension för lantbruksföretagare som har ändrats från avträdelseersättning till ålderspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare som är lika stor som grundbeloppet av ersättningen. Handlingarna som gäller avträdelseersättning har fortfarande betydelse som en del av ålderspensionsärendet och det anses således nödvändigt att spara handlingarna. 

I fråga om den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till det som sägs i detaljmotiveringen till 68 a § i det lagförslag som gäller ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. 

37 §. I 1 mom. stryks hänvisningen till att 218 § i lagen om pension för arbetstagare ska tillämpas på avträdelseersättningsärenden i tillämpliga delar. I den aktuella paragrafen i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs det om förvaringen av handlingar. I fråga om avträdelseersättningsärenden föreskrivs det om detta i lagens 36 a § på det sätt som anges ovan. 

1.27  Lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling

Det föreslås att lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling (1297/1994) upphävs. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat pensionsanstaltens rätt till information samt förvaring av handlingar. Inga förmåner beviljas eller betalas längre med stöd av lagen. I stället för att bestämmelserna ändras föreslås det således att lagen upphävs som onödig. 

Enligt ikraftträdandebestämmelsen i den förslagna lagen om upphävande av lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling upphör förbindelser enligt 6 § i lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling att gälla när den föreslagna lagen träder i kraft. Enligt den paragrafen var ett villkor för nedläggningsstöd att växthusföretagaren förband sig att varaktigt upphöra med att för egen eller gemensam räkning bedriva i den lagen avsedd växthusproduktion, med undantag för odling av växthusprodukter som behövs i det egna hushållet. Med beaktande av antalet stödtagare som är i livet och deras ålder saknar förbindelserna numera praktisk betydelse av de närmare orsaker som framförts i avsnitt 2.7.11 ovan. 

1.28  Lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion

Det föreslås att lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion (1340/1996) upphävs. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat pensionsanstaltens rätt till information samt förvaring av handlingar. Inga förmåner beviljas eller betalas längre med stöd av lagen. I stället för att bestämmelserna ändras föreslås det således att lagen upphävs som onödig. 

1.29  Lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information

1 §.Lagens tillämpningsområde. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. I övrigt förblir 1 mom. oförändrat. 

7 §.Uppgifternas korrekthet. I 1–4 mom. föreskrivs det om korrekt information om skogstill-gångar. I avsnitt 2.7.1 (underrubriken Korrekta och aktuella uppgifter) i den allmänna motiveringen granskas bestämmelsens förenlighet med dataskyddsförordningen. I 5 mom. ingår en hänvisning till personuppgiftslagen och momentet gäller bedömning av andra uppgifters korrekthet än informationen om skogstillgångar. Det föreslås att 5 mom. ändras så att det i stället för till 9 § 2 mom. i personuppgiftslagen hänvisas till artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen. Avsikten är att nämnda bestämmelse i dataskyddsförordningen ska tillämpas på bedömningen av korrektheten hos informationen om skogstillgångar utöver 7 § i lagen om skoglig information. 

9 §.Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser. I 3 mom. föreskrivs det om utlämnande av markägarens kontaktuppgifter för opinions- och marknadsundersökningar och andra därmed jämförbara adresserade försändelser. Enligt den gällande lagen är en förutsättning för utlämnande då att villkoren för behandling av uppgifter enligt 19 § i personuppgiftslagen uppfylls. Det föreslås att paragrafen ändras så att nämnda hänvisning stryks. Bestämmelsen om direktmarknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar och andra därmed jämförbara adresserade försändelser ska anses vara förenlig med det spelrum som artikel 6.3 (fastställande av villkoren för utlämnande) och artikel 86 (sammanjämkning av offentlighet och skydd av personuppgifter) i dataskyddsförordningen tillåter. 

11 §.Utlämnande av uppgifter för forskning. I 1 mom. föreskrivs om utlämnande av uppgifter i systemet för skoglig information för historisk eller vetenskaplig forskning. Enligt den gällande bestämmelsen förutsätts då att villkoren för behandling av personuppgifter enligt 14 § i personuppgiftslagen uppfylls. I artikel 89 i dataskyddsförordningen finns en specialbestämmelse som gäller behandling av personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. I propositionen anses att det är nödvändigt att ändra 1 mom. så att det i fortsättningen inte hänvisas till villkor enligt personuppgiftslagen. I propositionen anses att bestämmelsen i 1 mom. är av informativ natur. 

I 2 mom. föreskrivs det om utlämnande av uppgifter i systemet för skoglig information för genomförande av lärdomsprov och annan forskning. 2 mom. föreslås motsvara den gällande lagens 11 § 2 mom. med undantag för hänvisningen till 9 § 4 mom. I momentet bör det hänvisas till lagens 9 § 3 mom. Bestämmelsen förenlighet med dataskyddsförordningen har bedömts i avsnitt 2.7.1 (underrubriken Utlämnande av uppgifter) i den allmänna motiveringen.  

13 §.Utlämnande av uppgifter och förfarandet för utlämnande av uppgifter. I 3 mom. före-skrivs om utlämnande av en kopia eller en utskrift som innehåller personuppgifter och om utlämnande av uppgifter i elektronisk form. Enligt paragrafen ska i vissa fall en registerbeskrivning enligt 10 § i personuppgiftslagen fogas till ansökan. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det i stället för till 10 § i personuppgiftslagen hänvisas till artikel 30 i dataskyddsförordningen (register över behandling). 

14 §.Redogörelse för uppgifternas korrekthet. I 14 § i den gällande lagen föreskrivs om en redogörelse för uppgifternas korrekthet. Enligt 14 § 2 mom. i den gällande lagen ska registrerade ges en sådan redogörelse när de utnyttjar sin rätt till insyn enligt 26 § i personuppgiftslagen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att det i fortsättningen hänvisas till artikel 15 i dataskyddsförordningen, där det bestäms om den registrerades rätt till tillgång. 

1.30  Lagen om Finlands skogscentral

1 §.Finlands skogscentral. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det framgår av 1 mom. att Finlands skogscentral är en självständig offentligrättslig inrättning. Saken har granskats i avsnitt 2.6 (underrubriken Vissa organisationer inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och förslaget till dataskyddslag) i den allmänna motiveringen i denna proposition). 

15 §.Förfarande vid skötseln av uppgifter samt tjänsteansvar. I 1 mom. föreskrivs att de allmänna förvaltningslagarna ska iakttas. Utöver de allmänna förvaltningslagarna nämns i 1 mom. dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. Till 1 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.31  Lagen om skogsvårdsföreningar

7 §.Rätt att få uppgifter ur Finlands skogscentrals system för skoglig information. Paragrafen upphävs som onödig. I lagen är det inte nödvändigt att hänvisa till lagen om skoglig information i fråga om utlämnandet av uppgifter. 

1.32  Lagen om handel med skogsodlingsmaterial

21 §.Tillsynsregister. I paragrafen föreskrivs det om register som förs för tillsynsmyndighetens tillsyn.  

Paragrafens 5 mom. innehåller en hänvisning till personuppgiftslagen och offentlighetslagen. Det föreslås att paragrafen ändras så att det hänvisas till dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen i stället för till personuppgiftslagen. Till 5 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.33  Lagen om fiske

92 §.Fiskeriförvaltningens informationssystem. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till 3 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. I övrigt förblir 3 mom. oförändrat. 

1.34  Lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden

31 §.Syfte med informationssystemet. Det föreslås att 1 mom. ändras så att närings-, trafik- och miljöcentralerna blir personuppgiftsansvarig. Utifrån den gällande bestämmelsen är inte klart huruvida närings-, trafik- och miljöcentralerna är registeransvariga för informationssystemet. I övrigt förblir 1 mom. oförändrat. 

33 §.Uppgifternas offentlighet och bevaring av dem. Det föreslås att 1 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till 1 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. I övrigt förblir 1 mom. oförändrat. 

1.35  Lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs

20 §.Tillämplig lag. Det föreslås att paragrafen ändras i fråga om hänvisningen till person-uppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till 1 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

24 §.Utlämnande av uppgifter som innehåller personuppgifter. Paragrafens 2 mom. gäller en redogörelse för att uppgifterna skyddas när uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk an-slutning. Enligt den gällande lagen ska den som begär uppgifter innan uppgifterna lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning visa att de skyddas enligt 32 § i personuppgiftslagen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att i fortsättningen ska detta visas på det sätt som avses i artikel 25.2 i dataskyddsförordningen. 

26 §.Utlämnande av personuppgifter till områden utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Paragrafens 1 mom. gäller enskilt utlämnande av personuppgifter till myndigheter utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för fullgörande av myndighetsuppgifter där. I den gällande paragrafen hänvisas till de villkor som anges i 22 och 22 a eller 23 § i personuppgiftslagen. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det hänvisas till de villkor som anges i kapitel V i dataskyddsförordningen. I kapitel V i dataskyddsförordningen bestäms om överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer. 

1.36  Lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken

37 §.Tillämpning av lagstiftningen om skydd av personuppgifter. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Till 3 mom. fogas också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. I övrigt förblir 3 mom. oförändrat. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras på motsvarande sätt. 

