Miljöutskottets utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet om regeringens proposition med förslag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag (MiUU 20/2023 rd – RP 74/2023 rd) blev klart fredagen den 17 november. Utskottet stödjer att godkänna propositionen och gör social- och hälsovårdsutskottet uppmärksam på följande aspekter. I utskottets utlåtande ingår två avvikande meningar, en av ledamöter i Centerns riksdagsgrupp samt en av ledamöter i den Socialdemokratiska riksdagsgruppen och Vänsterförbundets riksdagsgrupp.
Utskottet anser att propositionens mål att balansera de offentliga finanserna och främja sysselsättningen är en vägande motivering för ändringar i den sociala tryggheten. Genom att slopa förvärvsinkomstavdraget och bostadsbidraget för ägarbostäder strävar man efter att rikta stödet till de hushåll med de allra lägsta inkomsterna och de som har det sämst ställt. Utskottet konstaterar att propositionen beskriver konsekvenserna av förslagen till ändring av det allmänna bostadsbidraget som en självständig helhet. De föreslagna ändringarna konstateras dock ha samverkningar också med andra ändringar i den sociala tryggheten som regeringen föreslår.
Utskottet anser att de mest verkningsfulla metoderna för att dämpa ökningen av utgifterna för bostadsbidrag eller rentav minska dem är att sörja för sysselsättningen och ett tillräckligt bostadsutbud, vilket sannolikt dämpar hyresnivån. Utgifterna för FPA:s allmänna bostadsbidrag, som ökat kraftigt tidigare år, minskade år 2022 med 1,6 procent från året innan. Den starka sysselsättningsgraden under de senaste åren och det kraftiga bostadsbyggandet i tillväxtcentra har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till att antalet hushåll som får bostadsbidrag började minska något år 2021.
Utskottet konstaterar att det också bland mottagare av stöd som bor i ägarbostäder finns hushåll med låga inkomster, och som blir utan stöd när bostadsbidraget för ägarboende slopas. Utskottet påminner om att dessa hushåll har egendom i form av ägarbostad. På grund av de stigande levnadskostnaderna kan det ekonomiska läget dock stramas åt betydligt samtidigt som det inte nödvändigtvis är möjligt att realisera egendomen åtminstone snabbt på grund av det exceptionella läget på bostadsmarknaden eller om bostaden är belägen i ett område med nettoutflyttning. Det finns inte heller lika möjligheter i alla regioner att hitta en hyresbostad som passar de egna behoven.
Utskottet noterar att de ändringar som föreslås i propositionen i samband med högre levnads- och boendekostnader kan öka behovet för en förmånligare hyresbostad eller för att övergå från ägarboende till hyresboende. Det kan dock bli svårare att hitta en billigare bostad på grund av det stora antalet sökande. Enligt propositionen om utkomststöd kan sökanden hänvisas att söka en förmånligare bostad inom den tid som föreskrivs i lagen, om sökandens boendeutgifter överstiger ett belopp som kan anses nödvändigt. Tidsfristen kunde förlängas av vägande skäl. Sökanden skulle inte uppmanas skaffa en förmånligare bostad och boendeutgifterna skulle beaktas till fullt belopp, om sökanden har en i lagen angiven särskild grund för boende i den nuvarande bostaden. Utskottet anser att regleringen tryggar boendeförhållandena i en situation där byte till en förmånligare bostad drar ut på tiden eller inte alls är möjligt.
Överföringen av studerande till det allmänna bostadsbidraget genom ändringen år 2015 och i synnerhet det ökade utbudet av små bostäder har möjliggjort att ensamboende blivit allt vanligare. Boendestandarden har stigit i hela samhället och också de studerande prioriterar ensamboende. Utskottet påpekar att ett gemensamt hyresavtal i villkoren för allmänt bostadsbidrag automatiskt leder till ett gemensamt hushåll, vilket har försvårat tillhandahållandet av kamratboende. Utskottet anser det nödvändigt att en ändring av villkoren utreds åtminstone i fråga om studerande.
Utskottet noterar att de föreslagna nedskärningarna av bostadsbidraget tillsammans med en högre allmän kostnadsnivå kan öka risken för att de boende råkar i betalningssvårigheter, får hyresskulder och därigenom rentav blir vräkta. För att förebygga sådana fall bör boenderådgivning erbjudas alla kommuninvånare i alla kommuner oberoende av boendeform.
Utskottet betonar att det också med tanke på tillgången på arbetskraft finns behov av en mer omfattande granskning. Om boendekostnaderna stiger både på grund av att den allmänna kostnadsnivån stiger och på grund av ändringar i lagstiftningen, kan det bli ännu svårare att få tillräckligt med personal inom många kritiska branscher med brist på arbetskraft såsom social-, hälso- och räddningsbranschen, särskilt i Helsingfors och huvudstadsregionen.
Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att förebygga regional ojämlikhet. Utskottet konstaterar att man i Finland motarbetar regional ojämlikhet, dvs. segregation, i samhällsplaneringen genom att förhindra att det uppstår stora helheter med ARA-hyreshus. Utskottet konstaterar att förutom en högre allmän kostnadsnivå kan även nedskärningarna i bostadsbidraget som en del av den sammantagna effekten av flera ändringsförslag öka risken för att bostadsområdena blir mer ensidiga och segregationen ökar, om hyresgäster blir tvungna att flytta till områden med lägre hyresnivå.
Utskottet anser det viktigt att Miljöministeriet har tillsatt en utredningsgrupp för att bedöma betydelsen av och utvecklingsbehoven för statligt subventionerad bostadsproduktion bland annat med tanke på sysselsättningen, bekämpningen av segregation, en fungerande bostadsmarknad och hållbara offentliga finanser. Det är särskilt viktigt att bedöma segregationsutvecklingen i det nuvarande ekonomiska läget, då flyttrörelser efter de billigaste bostäderna kan förstärka en ojämlik utveckling enligt inkomstnivå i städerna. Detta kan leda till en utveckling som till slut innebär ökad marginalisering och minskad säkerhet i områdena. Avsikten är att utredningsgruppens förslag ska vara klara före mars 2024.
Läs utlåtandet på finska (YmVL 20/2023 vp).
Utlåtandets svenskspråkiga version (MiUU 20/2023 rd) publiceras senare på miljöutskottets webbsida.