Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Nordiska rådet är ett samarbetsorgan för parlamenten i de nordiska länderna. Det inrättades 1952 och Finland blev medlem 1955. Rådet kan lämna rekommendationer till Nordiska ministerrådet och regeringarna.
Finlands delegation i Nordiska rådet har 18 medlemmar och lika många ersättare. Dessutom har Åland två medlemmar och ersättare. Medlemmarna i delegationen medverkar året runt i rådets arbete i utskott och i presidiet. Den finländska delegationen ordnar också egna möten regelbundet.
Samarbetet inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är praktiskt inriktat. Målet har från första början varit att medborgare, företag, varor och kapital ska kunna röra sig obehindrat mellan de nordiska länderna. De konkreta hindren för rörligheten har reducerats genom passfrihet, avskaffade gränsformaliteter och samarbete i gränsregionerna. Insatserna för att undanröja gränshindren pågår fortfarande. Det har inrättats en rad stipendie- och utbytesprogram för att främja rörligheten i Norden. Länderna har velat sänka tröskeln för att flytta till ett annat nordiskt land genom att samordna social- och utbildningssystemen. För att främja målen kan Nordiska rådet lämna rekommendationer till de nordiska regeringarna och ministerrådet.
Det nordiska samarbetet har av tradition varit koncentrerat på kultur, utbildning och forskning, men utvidgats till konsumentfrågor, miljöområdet och närområdessamarbete. På 1990-talet intensifierade de nordiska länderna sitt samarbete med bl.a. de baltiska staterna, Ryssland, Östersjöstaterna och internationella organisationer i Nordens närområden. Målet för det internationella samarbetet är att öka stabiliteten i hela regionen. Bland de viktigaste målen märks att undvika miljökatastrofer, satsa på sjösäkerhet och förebygga kriminalitet och hindra att smittsamma sjukdomar sprids. I Östersjöområdet är det dessutom ett viktigt mål att öppna energimarknaden för konkurrens och att ländernas energidistribution kan säkerställas i krissituationer.
Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland hör till Nordiska rådet. Länderna representeras i rådet av ledamöter som är valda av ländernas och de självstyrande områdenas parlament. Rådet har sammanlagt 87 medlemmar: Finland (Åland medräknat), Sverige, Norge och Danmark (Färöarna och Grönland medräknade) 20 medlemmar var samt Island sju. Regeringarna utser sina representanter till rådets sessioner. Representanterna från respektive länder bildar en nationell delegation som har ett sekretariat i landets parlament.
Det nordiska samarbetet baserar sig på flera avtal som länderna ingått under årtiondenas lopp. Det viktigaste av dessa är Helsingforsavtalet från 1962 som definierar målen för samarbetet och lägger fast organisationen. Helsingforsavtalet har senare reviderats, bl.a. 1971, då Nordiska ministerrådet inrättades. Bland de övriga nordiska avtalen är protokollet om passfrihet (1954), konventionen om social trygghet (1955) och överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad (1954) de mest kända.
Nordiska rådets arbetsformer läggs fast i arbetsordningen.
Plenarförsamlingen är Nordiska rådets högsta beslutande organ. Den sammanträder till ordinarie session på hösten. Dessutom kan extra sessioner förekomma. Vid sessionerna träffas parlamentariker och regeringsrepresentanter, parlamentarikerna diskuterar aktuella frågor och beslutar om rekommendationer till regeringarna och ministerrådet.
Nordiska ministerrådet lämnar meddelande om de åtgärder som har vidtagits med anledning av rådets tidigare rekommendationer. På senare år har också utrikes- och försvarsministrarna rapporterat om sina åtgärder. Sessionerna är unika på så sätt att parlamentarikerna där har direkt kontakt med regeringen i sitt eget land, men också med de övriga nordiska ländernas regeringar. De senaste åren har Nordiska rådet haft för vana att årligen ordna temamöten kring något specifikt temaområde.
Mellan sessionerna sammanträder Nordiska rådets medlemmar i utskott och i presidiet. Rådet har fyra utskott: Utskottet för kunskap och kultur i Norden, Utskottet för ett hållbart Norden, Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden, Utskottet för välfärd i Norden.
Presidiet sammanträder regelbundet och leder rådets arbete då plenarförsamlingen inte är samlad. I presidiets ansvarsområde ingår bl.a. utrikes- och säkerhetspolitiska frågor samt rådets internationella relationer. Ordförandeskapet roterar årligen mellan länderna.
Nordiska rådets sekretariat finns i Köpenhamn i lokaler som också Nordiska ministerrådets sekretariat disponerar över. Sekretariatens gemensamma informationsavdelning redigerar rådets och ministerrådets gemensamma, mångspråkiga webbplats www.norden.org.
Varje lands delegation har dessutom ett eget nationellt sekretariat. Sekretariatet för Finlands delegation finns vid riksdagens internationella avdelning.
Medel ur den nordiska budgeten används till att finansiera verksamheten vid omkring trettio nordiska institutioner. Mer information om de nordiska institutionerna, bl.a. om de stipendier, finns på institutionernas webbplatser.