64 §.Överträdelseregistret. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. På behandlingen av personuppgifter i överträdelseregistret ska artikel 10 i dataskyddsförordningen tillämpas i den mån det är fråga om personuppgifter enligt vilka en person har dömts till straff för något brott eller någon överträdelse eller en person har förelagts bötesstraff eller ordningsbot. Dessutom ska artikel 10 i dataskyddförordningen tillämpas på personuppgifter där det är fråga om säkringsåtgärder i anslutning till fällande domar i brottmål samt överträdelser (till exempel förverkandepåföljd). Uppgifterna i överträdelseregistret behandlas av en myndighet och det föreskrivs om behandlingen av dessa personuppgifter på lagnivå. I artikel 10 i dataskyddsförordningen förutsätts då att det föreskrivs om skyddsåtgärder i lagstiftningen. I detta avseende kan det konstateras att i fråga om överträdelseregistret iakttas redan sekretessbestämmelser som hänför sig till gällande lagstiftningen som skyddsåtgärder. Artikel 10 i dataskyddsförordningen behandlas ovan i avsnitt 2.7.4 i den allmänna motiveringen. 

1.37  Lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik

46 a §.Behandling av personuppgifter i vissa fall. Det är fråga om en ny paragraf. I paragrafen ingår en informativ hänvisning. I paragrafen hänvisas till dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. I paragrafen föreskrivs också om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. 

1.38  Lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge om fisket i Tana älvs vattendrag

7 §.Fångstregister. I paragrafen föreskrivs om fångstregistret. Det föreslås att det i paragrafen hänvisas till dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen i stället för till personuppgiftslagen. Paragrafen utökas också med en bestämmelse enligt vilken det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen ingår i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen. 

1.39  Viltskadelagen

35 §.System för övervakning av ersättningar. I 2 mom. föreskrivs bland annat om registeransvarig enligt personuppgiftslagen. Det föreslås att hänvisningen till personuppgiftslagen stryks, men i övrigt förblir paragrafen oförändrad.  

37 §.Förvaring av uppgifter och de registrerades rätt till insyn. I 2 mom. föreskrivs det om de registrerades rättigheter och hänvisas i detta avseende till personuppgiftslagen. I stället för personuppgiftslagen föreslås en hänvisning till dataskyddsförordningen. Det är inte nödvändigt att hänvisa till den föreslagna dataskyddslagen, eftersom den inte innehåller några bestämmelser om de registrerades rättigheter som kompletterar dataskyddsförordningen. Till 2 mom. fogas också en ny bestämmelse enligt vilken det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen ingår i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen.  

1.40  Lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift

7 a §. I paragrafen föreskrivs om uppgifter som hänför sig till behandlingen av personuppgifter i jägarregistret och som privata aktörer ges i uppdrag att sköta. Det föreslås att det i paragrafen hänvisas till dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen i stället för till personuppgiftslagen. 

7 c §. I 7 c § i lagen om jaktvårdsavgift föreskrivs om vilka uppgifter som kan lämnas ut ur jägarregistret trots sekretessbestämmelserna. I 3 mom. hänvisas det till offentlighetslagen och personuppgiftslagen. Det föreslås att 3 mom. ändras så att det i paragrafen hänvisas till dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen i stället för till personuppgiftslagen. Till 3 mom. fogas också en ny bestämmelse enligt vilken det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen ingår i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen. 

1.41  Jaktlagen

38 b §.Fångstregister. Det föreslås att 3 mom. ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. Det föreslås att dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen nämns i paragrafen i stället för personuppgiftslagen. Till 3 mom. fogas också en ny bestämmelse enligt vilken det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen ingår i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen. 

1.42  Lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning

17 §.Händelserapport. Det föreslås att 5 mom. upphävs. Det föreslås att en bestämmelse som motsvarar 5 mom. tas in i den nya 17 a §. 

17 a §.Behandling av personuppgifter. Paragrafen är ny. I 1 mom. föreslås en bestämmelse om att på sådan behandling av personuppgifter som hänför sig till jakt- och fiskeövervakningen ska dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen tillämpas, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. I 1 mom. intas emellertid också en ny bestämmelse om undantag från artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. Med stöd av artikel 18 i dataskyddsförordningen har den registrerade rätt att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider personuppgifternas korrekthet eller anser att behandlingen är olaglig. Strävan med den föreslagna bestämmelsen är att den personuppgiftsansvarige, i stället för att begränsa behandlingen, ska behandla den registrerades påståenden om att personuppgifterna är felaktiga och att behandlingen är olaglig i enlighet med förvaltningslagen. På detta sätt tillgodoses den registrerades rättsskydd. Likaså kan man anse att det är ett allmänintresse för en medlemsstat, dvs. Finland, att en registrerad inte genom krav baserade på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en sådan uppgift som grundar sig på unionslagstiftning eller nationell rätt. I propositionen anses att på ovannämnt sätt sammanjämkas den registrerades rätt och ett viktigt allmänintresse för medlemsstaten. Närmare motivering till bestämmelsen framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition. 

Enligt 2 mom. ska på förundersökning som görs i jakt- och fiskeövervakningsuppgifter som hänför sig till förebyggandet av brott och som ett led i jakt- och fiskeövervakning tillämpas den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten. På behandling av personuppgifter ska dessutom tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet. I fråga om den närmare motiveringen till 2 mom. hänvisas till det som sägs i avsnitt 2.7.10 i den allmänna motiveringen till denna proposition.  

1.43  Fastighetsregisterlagen

11 §. I 11 § i den gällande lagen ingår särskild skadeståndsreglering, som gäller skador som inte är ringa och som orsakats av fel i fastighetsregisteruppgifterna. Dataskyddsförordningen tillåter inte något nationellt spelrum när det gäller skadeståndsbestämmelser. Av denna orsak ändras den nämnda skadeståndsbestämmelsen så att den blir mera informativ genom att till den fogas ett nytt 4 mom. av vilket det framgår att dataskyddsförordningens ersättningsbestämmelser alltid ska tillämpas, om skadan har orsakats direkt av en överträdelse av dataskyddsförordningen.  

I praktiken blir dataskyddsförordningens ersättningsbestämmelser alltid tillämpliga när det är fråga om ett fel eller en brist i ett register med information som ska tolkas som personuppgifter. Annat ansvar än sådant som följer av dataskyddsförordningen kommer i praktiken i fråga närmast i sådana fall där en skada som orsakats av en felaktig registeruppgift beror på fel hos någon annan uppgiftstyp i registret än en personuppgift, och saken inte hör till dataskyddsförordningens tillämpningsområde.  

1.44  Lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster

6 §.Utlämnande av uppgifter som informationstjänst och begränsning av behandling. Para-grafen förblir oförändrad med undantag av 4 och 5 mom. Den gällande lagens 6 § 4 mom. innehåller en informativ hänvisning till 5 kap. i personuppgiftslagen och de villkor som anges där. I nämnda kapitel i personuppgiftslagen bestäms det om översändande av personuppgifter utomlands. Det föreslås att 4 mom. ändras så att där hänvisas till de villkor för överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer som anges i kapitel V i dataskyddsförordningen. 

Det föreslås att den informativa hänvisningen i den gällande paragrafens 5 mom. till person-uppgiftslagens villkor för innehav av personbeteckning som förutsättning för att lämna ut en personbeteckning stryks i enlighet med de allmänna principerna för tillämpningen av allmänna lagar. Det föreslås att som nytt 5 mom. tillfogas en bestämmelse om undantag från tillämpningen av alla led i artikel 18.1 i dataskyddsförordningen i fråga om fastighetsdatasystemet och uppgifterna i det. På grund av fastighetsdatasystemets samhälleliga betydelse bör det nationella spelrummet enligt dataskyddsförordningen utnyttjas för fastighetsdatasystemets del. Uppgifterna i fastighetsdatasystemet ligger i praktiken till grund för kreditgivningen, så med tanke på en kontinuerlig ekonomisk verksamhet är det viktigt att de hela tiden är tillgängliga. Ett fullskaligt utnyttjande av rätten till begränsning enligt artikel 18 i dataskyddsförordningen kunde därför, eftersom det begränsar användningen av fastighetsuppgifter, i praktiken äventyra centrala processer i anslutning till fastighetsomsättning och säkerhetspraxis i samhället. Nödvändigheten av bestämmelsen har motiverats mera detaljerat i avsnitt 2.7.5 ”Kapitel III i dataskyddsförordningen” i den allmänna motiveringen. 

8 §.Skadeståndsansvar. I 8 § i den gällande lagen ingår särskild skadeståndsreglering, som gäller skada som beror på ett fel eller en brist i uppgifter som lämnats ut ur fastighetsdatasystemet. Dataskyddsförordningen tillåter inte något nationellt spelrum när det gäller skadeståndsbestämmelser. Av denna orsak ändras den nämnda skadeståndsbestämmelsen så att den blir mera informativ genom att till den fogas ett nytt 6 mom., av vilket det framgår att ersättningsbestämmelserna i artikel 82 i dataskyddsförordningen alltid ska tillämpas, om skadan är en direkt följd av en överträdelse av dataskyddsförordningen.  

I praktiken blir dataskyddsförordningens ersättningsbestämmelser alltid tillämpliga när det är fråga om ett fel eller en brist i ett register med information som ska tolkas som personuppgifter. Annat ansvar än sådant som följer av dataskyddsförordningen kommer i praktiken i fråga närmast i sådana fall där en skada som orsakats av en felaktig registeruppgift beror på fel hos någon annan uppgiftstyp i registret än en personuppgift.  

1.45  Lagen om livsmedels- och naturresursstatistik

4 §.Utlämnande av uppgifter för forskning eller statistiska utredningar. Det föreslås att para-grafen ändras i fråga om hänvisningen till personuppgiftslagen. Det föreslås att det hänvisas till dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen i stället för till personuppgiftslagen i fråga om behandlingen av personuppgifter. I övrigt förblir paragrafen oförändrad. 

Ikraftträdande

Dataskyddsförordningen börjar tillämpas nationellt den 25 maj 2018. Dataskyddsdirektivet ska genomföras nationellt från och med den 6 maj 2018. 

