PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om utkomststöd ändras.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska ersättningen för celiaki återinföras, med särskild tonvikt på minderåriga samt vuxna på lägre inkomstnivåer. I propositionen föreslås det att sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki beaktas som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet till ett belopp av 25 euro i månaden. Detta föreslås gälla personer som fyllt 16 år, det vill säga personer som inte kan få handikappbidrag för personer under 16 år på grund av celiaki och den glutenfria kost som följer av det.
Dessutom föreslås vissa ändringar av teknisk karaktär.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2025 i fråga om ändringarna av teknisk karaktär. Bestämmelsen om att sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki ska beaktas i det grundläggande utkomststödet avses dock träda i kraft först den 1 februari 2025.
MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering anvisar regeringen permanent finansiering för att stärka den sociala rättvisan. Som en sådan åtgärd återinförs enligt egeringsprogrammet ersättningen för celiaki, med särskild tonvikt på minderåriga samt vuxna på lägre inkomstnivåer.
Vid regeringens överläggning om planen för de offentliga finanserna 2025–2028, de så kallade ramförhandlingarna, som hölls 15–16.4.2024, beslutade regeringen att som en del av åtgärderna för social rättvisa anvisa en miljon euro i permanent finansiering från och med 2025 för celiakiersättning som riktar sig till personer under 18 år. Som en del av ändringen av åldersgränserna för vissa socialskyddsförmåner och den finansiering som reserverats för det, beaktades vid ramförhandlingarna dessutom beviljandet av handikappbidrag med grundbelopp för 16–17-åringar på grund av celiaki. Enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) kan ett barn under 16 år redan nu beviljas ett handikappbidrag med grundbelopp för personer under 16 år på grund av celiaki och den belastning och bundenhet som den glutenfria kosten medför. Det planeras att ändringen enligt vilken handikappbidrag med grundbelopp ska kunna beviljas även till 16–17-åringar på grund av celiaki ska genomföras genom ett lagändringsförslag som överlämnas först efter 2024, och på grund av de behövliga systemändringarna kommer ändringen att kunna verkställas tidigast från år 2027.
I denna proposition föreslås det att den permanenta finansieringen på en miljon euro, som man vid ramförhandlingarna beslutade att anvisa som en del av åtgärderna för social rättvisa, riktas till personer som fyllt 16 år genom det grundläggande utkomststödet.
1.2
Beredning
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet.
Utkastet till regeringsproposition var på remiss från den 19 juni till den 2 augusti 2024. Utlåtanden begärdes av sammanlagt 51 remissinstanser, och dessutom hade alla intresserade möjlighet att lämna utlåtande antingen i tjänsten Utlåtande.fi eller till social- och hälsovårdsministeriets registratorskontor. Remissvaren som lämnats in beskrivs i propositionens avsnitt 6 Remissvar.
Propositionsutkastet har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 28 augusti 2024.
Projekthandlingarna, såsom begäran om utlåtande och de utlåtanden som lämnats finns i den offentliga tjänsten på adressen https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt med projektkoden
STM067:00/2024
.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Celiaki som sjukdom Satu Tunturi. Celiaki. Lääkärikirja Duodecim (Läkarboken Duodecim). Duodecim Terveyskirjasto (Duodecim Hälsobibliotek). 26.4.2024. Finns tillgänglig (på finska): . Hämtad 18.5.2024.
Celiaki är en autoimmun sjukdom som innebär att proteinet gluten, som finns i spannmålsprodukter, skadar slemhinnans tarmhår i tunntarmen hos personer som har en ärftlig benägenhet för sjukdomen. Symptom på celiaki kan vara långvarig diarré, lös avföring, magvärk, svullnad, gasbesvär, förstoppning och variation i tarmens funktion samt hämmad tillväxt hos barn. En del av de som lider av celiaki har även hudsymptom. De huvudsakliga symptomen vid hudceliaki är kraftigt kliande blåsor på armbågarna, knäna, hårbottnen och skinkorna.
En celiakidiagnos görs i första hand genom bestämning av antikroppar genom blodprov. Om diagnosen inte kan ställas på grundval av tillräckligt höga halter av antikroppar, behövs ett vävnadsprov från tunntarmen som tas i samband med gastroskopi. Hudceliaki fastställs genom att ta en provbit från huden.
Den enda effektiva behandlingsformen för celiaki är en livslång glutenfri kost. Vete, råg och korn utesluts från kosten, och de ersätts med glutenfria produkter. Behandlingen är livslång och de nämnda spannmålen ska undvikas så strikt som möjligt. Sjukdomens symptom och tarmskador återuppstår om man inte följer en glutenfri kost eller om man återgår till en vanlig kost.
I Finland förekommer celiaki hos cirka två procent av befolkningen. Hudceliaki förekommer hos cirka 10 procent av vuxna celiakier. Celiaki är oftast ärftlig. Om någon i familjen har celiaki är risken för att andra familjemedlemmar har celiaki 5–10 procent. De flesta fall av celiaki fastställs i vuxen ålder, även om man kan insjukna i celiaki vid vilken ålder som helst.
2.2
Lagstiftning
2.2.1
Allmänt om utkomststödet
Utkomststödet är en stödform inom socialvården som är avsedd att vara tillfällig och som beviljas i sista hand utifrån en behovsprövning. Genom utkomststödet tillgodoses rätten till oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen. Bestämmelser om utkomststöd finns i lagen om utkomststöd (1412/1997). Utkomststödet täcker de nödvändiga kostnader som samhället godkänner att ersätta i enskilda fall och när en person inte kan få sin försörjning någon annanstans. Genom utkomststödet kan individers utkomst tryggas i överraskande och exceptionella situationer, och på så vis ger systemet för utkomststöd nödvändig flexibilitet i det sociala trygghetssystemet.
Utkomststödet beviljas per familj, och baseras på familjens faktiska disponibla inkomster och utgifter. Sökanden har en omfattande informationsskyldighet i fråga om familjens inkomster och utgifter. Andra inkomstkällor ska utnyttjas först. Vilka inkomster och utgifter som ska godkännas i utkomststödet är alltid en prövningsfråga. Sådana utgifter som ersätts eller vars motsvarande förmån erhålls på någon annan grund, beaktas inte som berättigande till utkomststöd.
Utkomststödet består av det grundläggande utkomststödet som Folkpensionsanstalten verkställer samt kompletterande och förebyggande utkomststöd som välfärdsområdena verkställer. De utgifter som ska beaktas som grundläggande utkomststöd består av grunddelen och övriga grundutgifter. Grunddelen täcker utgifter som hänför sig till det dagliga uppehället, vars belopp föreskrivs för olika typer av familjer. En separat utredning om utgifterna behöver inte läggas fram. Till de utgifter som täcks med grunddelen hör enligt lagen om utkomststöd utgifter för kost och kläder, smärre hälso- och sjukvårdsutgifter samt utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien, användning av lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, användning av telefon och datakommunikation och hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle. Som övriga grundutgifter beaktas till behövligt belopp utgifter som hänför sig till boende och hälso- och sjukvård samt andra utgifter som räknas upp i lagen. I fråga om övriga grundutgifter förutsätter bedömningen av behovet prövning. Behovsprövningen inbegriper en bedömning av både utgiften och dess storlek. Bestämmelser om maximibeloppet för en del av de godtagbara utgifterna för boendeutgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
Det kompletterande utkomststöd som välfärdsområdena verkställer innefattar utgifter till behövligt belopp som på grund av en persons och familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts behövliga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. En persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan, enligt 7 c § 2 mom. i lagen om utkomststöd, anses vara långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom, särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet och andra med dessa jämförbara förhållanden och behov. Vid beslutsfattandet om kompletterande utkomststöd behövs i jämförelse med det grundläggande utkomststödet oftast en mer omfattande bedömning av klientens situation som helhet i fråga om klientens särskilda situation.
Förebyggande utkomststöd är avsett att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand. Dess syfte är att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. Ett välfärdsområde beviljar förebyggande utkomststöd enligt de grunder som det fastställer. Det kan beviljas bland annat för åtgärder som vidtas för att aktivera stödtagaren och trygga dennes boende samt vid överskuldsättning. För beviljande av förebyggande utkomststöd krävs nästan utan undantag en bedömning av stödbehovet som görs av en yrkesutbildad person inom socialvården.
Utkomststöd söks hos Folkpensionsanstalten, som först bedömer sökandes rätt till grundläggande utkomststöd. Folkpensionsanstalten ska på klientens begäran överföra ansökan till välfärdsområdet, om sökanden i sin ansökan lägger fram andra utgifter än de som ingår i grunddelen eller i övriga grundutgifter enligt lagen om utkomststöd. Klienten kan också lämna ansökan direkt till välfärdsområdet, där en ansökan om kompletterande eller förebyggande utkomststöd kan behandlas direkt om sökanden har meddelats ett beslut om grundläggande utkomststöd för den tid som ansökan gäller. Endast vid särskilda skäl kan ett välfärdsområde fatta ett beslut utan att det krävs ett beslut om grundläggande utkomststöd av Folkpensionsanstalten.
År 2023 uppgick bruttokostnaderna för utkomststödet till 778 miljoner euro. Sammanlagt beviljades 727 miljoner euro i grundläggande utkomststöd, 29 miljoner euro i kompletterande utkomststöd och 23 miljoner euro i förebyggande utkomststöd. Finansieringen av det grundläggande utkomststödet genomförs så att staten betalar förskott till Folkpensionsanstaltens allmänna fond för social trygghet för att trygga Folkpensionsanstaltens betalningsberedskap. Kommunernas andel av finansieringen av det grundläggande utkomststödet är 50 procent och den beaktas i efterhand genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice. Välfärdsområdena ansvarar för finansieringen av kompletterande och förebyggande utkomststöd. Deras finansiering grundar sig i sin tur i huvudsak på statens allmänna kalkylerade finansiering.
2.2.2
Ersättning av utgifter som beror på celiaki i det kompletterande utkomststödet
Merkostnader som beror på celiaki och annan specialkost ersätts som en del av det kompletterande utkomststödet utifrån prövning av välfärdsområdet. Vid beviljande av kompletterande utkomststöd gör välfärdsområdet en individuell prövning. Vid prövningen av beviljande av kompletterande utkomststöd beaktas till behövligt belopp utgifter på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden. Sådana behov eller förhållanden kan enligt 7 c § i lagen om utkomststöd anses vara till exempel långvarigt utkomststöd eller en långvarig eller svår sjukdom. Enligt vedertagen tolkning kan man då beakta särskilda utgifter för kost som beror på celiaki.
Det finns inga tillgängliga statistiska uppgifter om hur stor andel av det kompletterande utkomststödet som har beviljats för ersättande av utgifter som beror på specialdieter eller särskilt på celiaki.
2.2.3
Celiaki som en del av handikappförmånerna
Från oktober 2002 fram till utgången av 2015 betalades kostersättning för ersättning av kostnader som beror på en glutenfri kost till personer som fyllt 16 år som en del av systemet för handikappförmåner. Beloppet för kostersättningen var 21 euro per månad 2002 och i slutet av 2015 var beloppet 23,60 euro per månad. Beloppet var inte indexbundet. År 2015 betalades kostersättning till cirka 34 000 mottagare och förmånsutgifterna var cirka 9,7 miljoner euro.
En av orsakerna till att kostersättningen slopades var kravet på att människor med olika sjukdomar ska behandlas jämlikt. Förutom celiaki finns det också andra sjukdomar där det är nödvändigt att som behandlingsform följa en viss kost eller undvika födoämnen. Ytterligare skäl till slopandet av kostersättningen var att systemet för handikappförmånen behövde förtydligas och statsekonomin balanseras. Slopandet av kostersättningen förtydligade systemet för handikappförmåner eftersom handikapp- och vårdbidrag inte beviljas på grundval av enskilda sjukdoms- eller handikappdiagnoser eller endast för kostnader som en sjukdom orsakat. Celiaki orsakar inte heller sådan nedsatt funktionsförmåga som beviljande av handikappbidrag för personer över 16 år eller vårdbidrag för pensionstagare förutsätter.
Betänkande ShUB 4/2015 rd – RP 50/2015 rd.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 § i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 § i folkpensionslagen RP 50/2015 rd.
Celiaki beaktas fortfarande vid beviljande av handikappbidrag för personer under 16 år. FPA styr förmånshandläggarnas arbete med hjälp av interna förmånsanvisningar som utarbetats för att stödja förmånshandläggarnas arbete. I förmånsanvisningen för handikappbidrag för personer under 16 år beskrivs symptom, diagnostik och vård av vissa sjukdomar. Syftet med anvisningarna för olika sjukdomsgrupper är att i fråga om vissa sjukdomar ta upp de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av rätten till bidrag och bidragets rätta nivå. Vid bedömningen av belastning och bundenhet är det viktigt att beakta vilken inverkan det kan ha på rätten till och nivån på bidraget om barnet har flera sjukdomar eller funktionsnedsättningar samtidigt. När ansökan avgörs görs därför alltid en individuell bedömning. Diagnosen för sjukdomen eller funktionsnedsättningen, sjukdomarnas antal eller art avgör inte i sig rätten till handikappbidrag, utan förmånshandläggaren bedömer vilken belastning och bundenhet som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning medför. Exempelbeskrivningar av sjukdomar, vården av dem och den belastning och bundenhet som vården medför ändras vid behov, till exempel i takt med utvecklingen av vårdpraxis. Ett exempel på sjukdomar som nämns är celiaki, för vilket förmånsanvisningen anger att om ett barn har på behörigt sätt diagnostiserad celiaki eller hudceliaki och barnet följer en glutenfri kost, anses barnet ha rätt till handikappbidrag för personer under 16 år fram till 16 års ålder. I praktiken har FPA alltså på ansökan beviljat handikappbidrag med grundbelopp om ett barn har diagnostiserad celiaki eller hudceliaki och barnet följer en glutenfri kost.
2.3
Bedömning av nuläget
Behandlingen av celiaki är en glutenfri kost, där vete, råg och korn ersätts med glutenfria produkter. Glutenfria produkter är i genomsnitt dyrare än motsvarande produkter som innehåller gluten. Grundutgifter för kost har beaktats i grunddelen i det grundläggande utkomststödet, men den beaktar inte den högre prisnivån för glutenfria livsmedel. För närvarande kan de särskilda utgifter för kost som beror på celiaki beaktas i det kompletterande utkomststödet utifrån individuell prövning av välfärdsområdet. Vid prövningen av merkostnader som beror på kosten bedöms sökandes hushåll i ljuset av situationen som helhet och i praktiken får inte alla mottagare av utkomststöd som lider av celiaki kompletterande utkomststöd för att täcka extra utgifter för kost, trots sin ansökan. Det kan således bedömas att det nuvarande systemet för utkomststöd försätter en del av de mottagare av utkomststöd som har personer som lider av celiaki i sitt hushåll i en sämre ekonomisk ställning jämfört med sådana mottagare av utkomststöd, vars sjukdom inte medför högre kostnader för kost än vanligt.
3
Målsättning
Syftet med propositionen är att förbättra den ekonomiska ställningen för personer med låg inkomst som lider av på behörigt sätt diagnostiserad celiaki och som på grund av sin ålder inte är berättigade till handikappbidrag för personer under 16 år, genom att beakta merkostnader som beror på användningen av glutenfria produkter till ett belopp av 25 euro i månaden i det grundläggande utkomststödet för personer över 16 år.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås det att sådana utgifter för kost som beror på celiaki ska beaktas som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet till ett belopp av 25 euro i månaden i fråga om personer som fyllt 16 år. Åldersgränsen beror på att belastningen som beror på celiaki i fråga om barn under 16 år stöds genom handikappbidrag för personer under 16 år. Att beakta de extra utgifter för kost som beror på celiaki separat från grunddelen i det grundläggande utkomststödet förbättrar den ekonomiska ställningen för mottagare av utkomststöd som fyllt 16 år och lider av celiaki och skulle ekonomiskt sett sätta dem i en mer jämlik ställning i förhållande till mottagare av utkomststöd som inte har sådana extra utgifter för kost som beror på sjukdom.
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025. I fråga om förslaget om ersättning för celiaki som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet, beräknas utgifterna för det grundläggande utkomststödet öka med cirka högst 960 000 euro från och med 2026. För år 2025 beräknas utgiftsökningen i fråga om det grundläggande utkomststödet uppgå till cirka 800 000 euro, eftersom förslaget på grund av den tid som behövs för verkställande tidigast kan gälla sådana beslut om utkomststöd där stödrätten gäller mars 2025.
Den årliga utgiftsökningen i fråga om det grundläggande utkomststödet har beräknats genom att uppskatta antalet mottagare av utkomststöd som fyllt 16 år i januari 2025 och med antagande om att lika många av dem lider av celiaki som befolkningen i genomsnitt, det vill säga cirka två procent. Enligt denna beräkning skulle cirka 3 200 personer per månad vara sådana mottagare av utkomststöd som har fyllt 16 år och som lider av celiaki. Det är osannolikt att alla dessa skulle ha behörig diagnostisering som berättigar till stöd, så därför kan utgiftsökningen förväntas bli något mindre än vad som uppskattas här.
Det grundläggande utkomststödets finansieringsandelar fördelas mellan staten och kommunerna så att båda finansierar hälften av det grundläggande utkomststödet. Således kan förslaget beräknas öka statens utgifter med högst 480 000 euro per år från och med 2026 och för 2025 med högst 400 000 euro. För kommunerna kan utgiftsökningen uppskattas vara den samma som för staten så att varje enskild kommun får merutgifter för andelen mottagare av utkomststöd som stadigvarande vistas i den egna kommunen. Kommunernas finansieringsandel av finansieringen av det grundläggande utkomststödet beaktas i praktiken i efterhand genom minskning av statsandelen.
I sin helhet ökar utgifterna för utkomststöd dock något mindre än vad som uppskattas ovan, eftersom beaktandet av celiaki i det grundläggande utkomststödet sannolikt minskar beloppet av det kompletterande utkomststöd som välfärdsområdena beviljar. Till den del som sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki redan har beaktats för en person i det grundläggande utkomststödet ska de inte längre ersättas genom det kompletterande utkomststödet. I fråga om det kompletterande utkomststödet finns det inga tillgängliga statistiska uppgifter om hur mycket välfärdsområdena har beviljat kompletterande utkomststöd för merutgifter för specialkost eller mer detaljerat för merutgifter för celiaki. På välfärdsområdenas uppgifter enligt lagen om utkomststöd tillämpas lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021). Välfärdsområdenas statliga finansiering är allmän finansiering. Eftersom man vid beredningen inte har kunnat uppskatta hur mycket utgifterna för det kompletterande utkomststödet minskar, föreslås inga ändringar av välfärdsområdenas finansiering i denna proposition.
Ersättning för celiaki med det grundläggande utkomststödet beräknas kräva cirka 200–400 arbetstimmar för utvecklingsarbete som gäller informationssystemen vid Folkpensionsanstalten, det vill säga sammanlagt mindre än 30 000 euro. Dessutom skulle Folkpensionsanstaltens kontinuerliga arbete som hänför sig till verkställigheten av den grundläggande försörjningen uppskattningsvis öka med ett ringa belopp. Staten finansierar verksamhetskostnader för verkställandet av det grundläggande utkomststödet. Då verksamhetskostnaderna är ringa är det inte nödvändigt att beakta dem i statsbudgeten.
Förslaget gäller endast personer som fyllt 16 år. Personer under 16 år som har på behörigt sätt diagnostiserad celiaki ansöker om handikappbidrag för personer under 16 år som primär förmån i stället för utkomststöd. Handikappbidraget för personer under 16 år är större än det belopp på 25 euro som i denna proposition föreslås beaktas i utkomststödet. I fråga om celiakier som fyllt 16 år och som på grund av sin ekonomiska ställning är berättigade till grundläggande utkomststöd innebär förslaget en jämlikare rätt att få utkomststöd till ett belopp av 25 euro för sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki. Om en person orsakas större extra utgifter för kost som beror på celiaki än det föreslagna beloppet på 25 euro, kan personen för de överstigande kostnaderna ansöka om kompletterande utkomststöd från välfärdsområdet utifrån individuell prövning.
5
Alternativa handlingsvägar
5.1
Handlingsalternativen och deras konsekvenser
Under beredningen av propositionen har man diskuterat ett alternativ där de utgifter för kost som beror på celiaki beaktas till behövligt belopp som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet. Alternativet motsvarar det sätt på vilket de utgifter som för närvarande nämns i 7 b § i lagen om utkomststöd beaktas. Att utgifterna beaktas till behövligt belopp innebär att den som ansöker om utkomststöd visar upp verifikat på de extra utgifter för kost som beror på celiaki och att Folkpensionsanstalten, som verkställer förmånen, undersöker de uppvisade utgifternas överensstämmelse med verifikaten. Sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki kan inte nödvändigtvis entydigt verifieras av kvitton. Granskningen av kvitton orsakar överhuvudtaget Folkpensionsanstalten mångfaldigt mer verkställighetskostnader än det alternativ som valts i propositionen. Det har inte gjorts någon närmare konsekvensbedömning av detta icke-valda alternativ.
Enligt förslaget beaktas sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki till ett belopp av 25 euro i månaden. Beloppet är inte indexbundet. Vid beredningen av propositionen har man också diskuterat om beloppet skulle vara indexbundet. Ett möjligt alternativ för index är till exempel folkpensionsindex, till vilken utkomststödets grunddel som fastställs i 9 § i lagen om utkomststöd är bunden. Även många andra socialskyddsförmåner är bundna till folkpensionsindex. De glutenfria produkternas prisutveckling följer dock inte nödvändigtvis det valda indexets utveckling. De glutenfria produkternas prisutveckling påverkas förutom av produktionskostnader också av i vilken utsträckning glutenfria produkter blir vanligare och konkurrensen mellan tillverkarna ökar.
6
Remissvar
Utlåtande om utkastet till proposition lämnades av 16 instanser: riksdagens justitieombudsmans kansli, Södra Karelens välfärdsområde, Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektorn, Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab, Kajanalands välfärdsområde, Folkpensionsanstalten (Fpa), Keliakialiitto ry, Mellersta Finlands välfärdsområde, Lapplands välfärdsområde, Birkalands välfärdsområde, Norra Österbottens välfärdsområde, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde, Satakunta välfärdsområde, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, SOSTE Finlands social och hälsa rf och diskrimineringsombudsmannen. Därtill lämnade Institutet för hälsa och välfärd ett utlåtande den första vardagen efter att remisstiden gått ut och 3 instanser meddelade att de inte lämnar något utlåtande eller att de inte har något att yttra sig om.
Återkommande teman i remissvaren var i synnerhet iakttagelser om propositionens konsekvenser för jämlikheten, anmärkningar om beloppet av den föreslagna ersättningen för celiaki samt propositionens konsekvenser för den individuella behovsbedömningen och behovsprövningen i fråga om det kompletterande och förebyggande utkomststöd som välfärdsområdena verkställer.
Utbetalningen av ersättning för celiaki som en del av det grundläggande utkomststödet understöddes i huvudsak.
Nästan alla remissinstanser lyfte fram propositionens konsekvenser för jämlikheten genom att bedöma saken antingen mellan de som lider av celiaki och/eller mellan de som lider av celiaki och de som lider av andra sjukdomar som kräver specialkost. Flera remissinstanser konstaterar att beaktandet av sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet jämställer behandlingen av de som lider av celiaki på riksnivå, eftersom välfärdsområdena i nuläget kan ersätta merkostnader som beror på celiaki och annan specialkost som en del av det kompletterande utkomststödet utifrån individuell prövning. Flera remissinstanser lyfte även fram sin oro över jämlikheten mellan personer som lider av celiaki och personer som lider av andra sjukdomar som kräver specialkost. Enligt remissinstanserna förverkligas inte jämlikheten mellan personer som lider av celiaki och personer som lider av andra sjukdomar som kräver specialkost, om extra utgifter för kost beaktas som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet endast på basis av en celiakidiagnos. Enligt remissinstanserna leder diagnosgrunden till ojämlikhet för dessa grupper av personer i fråga om det grundläggande utkomststödet.
Några remissinstanser lyfte fram sin oro över ökad ojämlikhet bland låginkomsttagare. Enligt remissinstanserna försätter propositionen de celiakier som ligger strax ovanför gränsen för utkomststöd i en ojämlik ställning i förhållande till de celiakier som får utkomststöd.
Många remissinstanser betonade att propositionen inte undanröjer välfärdsområdenas behov av individuell behovsbedömning och behovsprövning i fråga om kompletterande och förebyggande utkomststöd när det gäller kostnaderna för celiaki eller andra specialkoster, vilket medför överlappande ansökningsprocesser för utkomststöd mellan Folkpensionsanstalten och välfärdsområdena.
Några remissinstanser lyfte fram synpunkter på det föreslagna beloppet på 25 euro, genom vilket sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki beaktas i det grundläggande utkomststödet. Enligt remissinstanserna bör utgångspunkten vara att ersättningen för extra utgifter för kost grundar sig på de faktiska kostnaderna. Det föreslagna ersättningsbeloppet ansågs vara för litet. I vissa utlåtanden föreslogs ett ersättningsbelopp på 38 euro i månaden.
Några remissinstanser föreslår att man ska överväga att binda ersättningens belopp till index, till exempel folkpensionsindex.
I enskilda utlåtanden framfördes också andra synpunkter, till exempel på behovet av en övergångsbestämmelse, eftersom en del beslut om utkomststöd för mars redan meddelas i februari, på att längden på remisstiden är otillräcklig med beaktande av sommaren och på att propositionen ökar beroendet av utkomststöd.
Fortsatt beredning
Utifrån remissvaren har man ändrat tidpunkten för ikraftträdande för 7 b § 2 mom., som gäller ersättning för sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki i det grundläggande utkomststödet och som i remissversionen avsågs träda i kraft den 1 mars 2025, så att de som är berättigade till utkomststöd i mars 2025 beaktas på lika villkor oberoende av om beslutet om rätt till utkomststöd för månaden i fråga meddelas i februari eller mars 2025. I praktiken avgör Folkpensionsanstalten redan i februari en del av ansökningarna om utkomststöd för mars. I övergångsbestämmelsen föreslås det att momentet träder i kraft den 1 februari 2025 så att de bestämmelser i 7 b § 2 mom. som gällde vid lagens ikraftträdande dock tillämpas på ansökningar om beaktande av celiaki i utkomststödet som gäller tiden före den 1 mars 2025.
Utifrån remissvaren har man också strävat efter att förtydliga motiveringen till propositionen. Motiveringen har ändrats särskilt i fråga om att förslaget om beaktande av celiaki i det grundläggande utkomststödet inte slopar rätten att ansöka om kompletterande utkomststöd från välfärdsområdet för sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki till den del som överstiger 25 euro.
Efter remissbehandlingen har det till propositionen dessutom fogats ett förslag till rättelse av ett uppenbart översättningsfel i den svenskspråkiga språkdräkten i den första meningen i 7 a § 2 mom. i lagen om utkomststöd.
7
Specialmotivering
7 a §.Boendeutgifter.
Det föreslås att översättningsfelet i den svenska språkdräkten i 2 mom. korrigeras så att det motsvarar den finska språkdräkten. I den svenskspråkiga texten korrigeras ”som avses i 1–3 mom. utfärdas” till ”som avses i 1 mom. 1–3 punkten utfärdas”. Ändringen är av teknisk natur.
7 b §.Hälso- och sjukvårdsutgifter och övriga utgifter.
Det föreslås att ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen, varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom. I det nya 2 mom. föreskrivs om beaktande av sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki som övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet. Sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki kan endast beaktas i fråga om personer som fyllt 16 år som lider av celiaki och som har på behörigt sätt diagnostiserad celiaki. Förslaget har begränsats till att gälla personer som fyllt 16 år, eftersom den belastning som beror på celiaki i frågan om yngre personer ersätts genom handikappbidrag för personer under 16 år. Metoder för diagnostisering kan utvecklas, men för närvarande förutsätter en behörig diagnostisering en bestämning av antikroppar från ett blodprov på basis av symptom eller, om halterna av antikroppar inte är tillräckligt höga, ett vävnadsprov från tunntarmen i samband med gastroskopi. Diagnostisering av hudceliaki förutsätter en provbit från huden.
Enligt förslaget ska sådana extra utgifter för kost som beror på celiaki beaktas i den kalkyl som görs vid verkställigheten av det grundläggande utkomststödet till ett belopp av 25 euro i månaden för varje sådan familjemedlem som fyllt 16 år som lider av på behörigt sätt diagnostiserad celiaki. Beaktandet av extra utgifter för kost förutsätter att personen ansöker om grundläggande utkomststöd för dessa utgifter. Extra utgifter för kost beaktas inte retroaktivt. I fråga om den månad då personen fyller 16 år beaktas inte ännu extra utgifter för kost som beror på celiaki i det grundläggande utkomststödet, eftersom handikappbidrag för personer under 16 år betalas till utgången av den månad då personen fyller 16 år.
10 §.Sänkt grunddel.
Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. 2 punkten i lagen om främjande av integration (1386/2010) korrigeras så att den motsvarar den lag med samma namn, lagen om främjande av integration (681/2023), som träder i kraft vid ingången av 2025. Samtidigt fogas till omnämnandena av en integrationsplan en sektorsövergripande integrationsplan, så att punkten motsvarar ändringarna i integrationslagen. Ändringarna är av teknisk natur och hänför sig till revideringen av integrationslagen.
27 b §.Förskott som ska betalas till Folkpensionsanstalten för att täcka det grundläggande utkomststödet samt fastställande och betalning av förskott.
Det föreslås att det i 5 mom. görs en teknisk ändring, genom vilken hänvisningen till lagen om främjande av integration ändras så att den motsvarar de relevanta bestämmelserna i lagen om främjande av integration, som träder i kraft den 1 januari 2025.
8
Ikraftträdande
Det föreslås att lagen i fråga om ändringarna av teknisk karaktär träder i kraft den 1 januari 2025 och att bestämmelsen om beaktande av extra utgifter för kost som beror på celiaki i det grundläggande utkomststödet träder i kraft den 1 februari 2025. Enligt övergångsbestämmelsen tillämpas bestämmelsen som träder i kraft den 1 februari 2025 dock inte på ansökningar som gäller tiden före den 1 mars 2025.
Ersättandet av extra utgifter för kost som beror på celiaki med det grundläggande utkomststödet kräver verkställighetsåtgärder av Folkpensionsanstalten och för dessa ska det reserveras en viss tid. Folkpensionsanstalten har bedömt att ersättningen kan verkställas tidigast för mars 2025. I praktiken avgör Folkpensionsanstalten redan i februari en del av ansökningarna om utkomststöd för mars. Övergångsbestämmelsen behövs för att klientens rätt att få celiakin beaktad i det grundläggande utkomststödet inte ska vara beroende av den månad inom vilken en ansökan om utkomststöd för samma månad har avgjorts.
9
Verkställighet och uppföljning
Såsom det konstateras i avsnitt 1.1 Bakgrund planeras det i fråga om handikappbidrag för personer under 16 år att ett lagändringsförslag, genom vilket även 16–17-åringar ersätts för celiaki och den belastning och bundenhet som den glutenfria kosten medför, ska överlämnas senare än 2024. I fråga om den aktuella propositionen är avsikten att åldersgränserna för grundläggande utkomststöd och handikappbidrag för barn ska motsvara varandra i fråga om beaktandet av celiaki. Således bör man i samband med det lagändringsförslag som gäller ändring av handikappbidraget se till att lagen om utkomststöd ändras på nytt så att åldersgränserna till denna del motsvarar varandra även i framtiden.
10
Förhållande till budgetpropositionen
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den. Propositionens ekonomiska konsekvenser gäller moment 33.10.57 Grundläggande utkomststöd (förslagsanslag) i statsbudgeten.
11
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Propositionen är av betydelse med tanke på förverkligandet av den jämlikhet som tryggas som en grundläggande fri- och rättighet i grundlagen. Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. Den allmänna jämlikhetsbestämmelsen kompletteras genom diskrimineringsförbudet i 6 § 2 mom. i grundlagen, enligt vilket ingen utan godtagbart skäl får särbehandlas på de uppräknade särbehandlingsgrunderna, bland annat ålder och hälsotillstånd. Enligt generalklausulen i slutet av momentet får särbehandling inte heller basera sig på någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Diskrimineringsförbudet har inte ansetts förbjuda all särbehandling av människor, inte ens när den grundar sig på någon av de orsaker som nämns explicit i bestämmelsen. Det väsentliga är om särbehandling av någon av en orsak som gäller hans eller hennes person kan motiveras på ett sätt som är godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Kraven på motiveringen är emellertid höga, särskilt när det gäller de förbjudna särbehandlingsgrunder som räknas upp i grundlagsbestämmelsen (se till exempel GrUU 1/2006 rd, s. 2/I, RP 309/1993 rd, s. 44/I). Utskottet har utöver bedömningen av en godtagbar grund också betonat att den metod som väljs ska stå i rätt proportion till det eftersträvade målet (GrUU 38/2006 rd, s. 3/II).
Grundlagens diskrimineringsförbud gäller också åtgärder som indirekt leder till ett diskriminerande resultat. Till denna del ska förekomsten av diskriminering bedömas mot de faktiska konsekvenserna av ett förfarande. Bestämmelsen måste anses förbjuda att någon gynnas eller att en enskild person eller grupp ges en privilegierad ställning, om det i sak innebär att andra diskrimineras. (GrUU 28/2009 rd, s. 2, RP 309/1993 rd, s. 44/I).
I propositionen föreslås det att utgifter för kost för personer som fyllt 16 år och som lider av på behörigt sätt diagnostiserad celiaki stöds i form av övriga grundutgifter i det grundläggande utkomststödet till ett belopp av 25 euro i månaden. Den föreslagna åldersgränsen i fråga om personer som fyllt 16 år och personer under 16 år beror på att celiakier under 16 år har möjlighet att ansöka om handikappbidrag för personer under 16 år som betraktas som en primär förmån i förhållande till utkomststödet. I 6 § 3 mom. i lagen om utkomststöd föreskrivs redan för närvarande att utgifter inte beaktas som berättigande till utkomststöd till den del de ersätts eller motsvarande förmån erhålls på någon annan grund. Å andra sidan föreskrivs det i 11 § 1 mom. 4 punkten att en förmån enligt lagen om handikappförmåner inte beaktas som inkomst. Handikappbidraget för personer under 16 år ersätter redan den belastning som avsikten är att utkomststödet ska ersätta med det föreslagna 25 euro. Genom att föreskriva den föreslagna åldersgränsen säkerställer man i alla situationer att en person inte kan få båda förmånerna på grundval av samma sjukdom. Eftersom handikappbidraget för personer under 16 år är större än det belopp på 25 euro som föreslås i propositionen, kan propositionen inte bedömas försätta personer under 16 år i en sämre ställning än personer som fyllt 16 år.
Syftet med förslaget är att ersätta sådana extra utgifter för kost som beror på användningen av glutenfria livsmedel, till skillnad från en så kallad normal kost, som ersätts med grunddelen av den grundläggande försörjningen. Förutom celiaki finns det också andra sjukdomar som orsakar ett liknande behov av specialkost. Sådana är till exempel olika födoämnesallergier. Celiaki skiljer sig till exempel från spannmålsallergier genom att celiakier har möjlighet att använda glutenfria produkter, medan detta i fråga om spannmålsallergiker inte entydigt kan konstateras om alla spannmålsallergiker. Vid spannmålsallergier varierar symptomens svårighetsgrad från lindrig till mycket svår och noggrannheten med att undvika spannmål ska anpassas till symptomens svårighetsgrad
Ursula Schwab. Spannmålsallergi och näring. Lääkärikirja Duodecim (Läkarboken Duodecim). Duodecim Terveyskirjasto (Duodecim Hälsobibliotek). 9.8.2021. Finns tillgänglig (på finska): . Hämtad 27.5.2024.
https://www.terveyskirjasto.fi/dlk01294
. För en del spannmålsallergiker är glutenfria produkter lämpliga, men en del måste undvika dem och ersätta de spannmål som är allergiframkallande med helt andra näringsämnen. Således går det till exempel i fråga om spannmålsallergi inte entydigt att uppskatta hur stora extra utgifter för kost som sjukdomen orsakar. Kostnaderna kan vara desamma som för celiakier, om allergikern måste undvika spannmål på grund av besvärliga symptom. Sådana extra utgifter för kost som beror på andra sjukdomar än celiaki ersätts inte av det grundläggande utkomststöd som verkställs av Folkpensionsanstalten, utan de ska fortfarande beaktas i det kompletterande utkomststödet som välfärdsområdena verkställer till behövliga belopp på basis av individuell prövning.
På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Regeringen anser det dock önskvärt att grundlagsutskottet ger ett utlåtande i frågan.