1  Bakgrund och beredning

Bestämmelser om Rundradion Ab:s förvaltning och uppgifter finns i lagen om Rundradion Ab (1380/1993, nedan rundradiolagen). I lagens 7 § definieras Rundradion Ab:s (nedan även Rundradion) allmännyttiga verksamhet. Rundradion producerar innehållstjänster i Finland, det vill säga televisions- och radioprogramutbud och innehåll i textform i televisions- och radionäten samt på internet. 

Rundradiolagen ändrades senast 2017. Bakom ändringen låg en parlamentarisk arbetsgrupp som var verksam 2016 under ledning av Arto Satonen. I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering konstateras det i det avsnitt som gäller informationsförmedling och journalistik att regeringen stöder yttrandefriheten och en fungerande demokrati genom att stärka verksamhetsförutsättningarna för ansvarsfulla medier och deras konkurrenskraft samt lika möjligheter för medborgarna att få tillförlitlig information och skaffa sig bildning. Rundradions oberoende tryggas och dess betydande roll som ett offentligt medium som betjänar alla finländare stärks. 

Medieförbundets klagomål om statligt stöd

Medieförbundet rf (nedan Medieförbundet) lämnade den 21 juni 2017 in ett klagomål till Europeiska kommissionen om statligt stöd som betalats till Rundradion. Medieförbundet bad Europeiska kommissionen avgöra om offentliga medel får användas till att producera sådant journalistiskt innehåll i textform på webben som inte är kopplat till rundradioprogramutbud inom ramen för den allmännyttiga verksamheten. Klagomålet bestod av tre delarMedieförbundets beskrivning av klagomålet på finska: . 

Enligt klagomålet

1. ingår det journalistiska innehållet i textform på webben inte i Rundradions rundradioverksamhet, utan ska bedömas i enlighet med de regler om statligt stöd som gäller ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”, det vill säga SGEI-reglerna, 

2. är Rundradions allmännyttiga verksamhet otydligt definierad och uppfyller inte kraven i reglerna om statligt stöd, 

3. är Rundradions förvaltningsråd inte faktiskt oberoende och därmed är tillsynen över Rundradions verksamhet inte effektiv på det sätt som förutsätts i reglerna om statligt stöd. 

Enligt klagomålet har i praktiken sådan finansiering till Rundradion som gäller innehåll i textform stridit mot EU:s regler om statligt stöd, och den har inte anmälts till kommissionen. Således bör stödet till dessa delar återkrävas. 

Den behöriga myndigheten i Finland, det vill säga kommunikationsministeriet, lämnade sitt första svar på Medieförbundets klagomål och på kommissionens frågor om det den 14 november 2017. I svaret ansågs att det textinnehåll som Rundradion publicerat är en del av den allmännyttiga rundradioverksamheten och att stödet är ett anmält befintligt stöd. Dessutom ansågs det att tillsynen över Rundradion är ändamålsenlig och att Rundradions uppgift enligt lagstiftningen är tillräckligt tydlig på det sätt som avses i reglerna om statligt stöd. 

Därefter har kommissionen träffat både Medieförbundet som anfört klagomålet och de finländska myndigheterna, och ytterligare information har lämnats till kommissionen. Det första mötet mellan de finländska myndigheterna och kommissionen hölls den 18 juni 2018. Kommissionen skickade sin preliminära ståndpunkt om klagomålet den 24 maj 2019. Finlands svar på brevet lämnades den 27 september 2019. 

De finländska myndigheterna förhandlade med representanter för kommissionen i Bryssel den 29 november 2019 och presenterade sitt första förslag till en precisering av 7 § 1 mom. i rundradiolagen. Med kommissionen utväxlades våren 2020 dessutom e-postmeddelanden om förslaget i denna proposition att ändra 7 § 1 mom. i rundradiolagen. De finländska myndigheterna har fått kommissionens preliminära syn på saken, och enligt den uppfyller de föreslagna ändringarna i denna proposition de krav som ställs i reglerna om statligt stöd. Kommissionen har tills vidare behandlat Medieförbundets klagomål om stöd som beviljats Rundradion på så kallad inofficiell nivå. Regeringens mål är att behandlingen av ärendet ska hållas på en inofficiell nivå och att rundradiolagen ska ändras på det sätt som kommissionen förutsätter. 

Även sakkunniga från arbets- och näringsministeriet och utrikesministeriet har deltagit i utarbetandet av Finlands svar. 

Diskussion med riksdagsgrupperna

Beslut i ärenden som gäller Rundradions uppgifter, finansiering och tillsyn fattas parlamentariskt i enlighet med vedertagen författningsenlig praxis. Ändringar av rundradiolagen har traditionellt behandlats i parlamentariska arbetsgrupper eller så har riksdagsgrupperna sinsemellan förhandlat om dem. Kommunikationsministeriet informerade den 12 november 2019 riksdagsgruppernas ordförande om de diskussioner som förts med kommissionen om Medieförbundets klagomål och om behovet av att precisera rundradiolagen. Utifrån diskussionen mellan ordförandena för riksdagsgrupperna fick ministeriet i uppdrag att förhandla om nödvändiga lagändringar med kommissionen, dock så att det för ordförandena för riksdagsgrupperna presenteras exakta behov av lagändringar innan man vid förhandlingarna med kommissionen kommer fram till någon paragrafformulering. 

