​Tryckta riksdagshandlingar

Uppläggningen av serien tryckta riksdagshandlingar har ändrats under årens lopp från ståndslantdagen till dags dato. Serien riksdagshandlingar finns tillgänglig på Riksdagsbiblioteket på finska och svenska.

​Riksdagshandlingsseriens upplägg under ståndslantdagen

Finland hörde till det svenska riket fram till 1809, då Finland blev ett ryskt storfurstendöme. Lantdagsmän från Finland deltog då i Sveriges fyraståndsriksdag. Storfurstendömet Finlands första ståndslantdag samlades i Borgå år 1809. Efter Borgå lantdag sammankallades ständerna nästa gång först år 1863, men därefter började lantdagen sammanträda regelbundet.

I Finland har lantdags- respektive riksdagshandlingar funnits i tryck sedan riksmötet 1809. Protokollen och handlingarna från de fyra stånden publicerades för varje riksmöte. Handlingarna sammanställdes till band genom att alla dokument som gällde samma ärende sattes ihop. Hans Kejserliga Majestäts Nådiga propositioner till ständerna och andra viktiga dokument, såsom Finlands Ständers underdåniga motioner och petitioner, ständernas svar och skrivelser, lantdagsbeslut och protokollen från ständernas lantdagar finns i tryckt form.

Lantdags- och riksdagshandlingar från riksmötena 1907–1975

I och med lantdagsreformen 1906 övergick Finland från ståndslantdag till enkammarlantdag, och den första enkammarlantdagen sammanträdde 1907. Sedan dess har enkammarlantdagen/-riksdagen sammanträtt varje år, bortsett från åren 1915 och 1916.

Från och med enkammarlantdagen till och med riksmötet 1975 var serien med tryckta riksdagshandlingar uppbyggd på ungefär samma sätt som på ståndslantdagen. Utöver protokollen publicerades som separata delar Asiakirjat på finska och Handlingar på svenska samt Liitteet på finska. Asiakirjat och Handlingar var indelade i fem delar med romerska siffror, I–V, och om det fanns fler band än ett per del betecknades de med arabiska siffror. Handlingarna trycktes fortfarande upp enligt principen att dokument som uppkommit i olika faser av behandlingen av ett ärende sätts ihop med initialdokumentet..

Riksdagshandlingarnas upplägg från och med andra riksmötet 1975

Från och med andra riksmötet 1975 började handlingarna grupperas på ett nytt sätt, och uppdelningen i delar ändrades. Ändringen motiverades främst med att behandlingen av allt fler ärenden överfördes från ett riksmöte till ett annat. Det drog orimligt mycket ut på tiden innan de inbundna riksdagshandlingarna kom ut, eftersom ett ärende måste ha genomgått alla behandlingsfaser innan handlingarna bands in.

På finska är handlingarna indelade i sex delar, från A till F, och på svenska i fyra delar, från A till D. Vid behov delas de upp i ytterligare band, t.ex. A 1, A 2 osv. Protokollen är uppbyggda på samma sätt som vid tidigare riksmöten, bortsett från att registren nu utgör en fristående del, Hakemisto på finska och Register på svenska.

Serierna med riksdagshandlingar skiljer sig från varandra också utseendemässigt. Från och med enkammarlantdagen är serien svart, och från och med det andra riksmötet 1975 är protokollen gröna, handlingarna blå och registret rött.

Sedan det andra riksmötet 1975 trycks också ett sammandrag av riksdagens plenarprotokoll upp på svenska, Protokoll i sammandrag. Det beskriver plenumförloppet och riksdagens beslut. När det gäller behandlingen av ärenden och debatterna hänvisar sammandraget till respektive protokoll på finska.

Efter riksmötet 2007 har en del innehållsmässiga ändringar gjorts i serien riksdagshandlingar. Tanken har varit att indelningen av serien bättre ska beakta dels ärendenas art, dels vem som initierar ärendet. Innehållsfördelningen mellan de olika delarna i serien justerades så att alla handlingar från statsrådet nu finns i delarna A och B, och alla handlingar från riksdagen i delarna C–F. På svenska finns delarna A och B respektive C och D. Del A innehåller regeringspropositioner, del B berättelser, del C utskottens betänkanden och utlåtanden, del D bland annat riksdagens svar och skrivelser. Del E, som är på finska, innehåller motioner och initiativ samt talmanskonferensens förslag på finska och svenska. Del F, även den på finska, innehåller spörsmål och interpellationer. Det är inte särskilt många handlingar som har placerats om i delarna efter ändringen.

Register

Sedan andra riksmötet 1975 har delen Hakemisto på finska och Register på svenska publicerats som fristående delar i serien riksdagshandlingar. Till och med riksmötet 1975 ingick registren i slutet av det sista finska protokollsbandet för respektive riksmöte. Hakemistosta julkaistaan myös ruotsinkielistä Register-osaa.

Sakregistret innehåller en ärendeförteckning över riksdagsärendena och ett ämnesordsindex. Personregistret innehåller uppgifter om riksdagsledamöternas och ministrarnas alla aktiviteter i riksdagen (motioner och spörsmål) samt deras yttranden i plenum. Där finns också information om varje ledamots riksdagsgrupp, valkrets och medlemskap i utskott och andra riksdagsorgan.

Registret till Finlands ståndslandtdagars protokoll och handlingar, som utkom på både finska och svenska, omfattar riksmötena under perioden 1809–1906. De finska 10-årsregistren till lantdagens/riksdagens handlingar och protokoll omfattar perioden från början av enkammarlantdagen ända fram till 1986.