Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer arbetslösas behov av service, planerar service som i sin helhet är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa och svarar för att sysselsättningsprocessen fortskrider och följs upp på det sätt som föreskrivs i denna lag. 

En arbetslös person har behov av sektorsövergripande samservice om det för att främja sysselsättningen av honom eller henne krävs samordning av den service och de tjänster som avses i 1 § 2 mom. och som arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten är skyldiga att ordna. 

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet eller Folkpensionsanstalten ska hänvisa en arbetslös som uppfyller förutsättningarna i 2 mom. och som har behov av sektorsövergripande samservice till sektorsövergripande samservice. 

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information har Folkpensionsanstalten rätt att till arbets- och näringsbyrån och den myndighet som står för välfärdsområdets socialvård lämna ut uppgifter om de dagar som en arbetslös som avses i 2 mom. 1 punkten har fått arbetsmarknadsstöd, när uppgifterna behövs för att bedöma behovet av sektorsövergripande samservice. 

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten och den arbetslöse ska tillsammans bedöma den arbetslöses behov av service inom tre månader efter att sektorsövergripande samservice har inletts (utredningsperiod). 

Under utredningsperioden ska arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten tillsammans med den arbetslöse utreda hans eller hennes yrkeskompetens samt hans eller hennes sociala situation, hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga när de inverkar på sysselsättningen. I utredningsperioden ska det ingå vägledning i syfte att motivera den arbetslöse och göra honom eller henne delaktig i service som är relevant för sysselsättningen. 

Under utredningsperioden ska arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och den arbetslöse tillsammans utarbeta en sektorsövergripande sysselsättningsplan, där de avtalar om arbetskraftsservice, socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster samt rehabiliteringstjänster som tillgodoser den arbetslöses behov av service och kommer överens om hur servicen och tjänsterna ska följas upp. Vid behov kan en sektorsövergripande sysselsättningsplan dessutom inbegripa andra tjänster som stärker den arbetssökandes kompetens, arbetsmarknadsfärdigheter och arbets- och funktionsförmåga samt åtgärder avseende jobbsökningen. I sysselsättningsplanen ska ingå en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 3 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om inte något annat följer av kapitlets 7 §. 

Arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet ska följa upp hur sysselsättningsplanen genomförs. Arbets- och näringsbyrån ska se till att sysselsättningsplanen revideras på det sätt som den arbetslöses behov av service kräver, dock minst var tredje månad, och när den arbetslöse särskilt begär det, förutsatt att det inte med hänsyn till den arbetslöses situation är uppenbart onödigt att revidera planen. Välfärdsområdet deltar i revideringen av sysselsättningsplanen på det sätt som den arbetssökandes behov av service kräver. 

Arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet är skyldiga att upplysa den arbetslöse om hans eller hennes skyldigheter enligt 1 mom. 

Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avslutas när arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten gemensamt bedömer att den arbetslöse inte längre behöver sektorsövergripande samservice. 

Inom verksamhetsområdet för varje arbets- och näringsbyrå ska det för ordnande av sektorsövergripande samservice finnas ett behövligt antal ledningsgrupper för sektorsövergripande samservice. Arbets- och näringsbyrån tillsätter en ledningsgrupp efter att ha förhandlat med välfärdsområdena och kommunerna inom sitt verksamhetsområde samt med Folkpensionsanstalten. Kommunerna inom en arbets- och näringsbyrås verksamhetsområde ska utse personer som leder ordnandet av den sektorsövergripande samservicen inom de ramar som ledningsgruppen anger. Arbets- och näringsministeriet tillsätter en styrgrupp som ska styra den sektorsövergripande samservicen i hela landet. 

För tillhandahållande av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen ska arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdena inom dess verksamhetsområde och Folkpensionsanstalten inom det område som består av de kommuner som hör till respektive ledningsgrupp för sektorsövergripande samservice ha minst ett gemensamt verksamhetsställe. Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska avsätta tillräckligt många anställda för den sektorsövergripande samservicen i förhållande till antalet personer som behöver servicen. 

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska svara för lönekostnader och andra personalkostnader för egna anställda som deltar i sektorsövergripande samservice. 

