Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
På den här sidan har vi samlat läromedel om riksdagsutskotten. På sidan finns basfakta om utskotten och mer detaljerade presentationer av följande tre utskott inklusive videointervjuer:
På sidan finns också uppgifter med anknytning till videoklippen.
Utskottet är en grupp som består av riksdagsledamöter från olika partier. Utskottet behandlar lagförslag som hör till dess specialområde. I riksdagen finns det 17 utskott. Av dessa är 16 fackutskott med inriktning på ett visst område. Fackutskotten är till exempel social- och hälsovårdsutskottet, kulturutskottet, framtidsutskottet och kommunikationsutskottet. I riksdagen finns utöver fackutskotten stora utskottet, som särskilt behandlar EU-ärenden.
Det mesta av riksdagsledamöternas arbete sker i utskotten. Varje riksdagsledamot hör i allmänhet till cirka två utskott. Enligt grundlagen kan ministrar inte vara medlemmar i ett utskott. Riksdagens talman eller vice talmän hör inte heller till utskott.
Utskottets mandatperiod är en valperiod, alltså fyra år. Utskottets sammansättning motsvarar riksdagsgruppernas styrkeförhållanden. I varje utskott sitter alltså ett lika stort antal representanter för regeringen och oppositionen som i riksdagen som helhet.
Utskottet är riksdagsledamotens viktigaste kanal för att påverka, eftersom alla riksdagsbeslut till exempel om lagar bereds i utskotten. I allmänhet kommer lagförslag till utskott från plenum. I plenum förs först en remissdebatt, varefter ärendet skickas till ett utskott, som ska skriva ett betänkande om ärendet.
Utskottet hör sakkunniga och gör vid behov förbättringar i lagförslaget. Att höra sakkunniga från olika branscher är en viktig del av utskottens arbete. Efter att ha hört sakkunniga och diskuterat ärendena skriver utskottet ett betänkande om lagförslaget, i vilket det berättar sin åsikt om ärendet som behandlas. Riksdagen fattar beslut i plenum utifrån betänkanden från fackutskotten. Riksdagens beslut om ett lagförslag är ofta i linje med det som utskottet har föreslagit i sitt betänkande.
Alla riksdagsutskott har både kvinnor och män som medlemmar. 54,5 procent av de nuvarande riksdagsledamöterna är män och 45,5 procent kvinnor, men i utskotten varierar relationstalen och i vissa fall är bara en dryg fjärdedel av ledamöterna av det andra könet.
Vi presenterar i större detalj stora utskottet, kulturutskottet och framtidsutskottet samt intervjuar deras ordförande. Under videorna finns uppgifter som anknyter till intervjun. Videorna har tagits fram av riksdagen och utvecklingscentret Lärorik.
EU-direktivet om laddare -intervjuvideo och uppgifter
Framtidens teknologier - intervjuvideo och uppgifter
Ungas välmående - intervjuvideo och uppgifter