Med undantag av lagen om ändring av Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning föreslås lagarna träda i kraft den 25 maj 2018 eller så snart som möjligt efter det. Lagarna träder alltså i kraft samtidigt som den allmänna dataskyddsförordningen börjar tillämpas i enlighet med artikel 99.2 i förordningen. Lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning föreslås dock träda i kraft den 6 maj 2018 eller så snart som möjligt efter det.  

Denna proposition har samband med tre regeringspropositioner som hänför sig till skydd av personuppgifter. Sambandet granskas i kapitel 6 i den allmänna motiveringen i denna proposition. Om riksdagen inte hinner behandla denna proposition och de regeringspropositioner i anslutning till behandlingen av personuppgifter som står i samband med den, med beaktande av de nämnda ikraftträdandetidpunkterna, bör man vid behandlingen av propositionerna beakta att lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten och lagen om ändring av lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning bör träda i kraft samtidigt. Lagarna enligt denna proposition bör med undantag av lagen som gäller en ändring av Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning träda i kraft samtidigt som den nya dataskyddslagen.  

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom lag. Grundlagsutskottet etablerade åsikt är att det är viktigt att det föreskrivs åtminstone om registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, de tillåtna användningsändamålen inklusive rätt att lämna ut dem, förvaringstiden i personregister och de registrerades rättssäkerhet (t.ex. GrUU 3/2009 rd). Kravet på bestämmelser i lag omfattar också möjligheten att lämna uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning. Genom lag ska det dessutom föreskrivas om möjligheten att sammanställa registeruppgifter (GrUU 17/2007 rd, s. 3 och GrUU 30/2005 rd, s. 4). Regleringen om behandling av personuppgifter på lagnivå ska dessutom vara heltäckande, exakt och noggrant avgränsad.  

I sina utlåtanden på senare tid har grundlagsutskottet konstaterat att kraven på räckvidd för, exakthet hos och noggrann avgränsning av bestämmelser om skyddet av personuppgifter till vissa delar kan uppfyllas genom en ändamålsenligt beredd allmän unionsförordning eller ge-nom en allmän nationell lag, till exempel GrUU 38/2016 rd, s. 4, GrUU 5/2017 rd, s. 9 och GrUU 1/2018). Utskottet har ansett det viktigt att det i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas (se GrUU 25/2005 rd och GrUU 1/2018 rd). Utskottet har därför framhållit att det därför finns anledning att särskilt i fråga om bestämmelser som är av betydelse med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna tydligt klargöra ramarna för det nationella handlingsutrymmet (GrUU 26/2017 rd, s. 42, GrUU 2/2017 rd, s. 2, GrUU 44/2016 rd, s. 4 och GrUU 1/2018 rd, s. 3). Dessutom har utskottet konstaterat att tillgodoseendet av skyddet för personuppgifter i framtiden bör i första hand grunda sig på den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella allmänna lag som ska stiftas. I det sammanhanget bör man undvika nationell speciallagstiftning, som bör reserveras för situationer då den är dels tillåten enligt dataskyddsförordningen, dels nödvändig för att tillgodose skyddet för personuppgifter (GrUU 2/2018 rd s. 5).  

Grundlagsutskottet har tidigare ansett till exempel att när behandling av känsliga uppgifter tillåts berör det själva kärnan i skyddet för personuppgifter (t.ex. GrUU 37/2013 rd, s. 2/I). Utskottet har lyft fram riskerna med behandlingen av känsliga uppgifter. Utskottet har särskilt påpekat att det bör finnas exakta och noga avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt (se t.ex. GrUU 13/2017 rd, s. 5, GrUU 3/2017 rd, s. 5 och GrUU 2/2018 rd, s. 6). 

I skäl 41 i dataskyddsförordningen konstateras följande: 

”När det i denna förordning hänvisas till en rättslig grund eller lagstiftningsåtgärd, innebär detta inte nödvändigtvis en lagstiftningsakt antagen av ett parlament, utan att detta påverkar krav som uppställs i den konstitutionella ordningen i den berörda medlemsstaten. En sådan rättslig grund eller lagstiftningsåtgärd bör dock vara tydlig och precis och dess tillämpning bör vara förutsägbar för personer som omfattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen) och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.” 

I skäl 45 i dataskyddsförordningen konstateras bland annat följande: 

”Behandling som grundar sig på en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller behandling som krävs för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning, bör ha en grund i unionsrätten eller i en medlemsstats nationella rätt. Denna förordning medför inte något krav på en särskild lag för varje enskild behandling. Det kan räcka med en lag som grund för flera behandlingar som bygger på en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller om behandlingen krävs för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Behandlingens syfte bör också fastställas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt. Därtill skulle man genom denna grund kunna ange denna förordnings allmänna villkor för laglig personuppgiftsbehandling och precisera kraven för att fastställa vem den personuppgiftsansvarige är, vilken typ av personuppgifter som ska behandlas, vilka registrerade som berörs, de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut, ändamålsbegränsningar, lagringstid samt andra åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling.” 

I artikel 6.1 i dataskyddsförordningen bestäms om de rättsliga grunderna för behandling av personuppgifter. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde grundar sig behandlingen av personuppgifter i regel på de personuppgiftsansvarigas lagstadgade skyldigheter.  

Enligt artikel 6.2 i dataskyddsförordningen får medlemsstaterna behålla eller införa mer specifika bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i dataskyddsförordningen genom att närmare fastställa specifika krav för uppgiftsbehandlingen och andra åtgärder för att säkerställa en laglig och rättvis behandling. Den nämnda punkten gäller endast följande rättsliga grunder för behandling av personuppgifter: den personuppgiftsansvariges rättsliga förpliktelse, myndighetsutövning och en uppgift av allmänt intresse. 

Enligt artikel 6.3 i förordningen kan den personuppgiftsansvariges rättsliga förpliktelse liksom en uppgift av allmänt intresse fastställas i enlighet med en medlemsstats nationella rätt. I den nämnda punkten anges att bestämmelserna då kan gälla  

- de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges behandling,  

- vilken typ av uppgifter som ska behandlas,  

- vilka registrerade som berörs, de enheter till vilka personuppgifterna får lämnas ut,  

- ändamålsbegränsningar,  

- lagringstid samt  

typer av behandling och förfaranden för behandling, inbegripet åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling. 

Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen ska unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Av skäl 45 i dataskyddsförordningen framgår att i medlemsstaterna kan i sin nationella rätt precisera förordningens allmänna krav för behandling av personuppgifter i fråga om de omständigheter som uppräknas ovan. 

I denna proposition är det nödvändigt att granska bestämmelserna om skydd av personuppgifter i fråga om både lagförslagen och de delar av den gällande lagstiftningen som förblir i kraft. 

De föreslagna ändringarna i lagstiftningen är i huvudsak av teknisk natur. Största delen av de föreslagna ändringarna gäller hänvisningar till annan lagstiftning än sådan som gäller behandling av personuppgifter. Dessutom ändras vissa bestämmelser där en personuppgiftsansvarig utses. Det är nödvändigt att utse en personuppgiftsansvarig så att man vet vilken aktör som ansvarar för de förpliktelser som ankommer på den personuppgiftsansvarige. Till lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, lagen om avträdelsepension, lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare fogas bestämmelser om bevarandetider för uppgifterna.  

När det gäller jord- och skogsbruksministeriets gällande lagstiftning kan man konstatera att specialbestämmelserna är i huvudsak begränsade till att det föreskrivs om registeransvarig, personregistrets datainnehåll och ändamål samt bevarandetider. Den personuppgiftsansvarige behöver anges bland annat när det är fråga om gemensamma personuppgiftsansvariga. Av dataskyddsförordningen följer flera förpliktelser för den personuppgiftsansvarige, och därför är det även i övrigt viktigt att ange den personuppgiftsansvarige. Vid sidan av personuppgiftsansvarig innehåller den gällande materiella lagstiftningen inom ministeriets förvaltningsområde i huvudsak bestämmelser om ändamålet med personuppgifterna. Ändamålsbegränsning är för närvarande och även i fortsättningen ett viktigt krav när det gäller behandling av personuppgifter. Förutom ändamålet med personuppgifterna innehåller den materiella lagstiftningen specialbestämmelser om personregistrens datainnehåll. Informationssystemslagen, som har karaktären av ”paraplylag”, Innehåller ändå ingen detaljerad förteckning över personregistrets datainnehåll. Behandlingen av personuppgifter baserar sig på lagstadgade skyldigheter för de registeransvariga som angetts i den lagen. Det föreskrivs särskilt om deras uppgifter och hur personuppgifterna behandlas framgår således av speciallagstiftningen i fråga. Speciallagstiftningen kan då vara nationell eller EU-lagstiftning. I lagstiftningen inom ministeriets förvaltningsområde finns det vid sidan av informationssystemslagen två andra lagar där det föreskrivs enbart om behandling av personuppgifter. De är fastighetsdatasystemlagen och lagen om skoglig information. I vardera lagen föreskrivs om den registeransvariges skyldigheter i anslutning till behandlingen av personuppgifter. Den gällande lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har bedömts i avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i ljuset av det spelrum som artikel 6 i dataskyddsförordningen tillåter. I propositionen anses att den gällande lagstiftningen är nödvändigt för att säkerställa laglig och korrekt behandling av personuppgifter. Den gällande lagstiftningen om registeransvarig, personregisters datainnehåll och ändamål behövs även i fortsättningen för att komplettera dataskyddsförordningens bestämmelser. Lagstiftningen anses vara förenlig med det nationella spelrum som artikel 6 i dataskyddsförordningen tillåter och överensstämma med grundlagsutskottets praxis. 