Kostnaderna för lokaler, anordningar och telekommunikation för det gemensamma verksamhetsstället för sektorsövergripande samservice samt övriga kostnader för den sektorsövergripande samservicen och utvecklandet av den ska fördelas mellan arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdena inom dess verksamhetsområde i förhållande till hur många anställda som deltar i sektorsövergripande samservice på de gemensamma verksamhetsställena. Folkpensionsanstalten deltar i kostnaderna på det sätt som överenskommits i avtal med arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdena inom dess verksamhetsområde. 

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten får behandla uppgifter om arbetslösa personer för att utföra uppgifter enligt denna lag. 

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska föra in de i 9 § avsedda uppgifterna i kundinformationsmaterialet med hjälp av kundinformationssystemet för sektorsövergripande samservice. Uppgifter om arbetslösa får registreras i informationssystemet efter att den sektorsövergripande samservicen har inletts. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ska radera alla uppgifter om den arbetslösa när fyra år har förflutit från den dag då den sektorsövergripande samservicen upphörde. En uppgift behöver dock inte raderas, om den behövs för skötseln av ett uppdrag som baserar sig på bestämmelser eller ett ärende som fortfarande är anhängigt.  

Användningen av kundinformationssystemet kräver personliga användarrättigheter. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter kan bevilja användarrättigheter på ansökan av arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet eller Folkpensionsanstalten. Användarrättigheter kan beviljas en person som är anställd hos arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet eller Folkpensionsanstalten och som sköter uppgifter som avses i denna lag. 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, arbets- och näringsbyråerna, välfärdsområdena och Folkpensionsanstalten är gemensamt personuppgiftsansvariga för de uppgifter som avses i 9 §.  

Arbets- och näringsbyråerna, välfärdsområdena och Folkpensionsanstalten svarar för den personuppgiftsansvariges andra än i 2 mom. avsedda skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen i fråga om de uppgifter som de har registrerat i kundinformationsmaterialet.  

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten ska i sina register registrera uppgifter om den offentliga arbetskraftsservice, den socialservice samt de hälso- och sjukvårdstjänster och rehabiliteringstjänster som en kund har fått medan sektorsövergripande samservice har fortgått och om förmåner relaterade till servicen och tjänsterna på det sätt som anges i de lagar som gäller den servicen samt de tjänsterna och förmånerna. 

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten får registrera de uppgifter som avses i 9 § 2 mom. i sina register, till den del de behövs för att myndigheterna ska kunna tillhandahålla arbetslösa den service och de tjänster som de är skyldiga att ordna. 

Oberoende av den arbetslöses samtycke har arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet och Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information rätt att av varandra få och för att utföra uppgifter enligt denna lag använda de uppgifter om den arbetslöse som avses i 9 § 2 mom. och som är nödvändiga för att de för den arbetslöse ska kunna ordna sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. 

Det som i denna lag föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas också på Helsingfors stad. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller för vilken har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen. 

Bestämmelserna i 5 kap. samt 45, 45 a, 46, 47, 47 a, 48 och 49 § i denna lag tillämpas dessutom på en familjemedlem eller någon annan anhörig till den som avses i 2 mom., om familjebandet har funnits redan innan den som avses i 2 mom. kom till Finland. 

Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen, arbets- och näringsförvaltningens tjänster, de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för samt i form av andra åtgärder som främjar integration. 

Arbets- och näringsbyrån ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades. 

På arbets- och näringsbyråns eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i en i 1 mom. avsedd inledande kartläggning, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbets- och näringsbyråns, kommunens eller välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Åtgärder som ingår i den inledande kartläggningen kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 2 kap. 6 § 1 mom. 1 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna. 

Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbets- och näringsbyrån eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning, frivilliga studier eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration. 

Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren dock göra upp planen sinsemellan. 

På arbets- och näringsbyråns eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i utarbetandet av en i 1 mom. avsedd integrationsplan, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbets- och näringsbyråns eller kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts. 

I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål. Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas. Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete. 

På en integrationsplan som arbets- och näringsbyrån är med om att utarbeta tillämpas dessutom 2 kap. 12 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. 

Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. I integrationsplanen ska ingå en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 3 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om inte något annat följer av kapitlets 7 §. 

Kommunen ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren på grund av hälsotillstånd, ålder eller familjeskäl eller av jämförbara orsaker inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder som stöder integrationen. 

Om integrationsplanen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete på det sätt som avses i 13 § 2 mom., ska det utöver de frågor som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf avtalas med invandraren om integrationsfrämjande tjänster som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades. 

Kommunen utarbetar tillsammans med en minderårig invandrare en integrationsplan, om det på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av en sådan. För minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd utarbetas alltid en integrationsplan i samråd med välfärdsområdet. 

När behovet av plan bedöms och planen utarbetas ska den minderårigas önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt vad som föreskrivs i 4 §. Planen samordnas med integrationsplanen för familjen och andra relevanta planer som utarbetas för den minderåriga. 

Integrationsplanen utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennas vårdnadshavare eller i 56 § avsedda företrädare. Närmare bestämmelser om förande av minderårigas talan finns i förvaltningslagen. 

Den kommun, den arbets- och näringsbyrå eller det välfärdsområde som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. 

Den kommun, den arbets- och näringsbyrå eller det välfärdsområde som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i invandrarens integrationsplan inom ramen för anvisade anslag. 

Kommunen och arbets- och näringsbyrån, och i de situationer som avses i 13 § 2 mom. också välfärdsområdet, ska följa genomförandet av integrationsplanen. 

Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång i året. Arbets- och näringsbyrån ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt. Välfärdsområdet kan delta i översynen av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till kommunens och till välfärdsområdets organiseringsansvar. 

Välfärdsområdet kan inrätta ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet för barn och unga personer. Välfärdsområdet avtalar med närings-, trafik- och miljöcentralen om inrättande av ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet. Välfärdsområdet ska höra kommunen innan ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet inrättas. Välfärdsområdet avtalar med kommunen samt med närings-, trafik- och miljöcentralen om placering av barn och unga vid dessa enheter samt om anordnande av integrationsfrämjande tjänster. 

På lokalerna och uppväxtförhållandena i familjegrupphem eller andra bostadsenheter, antalet barn och unga personer som vårdas tillsammans och personalen tillämpas 58—60 § i barnskyddslagen. 

På omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en boende förfogar över i ett familjegrupphem eller en annan bostadsenhet tillämpas vad som föreskrivs i 60—62 § och 63 § 1—3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). En kopia av protokollet över omhändertagandet av ämnen och föremål och inspektionen av rum som en boende förfogar över ska lämnas till välfärdsområdet och den närings-, trafik- och miljöcentral som övervakar verksamheten. 

De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektorsövergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. 

Kommunen eller flera kommuner tillsammans kan i samarbete med lokala arbetsmarknads-, företagar- och frivilligorganisationer tillsätta en delegation på lokal nivå för utvecklande av planeringen och genomförandet av integrationen samt främjande av etniska relationer. 

Kommunen, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område. 

En kommun kan med närings-, trafik- och miljöcentralen ingå avtal om anvisande av sådana personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner och om främjande av integration. 

Avtalet är flerårigt och ses över årligen. 

Kommunen ska höra välfärdsområdet innan ett avtal utarbetas eller ses över. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska anvisa en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. till den kommun med vilken avtal enligt 41 § har ingåtts. 

Före anvisandet till kommunen ska närings-, trafik- och miljöcentralen avtala med kommunen om anvisandet. Kommunen ska höra välfärdsområdet före anvisandet om personen har ett uppenbart behov av social- och hälsovårdstjänster. 

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för anordnandet av de åtgärder som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel. 

Kostnaderna ersätts enligt en kalkylerad grund eller enligt de faktiska kostnaderna. 

Ersättning betalas från det att den första hemkommunen registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen eller vars erhållande av tjänster från välfärdsområdet är grunden för att ersättning betalas. 

I fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel en kalkylerad ersättning för ordnande av social- och hälsovårdstjänster som främjar integration. 

Ersättning betalas för tre år räknat från den tidpunkt som avses i 44 § 3 eller 4 mom. I fråga om en person som har tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år. 

