​Stora utskottet har gett sitt utlåtande om Finlands viktigaste mål inför EU:s valperiod 2024–2029. Stora utskottets ståndpunkt är som riksdagens ståndpunkt en riktgivande utgångspunkt för statsrådet när det strävar efter att påverka Europeiska rådets strategiska program efter EU-valet och den kommande kommissionens program.

Utskottet godkände utlåtandet efter omröstning. I motiveringen till utlåtandet framfördes ändringsförslag på fyra punkter (sd 3, cent 1) och dessutom framförde två grupper sitt egna förslag till utlåtande (gröna, vänst). Efter omröstning anmäldes fyra avvikande meningar (sd, cent, gröna, vänst).

Utlåtandet (StoUU 3/2024 rd) publiceras på riksdagens webbsida för ärendet (E 58/2023 rd)

Utöver stora utskottet behandlade riksdagen ärendet om de viktigaste EU-målen i 14 fackutskott, och höll en aktuell debatt i plenum den 3 april.

Statsrådet har fastställt följande prioriteringar för Finlands påverkan i EU: stärkande av Europas strategiska konkurrenskraft, förbättring av den övergripande säkerheten i Europa och omställning till hållbar energi samt främjande av möjligheterna för bioekonomi och cirkulär ekonomi. Stora utskottet anser att målen är eftersträvansvärda och motiverade. Samtidigt förutsätter utskottet att de kommande årliga strategierna för påverkan i fråga om de konkreta lösningsalternativen går djupare än i utredningen för hela valperioden.

Strategisk konkurrenskraft

EU:s strategiska konkurrenskraft bör grunda sig på vidareutveckling av unionens egna starka sidor och på marknadsmässiga lösningar. I centrum står en fungerande inre marknad som bygger på fri rörlighet.

Stora utskottet anser det viktigt att stärkandet av den inre marknaden får ett konkret innehåll i påverkansarbetet, till exempel när det gäller att främja rörligheten för tjänster, röja hinder för digitalisering och slutföra kapitalmarknadsunionen. Genom att påskynda utvecklingen av den digitala inre marknaden kan Europa bli en global föregångare för datadriven ekonomi.

Stora utskottet anser det vara ett viktigt mål att den tillfälliga flexibiliteten i reglerna om statligt stöd slopas så snabbt som möjligt. Om utfasningen skulle kräva verktyg på EU-nivå för att hantera tredjeländers stödpolitik kunde ett sätt vara att utveckla befintliga investeringsinstrument där utdelningskriterierna bygger på hög kvalitet och effektivitet. Det centrala är att användningen av gemensamma medel skulle bidra till att skapa sådan gemensam nytta på EU-nivå som effektivt kan genomföras på EU-nivå och som annars inte skulle bli verklighet.

Som konkurrenskraftsfaktorer betonar stora utskottet också handelspolitiken, främjandet av kapitalmarknadsunionen, förbättringen av tillgången på kompetent arbetskraft, främjandet av kompetensen och rörligheten samt teknologipolitiken som siktar på utnyttjande av omställningsteknologier. Finland har betydande teknisk kapacitet vars ställning i EU:s teknikpolitik bör främjas aktivt.

Hållbar omställning, bioekonomi och cirkulär ekonomi

En hållbar omställning ligger i Finlands intresse med tanke på ekonomin, försörjningsberedskapen och den ekologiska hållbarheten. Detta förutsätter en möjliggörande, förutsägbar, teknikneutral och investeringsfrämjande reglering. Stora utskottet konstaterar att sakkunniga bedömt att den kommande lagstiftningsperioden är kritisk för att Finland ska få investeringar knutna till den hållbara omställningen.

Kostnadseffektivitet är en väsentlig förutsättning för klimatpolitiken. Utsläppshandelssystemets centrala roll bör bevaras och stärkas. Tyngdpunkten i regleringen bör ligga på utsläppsminskningar, utveckling av utsläppshandeln och främjande av utvecklings- och innovationsåtgärder inom hållbar teknik.

Stora utskottet fäster också uppmärksamhet vid förutsättningarna för bedrivande av jordbruk, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, främjandet av lösningar inom hållbart skogsbruk samt främjandet av bioekonomi och cirkulär ekonomi inom EU:s olika politikområden.

Övergripande säkerhet och ett starkare Europa

Stora utskottet anser att man bör sträva efter att stärka EU:s geopolitiska roll i den förändrade säkerhetsmiljön och i den globala konstellation som präglas av den skärpta stormaktskonkurrensen.

Stora utskottet betonar att EU:s politiska, ekonomiska och militära stöd åt Ukraina måste fortsätta och stärkas ytterligare. Utskottet betonar sanktionspolitikens betydelse och anser det viktigt att unionen hittar metoder för att förhindra kringgående av sanktioner.

EU måste upprätta och upprätthålla nära och effektiva partnerskap över hela världen, sträva efter att stärka de multilaterala systemen och institutionerna samt sträva efter ett så nära och strategiskt samarbete som möjligt med Förenta staterna.

Stora utskottet är för att på EU-nivå främja tänkesättet om övergripande säkerhet och det finländska konceptet om försörjningsberedskap. Kriståligheten bör i enlighet med det finländska beredskapstänkandet bygga på att hela samhället inkluderas, och EU:s institutioner skulle ha en samordnande roll.