Grundlagsutskottet har ansett att regleringen av bevarandetid på lagnivå ska vara omfattande och detaljerad och bestämmelserna om bevarandetid bör innehålla en tidsangivelse (t.ex. GrUU 20/2006 rd ). De föreslagna nya bestämmelserna om bevarandetid uppfyller detta krav.  

Den gällande lagstiftningen innehåller bestämmelser om personuppgifters bevarandetid, vilka uppfyller detta krav och de behöver inte ändras. I jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning finns ett exempel på att uppgifter förvaras varaktigt. Grundlagsutskottet har i fråga om uppgifterna om skogstillgångar konstaterat att det är uppgifter som delvis är oförändrade eller ändras långsamt och de uppdateras inte bara för någons höga nöjes skull utan de behövs för att centralen ska kunna göra sitt arbete. Utskottet ansåg att varaktig förvaring av uppgifter om skogstillgångar inte var något problem med avseende på informationssystemets art eller syfte (GrUU 54/2010 rd). I propositionen anses att bestämmelserna om bevarandetid i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är förenliga med såväl det nationella spelrum som dataskyddsförordningen tillåter som grundlagsutskottets praxis.  

I fråga om lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kan det allmänt konstateras att specialbestämmelserna uppfyller kravet på att det ska föreskrivas på lagnivå om skyddet för personuppgifter.  

I samband skötseln av förvaltningsärenden inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är det normalt inte nödvändigt att behandla känsliga uppgifter. I vissa enstaka förvaltningsärenden är det nödvändigt att behandla uppgifter om en persons hälsotillstånd. Enligt dataskyddsförordningens terminologi är det då fråga om särskilda kategorier av personuppgifter. I artikel 9 i dataskyddsförordningen finns bestämmelser om särskilda kategorier av personuppgifter. Enligt artikel 9.1 i förordningen är det förbjudet att behandla sådana uppgifter, men undantag kan göras som villkoren i artikel 9.2 är uppfyllda. Undantag är möjligt till exempel om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Avsikten är att i förslaget till dataskyddslag ta in en bestämmelse enligt vilken artikel 9.1 i dataskyddsförordningen inte tillämpas på bland annat sådan behandling av uppgifter som regleras i lag eller som föranleds av en uppgift som direkt har ålagts den personuppgiftsansvarige i lag. I jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning finns det specialbestämmelser på lagnivå om uppgifter som gäller hälsotillstånd. Eftersom avsikten är at ta in en bestämmelse om skyddsåtgärder i förslaget till dataskyddslag, behöver jord- och skogsbruksministeriets speciallagstiftning inte kompletteras i detta avseende i anslutning till artikel 9 i förordningen. 

I jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning finns det några exempel på bestämmelser med stöd av vilka myndigheter och organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter be-handlar personuppgifter som gäller en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott. Dessa bestämmelser har beskrivits i avsnitt 2.7.4 i den allmänna motiveringen. Enligt 11 § i personuppgiftslagen är bland annat uppgifter som gäller en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott känsliga personuppgifter. Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. I propositionen anses att det i jord- och skogsbruksministeriets lagstiftning redan föreskrivs på behörigt sätt om i samband med skötseln av vilka uppgifter det är möjligt att behandla uppgifter som gäller en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott. I propositionen anses att sekretessbestämmelserna i 24 § 3 och 28 punkten i offentlighetslagen är sådana skyddsåtgärder som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen. I propositionen anses att det inte är nödvändigt att ändra lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde med avseende på artikel 10 i dataskyddsförordningen. 

Enligt artikel 23 i dataskyddsförordningen är det möjligt att i den nationella rätten begränsa de registrerades rättigheter när vissa villkor är uppfyllda. I avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen motiveras varför det är nödvändigt att ta in flera specialbestämmelser om undantag från artikel 18 i dataskyddsförordningen i lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.  

Bestämmelserna om begränsningar som avses i artikel 23 i dataskyddsförordningen hänför sig till kravet i 21 § 2 mom. i grundlagen på att garantier för en god förvaltning ska tryggas genom lag. Såsom framgår av avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen gäller lagförslagets specialbestämmelser sådan behandling av personuppgifter där de allmänna förvaltningslagarna iakttas även i övrigt. Förvaltningslagens syfte är att genomföra och främja god förvaltning samt rättsskydd i förvaltningsärenden. I lagen föreskrivs till exempel om utredning av ärenden. De föreslagna bestämmelserna gäller i huvudsak endast artikel 18.1 a och b, dvs. situationer där den registrerade påstår att den personuppgiftsansvarige behandlar felaktiga uppgifter eller att behandlingen är olaglig. Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska utövning av offentlig makt grunda sig på lag. Enligt nämnda bestämmelse i grundlagen ska lag noggrant iakttas i all offentlig verksamhet. I propositionen anses att å ena sidan de allmänna förvaltningslagarna, laglighetsövervakningen och bestämmelserna om tjänsteansvar och å andra sidan dataskyddsförordningens övriga bestämmelser om den registrerades rättigheter främjar och tillgodoser den registrerades rättsskydd. I praktiken betyder undantagen från artikel 18 i dataskyddsförordningen att det vid behandlingen av personuppgifter inte är nödvändigt med till exempel en funktion som gör det möjligt att stoppa behandlingen av personuppgifter eller flytta uppgifter från informationssystemen i fråga. Det kan konstateras att de föreslagna undantagen inte hindrar den registrerade från att framföra påståenden till den personuppgiftsansvarige om att personuppgifter är felaktiga eller att behandlingen är olaglig. Förvaltningslagen ålägger den personuppgiftsansvarige att avgöra saken, om den registrerade har framfört ett motiverat krav till den personuppgiftsansvarige. Undantagen som gäller artikel 18 i dataskyddsförordningen kan således betraktas som ringa med tanke på den registrerades rättsskydd när man beaktar hur god förvaltning och rättsskydd annars tryggas i den personuppgiftsansvariges behandling av personuppgifter.  

I artikel 23 i dataskyddsförordningen sägs att en sådan begränsning som gäller den registrera-des rättigheter ska ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna. De föreslagna begränsningarna gäller endast de personuppgiftsansvariga som är skyldiga att iaktta förvaltningslagen i sin verksamhet. I avsnitt 2.7.5 i den allmänna motiveringen i denna proposition beskrivs mera detaljerat på vilket sätt den registrerades rättsskydd tillgodoses, trots att den registrerade inte kan yrka på behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas. I propositionen anses att de föreslagna bestämmelserna uppfyller kravet på att begränsningarna ska respektera andemeningen i den registrerades grundläggande rättigheter och friheter. 

Ovan granskas de bestämmelser i denna proposition som hänför sig till dataskyddsförordningen. Jakt- och fiskeövervakningslagen har också kopplingar till dataskyddsdirektivet. Jakt- och fiskeövervakningslagen innehåller hänvisningar till lagar om behandling av personuppgifter. Den lagen innehåller inga andra bestämmelser om behandling av personuppgifter. Sålunda är det inte nödvändigt att bedöma jakt- och fiskeövervakningslagen i detta sammanhang. 

Med stöd av vad som anförts ovan kan lagförslagen enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 24 § i lagen om tillsyn över ekologisk produktion 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om tillsyn över ekologisk produktion (294/2015) 24 § som följer: 
24 § Registret över ekologisk produktion 
I registret över ekologisk produktion antecknas följande uppgifter: 
1) aktörens namn, fastighetsbeteckning, lägenhetssignum samt företags- och organisationsnummer samt övriga kontaktuppgifter, 
2) produktionsställen och andra verksamhetsenheter, 
3) information om vilket slags funktioner och produkter verksamheten omfattar, 
4) när det gäller jordbruksproduktion områden, bas- och jordbruksskiften och deras areal, övergångsperiod och övergångsperiodens längd, 
5) antalet ekologiskt uppfödda djur och på konventionellt sätt uppfödda djur vid kontroll-tidpunkten samt om produktionen är säsongbetonad, uppgift om detta, 
6) datum då verksamheten har anslutits till kontrollsystemet, 
7) datum då kontroll har gjorts samt kontrollörens signum, 
8) den styrkande dokumentation som har getts till aktören, dess datum och giltighetstid, 
9) tillstånd som har beviljats aktören med stöd av denna lag eller den EU-lagstiftning som nämns i 1 § samt tillståndens giltighetstid, 
10) eventuella påföljder för aktören som orsakats av bristande efterlevnad av denna lag eller den EU-lagstiftning som nämns i 1 §, uppföljningen av påföljderna samt övriga anmärkningar och uppmaningar som tillsynsmyndigheten gett aktören och uppföljningen av dessa, och 
11) övrig information som är nödvändig för tillsynen och som inte innehåller sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
I den förordning som nämns i 1 mom. 11 punkten, dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om behandling av personuppgifter. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 84 § i livsmedelslagen  

