2
Nuläge och bedömning av nuläget
Enligt 30 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), nedan näringsskattelagen, får avskrivningen på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar för skatteåret får vara högst 25 procent av utgiftsresten. På motsvarande sätt får avskrivningen på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar enligt 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) vara högst 25 procent av utgiftsresten för skatteåret.
Lagar om skattelättnader i form av höjda avskrivningar har också varit i kraft tidigare. Investeringar som gjordes åren 2009 och 2010 omfattades av lagen om temporärt höjda avskrivningar på produktiva investeringar (222/2009), enligt vilken höjda avskrivningar på produktiva investeringar fick göras för högst två skatteår. År 2012 stiftades lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013–2015 (699/2012), som omfattade investeringar som gjorts åren 2013–2015. Tillämpningstiden för lagen om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013–2015 (1242/2013) förkortades dock till att endast gälla skatteåren 2013 och 2014. Tillämpningstiden för lagen om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 (1398/2013) förlängdes dock även till skatteåren 2015 och 2016.
Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 har varit i kraft sedan början av år 2020, och med stöd av den har närings- eller jordbruksidkare rätt att dra av högst 50 procent av anskaffningsutgiften för nya maskiner, inventarier eller andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023.
Enligt 33 d § i inkomstskattelagen (1535/1992) utgör av en i 29 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd förtäckt dividend 75 procent förvärvsinkomst och 25 procent skattefri inkomst. Förtäckt dividend utgör emellertid skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet, om den förtäckta dividenden har erhållits från ett utländskt samfund som avses i 33 c § 3 mom. i denna lag.
Enligt 6 a § 7 mom. i näringsskattelagen är 75 procent av förtäckt dividend skattepliktig inkomst.
Enligt 5 § 1 mom. 14 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk är skattepliktiga inkomster av jordbruket under skatteåret bland andra räntor av egendom som hör till jordbruket, 25 procent av sådant överskott från andelslag som inte är offentligt noterade och som avses i 33 e § i inkomstskattelagen, med undantag av överskottsåterbäring som avses i 17 punkten i detta moment, upp till 5 000 euro till den del som dylika överskott i den skattskyldiges personliga kapitalinkomst inte överskrider 5 000 euro och 75 procent av den överskridande delen, 75 procent av dividender från bolag som inte är offentligt noterade, 85 procent av dividender från offentligt noterade bolag och av överskott från offentligt noterade andelslag som avses i 33 e § i inkomstskattelagen, med undantag av överskottsåterbäring som avses i 17 punkten i detta moment, dividender och nämnda betalningar som ett samfund erhållit dock så som anges i 6 a och 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968).
Den nuvarande skattesatsen för förtäckt dividend på 75 procent trädde i kraft i början av år 2014 samtidigt som samfundsskattesatsen sänktes från 24,5 till 20 procent. När systemet med gottgörelse för bolagsskatt (enkel beskattning) slopades och ersattes med systemet med dubbelbeskattning, som fortfarande är i kraft, i början av år 2005 var förtäckt dividend till 70 procent skattepliktig inkomst. Före år 2005 var förtäckt dividend i sin helhet skattepliktig inkomst för mottagaren.
Enligt systemet med gottgörelse för bolagsskatt berättigade förtäckt dividend före år 1999 inte gottgörelse för bolagsskatt, vilket ledde till dubbelbeskattning av förtäckt dividend. I regeringens proposition till riksdagen (RP 26/1998 rd) bedömdes behovet av en översyn av bestämmelserna om beskattning av förtäckt dividend enligt följande:
”På grund av dubbelbeskattningen är påföljderna för förtäckt dividend ovanligt stränga och kan betraktas som sanktioner. Som sanktion är beskattningssättet problematiskt bl.a. därför att det leder till lika stränga påföljder både i ouppsåtliga och i grova fall. Stränga påföljder upplevs som ett problem i synnerhet när det är fråga om ouppsåtlig felprissättning under förhållanden där det är svårt att hitta ett tillförlitligt jämförelseobjekt för fastställande av rätt pris. I beskattningen nöjer man sig oftast med att hota med skatteförhöjning, vilket i grova fall kompletteras av det straffrättsliga påföljdssystemet. Då kan även åtgärdens klanderbarhet beaktas när påföljderna övervägs. Dessutom sker beskattningen för förtäckt dividend ofta som efterbeskattning, varvid den skattskyldige måste betala ett större belopp på grund av påföljderna för dröjsmål.”
I regeringens proposition föreslogs en övergång till enkel beskattning av förtäckt dividend. Enligt förslaget skulle detta ske så att förtäckt dividend berättigade till gottgörelse för bolagsskatt. Regleringen trädde i kraft i början av år 1999, och rättsläget var oförändrat fram till slutet av år 2004 då systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopades.
I regeringens proposition till riksdagen om en reform av företags- och kapitalbeskattningen (RP 92/2004 rd), som ledde till slopandet av systemet med gottgörelse för bolagsskatt, föreslogs att förtäckt dividend skulle beskattas som förvärvsinkomst till 100 procent från och med år 2005. Riksdagen ansåg dock (FiUB 12/2004 rd) att detta skulle ha lett till en strängare beskattning av förtäckt dividend än tidigare, vilket inte var motiverat. Därför bestämdes att förtäckt dividend var skattepliktig inkomst till 70 procent på samma sätt som öppen dividend (när öppen dividend beskattades som förvärvsinkomst). Beskattningen av förtäckt dividend förblev således oförändrad i praktiken (den motsvarade beskattningen av öppen dividend), trots att systemet med gottgörelse för bolagsskatt i dividendbeskattningen slopades.
När samfundsskattesatsen sänktes i början år 2014 höjdes samtidigt skattskyldigheten för öppen dividend från 70 till 75 procent. Samtidigt ändrades skattskyldigheten för förtäckt dividend så att den motsvarade skattskyldigheten för öppen dividend. För att beskattningen av förtäckt dividend inte skulle bli förmånligare än beskattningen av öppen dividend bestämdes att förtäckt dividend i vissa situationer var skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet då dividenden hade erhållits av ett utländskt samfund och då även öppen dividend i en motsvarande situation var skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet.
5
Remissvar
Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition lämnades av Finlands Näringsliv EK rf, Näringslivets forskningsinstitut Etla, Centralhandelskammaren, Suomen Veroasiantuntijat ry, Företagarna i Finland rf, Teknologiindustrin rf, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf, professor Timo Viherkenttä, docent Timo Torkkel samt Kristiina Äimä, Aki Kokko och Jenni Jokinen tillsammans.
Förslaget om att förlänga tillämpningstiden för lagen om höjda avskrivningar bifölls allmänt. Några remissinstanser ansåg att tillämpningsområdet dessutom borde utvidgas till omfatta begagnade maskiner och anordningar. Eftersom det endast är fråga om att tekniskt förlänga lagens tillämpningstid, föreslås ingen utvidgning av lagens tillämpningsområde i detta sammanhang trots remissvaren.
Flera remissinstanser motsatte sig en åtstramning av beskattningen av förtäckt dividend och ansåg att en strängare beskattning jämfört med öppen dividend skulle ge beskattningen en karaktär av sanktioner. En sådan beskattning ansågs eventuellt strida mot förbudet mot dubbelbestraffning. En remissinstans ansåg att vore motiverat att be om ett utlåtande av grundlagsutskottet i samband med riksdagsbehandlingen.
Bland utlåtandena förekom det också åsikter om att en höjning av beskattningsgraden för förtäckt dividend leder till strängare dröjsmålspåföljder i situationer där förtäckt dividend konstateras i efterhand i samband med skatterevisioner. Enligt ett utlåtande beskattas förtäckt dividend i dag lättare än öppen dividend eller lön i vissa situationer.
Till följd av remissvaren har motiveringen till förslaget om förtäckt dividend kompletterats.
6
Specialmotivering
6.1
Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020-2023
Det föreslås att lagens rubrik ändras, eftersom höjda avskrivningar enligt förslaget även gäller skatteåren 2024 och 2025 utöver skatteåren 2020–2023.
1 §.Tillämpningsområde. Det föreslås att lagens tillämpningsområde ändras så att den utvidgade rätten till avskrivningar gäller lös egendom som definieras närmare i 2 § och som tas i bruk under kalenderåren 2020–2025.
2 §.Höjd avskrivning på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar. Det föreslås att 1 mom. i paragrafen ändras så att höjda avskrivningar får göras för skatteåren 2020–2025.
4 §.Ikraftträdande. Det föreslås att 2 mom. i paragrafen ändras så att lagen tillämpas på beskattningen som verkställs för skatteåren 2020–2025.
6.2
Inkomstskattelagen
33 d §.Andra bestämmelser om dividendinkomst. Det föreslås att 1 mom. i paragrafen ändras så att förtäckt dividend i alla situationer är skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet.
6.3
Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
6 a §. Det föreslås att 7 mom. i paragrafen ändras så att förtäckt dividend i alla situationer är skattepliktig inkomst i sin helhet.
6.4
Inkomstskattelagen för gårdsbruk
5 §. Det föreslås att det till 1 mom. i paragrafen fogas en ny 18 punkt så att förtäckt dividend i alla situationer är skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet. Tidigare baserade sig skyldigheten att betala skatt på förtäckt dividend på 14 punkten, som allmänt föreskriver om skyldigheten att betala skatt på dividend. Eftersom det föreslås att förtäckt dividend framöver ska beskattas strängare än öppen dividend, är det motiverat att särskilt föreskriva om skyldigheten att betala skatt på förtäckt dividend.