Stora utskottet anser att de allmänna målen för ett fördjupat försvarssamarbete inom EU är motiverade. Utskottet betonar bland annat betydelsen av militär rörlighet. Utskottet anser det ytterst viktigt att ammunitionsproduktionen utökas så snabbt som möjligt både med tanke på stödet åt Ukraina och utvecklingen av EU-ländernas egen försvarsförmåga. Stora utskottet välkomnar statsrådets mål om en gemensam marknad för försvarsmateriel och anser att det också är mycket ambitiöst.

Migrationshantering

Stora utskottet anser det viktigt att man betonar ett övergripande synsätt i migrationspolitiken. Man bör satsa på starka och fungerande partnerskap med tredjeländer och hitta fungerande lösningar för att stävja migrationstrycket och förebygga människosmuggling. Samtidigt är det viktigt att det också finns lagliga inresevägar för till exempel kompetent arbetskraft.

Enligt statsrådets utredning främjar Finland konstruktivt åtgärder på EU-nivå för att utveckla möjligheterna att genomföra asylprocessen och erbjuda internationellt skydd i säkra tredjeländer. Stora utskottet konstaterar i likhet med utrikesutskottet att detta vore en stor förändring. Enligt regeringsprogrammet iakttar Finland i migrationspolitiken människorättskonventioner och andra internationella överenskommelser, skyldigheterna enligt EU-lagstiftningen och rättsstatsprincipen. Stora utskottet anser det viktigt att bedöma de föreslagna målen också ur dessa synvinklar.

Stora utskottet anser det nödvändigt att externa aktörers möjligheter att utnyttja migration som ett verktyg för påverkan på unionen kan förhindras så effektivt som möjligt. Här bör man söka en europeisk lösning samt kartlägga sårbarheter i anslutning till påverkan både i ursprungs- och målländerna och undersöka ändringsbehoven för att stärka medlemsländernas resiliens.

EU:s utvidgning

Stora utskottet anser att en lyckad utvidgning av EU skulle stärka unionens egen säkerhet, globala ställning och ekonomiska välfärd och främja demokratin, rättsstatsutvecklingen och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. De länder som deltar i processen måste kunna erbjuda en trovärdig utsikt för anslutning till EU, förutsatt att de har förbundit sig att uppfylla de uppställda villkoren.

Stora utskottet anser att frågan om hur en effektiv verksamhet och beslutsförmåga ska tryggas i en utvidgad union är ytterst viktig. Utskottet hänvisar till utrikesutskottets utlåtande, där man fäster uppmärksamhet vid de problem som följer av kravet på enhällighet i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattande. Det är fråga om ett konkret problem och statsrådet bör arbeta för att lösa det.

Ekonomi och finansiering

Stora utskottet betonar medlemsländernas ansvar för hållbarheten i de offentliga finanserna. EU-budgeten bör hållas på en skälig nivå och tilläggsfinansiering för viktiga objekt bör i första hand sökas inom budgeten. Stora utskottet förhåller sig kritiskt till skapandet av finansieringsinstrument på EU-nivå. Det centrala är att söka lösningar som baserar sig på rättvis konkurrens och bästa kompetens. Stora utskottet godkänner inte att ett arrangemang som liknar återhämtningsinstrumentet upprepas eller ändras till ett arrangemang av permanent natur.

Stora utskottet anser det ytterst viktigt att Finland eftersträvar EU-finansiering för att lindra de negativa effekterna av den stängda östgränsen. Östra och norra Finlands livskraft är en säkerhetsfråga för hela EU. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och stängningen av östgränsen har långvariga konsekvenser, och särskild uppmärksamhet behövs för att stärka såväl näringarna, den kunniga arbetskraften, energiproduktionen, investeringarna som den övergripande säkerheten och försörjningsberedskapen. Man kunde eftersträva ny finansiering exempelvis på det sätt som beskrivs i förvaltningsutskottets utlåtande, det vill säga genom en separat finansiering för EU:s yttre gränser vid sidan av det nuvarande NSPA-stödet och som baserar sig på det nya särbehandlingskriteriet.

Finansieringen av jordbrukspolitiken kommer även i fortsättningen att vara en viktig del av EU:s fleråriga budgetram. Stödsystemet bör utvecklas och förenklas på ett sådant sätt att jordbruksstöden bättre allokeras till den egentliga livsmedelsproduktionen.

Påverkan i EU

Stora utskottet anser att Finland bör vara en aktiv, pålitlig och lösningsinriktad medlemsstat som tar initiativ och agerar på ett konstruktivt och proaktivt sätt i syfte att främja sina egna mål. Påverkan bör grunda sig på en vision om riktningen Finland vill utveckla EU i. Finland bör kunna erbjuda lösningsalternativ som gynnar såväl Finland som unionen i stort.

Stora utskottet tackar statsrådet för att förhandspåverkan i EU har vidareutvecklats så att den blir mer systematisk. I enlighet med det principbeslut som statsrådet godkände i januari 2024 dras de centrala riktlinjerna för påverkan upp i samarbete med riksdagen. Detta motsvarar syftet med grundlagens bestämmelser om riksdagens deltagande i beredningen av Finlands ställningstaganden i EU-ärenden.