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i livsmedelslagen (23/2006) 84 § 3 mom. som följer: 
84 § Uppgifter som registerförs 
Kläm 
Bestämmelser om inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 23 § i lagen om växtförädlarrätt 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om växtförädlarrätt (1279/2009) 23 § 2 mom. som följer: 
23 § Avförande ur register 
Kläm 
Personuppgifterna enligt 22 § 1 mom. 2 punkten för en fysisk person avförs ur registret efter tio år från det att växtförädlarrätten har upphört att gälla. Uppgifter som införts i registret avförs dessutom enligt vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 37 § i foderlagen  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i foderlagen (86/2008) 37 § 5 mom. som följer: 
37 § Uppgifter som införs i tillsynsregistret 
Kläm 
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om behandling av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 29 § i lagen om gödselfabrikat 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om gödselfabrikat (539/2006) 29 § 3 mom. som följer: 
29 § Tillsynsregister 
Kläm 
Bestämmelser om insamling, behandling och registrering av personuppgifter samt om användning och utlämnande av uppgifter som är införda i registret finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av 24 § i lagen om handel med utsäde 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om handel med utsäde (728/2000) 24 § 4 mom. som följer: 
24 § Tillsynsregister 
Kläm 
På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i de register som avses i 1 mom. samt på användande och utlämnande av uppgifterna i registren tillämpas i övrigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 3 a § i lagen om plantmaterial 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om plantmaterial (1205/1994) 3 a § 3 mom., sådant det lyder i lag 727/2000, som följer: 
3 a §  Registeruppgifter och behandlingen av dem 
Kläm 
Bestämmelser om inhämtande och registrering av personuppgifter samt om användning och utlämnande av uppgifterna i registret finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

8. Lag om ändring av 5 och 7 a § i lagen om skydd för växters sundhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) 5 § 4 mom. och 7 a § 3 mom., sådana de lyder i lag 384/2008, som följer: 
5 §  Registeruppgifter 
Kläm 
På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret och på deras offentlighet tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), om inte något annat följer av denna lag. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. 
7 a §  Märkningsrättsregistret 
Kläm 
På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret och på deras offentlighet tillämpas dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av denna lag. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

9. Lag om ändring av 15 § i lagen om bekämpning av flyghavre 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) 15 § 4 mom. som följer: 
15 § Flyghavreregister 
Kläm 
Bestämmelser om inhämtande, behandling och registrering av personuppgifter samt om användning och utlämnande av uppgifterna i registret finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

10. Lag om ändring av 35 § i lagen om växtskyddsmedel 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) 35 § 5 mom. som följer: 
35 § Tillsynsregister och information om växtskyddsmedel 
Kläm 
Tillsynsmyndigheterna enligt denna lag har rätt att använda tillsynsregistret i tillsynssyfte. I 2 mom. 1 punkten avsedda personuppgifter som gäller en fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. Identifikationsuppgifterna enligt 3 mom. för fysiska personer som avses i 9, 11 och 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § två år efter det att examen har upphört att gälla. Bestämmelser om insamling av personuppgifter och införande av personuppgifter i registret samt bestämmelser om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen ( / ) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

11. Lag om ändring av 37 § i lagen om animaliska biprodukter  

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om animaliska biprodukter (517/2015) 37 § som följer: 
37 § Övriga uppgifter i registret 
Utöver det som i 33–36 § bestäms om de driftansvariga och de anläggningar som ska föras in i registret och som godkänts, ska följande uppgifter föras in i registret: 
1) uppgifter om de inspektioner som tillsynsmyndigheten genomfört och om resultaten av dem samt övriga uppgifter som behövs vid tillsynen, 
2) uppgifter om brott mot denna lag och mot bestämmelser, föreskrifter och förbud som utfärdats med stöd av den och om de påföljder som tillsynsmyndigheten har bestämt, 
3) övriga uppgifter som behövs för behandlingen av och statistikföringen över godkännande- och registreringsärenden och som inte innehåller sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

12. Lag om ändring av 45 och 46 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål  

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013) 45 § 1 mom. och 46 § 3 mom. som följer: 
45 § Register över verksamhetsutövare 
För tillsynen och planeringen av tillsynen för Livsmedelssäkerhetsverket ett register över verksamhetsutövarna. 
Kläm 
46 § Projektregister 
Kläm 
Jord- och skogsbruksministeriet samt Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland har rätt att använda registret i den omfattning som deras föreskrivna uppgifter förutsätter. Bestämmelser om inhämtande och registrering av personuppgifter samt om användning och utlämnande av uppgifterna i registret finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

13. Lag om ändring av 36 § i lagen om transport av djur 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om transport av djur (1429/2006) 36 § 3 mom. som följer: 
36 § Register över transportörer 
Kläm 
De uppgifter som avses i 1 mom. 5 punkten avförs ur registret när ett kompetensbevis upp-hör att gälla. Uppgifterna som gäller transportörers tillstånd avförs ur registret fem år efter det att tillståndet upphör att gälla. Bestämmelser om inhämtande och registrering av personuppgifter samt om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

14. Lag om ändring av 41 § i lagen om medicinsk behandling av djur 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) 41 § 5 mom. som följer: 
41 §  Föreskrifter och förbud 
Kläm 
Regionförvaltningsverket ska göra en anteckning i det informationssystem som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) om förbud enligt 1 och 3 mom. som gäller förflyttning och överlåtelse av djur samt användning av djuret som livsmedel eller foder. Regionförvaltningsverket ska dessutom genast göra en anteckning i informationssystemet om återkallande av förbudet, när det har klarlagts att förbudet inte längre är befogat. Anteckningen ska göras i det register som förs av Livsmedelssäkerhetsverket. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

15. Lag om ändring av 33 § i veterinärvårdslagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i veterinärvårdslagen (765/2009) 33 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1596/2009, som följer: 
33 §  Register 
Kläm 
Uppgifterna avförs ur registret tre år efter det att den privata veterinärtjänsteproducenten har upphört med sin verksamhet. Uppgifter om de beslut om föreläggande som avses i 30 och 31 § avförs dock senast tio år efter det att beslutet meddelades. Bestämmelser om behandling av personuppgifter samt om användning och utlämnande av uppgifter som är införda i registret finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

16. Lag om ändring av 33 § i lagen om utövning av veterinäryrket 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) 33 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1499/2015, som följer: 
33 § Bevaringstider för uppgifter som införts i veterinärregistret samt användning av registret och utlämnande av uppgifter  
Kläm 
Livsmedelssäkerhetsverket får avgiftsfritt och vid behov också elektroniskt lämna ut uppgifter ur veterinärregistret till myndigheter som avses i Europeiska unionens lagstiftning eller i ett internationellt avtal som är bindande för Finland, om bestämmelserna i fråga förutsätter det, samt till apotek och läkemedelspartiaffärer. Till apotek och läkemedelspartiaffärer får dock inte hemadressen eller personbeteckningen för utövaren av veterinäryrket lämnas ut utan hans eller hennes samtycke. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen ( / ). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

17. Lag om ändring av 2 § i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) 2 § som följer: 
2 § Förhållande till annan lagstiftning 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) på uppgifters och handlingars offentlighet, på utlämnande av uppgifter och handlingar och på avgifter som tas ut för utlämnandet av dem, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ) tillämpas på behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Denna lag tillämpas inte, om något annat föreskrivs i annan lagstiftning som gäller jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

18. Lag om ändring av 50 § i lagen om verkställighet av jordbruksstöd 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 50 §, sådan den lyder i lag 501/2014, som följer: 
50 §  Utlämnande av uppgifter ur rådgivningsregistret samt bevaringstiden 
Bestämmelser om offentligheten för uppgifterna i rådgivningsregistret samt om utlämnandet av och avgifterna för utlämnande av uppgifter ur rådgivningsregistret finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ). 
De rådgivare som valts ska föras in i rådgivningsregistret. Uppgifterna bevaras i registret i tio år från det att programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 upphört att gälla. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

19. Lag om ändring av 50 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 50 § 1 mom. som följer: 
50 § Informationssystem för ärendehantering och övervakning 
På handlingar som upprättats vid skötseln av uppgifter enligt denna lag och på register och den nättjänst som hör till informationssystemet för ärendehantering och övervakning tillämpas lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008). Registren förs av Landsbygdsverket. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

20. Lag om ändring av 91 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) 91 § 1 och 3 mom. som följer: 
91 § Informationssystem för uppföljning 
För uppföljningen av finansiering, beviljande, betalning, inspektion, återkrav och effekterna av stöd finns ett registerbaserat informationssystem. Registren förs av Landsbygdsverket. I lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) föreskrivs om hur registren ska föras och användas samt om uppgifternas offentlighet och sekretess. 
Kläm 
Bestämmelser om registrerades rätt att granska de uppgifter om sig själva som finns i in-formationssystemet för övervakning, om rättelse av fel och brister i uppgifterna, om utplånande av föråldrade och onödiga uppgifter samt om registrerades rättsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ). 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

21. Lag om ändring av 46 g § i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012) 46 g § 2 mom., sådant det lyder i lag 1114/2017, som följer: 
46 g § Registrering, användning och utlämnande av uppgifter som hänför sig till saluföring 
Kläm 
Registret förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Bestämmelser om registrering, användning och utlämnande av uppgifter finns i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. Bestämmelser om registrering, användning och utlämnande av uppgifter finns i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. På registrering, behandling och utlämnande av uppgifter som har lämnats till Tullen tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i Tullens verksamhet. På registrering, hantering och utlämnande av uppgifter som har lämnats till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska 64 och 66 § i alkohollagen (1102/2017) tillämpas trots det som i 66 § 1 mom. i den lagen föreskrivs om förande av ett register för handläggning och övervakning av tillståndsärenden samt för alkoholstatistiken.  
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

