Statsbudgeten

Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter för nästa år. Budgetens utgiftsstat är indelad i huvudtitlar enligt förvaltningsområde och huvudtitlarna vidare i kapitel och moment. Inkomststaten som i första hand består av skatter är indelad i avdelningar i stället för huvudtitlar.

Statsbudgetpropositionen behandlas i stort sett på samma sätt som regeringens övriga propositioner, men det finns också vissa särdrag i budgetpropositionens behandling i utskottet och i plenum.

I plenum debatterar riksdagen varje enskild huvudtitel mycket ingående och röstar om alla ändringsförslag som ledamöterna lägger fram. Budgeten kan börja tillämpas när den är antagen av riksdagen och har publicerats i Finlands författningssamling.

​Riksdagen beslutar om budgeten

Att utöva budgetmakt är vid sidan om lagstiftningsmakten en av riksdagens två huvuduppgifter. Riksdagen utövar sin budgetmakt först och främst genom statsbudgeten.

Budgetpropositionen lämnas till riksdagen i mitten av september. I praktiken tar det omkring tre månader för riksdagen att behandla den. Behandlingen i riksdagen börjar med en remissdebatt i plenum. Den är en av årets viktigaste debatter. Det första anförandet hålls vanligtvis av finansministern som presenterar budgetens huvudlinjer. Remissdebatten avslutas med att budgetpropositionen remitteras till finansutskottet för beredning.

När finansutskottet har behandlat budgetpropositionen återupptas behandlingen i plenum. Plenarbehandlingen av budgeten pågår i flera dagar och det kan förekomma flera hundra voteringar, alltså omröstningar.

​Allt tas inte upp i budgeten

Statsbudgeten täcker inte in ens tillnärmelsevis alla inkomster och utgifter inom den offentliga sektorn. Kommunerna betalar lejonparten av medborgarnas basservice och de har också rätt att ta ut skatter.

Utanför budgeten står bland annat statens fonder. Statliga affärsverk tas inte heller upp i budgeten. Detsamma gäller Folkpensionsanstalten. Den administrerar en ansenlig del av förmånerna till medborgarna, men dess finansiering tas inte upp i budgeten.

​Budgetlagar i anslutning till budgetpropositionen

I samband med budgetpropositionen lämnar regeringen en rad anknytande budgetlagar till riksdagen för behandling. En budgetlag kan beskrivas som en lag som bestämmer anslagsnivån för ett visst eller till och med flera moment i budgeten. I till exempel barnbidragslagen bestäms hur mycket som betalas i månatligt barnbidrag per barn och hur länge bidrag betalas ut.

Budgetlagarna remitteras till fackutskott enligt det område de hänför sig till. Till exempel barnbidragslagen, som beretts i social- och hälsovårdsministeriet, remitteras till social- och hälsovårdsutskottet. En betydande del av budgetutgifterna spikas redan när budgetlagarna efter behandlingen i utskott antas i plenum.

Budgetlagarna är inte den enda vägen för fackutskotten att påverka budgeten. De kan också lämna utlåtande till finansutskottet om budgetpropositionen till den del den hänför sig till deras respektive behörighetsområde. Det ska ske inom 30 dagar från det att budgetpropositionen remitterades till finansutskottet.

​Riksdagsledamöternas budgetmotioner

Om en riksdagsledamot vill föreslå ändringar i budgetpropositionen kan han eller hon lämna in en budgetmotion. Riksdagsledamöterna kan till exempel föreslå att något anslag ska ökas eller minskas eller att ett helt nytt anslag tas in i budgeten.

Budgetmotionerna ska lämnas in inom tio dagar från det att talmannen i plenum har meddelat att budgetpropositionen har kommit in till riksdagen. Tilläggsbudgetmotioner ska väckas inom fyra dagar.

I plenum remitteras budgetmotionerna till finansutskottet tillsammans med budgetpropositionen. Budgetmotionerna godkänns eller förkastas slutgiltigt då budgetpropositionen behandlas i plenum.