På basis av förhandlingarna utarbetades ett utkast till paragraf om ändring av 7 § 1 mom. i rundradiolagen, inklusive motiveringar, och det godkändes preliminärt av kommissionen den 16 mars 2020. Kommunikationsministeriet sände utkastet till ordförandena för riksdagsgrupperna och efter det ombads ministeriet bereda en regeringsproposition i enlighet med det preliminära förhandlingsresultatet. Därefter har ministeriet regelbundet informerat riksdagsgrupperna om alla faser i beredningen av projektet för att säkerställa att den beredda propositionen överensstämmer med det förhandlingsmandat som riksdagsgrupperna gett. Regeringens proposition har i sin slutliga form föredragits för riksdagsgruppernas ordförande den 14 december 2020. 

Remissbehandling och fortsatt beredning av propositionen

Det begärdes omfattande utlåtanden om utkastet till regeringsproposition https://www.lausuntopalvelu.fi/FI/Proposal/Participation?proposalId=6c4c60ce-951b-462a-a682-dd48601c0eb0&proposalLanguage=da4408c3-39e4-4f5a-84db-84481bafc744. En redogörelse för remissvaren finns i avsnitt 6. 

Den 7 oktober 2020 sände kommissionen en begäran om ytterligare upplysningar till de finländska myndigheterna om de synpunkter som klaganden lämnat till kommissionen. De finländska myndigheterna svarade på denna enkät och kommissionen framförde ytterligare synpunkter i ett e-postmeddelande av den 23 oktober.  

Propositionen har fortsatt att beredas utifrån erhållna utlåtanden och kommissionens iakttagelser i oktober 2020. Vid den fortsatta beredningen preciserades bestämmelserna i den föreslagna 7 § så att sådant nyhetsinnehåll i textform som Rundradion publicerar och som inte hänför sig till en publikation av Rundradions som innehåller rörlig bild eller ljud i regel ska vara kortfattat. På basis av de diskussioner som förts med kommissionen har kommunikationsministeriet strävat efter att formulera de föreslagna ändringarna så att de begränsar Rundradions publicering av innehåll i textform på det sätt som förutsätts i EU:s regler om statligt stöd. Risken med kommissionens inofficiella förfarande är att kommissionen ändå kan fortsätta att behandla ärendet och Medieförbundet kan fortsätta sitt klagomål hos kommissionen. 

2  Nuläge och bedömning av nuläget

Nationell lagstiftning

I rundradiolagen finns bestämmelser om Rundradions förvaltning, såsom om bolagets förvaltningsorgan och deras uppgifter. Rundradion har ett förvaltningsråd, en styrelse och en verkställande direktör. Bestämmelser om Rundradions uppgifter finns i lagens 7 §, enligt vilken Rundradions uppgift är att tillhandahålla ett mångsidigt och omfattande allmännyttigt televisions- och radioprogramutbud med tillhörande special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Dessa och andra allmännyttiga innehållstjänster ska tillhandahållas i allmänna kommunikationsnät både riksomfattande och på landskapsnivå. I 2 mom. föreskrivs närmare om målen och syftena med den allmännyttiga programverksamheten. 

Finansieringen av Rundradion

För finansieringen av Rundradions verksamhet finns statens televisions- och radiofond som är en statlig fond utanför statsbudgeten och som förvaltas av Transport- och kommunikationsverket. För att täcka kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten enligt 7 § i rundradiolagen får fonden medel ur ett anslag i statsbudgeten. Enligt lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) uppgick anslaget 2013 till 500 miljoner euro och 2014 till 507 948 000 euro efter indexhöjningen. Enligt lagen justeras anslaget årligen så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. I enlighet med temporära lagändringar gjordes dock ingen indexhöjning 2015, 2016, 2017 och 2018, varvid anslaget förblev på 2014 års nivå. År 2019 uppgick anslaget till 519 miljoner euro och 2020 uppgår det till 532 112 000 euro. Medel ur fonden får också användas för utbetalning av arvoden för förhandsprövning enligt 6 a § i rundradiolagen samt för förvaltning av fonden. Medel ur fonden kan även i övrigt användas för att främja televisions- och radioverksamheten. 

Statsrådet beslutar för varje kalenderår i en dispositionsplan om fördelningen av fondens medel för olika ändamål. Fondens medel, som årligen överförs från statsbudgeten till fonden, allokeras till Rundradion och antecknas i fondens dispositionsplan. Medel ur fonden betalas till Rundradion i enlighet med dispositionsplanen och bolagets finansieringsbehov. På understöd som beviljas ur statens televisions- och radiofond tillämpas bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 

Statsrådets beslut om fastställande av dispositionsplanen för statens televisions- och radiofond är offentligt tillgängliga Det senaste statsrådsbeslutet om fastställande, som fattades den 8 januari 2020, finns tillgängligt på adressen (på finska): . Statsrådets beslut grundar sig på Transport- och kommunikationsverkets förslag, som i sin tur hör Rundradion när det lägger fram förslaget. Rundradion lämnar sitt utkast till budget till verket som en del av sitt utlåtande. 