22. Lag om ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) rubriken för 12 kap. samt 71 och 78 §, av dem 78 § sådan den lyder i lagarna 1282/2006 och 1436/2011, och 
fogas till lagen nya 68 a och 68 b § som följer: 
12 kap. 
Lämnande, erhållande, förvaring och hemlighållande av uppgifter 
68 a § Förvaring av handlingar och uppgifter 
Pensionsanstalten ska förvara handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av avträdelsestöd under avträdarens livstid och fem år därefter. Om avträdelsestöd har beviljats flera avträdare på grund av samma avträdelse, ska alla handlingar och uppgifter som gäller samma avträdelse förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. 
Om en förbindelse som avses i 15, 17, 18–21, 23 eller 77 a § förpliktar den som avgett förbindelsen efter det att avträdaren eller avträdarna har dött, ska de handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av avträdelsestödet förvaras fem år efter det att förbindelsen har upphört att gälla. 
På förvaring av handlingar som gäller överklagande tillämpas 218 § 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, om handlingarna inte enligt 1 mom. ska förvaras en längre tid. 
68 b § Begränsning av den registrerades rätt 
På sådan behandling av personuppgifter som avses i denna lag tillämpas inte det som anges i artikel 18.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen
71 § Avträdarens och avträdelsestödsökandens rätt att få uppgifter 
Pensionsanstalten ska på avträdarens begäran till honom eller henne lämna de uppgifter som pensionsanstalten har om avträdarens rätt till avträdelsestöd. Angående en parts rätt att få information, rätt att ta del av en handling som gäller parten själv samt rätt att kontrollera sådana uppgifter om sig själv som införts i ett register föreskrivs dessutom i offentlighetslagen och i dataskyddsförordningen (EU) 2016/679. 
Pensionsanstalten ska på ansökningsblanketten eller på annat motsvarande sätt informera dem som ansöker om avträdelsestöd om varifrån uppgifter om dem kan inhämtas och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut. 
78 § Hänvisningar till annan lagstiftning 
Om inte något annat följer av denna lag, tillämpas på avträdelsestöd det som i 96–100 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om lönekoefficient och arbetspensionsindex, i 103 § om ansökan om pension på en annan persons vägnar, i 105 § 2 och 4 mom. om meddelande av interimistiskt beslut och om maskinellt undertecknande, i 112 § 1 mom. om utbetalning av pension, i 113 § 2 och 3 mom. om avbrytande av utbetalning av pension och indragning av pension till följd av att pensionstagaren sannolikt avlidit, i 115 och 116 § om dröjsmålsförhöjning för att utbetalningen av pensionen försenats, i 119 § 1 och 2 mom., 120 § 2, 4 och 5 mom. samt 121 och 122 § om betalning av pension till Folkpensionsanstalten, en arbetslöshetskassa eller ett organ enligt socialvårdslagen (710/1982), i 124 § 1 mom. om förbud mot överföring eller pantsättning av pension, i 180 § om pensionsanstaltens ansvar för Pensionsskyddscentralens kostnader, i 216 § om handräckning och i 217 § om jäv för anställda och styrelsemedlemmar i pensionsanstalten. 
Om inte något annat följer av denna lag, tillämpas på avträdelsestöd även det som i 114 och 116–124 §, 125 § 2 mom., 126–132 och 134 § i lagen om pension för lantbruksföretagare föreskrivs om Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och i 103 § 1 mom. i nämnda lag om förordnande av medlemmar till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

23. Lag om ändring av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) 40 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1283/2006, och 
fogas till lagen nya 39 a och 39 b § som följer: 
39 a § 
Pensionsanstalten ska förvara handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av avträdelsestöd under avträdarens livstid och fem år därefter. Om avträdelsestöd har beviljats flera avträdare på grund av samma avträdelse, ska alla handlingar och uppgifter som gäller samma avträdelse förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. 
Om en förbindelse som avses i 9, 10 eller 13 § förpliktar den som avgett förbindelsen efter det att avträdaren eller avträdarna har dött, ska de handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av avträdelsestödet förvaras fem år efter det att förbindelsen har upphört att gälla. 
På förvaring av handlingar som gäller överklagande tillämpas 218 § 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, om handlingarna inte enligt 1 mom. ska förvaras en längre tid. 
39 b § 
På sådan behandling av personuppgifter som avses i denna lag tillämpas inte det som anges i artikel 18.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
40 § 
Om inte något annat följer av denna lag tillämpas på avträdelsestöd 8 g § i 1961 års lag om pension för arbetstagare, sådan denna paragraf lydde den 31 december 2006, samt 96–100 och 103 §, 112 § 1 mom., 113 § 3 mom., 115 och 116 §, 119 § 1 och 2 mom., 120 § 2, 4 och 5 mom., 121 och 122 §, 124 § 1 mom., 125, 128, 130 och 132 §, 133 § 1 och 4 mom., 134–140, 180 och 191 §, 192 § 1 mom., 193 § 2 mom., 195–196, 198, 202, 204 och 205 §, 206 § 1 mom. 1 punkten, 208 § 1 och 3 mom., 209 §, 210 § 1, 3 och 4 mom., 216 och 217 § i lagen om pension för arbetstagare samt 103 § 1 mom., 114 och 116–124 §, 125 § 2 mom., 126–132, 134, 143 och 145 § samt 146 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare.  
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

24. Lag om ändring av lagen om avträdelsepension 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om avträdelsepension (16/1974) 24 §, sådan den lyder i lag 1285/2006, och  
fogas till lagen en nya 23 a och 23 b § som följer: 
23 a § 
Pensionsanstalten ska förvara handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av avträdelsepension under avträdarens livstid och fem år därefter. Om avträdelsepension har beviljats flera avträdare på grund av samma avträdelse, ska alla handlingar och uppgifter som gäller samma avträdelse förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. 
På förvaring av handlingar som gäller överklagande tillämpas 218 § 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, om handlingarna inte enligt 1 mom. ska förvaras en längre tid. 
23 b § 
På sådan behandling av personuppgifter som avses i denna lag tillämpas inte det som anges i artikel 18.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
24 § 
Om inte något annat följer av denna lag tillämpas på avträdelsepension 98–100 och 103 §, 105 § 2 mom., 112 § 1 mom., 113 § 3 mom., 115 och 116 §, 119 § 1 och 2 mom., 120 § 2, 4 och 5 mom., 121 och 122 §, 124 § 1 mom., 125–128, 130 och 132 §, 133 § 1 och 4 mom., 134–140 och 191 §, 192 § 1 mom., 196, 198, 202, 204 och 205 §, 206 § 1 mom. 1 punkten, 208 § 1 och 3 mom., 209 §, 210 § 1, 3 och 4 mom., 216 och 217 § i lagen om pension för arbetstagare samt 103 § 1 mom., 114 och 116–124 §, 125 § 2 mom., 126–132, 134, 143 och 145 § samt 146 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare. 
Trots det som i lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för lantbruksföretagare och lagen om pension för företagare (1272/2006) bestäms om pensionsanstalternas behörighet, sköter Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt avgörandet av pensionsansökan, betalningen av pension och pensionsanstaltens övriga uppdrag i anslutning till pensionen, om den som ansöker om pension får avträdelsepension när han eller hon ansöker om pension. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

25. Lag om ändring av lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) 43 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 1284/2006, och  
fogas till lagen en ny 42 a § som följer: 
42 a § 
Pensionsanstalten ska förvara handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av generationsväxlingspension under överlåtarens livstid och fem år därefter. Om generationsväxlingspension har beviljats flera överlåtare på grund av samma överlåtelse, ska alla handlingar och uppgifter som gäller samma överlåtelse förvaras under samtliga överlåtares livstid och fem år därefter. 
Om en förbindelse som avses i 10 § 1 mom. 3 punkten förpliktar den som avgett förbindelsen efter det att överlåtaren eller överlåtarna har dött, ska de handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av generationsväxlingspension förvaras fem år efter det att förbindelsen har upphört att gälla. 
På förvaring av handlingar som gäller överklagande tillämpas 218 § 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, om handlingarna inte enligt 1 mom. ska förvaras en längre tid. 
43 § 
Om inte något annat följer av denna lag tillämpas på generationsväxlingspension 8 g § i 1961 års lag om pension för arbetstagare, sådan denna paragraf lydde den 31 december 2006, samt 96–100 och 103 §, 105 § 2 mom., 112 § 1 mom., 113 § 3 mom., 115 och 116 §, 119 § 1 och 2 mom., 120 § 2, 4 och 5 mom., 121 och 122 §, 124 § 1 mom., 125, 128, 130 och 132 §, 133 § 1 och 4 mom., 134–140, 180 och 191 §, 192 § 1 mom., 195, 196, 198, 202, 204 och 205 §, 206 § 1 mom. 1 punkten, 208 § 1 och 3 mom., 209 §, 210 § 1, 3 och 4 mom., 216 och 217 § i lagen om pension för arbetstagare samt 103 § 1 mom., 114, 116–124 §, 125 § 2 mom., 126–132, 134, 143 och 145 § samt 146 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare.  
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

26. Lag om ändring av lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) 37 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1286/2006, och 
fogas till lagen en ny 36 a § som följer: 
36 a § 
Pensionsanstalten ska förvara handlingar och uppgifter som hänför sig till behandlingen av avträdelseersättning under avträdarens livstid och fem år därefter. Om avträdelseersättning har beviljats flera avträdare på grund av samma avträdelse, ska alla handlingar och uppgifter som gäller samma avträdelse förvaras under samtliga avträdares livstid och fem år därefter. 
På förvaring av handlingar som gäller överklagande tillämpas 218 § 5 punkten i lagen om pension för arbetstagare, om handlingarna inte enligt 1 mom. ska förvaras en längre tid. 
37 § 
Om inte något annat följer av denna lag tillämpas på avträdelseersättning 98–100 och 103 §, 105 § 2 mom., 112 § 1 mom., 113 § 3 mom., 115 och 116 §, 119 § 1 och 2 mom., 120 § 2, 4 och 5 mom., 121 och 122 §, 124 § 1 mom., 125, 128, 130 och 132 §, 133 § 1 och 4 mom., 134–140, 180 och 191 §, 192 § 1 mom., 196, 198, 202, 204 och 205 §, 206 § 1 mom. 1 punkten, 208 § 1 och 3 mom., 209 §, 210 § 1, 3 och 4 mom., 216 och 217 § i lagen om pension för arbetstagare samt 103 § 1 mom., 114 och 116–124 §, 125 § 2 mom., 126–132, 134, 143 och 145 § samt 146 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

