Riksdagens utrikesutskott har gett sitt betänkande om regeringens proposition om Finlands Natomedlemskap (UtUB 16/2022 rd – RP 315/2022 rd). Utskottet tog ställning för ett Natomedlemskap redan i samband med de aktuella redogörelserna i våras.

Utskottet konstaterar att efter EU-medlemskapet är anslutningen till Nato Finlands mest betydande utrikes- och säkerhetspolitiska beslut, som har långtgående konsekvenser för Finlands ställning. Den viktigaste följden av medlemskapet är att Finland blir en del av Natos gemensamma försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5. På motsvarande sätt är Finland förpliktigat att stödja andra allierade som utsatts för attacker.

Natomedlemskapet förebygger hot mot Finland, då hela alliansens kapacitet stödjer Finland. Om militära maktmedel ändå skulle riktas mot Finland, skulle Finland med stöd av alliansen försvara sig i enlighet med de arrangemang för gemensamt försvar som förberetts och övats på förhand.

Global stabilitet och förutseende diplomati viktiga

I regeringens proposition konstateras det att Natos medlemsstater bedriver sin utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik utifrån att de är medlemmar i Nato. Utrikesutskottet anser det vara klart att ett Natomedlemskap således också begränsar Finlands politiska handlingsutrymme.

Därför anses det viktigt att Finland som Natomedlem fortsätter med aktiv och förutseende diplomati samt med utrikes- och säkerhetspolitik som främjar global stabilitet och baserar sig på en bred säkerhetsuppfattning.

Utskottet betonar i sitt betänkande riksdagens rätt att få information och delta i Natobeslutsfattandet samt samarbetet mellan republikens president och statsrådet. Utskottet betonar också sambandet mellan Nato- och EU-ärenden och anser det viktigt att samordna dem nationellt.

Då Natomedlemskapet har börjat önskas statsrådet utifrån grundlagen bedöma hur medlemskapet påverkar maktstrukturerna mellan statsorganen och om de parlamentariska dragen i utövandet av regeringsmakten behöver stärkas. Likaså bör det bedömas om riksdagen i tillräcklig utsträckning får påverka de centrala utrikes- och säkerhetspolitiska besluten.

Det primära målet är att Finland och Sverige ansluter sig tillsammans och hastigt

Efter riksdagens Natobeslut i våras förde Finland anslutningssamtal med Nato, som resulterade i att alliansens 30 medlemsländer undertecknade anslutningsprotokollet den 5 juli. Protokollet träder i kraft när det har ratificerats av alla medlemsländer. Medlemskapet börjar den dag då Finland deponerar anslutningsinstrumentet hos Förenta staternas regering.

Sveriges anslutningsprotokoll undertecknades samma dag. Utrikesutskottet betonar att Finlands primära mål är att Finland och Sverige ansluter sig till försvarsunionen Nato tillsammans och så snart som möjligt.

Läs utrikesutskottets betänkande på finska (UaVM 16/2022 vp) och på svenska (UtUB 16/2022 rd) på riksdagens webbsida​.