Stora utskottet har beslutat om riksdagens ståndpunkt i förhandlingarna om förslaget till CSAM-förordning (förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn).
Stora utskottet anser att Finland inte bör godkänna EU-ordförandelandets kompromissförslag till den del det gäller föreläggandet om identifiering. Stora utskottet fick utlåtanden om ärendet av grundlagsutskottet, förvaltningsutskottet och kommunikationsutskottet.
Stora utskottet anser att ordförandelandets kompromissförslag inte motsvarar förutsättningarna för ett godtagbart förhandlingsresultat enligt stora utskottets tidigare utlåtande (StoUU 7/2023 rd) och beaktar inte grundlagsutskottets tidigare ställningstaganden (GrUU 47/2024 rd).
Riksdagens ståndpunkt, som stora utskottet beslutat om, är en för statsrådet politiskt förpliktande riktgivande utgångspunkt för förhandlingarna.
Läs mer om ärendets behandling i riksdagen (U 69/2022 rd)
I sitt utlåtande som stora utskottet antog i dag konstaterar utskottet att ordförandelandets kompromissförslag innehåller ett antal åtgärder som kan understödas och att det i huvudsak är godtagbart.
Problemen i förslaget hänför sig till bestämmelserna om föreläggande om identifiering som förpliktar leverantörer av onlinetjänster att identifiera och bekämpa material om utnyttjande av barn (Child Sexual Abuse, CSA). Avgöranden om föreläggande om identifiering är en central del av regleringen och bedömningen av om kompromissförslaget är godtagbart utifrån en helhetsbedömning.
Stora utskottet gör statsrådet uppmärksam på grundlagsutskottets konstitutionella anmärkningar som särskilt gäller sekretessrätten i fråga om förtroliga meddelanden.
Stora utskottet anser att en modell av den typ som föreslås i själva verket skulle leda till massövervakning av kommunikationen och kringgå syftet med totalsträckskryptering, eftersom övervakningen skulle genomföras genom att det blir möjligt att tekniskt identifiera meddelanden redan i avsändarens apparat innan meddelandets innehåll krypteras.
Stora utskottet anser att modellen innebär en betydande risk för missbruk och att införandet av den skulle försämra kommunikations- och informationssystemens säkerhet och cybersäkerheten. Det skulle vara tekniskt svårt att genomföra modellen på ett tillförlitligt sätt och skulle kunna leda till att leverantörer av informationssäkra kommunikationstjänster drar sig tillbaka från den europeiska marknaden. Dessutom kan modellen orsaka stora ogrundade misstankar om spridning av olagligt material och den skulle lätt kunna kringgås till exempel genom att innehållet i en bild eller video ändras eller genom att bilden eller videoinnehållet krypteras separat i användarens apparat. Förslagets fördelar med tanke på brottsutredning är således tämligen begränsade.
Stora utskottet fäster uppmärksamhet vid att förslaget eventuellt strider mot EU:s allmänna dataskyddsförordning. Stora utskottet ifrågasätter om ett förhandssamtycke till identifiering av bild- och videomeddelanden i enlighet med tjänsteleverantörens villkor kan vara en specificerad och genuint frivillig och entydig viljeyttring som förutsätts i den allmänna dataskyddsförordningen.
Statsrådet bör aktivt främja uppnåendet av förslagets mål
Stora utskottet anser att statsrådet aktivt bör främja rättslig reglering på EU-nivå genom vilken målen med det aktuella förslaget kan nås. Stora utskottet anser att det är ytterst viktigt att bekämpa utnyttjande av barn och sexuellt våld, och anser att det bör finnas tillförlitliga och effektiva proportionella metoder för att förebygga och bekämpa fenomenet i linje med skyddet för sekretess vid kommunikation och andra grundläggande fri- och rättigheter.
Stora utskottet anser att det med tanke på tillgodoseendet av barnens rättigheter är ytterst viktigt att förslagets mål kan uppnås innan den nuvarande regleringen på EU-nivå upphör att gälla. Tjänsteleverantörernas möjlighet att fortsätta att frivilligt identifiera och rapportera CSA-material måste tryggas.
Stora utskottet förutsätter att riksdagen i fortsättningen hålls väl informerad om hur förhandlingarna om ett CSAM-förslag framskrider. Den information som ges till riksdagen ska också vara heltäckande och komma i god tid så att riksdagen har faktiska möjligheter att påverka de nationella förhandlingsmålen och därigenom förhandlingsresultatet.