27. Lag om upphävande av lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppel-odling (1297/1994). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Förbindelser enligt 6 § i lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling upphör att gälla när denna lag träder i kraft. 
 Slut på lagförslaget 

28. Lag om upphävande av lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion (1340/1996). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

29. Lag om ändring av lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011) 1 §, 7 § 5 mom., 9 § 3 mom., 11 §, 13 § 3 mom. och 14 § 2 mom., av dem 1 § och 9 § 3 mom. sådana de lyder i lag 66/2018, som följer: 
1 § Lagens tillämpningsområde 
I denna lag föreskrivs det om ett system för skoglig information som innehåller personupp-gifter och som förvaltas av Finlands skogscentral, nedan skogscentralen, samt om behandlingen av uppgifter i systemet. Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och dataskyddslagen ( / ) tillämpas på behandlingen av personuppgifter och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnandet av uppgifter och handlingar. 
7 § Uppgifternas korrekthet 
Kläm 
Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragrafer gäller i fråga om korrektheten hos in-formation om skogstillgångar vad som bestäms i artikel 5.1 d i dataskyddsförordningen. 
9 § Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser 
Kläm 
Markägarens kontaktuppgifter får lämnas ut för opinions- och marknadsundersökningar och andra därmed jämförbara adresserade försändelser. 
11 § Utlämnande av uppgifter för forskning 
Uppgifter i informationssystemet får lämnas ut för historisk eller vetenskaplig forskning. 
Uppgifter i informationssystemet får lämnas ut för genomförande av lärdomsprov, om utlämnandet av uppgifterna kan anses vara behövligt på grundval av en forskningsplan och om det finns en ansvarig ledare eller en grupp som ansvarar för forskningsarbetet. En förutsättning för att uppgifter ska få lämnas ut är att uppgifter om enskilda personer inte röjs för utomstående och att uppgifterna förstörs när de inte längre behövs för forskningen eller för att säkerställa riktigheten av forskningsresultaten. Under samma förutsättningar får uppgifter även lämnas ut för annan forskning som inte kan anses vara vetenskaplig forskning. Om den som bedriver eller finansierar forskningen utövar affärsverksamhet där uppgifterna kan utnyttjas, tillämpas 9 § 3 mom. på utlämnandet av uppgifter. 
13 § Utlämnande av uppgifter och förfarandet för utlämnande av uppgifter 
Kläm 
Personuppgifter ur systemet för skoglig information får lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form, om förutsättningarna för att lämna ut uppgifter enligt 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet uppfylls. Utöver vad som föreskrivs i 13 § 2 mom. i den lagen, ska den som begär uppgifter till ansökan foga ett register över behandling enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen, om uppgifterna registreras i mottagarens personregister för att användas under en längre tid. 
Kläm 
14 § Redogörelse för uppgifternas korrekthet 
Kläm 
Registrerade ska ges en redogörelse enligt 1 mom. när de utnyttjar sin rätt till tillgång enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

30. Lag om ändring av 1 och 15 § i lagen om Finlands skogscentral  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finlands skogscentral (418/2011) 1 § och 15 § 1 mom., av dem 15 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1326/2016, som följer: 
1 §  Finlands skogscentral 
I denna lag finns bestämmelser om Finlands skogscentral, nedan skogscentralen. Skogscentralen är i egenskap av en självständig offentligrättslig inrättning en utvecklings- och verkställighetsorganisation som täcker hela landet och sköter uppgifter som gäller en hållbar skötsel och användning av skogarna samt bevarande av skoglig mångfald och främjande av skogsbaserade näringar. Skogscentralen ska främja de skogsbaserade näringarna, verkställa lagstiftningen om skog och sköta uppgifter som hänför sig till skogliga data. 
Skogscentralen omfattas av jord- och skogsbruksministeriets strategiska och resultatorienterade styrning och står under ministeriets tillsyn. 
15 §  Förfarande vid skötseln av uppgifter samt tjänsteansvar 
Skogscentralen ska iaktta förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ), språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003). På skogscentralen tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

31. Lag om upphävande av 7 § i lagen om skogsvårdsföreningar 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 §  
Genom denna lag upphävs 7 § i lagen om skogsvårdsföreningar (534/1998, sådan den lyder i lag 1090/2013. 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

32. Lag om ändring av 21 § i lagen om handel med skogsodlingsmaterial 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om handel med skogsodlingsmaterial (241/2002) 21 § 5 mom. som följer: 
21 § Tillsynsregister 
Kläm 
Bestämmelser om insamling och registrering av personuppgifter i de register som avses i 1 mom. samt om användning och utlämnande av uppgifter i registren finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen ( / ) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

33. Lag om ändring av 92 § i lagen om fiske  

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om fiske (379/2015) 92 § 3 mom. som följer: 
92 § Fiskeriförvaltningens informationssystem 
Kläm 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten för uppgifterna i informationssystemet och de handlingar som anknyter till dem samt på utlämnandet av uppgifter och handlingar och avgifterna för utlämnandet, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ) tillämpas på behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

34. Lag om ändring av 31 och 33 § i lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden (1093/2014) 31 § 1 mom. och 33 § 1 mom., av dem sådant det förstnämnda lyder i lag 1632/2015, som följer: 
31 § Syfte med informationssystemet 
Jord- och skogsbruksministeriet ska ta i bruk ett informationssystem enligt artikel 125.2 d i förordningen om allmänna bestämmelser. Informationssystemet används för skötseln av de uppgifter som det föreskrivs om i Europeiska unionens lagstiftning om Europeiska havs- och fiskerifonden och i denna lag. Personuppgiftsansvariga är närings-, trafik- och miljöcentralerna. Utvecklings- och förvaltningscentret samt fiskeaktionsgrupperna svarar för att riktiga och tillräckliga uppgifter förs in i informationssystemet i enlighet med de uppgifter som föreskrivs för dem. 
Kläm 
33 § Uppgifternas offentlighet och bevaring av dem 
Om inte något annat bestäms i Europeiska unionens lagstiftning eller i denna lag, tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) på offentligheten för uppgifterna i informationssystemet och handlingar som anknyter till dem, på utlämnandet av dem och avgifterna för utlämnande samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ) på behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. Stödmottagarnas namn och andra uppgifter som avses i bilaga V till förordningen om havs- och fiskerifonden får publiceras på internet i den förteckning över insatser som avses i artikel 119.2 i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

35. Lag om ändring av lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs (690/2010) 20 §, 24 § 2 mom. och 26 § 1 mom. som följer: 
20 § Tillämplig lag 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller rättsakterna om Europeiska unionens ge-mensamma fiskeripolitik, tillämpas i fråga om de uppgifter som antecknas i registret och uppgifternas offentlighet, utlämnande av uppgifter och avgifter för utlämnandet lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om personuppgifter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och dataskyddslagen ( / ). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. 
24 § Utlämnande av uppgifter som innehåller personuppgifter 
Kläm 
Innan uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning ska den som begär uppgifterna visa att de skyddas enligt artikel 25.2 i dataskyddsförordningen. 
26 § Utlämnande av personuppgifter till områden utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 
Av grundad anledning får ur registret enskilt lämnas ut personuppgifter till myndigheter utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och för fullgörande av myndighetsuppgifter där, om de villkor för utlämnande av uppgifter som anges i kapitel V i dataskyddsförordningen uppfylls. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

36. Lag om ändring av 37 och 64 § i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014) 37 § 3 mom. och 64 § 3 mom. som följer: 
37 § Tillämpning av lagstiftningen om skydd av personuppgifter 
Kläm 
Förutom vad som föreskrivs i detta kapitel finns bestämmelser om personregister i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avse-ende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen ( / ). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
64 § Överträdelseregistret  
Kläm 
Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns även i dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen ( / ). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

37. Lag om ändring av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016) en ny 46 a § som följer: 
46 a § Behandling av personuppgifter i vissa fall 
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ) föreskrivs om behandling av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20  
 Slut på lagförslaget 

38. Lag om ändring av 7 § i lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge om fisket i Tana älvs vattendrag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Norge om fisket i Tana älvs vattendrag (176/2017) 7 § 2 mom. som följer: 
7 § Fångstregister 
Kläm 
Utöver de uppgifter som avses i 30 § i fiskestadgan ska även fiskarens namn och kontakt-uppgifter samt använd typ av fisketillstånd föras in i fångstregistret. Uppgifterna i registret ska användas för de ändamål som avses i artikel 13.2 i avtalet. Trots sekretessbestämmelserna får uppgifter i fångstregistret lämnas ut till myndigheter utanför Finland för att fullgöra internationella förpliktelser som är bindande för Finland och anknyter till förvaltningen och skyddet av fiskresurserna. Trots sekretessbestämmelserna får uppgifter även lämnas ut till fisketillsynsmyndigheterna för tillsynsändamål och till fiskerimyndigheterna för planering av förvaltningen av fiskresurserna. Personuppgifter i registret ska gallras ut fem år efter utgången av det år då den berörda personen gjorde sin senaste fångstanmälan. Om inte något annat anges i denna lag, tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) på sekretessbeläggning och utlämnande av personuppgifter och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ) på annan behandling av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