Kommunen eller välfärdsområdet ersätts för de kostnader som under en period om högst tre år orsakats av betalning av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd eller landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (Ålands författningssamling 1998:66) till en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. 

Kommunen och välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 85 §. 

Kommunen kan ersättas för de oundgängliga kostnader som under en period om högst fyra månader före ankomsten till Finland eller flyttningen till kommunen orsakats av beredskap för mottagande av en person som tas till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst åtta månader. 

En förutsättning för betalning av ersättningar till kommunen är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat ett beslut om ersättningen. 

Kommunen och välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för tolkning som kommunen eller välfärdsområdet ordnat för en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. 

En förutsättning för ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat ett beslut om ersättningen. 

Kostnader som avses i denna paragraf ersätts för högst tio år från det att den första hemkommunen registrerats. 

Om en kommun eller ett välfärdsområde ordnar försörjningen för en person av den anledningen att personen på grund av sin ställning vid invandringen inte kan få pension eller någon annan socialskyddsförmån, kan kommunens eller välfärdsområdets kostnader för detta ersättas för högst fem år. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen eller närings-, trafik- och miljöcentralen och välfärdsområdet kan avtala om ersättning för kostnaderna för ankomstgranskning av hälsotillståndet samt för boende, tryggande av försörjningen och ordnande av social- och hälsovård i fråga om personer från det forna Sovjetunionens territorium vilka deltog som frivilliga i Finlands krig åren 1939—1945, samt deras makar. 

Kostnaderna ersätts för hela den tid som de personer som avses i 1 mom. är bosatta i Finland. 

En kommun eller ett välfärdsområde ersätts för kostnader som orsakas av hälso- och socialvårdstjänster som ordnas på grund av specialbehov till följd av en persons ställning som offer för människohandel enligt 4 kap. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel, av tolkning, skyddet av personens säkerhet och andra åtgärder och tjänster som ordnas på grund av specialbehov i anslutning till personens ställning som offer. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska begära ett utlåtande av föreståndaren för en förläggning som sörjer för hjälpen till offer för människohandel om huruvida de kostnader för vilka ersättning söks härrör från tillhandahållandet av åtgärder och tjänster på grund av personens ställning som offer för människohandel. 

Kommunen eller välfärdsområdet ska söka sådan ersättning som avses i detta kapitel genom en ansökan hos utvecklings- och förvaltningscentret inom två år från utgången av det kalenderår under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum. 

Den kalkylerade ersättning till kommunen som avses i 45 § och den kalkylerade ersättning till välfärdsområdet som avses i 45 a § kan betalas utan särskilt beslut. 

Utvecklings- och förvaltningscentret kan bestämma att kommunen eller välfärdsområdet helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning, eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund. 

På det belopp som betalas tillbaka ska en dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). 

Utvecklings- och förvaltningscentret ska senast det femte kalenderåret efter utgången av det verksamhetsår för vilket ersättningen betalats besluta om återbetalning av en ersättning som utan grund betalats till en kommun eller ett välfärdsområde. 

För ett barn som fått uppehållstillstånd inom flyktingkvoten och för ett barn som fallit offer för människohandel och har uppehållstillstånd ska utan dröjsmål utses en företrädare, om barnet vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Företrädare kan även utses för ett annat barn som fått uppehållstillstånd och som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. 

Ansökan om förordnande av företrädare görs av det välfärdsområde inom vars område barnets hemkommun ligger. Innan ansökan görs ska barnet höras och barnets bästa beaktas på det sätt som föreskrivs i 4 §. 

I övrigt tillämpas på förordnande av företrädare vad som föreskrivs i 39 § 3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i nämnda lag. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

På en kommun inom ett försöksområde tillämpas det som i 9, 9 a och 11 § i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen föreskrivs om arbets- och näringsbyrån. 

En kommun inom ett försöksområde är gemensamt personuppgiftsansvarig för i 9 b § i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avsedda uppgifter i fråga om kunder som hör till de kundkategorier som avses i denna lag. En kommun inom ett försöksområde ansvarar i fråga om sina kunder för den personuppgiftsansvarigas skyldigheter enligt allmänna dataskyddsförordningen, med undantag för skyldigheter enligt 9 b § i lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20.