Reglerna om statligt stöd för rundradioverksamhet

Begreppet statligt stöd enligt EU:s regler om statligt stöd baserar sig på artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan EUF-fördraget): ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.” EU:s regler om statligt stöd tillämpas alltså när alla kriterier för statligt stöd uppfylls: offentliga medel kanaliseras till företag, det vill säga ekonomisk verksamhet, denna ekonomiska fördel är selektiv, åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. 

Kommissionen har utfärdat ett meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst (2009/C 257/01, nedan kommissionens meddelande). Enligt kommissionens meddelande bedöms normalt i vilken mån den statliga finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst kan tillämpas inom den gemensamma marknaden enligt artikel 106.2 i EUF-fördraget i stället för artikel 107 i EUF-fördraget. Enligt artikel 106.2 ska företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol vara underkastade reglerna i EUF-fördraget, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot unionens intresse. 

Med stöd av fast rättspraxis anges i punkt 37 i kommissionens meddelande de villkor som ett stöd från en medlemsstat måste uppfylla för att det ska uppfylla de ovan beskrivna villkoren i artikel 106.2 i EUF-fördraget. Enligt meddelandet tillämpas EUF-fördragets konkurrensregler (i detta fall förbudet mot statligt stöd) på vissa villkor inte på företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (såsom radio och tv i allmänhetens tjänst), om tillämpningen förhindrar att den särskilda uppgift som tilldelats företagen utförs av dem. Undantaget från sådana regler får inte påverka utvecklingen av handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse (proportionalitetstestet). Dessutom förutsätts det att medlemsstaten uttryckligen har anförtrott företaget i fråga att tillhandahålla den aktuella tjänsten (tilldelning). I sina svar till kommissionen i samband med behandlingen av Medieförbundets klagomål har de finländska myndigheterna ansett att villkoren i artikel 106.2 uppfylls i fråga om det stöd som beviljats Rundradion. 

Enligt kommissionens meddelande (punkt 38) ska hänsyn dessutom tas till tolkningsbestämmelserna i protokollet om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna (nedan Amsterdamprotokollet) vid bedömningen av finansieringen av radio och tv i allmänhetens tjänst. I Amsterdamprotokollet hänvisas till ”det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem [radio- och tv-organisationerna], utformats och organiserats av varje medlemsstat” (definition och tilldelning). 

I Amsterdamprotokollet från 1997 anser EU:s medlemsstater att systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna. Dessutom enades medlemsstaterna i protokollet om tolkningsbestämmelser enligt vilka bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inte ska påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering beviljas radio- och tv-organisationerna för att de ska utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst ska beaktas.  

Enligt kommissionens meddelande måste en officiell definition av uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse fastställas, till exempel genom lagstiftning, avtal eller bindande direktiv. Definitionen bör vara så exakt som möjligt. Det får inte råda några tvivel om huruvida medlemsstaten har avsett att en viss verksamhet som utförs av det public service-företag som anförtrotts uppdraget ska omfattas av uppdraget eller inte. Endast om det finns en officiell definition kan kommissionen med en tillräcklig grad av rättslig förutsebarhet bedöma om undantaget i artikel 106.2 är tillämpligt. 

När en medlemsstat fastställer uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse (allmännyttig verksamhet) är kommissionens uppgift begränsad till att kontrollera uppenbara felaktigheter. Kommissionens bedömning av om statligt stöd till public service-företag är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 106.2 i EUF-fördraget görs från fall till fall i enlighet med kommissionens beslutspraxis och kommissionens meddelande. 

Bedömning av nuläget

Kommissionen har i egenskap av EUF-fördragets väktare till uppgift att bedöma om statligt stöd till public service-företag är förenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen har exklusiv befogenhet och tolkningsbehörighet i ärenden som gäller statligt stöd inom EU. I sitt brev till de finländska myndigheterna av den 24 maj 2019 ansåg kommissionen att förenligheten av stödet till Rundradion ska bedömas i enlighet med artikel 106.2 i EUF-fördraget och med beaktande av kommissionens meddelande om radio och tv i allmänhetens tjänst. 

Kommissionen har ansett att uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse i enlighet med meddelandet om radio och tv i allmänhetens tjänst måste fastställas officiellt. Definitionen bör vara så exakt som möjligt. Det får inte råda några tvivel om huruvida medlemsstaten har avsett att en viss verksamhet som utförs av det public service-företag som anförtrotts uppdraget ska omfattas av uppdraget eller inte. Den allmännyttiga verksamheten är inte begränsad till traditionella radio- och tv-tjänster, utan det kan också omfatta nya tjänster som tillhandahålls genom andra distributionsplattformar. Enligt kommissionen är det fråga om en mer omfattande europeisk granskning av och diskussion om public service-företagens allmännyttiga uppdrag och inte bara i fråga om Rundradion i Finland. 

I 7 § 1 mom. i rundradiolagen hänvisas det till ”tillhörande special- och tilläggstjänster”. I detta avseende har kommissionen konstaterat att omfattningen av de tillhörande tjänsterna är oklar och att definitionen förefaller mycket allmän och att det inte går att tillräckligt exakt fastställa vilka tjänster som ingår i Rundradions uppdrag att verka i allmänhetens tjänst. 

Enligt kommissionens åsikt vid förhandlingarna ska det för att Rundradions uppdrag ska kunna anses godtagbart av uppdraget framgå att innehållet i textform huvudsakligen är knutet till Rundradions tjänst som innehåller rörlig bild eller ljud och som också kan tillhandahållas på nätet. Kommissionens (generaldirektoratet för konkurrens) uppfattning grundar sig på en tolkning enligt vilken journalistiskt innehåll i textform i regel inte utgör rundradioverksamhet om det inte har samband med en rörlig bild eller ljud som publiceras av ett rundradiobolag. Om tjänsten inte är rundradioverksamhet, ska det offentliga stödet då bedömas i enlighet med de allmänna reglerna om statligt stöd, det vill säga det får inte ha någon negativ inverkan på konkurrensen.  

Räckvidden för webbinnehållet i textform och Rundradions inverkan på marknaden

Enligt undersökningen Digital News Report av Reuters-institutet vid Oxford universitetet följer största delen av finländarna på veckobasis medieinnehåll i textform, såsom webbnyheter eller tryckta tidningar. Av de finländare som svarade på enkäten hade 85 procent använt webbmedier som nyhetskälla under den vecka som föregick enkäten. Av dem som svarade uppgav 66 procent att de under den vecka som föregick enkäten använt både traditionella medier (tidningar, radio, television) och webbmedier som nyhetskälla. Av de svarande uppgav 19 procent att de endast följer webbmedier och 13 procent att de endast följer traditionella medier. Av dem som följer nyhetskällor uppgav 52 procent att webbmedier är deras huvudsakliga nyhetskälla, medan nio procent ansåg att tryckta tidningar är deras huvudsakliga nyhetskälla. De huvudsakliga nyhetskällorna skiljer sig avsevärt från varandra mellan olika åldersgrupper. Till exempel uppgav 79 procent av 18–24-åringarna att webbnyheter är deras huvudsakliga nyhetskälla, medan motsvarande siffra för personer äldre än 65 år var endast 28 procent. Deras huvudsakliga nyhetskällor är tv och tryckta tidningar.Reunanen, E. (2019): Uutismedia verkossa 2019. Reuters-instituutin Digital News Report - Suomen maaraportti. Tammerfors universitet 2019. (på finska) []. 

Enligt Digital News Reports landsrapport för Finland betalar en ganska liten del av befolkningen för webbnyheter. Av de finländare som svarade på enkäten uppgav 16 procent att de betalat för webbnyheter under det år som föregick enkäten. Andelen har förblivit relativt konstant under de senaste åren, även om allt fler finländska tidningar samtidigt har tagit i bruk så kallade betalväggar. Av dem som betalat för webbnyheter har 39 procent gjort en fortlöpande prenumeration på digitala nyhetstjänster. Engångsavgifter för en enskild artikel eller publikation hade under det år som föregick enkäten betalats av 12 procent av dem som svarade. Det är vanligare att unga och höginkomsttagare betalar för webbnyheter. Reunanen (2019). 

Rundradions webbinnehåll och applikationer är en mycket viktig nyhetskälla för medborgarna. Enligt Digital News Reports landsrapport för Finland följde 22 procent av de svarande Rundradions nyheter på webben (inklusive Arenan) minst tre gånger i veckan. Enligt undersökningen hör Rundradions webbinnehåll efter kvällstidningarnas webbplatser (motsvarande andelar för Ilta-Sanomat 45 procent och Iltalehti 45 procent) till de webbmedier som når ut till flest personer i Finland. Motsvarande andel för Helsingin Sanomat är 19 procent, för MTV:s webbnyheter 12 procent, för de egna landskapstidningarnas webbplatser nio procent och för den egna lokaltidningen sju procent. I undersökningen granskades användningen av nyhetsinnehåll, men inte användningen av andra möjliga innehållstyper. 

Även resultaten från Finnish Internet Audience Measurement (FIAM), som undersöker trafik och räckvidd på finska webbplatser för medier och andra webbsidorFinnish Internet Audience Measurement. Resultat. (på finska) []. Månadsräckvidden är antalet finländska internetanvändare som besökt webbplatser och applikationer genom olika former av terminalutrustning. Vid mätningen beaktas en besökares användning av olika enheter och i siffran ingår användning av webbläsare och applikationer med datorer, smarttelefoner och pekplattor. Antalet internetanvändare i undersökningen är 4 639 000 finländare., visar att Rundradions webbtjänster är mycket populära. Under 2019 nådde Rundradions webbplats för Uutiset ja ajankohtaisetOmfattar inte Yle Arenan eller Yle Elävä arkisto, som också i genomsnitt nådde över två miljoner internetanvändare per månad 2019. i genomsnitt cirka 3 miljoner finländska internetanvändare per månad. Rundradion var efter kvällstidningarna den tredje populäraste webbplatsen av de webbplatser som var med i undersökningen. Ilta-Sanomats webbplats nådde i genomsnitt cirka 3,7 miljoner finländska internetanvändare per månad och Iltalehtis 3,6 miljoner. Av dagstidningarna var månadsräckvidden exempelvis för Helsingin Sanomat i genomsnitt 3,2 miljoner, Kauppalehti 1,8 miljoner, Aamulehti 1,4 miljoner, Kaleva 1,1 miljoner, Turun Sanomat 0,81 miljoner, Satakunnan Kansa 0,74 miljoner, Keskisuomalainen 0,73 miljoner och Maaseudun Tulevaisuus 0,70 miljoner. 

Tabell 1. Genomsnittlig månadsräckvidd för vissa webbplatser som erbjuder webbnyheter 2019. Statistikkälla: FIAM [https://fiam.fi/tulokset/]. 

Det har förts diskussioner på olika håll i Europa på grund av den stora publik som europeiska public service-företag har och särskilt om konsekvenserna av deras webbtjänster för marknaden. Det är möjligt att det nyhetsinnehåll som programföretagen erbjuder gratis och som överlappar kommersiella aktörers innehåll leder till att de kommersiella aktörernas prenumerationsavgifter samt reklam- och annonsintäkter minskar. Denna så kallade undanträngningseffekt föreligger om de som läser public service-företagens gratis nyhetsutbud inte vill följa det nyhetsutbud som finansieras med reklam- eller användaravgifter eller följer det mindre än de annars skulle följa. Med tanke på människornas begränsade tid och förmögenhet är det sannolikt att de resurser som används för de allmännyttiga medierna efter en viss punkt kommer att börja tränga ut de resurser som används för de kommersiella medierna. Det finns dock relativt få forskningsrön om förekomsten av undanträngningseffekten. 

Till exempel Sehl, Fletcher och Picard (2020) undersökte sambandet mellan de allmännyttiga mediernas och de kommersiella mediernas inkomster och räckvidd i EU-länderna och fann inget tydligt stöd för förekomsten av undanträngningseffekter. I sin landsjämförelse fann de en svag negativ koppling mellan räckvidden för de allmännyttiga mediernas webbnyheter och räckvidden för de kommersiella mediernas webbnyheter som dock inte var statistiskt signifikant. Däremot fann man ett statistiskt signifikant positivt samband mellan räckvidden för de allmännyttiga mediernas webbnyheter och de avgifter som kommersiella medier fick för webbnyheterna. Särskilt i Finland och de övriga nordiska länderna låg de kommersiella aktörernas räckvidd och de abonnemangsavgifter som de fick på en hög nivå trots den allmännyttiga verksamhetens starka roll.Sehl, A., Fletcher, R. & Picard, R. (2020): Crowding out: Is there evidence that public service media harm markets? A cross-national comparative analysis of commercial television and online news providers. European Journal of Communication. []. Motsvarande iakttagelser har tidigare gjorts av till exempel Fletcher och Nielsen (2017) i deras jämförelse av sex länder.Fletcher, R. & Nielsen, R. (2017): Paying for Online News. A comparative analysis of six countries. Digital Journalism 5(9), s. 1173–1191. []. Också i den litteraturöversikt som Reuters-institutet vid Oxford universitetet (2016) gjorde för det danska kulturministeriet drogs slutsatsen att de allmännyttiga medierna som mest har en liten negativ effekt på de kommersiella medierna. Reuters Institute for Study of Journalism (2016): Analysis of the Relation Between and Impact of Public Service Media and Private Media. []. Konsultföretaget KPMG (2015) konstaterar i sin rapport till BBC Trust, som förvaltar Public service-företaget BBC, att BBC:s utbud av nyheter på webben enligt en ekonometrisk analys inte verkar ha någon negativ inverkan på lokaltidningars upplaga eller reklamintäkter.KPMG (2015): An economic review of the extent to which the BBC crowds out private sector activity. October 2015. []. I den scenarioanalys som Oliver & Ohlbaum och Oxera Consulting (2016) gjorde för Storbritanniens kultur-, medie- och idrottsministerium uppskattades det att en minskning av BBC:s mest underhållande webbinnehåll skulle kunna öka de kommersiella medierna reklamintäkter med 0,8–2,1 procent. I utredningen granskades ett scenario där innehåll som motsvarade 13% av det totala antalet besökare på BBC:s webbplats gallras. Oliver & Ohlbaum och Oxera (2016): BBC television, radio and online services market impact. [].  

Inte heller i Finland har det hittats tydliga bevis på förekomsten av undanträngningseffekten och särskilt inte på dess storleksklass. Enligt Digital News Reports landsrapporter för Finland (2018 och 2019) betalar de som följer Rundradions webbnyheter mer sannolikt för webbnyheter än andra användargrupper.Reunanen, E. (2018): Uutismedia verkossa 2 018. Reuters Institute Digital News Report. Suomen maaraportti: Tammerfors universitet 2 018. []; Reunanen (2019). Tammerfors universitet (2017) jämförde i sin rapport till Rundradions förvaltningsråd antalet besökare hos Rundradions regionala webbnyheter med antalet besökare på landskapstidningarnas webbplatser och konstaterade att det är betydligt lägre än landskapstidningarnas besöksantal. Effekterna av Rundradions regionala nyheter kunde således inte anses vara betydande.Ala-Fossi, M., Venttola, E. & Reunanen, E. (2017): Yleisradion alueellisten verkkouutisten vaikutus sanomalehtien verkkopalveluiden markkinoihin. Tammerfors universitet 2 017. []. I utredningen jämfördes visserligen inte det antal besökare Rundradions regionala nyheter har med antalet läsare av landskapstidningarnas regionala nyheter, utan med det totala antalet besökare. De som besöker landskapstidningarnas webbsidor läser sannolikt också andra än regionala nyheter, så jämförelsen med det totala antalet besökare kan i viss mån anses vara vilseledande. Däremot uppgav fem procent av de svarande i Taloustutkimus enkät till Rundradion från 2016 att de hade sagt upp en tidningsprenumeration, eftersom de upplevde att de kunde hitta de önskade nyheterna på Rundradions webbplats. Ala-Fossi, Venttola & Reunanan (2017), s. 17 har rapporterat om resultaten av enkäten utförd av Taloustutkimus. Enligt en uppskattning som mediebyrån IUM gjorde 2016 kan den kommersiella reklamproduktionspotentialen på Yle Nyheters webbplats uppgå till 12 miljoner euro per år.Ala-Fossi, Venttola & Reunanan (2017), s. 19, har rapporterat om IUM:s bedömning. 

Den relativt ringa inverkan som de allmännyttiga mediernas webbinnehåll har på efterfrågan på kommersiella medier kan förklaras med att majoriteten följer nyhetsrapportering från flera källor. Således innebär det faktum att man följer Rundradions webbnyheter i alla fall inte i sin helhet att man slutar följa andra medier. Dessutom använder merparten av konsumenterna i allmänhet olika gratistjänster för att följa nyheterna samtidigt som de inte är villiga att betala för demSe Ala-Fossi, Venttola & Reunanan (2017), s. 17.. Rundradions innehåll utgör endast en del av utbudet av gratis innehåll, och om ett sådant innehåll inte fanns skulle många konsumenter sannolikt börja använda andra gratistjänster. Detta torde förklara att efterfrågan på de allmännyttiga mediernas webbinnehåll inte verkar ha något samband med viljan att betala för nyhetsinnehåll i kommersiella medier. 

Dessutom bör det noteras att de ovan beskrivna undersökningarna, som baserar sig på jämförelser mellan länder eller användargrupper, endast indirekt ger information om hur public service-företagens webbinnehåll påverkar efterfrågan på kommersiella medier. Även om det skulle finnas fler läsare och kunder som betalar för innehållet i kommersiella medier i länder och användargrupper där konsumtionen av innehåll som producerats av public service-företag är störst, kan man av detta inte dra någon slutsats om huruvida det innehåll som producerats av public service-företagen har minskat efterfrågan på kommersiellt innehåll eller inte. Den rikliga och samtida konsumtionen i vissa länder och användargrupper av sådant webbinnehåll som produceras av kommersiella medier och public service-företag kan till exempel förklaras med att vissa personer överlag läser mer nyheter än andra och har utrustning och förbindelser som lämpar sig för konsumtion av webbmedier. Även bland dessa personer kan den tid som använts för innehåll som erbjudits av public service-företag ha minskat den tid och de pengar som använts för innehåll i kommersiella medier, fastän de skulle ha använt mer tid och pengar till dem än jämförelsegrupperna. Exempelvis skillnader i fråga om utbildning, läskultur och socioekonomisk situation kan förklara skillnaderna mellan olika länder och användargrupper när det gäller att läsa nyheter. Det har veterligen inte gjorts några undersökningar där det har bedömts hur innehåll som tillhandahålls av public service-företag påverkar individernas konsumtionsval. 

3  Målsättning

Syftet med denna proposition är att precisera bestämmelserna om Rundradions allmännyttiga verksamhet i lagens 7 § och möjliggöra att Rundradion även i fortsättningen kan tillhandahålla innehåll i textform som en del av den allmännyttiga rundradioverksamheten. Enligt det ovan nämnda Amsterdamprotokollet har systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet av att bevara mångfalden i medierna. De föreslagna bestämmelserna om Rundradions publicering av innehåll i textform baserar sig på dessa behov och mål av allmänt intresse. Syftet med denna proposition är att ändra bestämmelserna så att de är förenliga med EU:s regler om statligt stöd. På basis av diskussionerna med kommissionen har kommunikationsministeriet strävat efter att formulera de föreslagna ändringarna så att de begränsar Rundradions publicering av innehåll i textform som en del av uppdraget att tillhandahålla allmännyttig verksamhet på det sätt som förutsätts i EU:s regler om statligt stöd. De föreslagna bestämmelserna förtydligar den nuvarande regleringen med tanke på verksamhetsmiljön för de kommersiella medierna. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Övriga genomförandealternativ

6  Remissvar

Utlåtanden om utkastet till regeringsproposition begärdes i utlåtandetjänsten, där även utlåtandena finns framlagda. Sammanlagt 85 utlåtanden lämnades in och cirka hälften av dem kom från enskilda medborgare. Nedan presenteras huvudiakttagelser om olika remissinstansers avvikande åsikter. Till exempel organisationer och företag inom mediebranschen förhöll sig reserverat till propositionen, men av olika orsaker. Utlåtandena beskrivs närmare i ett sammandrag av utlåtandena som finns tillgängligt på webbplatsen för Statsrådets projektportal. 

Justitieministeriet fäste i sitt utlåtande uppmärksamhet vid att det i propositionen inte har fastställts några exakta kriterier för tillsynen över att begränsningen av publiceringen av innehåll i textform följs. Dessutom är det problematiskt att det inte föreslås att det i lag ska föreskrivas om sådana undantag från huvudregeln som i och för sig är tydligt uppräknade, eftersom undantagen kan anses ha betydelse vid bedömningen av om regleringen innebär ett ingrepp i yttrandefriheten. Utöver justitieministeriet ansåg många remissinstanser att det bör finnas bestämmelser på paragrafnivå om de undantag som görs från den föreslagna huvudregeln och därför har undantagen i motiveringen till den föreslagna paragrafen i den fortsatta beredningen av propositionen lyfts upp till paragrafnivå. 

Justitieministeriet anser att de föreslagna ändringarna i ljuset av motiveringen till propositionen inte torde kunna anses innebära åtminstone något direkt ingrepp i Rundradions autonomi i fråga om redaktionella innehåll, varvid det enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis inte är fråga om att på förhand hindra utövandet av yttrandefriheten enligt grundlagen, även om den föreslagna regleringen åtminstone i någon mån inverkar på allmänhetens rätt att ta emot uppgifter, åsikter och andra meddelanden. Med beaktande av vad som anförts ovan anser justitieministeriet i ljuset av konsekvensbedömningarna i utkastet till proposition att regleringen i praktiken inte kommer att ha några betydande konsekvenser som begränsar innehållet i förhållande till nuläget. Till den del den föreslagna regleringen kan anses begränsa yttrandefriheten kan enligt ministeriet den strävan som ligger till grund för propositionen att bringa regleringen i överensstämmelse med EU:s regler om statligt stöd i princip anses vara en godtagbar grund för denna begränsning. 

Undervisnings- och kulturministeriet anser att de undantag från begränsningen av innehållet i textform som nämns i utkastet till proposition för tydlighetens skull bör tas in i lagen som en uttrycklig förteckning eller någon annan bestämmelse. Detta behövs för att man genom undantagen ska kunna säkerställa att Rundradion även i framtiden kan tillhandahålla bland annat jämlik nyhetsförmedling och högklassigt kultur- och undervisningsinnehåll i hela landet. Dessutom behövs reglering på lagnivå, eftersom förteckningen över undantag enligt motiveringen är uttömmande. Ministeriet anser det också viktigt att man när Rundradions verksamhet riktas efter att lagändringen trätt i kraft beaktar ändringens eventuella konsekvenser för mängden textinnehåll som avsedda för mindre publik. 

Arbets- och näringsministeriet och Konkurrens- och konsumentverket ansåg att Rundradions uppgift kan vara sådan verksamhet som bedrivs av offentliga aktörer som avses i 4 a kap. i konkurrenslagen (948/2011). Båda anser att Rundradions allmännyttiga verksamhet inte ska innefatta sådana tjänster som inte är förenade med motiveringar om allmänintresset eller med marknadsbrist. I vilket fall som helst bör undantagen från huvudregeln preciseras. Konkurrens- och konsumentverket betonade att den i förslaget angivna möjligheten för Rundradion att producera tjänsterna i fråga som skattefinansierad allmännyttig verksamhet är ägnad att leda till konkurrensneutralitetsproblem och ökade risker för den privata näringsverksamheten. 

Inrikesministeriet ser inget behov av att begränsa Rundradion Ab:s möjligheter att publicera innehåll i textform som en del av uppdraget att tillhandahålla allmännyttig verksamhet. Inrikesministeriet tar inte ställning till om definitionen av uppgiften att tillhandahålla allmännyttig verksamhet för närvarande strider mot EU:s regler om statligt stöd. Enligt inrikesministeriets uppfattning bör Rundradions roll i förmedlingen av aktuell och tillförlitlig information i rätt tid tryggas även i fortsättningen i fråga om varningsmeddelanden, samhälleliga störningar och under undantagsförhållanden för olika befolkningsgrupper, bland annat hörselskadade. Polisstyrelsen konstaterar att den föreslagna bestämmelsen enligt Polisstyrelsens uppfattning inte ändrar nuläget med tanke på myndigheternas kommunikation. Särskilt med tanke på polisverksamheten bör man dock i lagändringen beakta att ändringen inte försämrar polisens och andra myndigheters kriskommunikation. 

Transport- och kommunikationsverket anser det vara ändamålsenligt att Rundradions allmännyttiga verksamhet har fastställts i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. Transport- och kommunikationsverket anser det vara viktigt att säkerställa tillgängligheten till Rundradions innehåll och att inte försämra hörsel- och synskadades lika möjligheter att inhämta och ta emot information. 

