​​​Bibliotekets materialtjänster 

​​Lånevolymerna för lokalt förvarat material fortsätter på en relativt låg nivå efter pandemin. Samtidigt har forskarkundernas relativa andel av lånen ökat. Det framhäver ytterligare biblioteks- och arkivmaterialets betydelse för forskningen.

Inom materialanskaffningen ökar det digitala materialets andel fortgående. Största delen av anskaffningsbudgeten går numera till licenser för digitalt material, vilket är en följd av de ständiga prisstegringarna. Än så länge har vi kunnat skaffa tillräckligt med ny forskningslitteratur och anskaffa aktuellt och relevant tryckt material. Det är dock klart att det inte kommer att bli lättare att välja vilket material som ska anskaffas. 

Fjärrlånetjänstens beställningar ökade efter många år av nedgång. Den stora efterfrågan på material med anknytning till krigshistoria, Ryssland och säkerhetspolitik är ingen överraskning efter Rysslands angrepp på Ukraina. Fjärrlånen är ett konkret uttryck för biblioteksbranschens internationella karaktär – material och kopior rör sig över gränserna och kompletterar det enskilda bibliotekets egna samlingar. En särskild kompetens inom fjärrlåneverksamheten är att identifiera de mest lämpliga och kostnadseffektiva lånekanalerna – också i det internationella utbytet. 

Ett av målen med den nya kunskapsstödsstrategin var att revidera bibliotekets materialpolitiska riktlinjer. Arbetet inleddes under hösten. Materialpolitiken strävar efter att identifiera det mest angelägna materialet med hänsyn till kärnkundernas informationsbehov och riksdagen som institution samt med hänsyn till den parlamentariska, juridiska och politiska forskningen. Utöver riksdagskundernas behov lyfts forskningens informationsbehov i allt högre grad fram som vägledande för materialpolitiken.​