39. Lag om ändring av 35 och 37 § i viltskadelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i viltskadelagen (105/2009) 35 § 2 mom. och 37 § 2 mom. som följer: 
35 § System för övervakning av ersättningar 
Kläm 
Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket svarar för utvecklingen av registret. För driften av registret svarar och som personuppgiftsansvariga verkar ovannämnda myndigheter samt kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, skogscentralerna och Statskontoret gemensamt. 
Kläm 
37 § Förvaring av uppgifter och de registrerades rätt till insyn 
Kläm 
Bestämmelser om de registrerades rätt till insyn i uppgifterna om dem i viltskaderegistret, om rättelser av fel eller brister i uppgifterna samt om avförande av föråldrade och onödiga uppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

40. Lag om ändring av 7 a och 17 c § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift  

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) 7 a § 3 mom. och 7 c §, sådana de lyder i lag 967/2017, som följer: 
7 a § 
Kläm 
Den som utför uppgifter enligt 2 mom. handlar under straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om ersättande av skada som orsakats vid skötseln av uppgifterna finns i skadeståndslagen (412/1974). Bestämmelser om skötseln av ärenden som gäller registerföringen och användningen av registret finns dessutom i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dataskyddslagen ( / ), förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/ 2003). 
7 c § 
Kläm 
Bestämmelser om behandling av registeruppgifter i övrigt finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, i den förordning som nämns i 7 a § och i dataskyddslagen. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordning som nämns i 7 a §. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

41. Lag om ändring av 38 b § i jaktlagen  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i jaktlagen (615/1993) 38 b § 3 mom., sådant det lyder i lag 504/2017, som följer: 
38 b § Fångstregister 
Kläm 
I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om offentligheten för och utlämnandet av uppgifter och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ) föreskrivs om behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur fångstregistret till jord- och skogsbruksministeriet, viltvårdsföreningar, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, de myndigheter som svarar för jaktövervakningen och de jaktövervakare som avses i 23 § i viltförvaltningslagen (158/2011) när de ska följa viltbeståndet och planera dess utnyttjande och när de ska övervaka jakten. Uppgifterna får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

42. Lag om ändring av lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning  

I enlighet med riksdagens beslut  
upphävs i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning (1157/2005) 7 § 5 mom. och 
fogas till lagen en ny 17 a § som följer: 
17 a § Behandling av personuppgifter 
På behandlingen av personuppgifter som hänför sig till skötseln av uppgifter som avses i denna lag tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen ( / ), om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. På behandling av personuppgifter tillämpas då emellertid inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen 
Vid jakt- och fiskeövervakningsuppgifter som hänför sig till förebyggandet av brott och vid förundersökning som avses i 13 § tillämpas på behandlingen av personuppgifter lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ( / ). På behandling av personuppgifter tillämpas vad som föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

43. Lag om ändring av 11 § i fastighetsregisterlagen 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i fastighetsregisterlagen (392/1985) 11 §, sådan den lyder i lagarna 454/2002 och 903/2013, som följer: 
11 §  
Utöver vad som i 3 kap. 1 och 2 § skadeståndslagen (412/1974) bestäms om offentliga samfunds skadeståndsansvar är staten eller, om registret förs av en fastighetsingenjör, kommunen skyldig att ersätta skada som orsakats av en oriktig uppgift i fastighetsregistret, även om sådana fel eller försummelser som avses i sistnämnda paragraf inte skulle föreligga, såvida uppgiften grundar sig på en förrättning som avslutats efter att denna lag trätt i kraft eller på ett beslut som fastighetsregistermyndigheten har fattat efter ikraftträdandet. Förutsättning för att en skada ska bli ersatt är dock att den inte är ringa och att den skadelidande varken vetat eller bort veta att uppgiften var oriktig. 
Staten eller kommunen är dock enligt 1 mom. skadeståndsskyldig endast om den oriktiga registeruppgiften gäller 
1) arealen av en registerenhet vars område har mätts på nytt vid en förrättning eller i något annat sammanhang, 
2) vid en förrättning stiftade, flyttade eller upphävda servitut eller andra motsvarande nyttjanderätter, med undantag av uppgifter om placeringen av ett servitut eller en nyttjanderätt och uppgifter om kontaktpersonen för väglaget för en enskild väg, 
3) en fastighets andel i ett samfällt område eller i en gemensam särskild förmån, eller en enskild särskild förmån som hör till fastigheten, om det vid en förrättning har träffats ett avgörande som har rättskraft angående andelen eller förmånen, eller 
4) registerenheters inbördes läge, till den del läget har bestämts vid en förrättning. 
I övrigt föreskrivs det i skadeståndslagen om sådant ersättande av skada som avses i denna paragraf. 
Bestämmelser om ersättande av en skada som orsakats av överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns dock i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

44. Lag om ändring av 6 och 8 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informations-tjänster 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002) 6 och 8 §, sådana de lyder, 6 § delvis ändrad i lagarna 902/2013 och 376/2016 samt 8 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 902/2013, som följer: 
6 § Utlämnande av uppgifter som informationstjänst och begränsning av behandling 
Lantmäteriverket ska ge möjlighet för var och en att vid Lantmäteriverket avgiftsfritt få läsa de uppgifter som finns i fastighetsdatasystemet och att göra anteckningar om dem. Mot avgift lämnas uppgifter ut i form av utdrag, intyg, bevis och andra utskrifter samt med hjälp av teknisk anslutning. Om inte särskilda skäl föranleder något annat, kan en kopia av uppgifterna ges i elektronisk form mot avgift. 
Utdrag, intyg, bevis och andra utskrifter samt i 1 mom. avsedda kopior kan ges av kommuner, Lantmäteriverket och magistrater samt med stöd av beslut som Lantmäteriverket meddelat även av andra myndigheter som har en teknisk anslutning till fastighetsdatasystemet. 
På en sådan myndighets vägnar som avses i 4 § får Lantmäteriverket med hjälp av teknisk anslutning lämna ut uppgifter ur fastighetsdatasystemet till justitieförvaltningsmyndigheter, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommuner, Skatteförvaltningen, förundersökningsmyndigheter, myndigheter som sköter fastighetsbildningsuppgifter, myndigheter inom folkbokföringsförvaltningen och köpvittnen. Lantmäteriverket får dessutom på ansökan bevilja tillstånd att få och förmedla uppgifter med hjälp av teknisk anslutning. Uppgifter får lämnas ut och förmedlas till den som behöver uppgifter för samhällsplanering, fastighetsförmedling, fastighetsvärdering eller beviljande av och tillsyn över kredit eller för något annat jämförbart ändamål som har samband med fastigheter. I användningstillståndet kan det tas in villkor om grunden för sökning av uppgifter samt om annan användning av systemet och övervakning av detta. Tillstånd behövs dock inte för erhållande och förmedling av uppgifter om fastighetsbeteckning och fastighetsindelning med hjälp av teknisk anslutning. 
Bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer finns i kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).  
Artikel 18.1 i den förordning som nämns i 4 mom. tillämpas inte på fastighetsdatasystemet. 
8 § Skadeståndsansvar  
Den som orsakats skada på grund av ett fel eller en brist i uppgifter som lämnats ut ur fastighetsdatasystemet har rätt att få ersättning av den som lämnat ut uppgiften i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf. 
Då uppgifter lämnas ut ur fastighetsdatasystemet och någon orsakas skada ska den som lämnat ut uppgiften ansvara för  
1) en skada som orsakas av ett fel eller en brist i en uppgift enligt fastighetsregisterlagen, i enlighet med vad som bestäms i 11 § fastighetsregisterlagen,  
2) en skada som orsakas av ett fel eller en brist i en uppgift enligt lagfarts- och inteckningsregistret, i enlighet med vad som bestäms i 7 kap. 4 § jordabalken (540/1995), samt  
3) en skada som orsakas av ett fel eller en brist i en uppgift enligt någon annan lag eller förordning, i enlighet med vad som bestäms i skadeståndslagen (412/1974), om inte något annat bestäms särskilt i fråga om någon uppgift.  
Den som lämnat ut en uppgift ska höra den som producerat uppgiften före avgörandet av ett ärende som gäller en ersättning enligt 2 mom.  
Om ett fel eller en brist i en uppgift som lämnats ut ur fastighetsdatasystemet har orsakats av ett fel eller en brist i en uppgift som överförts till fastighetsdatasystemet eller av försummelse av skyldigheten enligt 4 §, är det offentliga samfundet i fråga skyldigt att ersätta den som lämnat ut uppgiften för det skadestånd som denne betalt.  
Om felaktigheten hos en uppgift i fastighetsdatasystemet orsakas av verksamhet enligt 5 § 1 mom. inom Lantmäteriverket, som svarar för fastighetsdatasystemets förvaltning, ansvarar Lantmäteriverket i enlighet med 2 mom. i denna paragraf för sådan skada som felet orsakat den som lämnat ut uppgiften. 
Bestämmelser om ersättande av en skada som orsakats av överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns dock i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
 Slut på lagförslaget 

45. Lag om ändring av 4 § i lagen om livsmedels- och naturresursstatistik 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om livsmedels- och naturresursstatistik (562/2014) 4 § som följer: 
4 § Utlämnande av uppgifter för forskning eller statistiska utredningar 
Trots vad som föreskrivs i 13 § i statistiklagen får Naturresursinstitutet för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar även lämna ut med identifikationsuppgifter försedda uppgifter om personers ålder, kön, utbildning och yrke under förutsättning att den som får uppgifterna har rätt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) samt dataskyddslagen ( / ) eller någon annan lag att samla in och registrera dessa uppgifter. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 28 mars 2018 
Statsminister Juha Sipilä 
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä