Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Att rösta är en grundläggande rättighet för alla myndiga medborgare. Valbarhet betyder behörighet att bli vald till organet som utses vid valet. För att kunna ställa upp som kandidat måste man vara valbar. Också rätten att ställa upp som kandidat är en grundläggande rättighet.
Rösträtt vid riksdagsval har alla finska medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprättar för varje val ett rösträttsregister i befolkningsdatasystemet.
Vid riksdagsval kan man bara rösta på kandidater ur den egna valkretsen. Alla 13 valkretsar har sina egna kandidater. Till exempel vid 2023 års riksdagsval är väljarens egen kommun den kommun som stod som hemkommun i befolkningsdatasystemet den 10 februari 2023.
Närmare information om att rösta på valdagen, i förväg eller utomlands och om att rösta hemma eller på anstalter hittar du på webbtjänsten Vaalit.fi – För väljare. Du kan också kontakta Servicenummer i valfrågor.
I samband med valet tillhandahåller myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en tjänst för röstningsställen med hjälp av vilken man kan söka det närmaste förhandsröstningsstället och röstningsstället på den egentliga valdagen på kartan. På valdagen får en väljare rösta enbart på sitt eget röstningsställe. Röstningsstället på valdagen anges på meddelandekortet som skickats till samtliga röstberättigade. I problemsituationer kan du kontakta myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Vaalit.fi – hjälp till väljaren.
Partier och valmansföreningar grundade av minst 100 röstberättigade i samma valkrets får ställa upp kandidater i riksdagsval. I en och samma valkrets kan varje parti ställa upp högst 14 kandidater eller, om det i valkretsen väljs fler än 14 ledamöter, högst så många kandidater som i valkretsen ska väljas till riksdagsledamöter. Partierna kan sinsemellan ingå valförbund. Det sammanlagda antalet partier i ett valförbund får dock vara högst detsamma som det maximala antalet kandidater i ett enskilt parti.
Valbarhet betyder behörighet att bli vald till organet som utses vid valet. För att kunna ställa upp som kandidat måste man vara valbar. Valbar vid riksdagsval är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Följande höga tjänstemän kan inte heller väljas till riksdagsledamot: justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman, ledamöterna av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt riksåklagaren. De kan ställa upp som kandidater, men om de blir valda måste de avgå från sin tjänst.
Valbarheten vid riksdagsval är oberoende av kandidatens hemkommun och därmed kan kandidaten ställa upp som kandidat i vilken valkrets som helst, dock bara i en enda valkrets. Läs mer om valreklam, kandidatens valfinansiering och annat som berör kandidater på webbtjänsten Vaalit.fi – För kandidater.
Den som blir invald får besked om detta av den myndighet som fastställer valresultatet. Mandatperioden för en riksdagsledamot börjar så snart valkretsnämnden har fastställt valresultatet. Valkretsnämnden skriver ut en fullmakt för var och en som blivit vald till riksdagsledamot. Fullmakterna delas ut till ledamöterna i riksdagen och riksdagens generalsekreterare granskar dem omedelbart efter detta.
Kandidattesten ska före valen hjälpa väljare att finna en lämplig kandidat. Både kandidaten och väljaren matar in sina svar på en serie frågor med tonvikt på politik. På basis av svaren meddelar kandidattestet de lämpligaste kandidaterna (och ofta också de minst lämpliga). Tjänsten letar alltså fram den kandidat vars svar ligger närmast väljarens svar. Så fungerar de flesta kandidattesten. Kriteriet på lämplighet är oftast att åsikterna i de centrala sakfrågorna stämmer överens.
För kandidaterna är kandidattest en viktig kanal för att lyfta fram sina egna tankar och sin kandidatur. De mest heltäckande kandidattesten tillhandahålls i allmänhet av stora mediehus, såsom Yle, MTV, Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Vissa landsortstidningar har egna kandidattest. Organisationernas kandidattest fokuserar på frågor som de själva är engagerade i. Valkompassen för unga tar exempelvis främst upp frågor som är angelägna för ungdomar.
I jakten på en lämplig kandidat kan väljaren använda många kandidattest av olika slag; de olika kandidattesten viktar nämligen tematik, frågeställningar och svarsalternativ på olika sätt. Svaren kan också vikta partier i stället för kandidater. Så fungerar exempelvis Helsingin Sanomats kandidattest. Resultatet kan bli lika många kandidater och partier som antalet använda kandidattest.
I riksdagsvalet räknas en röst för en kandidat till godo för kandidatens parti. Väljarna får insyn i partiernas åsikter och valprogram genom olika valutfrågningar och valdebatter. Där representeras partierna i regel av sina ordförande. Tematiken vid valutfrågningar och valdebatter med partiordförande kretsar kring de frågor som lyfts upp som centrala i det aktuella valet. Ibland deltar endast de största partiernas eller regeringspartiernas ordförande. Till det här kommer valutfrågningar och debatter i valkretsar och regioner.