​Stora utskottet instämmer i statsrådets ståndpunkt vid förhandlingarna om fiskemöjligheterna i Östersjön 2025. I riksdagens ståndpunkt (StoUU 7/2024 rd) ingår två avvikande meningar. Den ena lämnades av De Gröna och Vänsterförbundet och den andra av Centern.

Läs mer om ärendet E 52/2024 rd och de avvikande meningarna

Stora utskottet anser det vara viktigt att beslut om fiskemöjligheter grundar sig på forskningsrön om fiskbeståndens nuläge och regleringsförslagens ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES) kan anses vara den bästa tillgängliga kunskapsbasen för beslutsfattande.

Stora utskottet fick utlåtanden i ärendet av jord- och skogsbruksutskottet och miljöutskottet. I likhet med dem uttrycker stora utskottet sin oro över förändringarna i fiskbeståndens tillstånd i Östersjön och över den snabba tillbakagången för flera fiskbestånd. Enligt utredning till utskottet påverkas de försämrade bestånden i hög grad av förändringarna i Östersjöns ekosystem och näringsnät.  

Fisket har inte varit en avgörande faktor för utvecklingen av fiskbestånden under de senaste åren. Reglering av fisket är dock det enda användbara sättet att påverka beståndens tillstånd på kort sikt. Åtgärderna är viktiga både för balansen i Östersjöns ekosystem och för fiskerinäringens framtid.

Utskottet understöder en ökning av fiskekvoten för strömming

Stora utskottet understöder statsrådets ståndpunkt om fiskekvot för strömmingsbeståndet i Bottniska viken i enlighet med ICES råd. Kvoten för 2025 vore 66 446–74 515 ton, vilket innebär en ökning med 21–36 procent från årets rekordlåga kvot. Strömmingsbeståndet i Bottniska viken är ekonomiskt sett Finlands fiskerihushållnings viktigaste fiskbestånd och en betydande ökning av den totala kvoten förbättrar väsentligt verksamhetsförutsättningarna för fiskerinäringen och förädlingsindustrin för strömming. 

Stora utskottet anser i likhet med statsrådet att totalkvoten för strömming i Finska viken och centrala Östersjön bör fastställas i enlighet med ICES råd så att EU:s totalkvot är 83 881–111 034 ton. Kommissionens förslag till total kvot enligt ICES råds nedre gräns innebär en ökning med 108 procent av kvoten för 2024. Orsaken till den betydande ökningen av kvoten är den låga fiskedödligheten under de två föregående åren, den starka årsklassen som tillkom 2022 och den förbättrade strömmingstillväxten.

Starkare laxbestånd är en prioritet för Finland

I likhet med statsrådet anser stora utskottet att stärkandet av laxbestånden är en prioritet för Finland. Därför understöder utskottet den föreslagna totala kvoten för 34 787 laxar i Östersjöns huvudbassäng och Bottniska viken, av vilken Finlands andel är 8 989 laxar. Finlands laxkvot skulle minska med nästan 50 procent jämfört med kvoten för 2024. Den föreslagna kvoten vore cirka 2 500 laxar mindre än fångsten för 2024.

Mängden stamfisk i Bottniska vikens laxbestånd samt mängden lax som stiger i Torne älv och Simojoki har varit mycket låg 2023 och 2024. Enligt uppgifter från Naturresursinstitutet har mängden unga laxar som stiger minskat under de senaste åren. Den exakta orsaken till den höga dödligheten av lax under sjövandringen är okänd.

Stora utskottet betonar att förbättringen av laxbestånden också kan påverkas genom nationella åtgärder. Centrala åtgärder är iståndsättning av leder för vandringsfiskarna och undanröjande av stighinder, iståndsättning av viktiga livsmiljöer och fredning av lekområden samt vid behov fiskeförbud även vid flodmynningar.

Östersjöns svaga tillstånd inverkar på fiskarnas framgång

Stora utskottet anser det vara viktigt att olagligt laxfiske inte bedrivs i Östersjön och att förbudet mot laxfiske i Östersjöns centralbassäng följs och övervakas effektivt.

Stora utskottet anser i likhet med statsrådet också att det är viktigt att Östersjön får en flerårig förvaltningsplan för lax. Finland bör i detta avseende fortsätta med aktivt påverkansarbete. Utöver skyddet av laxbestånden skulle den fleråriga förvaltningsplanen också vara viktig för att trygga fisketurismens verksamhetsförutsättningar och framtid. Utskottet anser det vara viktigt att laxbeståndens och de övriga fiskbeståndens tillstånd i Östersjön följs upp aktivt, att orsakerna till förändringarna i beståndens tillstånd utreds.

Vid stora utskottets möte hördes jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (kd), som deltar i jordbruk- och fiskerådets möte i Luxemburg den 21–22 oktober.