Helsingfors och Tammerfors universitet motsätter sig propositionsutkastet i sitt gemensamma utlåtande och föreslår att Rundradions journalistiska webbinnehåll i textform definieras som en betydande ny tjänst för Rundradion, att 7 § i rundradiolagen kompletteras med detta tillägg och att ärendet i enlighet med 6 a § i rundradiolagen blir föremål för en förhandsprövning i samband med vilken det görs en oberoende bedömning av den nya tjänstens konsekvenser för marknaden. 

I anknytning till detta fäster universiteten särskild uppmärksamhet vid följande sex kritiska aspekter i propositionsutkastet: 1) Det är problematiskt att motiveringen till utkastet till proposition är hemlig, 2) den föreslagna ändringen försämrar medborgarnas tillgång till information, 3) EU-medlemsstaterna har beslutanderätt i fråga om uppgifterna inom den offentliga rundradioverksamheten, 4) indelningen i textinnehåll och audiovisuellt innehåll är tekniskt föråldrad, 5) till definitionen av Rundradions allmännyttiga verksamhet i 7 § i rundradiolagen bör fogas produktion och utbud av journalistiskt innehåll i textform och 6) ändringen av Rundradions allmännyttiga verksamhet ska föras till förhandsprövning enligt 6 a § i rundradiolagen. 

Universiteten konstaterar slutligen att propositionen kan öka ojämlikheten mellan medborgarna i förhållande till den fria tillgången till kommunikation och information och stå i strid med den yttrandefrihet som tryggas i grundlagen. På grund av sakens principiella betydelse bör den enligt universiteten bli föremål för en mer omfattande offentlig debatt. 

Projektet CorDi, som är ett gemensamt forskningskonsortium för Helsingfors universitet och Tammerfors universitet, lyfte i sitt utlåtande fram samma synpunkter som universiteten. Dessutom framhöll CorDi-projektet att lagförslaget lämnar mycket rum för tolkning, har oklara konsekvenser, är svårt att övervaka och att motiveringen är svag. Enligt projektet finns det inga klara forskningsbaserade bevis för att Rundradions avgiftsfria webbinnehåll medför olägenheter för kommersiella medier, och det konstateras inte heller i propositionen att den har sannolika stora direkta konsekvenser för kommersiella medier. Enligt CorDi-projektet ska således journalistiskt webbinnehåll i textform läggas till Rundradions lagstadgade uppgift och ärendet föras till förhandsprövning enligt rundradiolagen. 

Synpunkter från organisationer och företag inom mediebranschen

Medieförbundet krävde strängare begränsningar än de föreslagna i fråga om Rundradions publikationer av webbinnehåll i textform. Alma Media Abp, Kaleva Media, KSF Media samt Sanoma Media Finland Oyj och Keskisuomalainen Oyj stöder Medieförbundetsutlåtande. Medieförbundet ansåg att det är nödvändigt att ändra rundradiolagen för att verksamhetsbetingelserna för inhemska privata medier ska kunna tryggas på ett hållbart sätt. Den gällande lagen har tillåtit Rundradion att publicera sådant webbinnehåll som inte har samband med Rundradions rundradioprogramutbud.  

I bolagets publikationsproduktion i textform är det i praktiken fråga om en webbtidning som stöds med offentliga medel. Med beaktande av det övriga webbinnehåll i textform som finns tillgängligt i Finland strider det webbinnehåll som erbjuds med offentliga medel mot EU:s regler om statligt stöd och kommissionens preliminära bedömning av ärendet visar att Medieförbundets klagomål var motiverat. Propositionsutkastet förutsätter fortsatt bearbetning för att bestämmelserna om Rundradion ska vara förenliga med EU:s regler om statligt stöd. Förslaget om att Rundradions innehåll i textform ska ha samband med bolagets audiovisuella publikation går i rätt riktning med tanke på EU:s regler om statligt stöd. Området för publikationsverksamheten i fråga om tillåtet innehåll i textform bör dock förtydligas ytterligare så att den är småskalig och till sin omfattning begränsad i förhållande till Rundradions audiovisuella publikationsverksamhet och koncentrerar sig på att referera audiovisuellt programutbud. Den föreslagna vaga formuleringen kan leda till att Rundradions publikationsverksamhet i textform utvidgas ytterligare. 

Medieförbundet anser att de föreslagna undantagen i första hand bör slopas helt och hållet, eftersom de inte hänför sig till Rundradions rundradioverksamhet och dessutom gäller största delen av dem sådana områden där pressen redan tillhandahåller ett täckande innehåll. Största delen av undantagen uppfyller inte heller villkoren i EU:s regler om statligt stöd och arbets- och näringsministeriets enhet för statligt stöd bör bedöma om de är godtagbara. Eventuella undantag till exempel i fråga om myndighetsmeddelanden i textform, försörjningsberedskapsförmåga eller nyhetsinnehåll på samiska eller romani bör definieras i detalj och noggrant avgränsat i den egentliga lagtexten. 

Enligt Medieförbundet bör propositionen också innehålla ett förslag om att tillsynen över Rundradions allmännyttiga verksamhet ska överföras till Konkurrens- och konsumentverket, eftersom Rundradions förvaltningsråd inte är ett sådant organ oberoende av Rundradions ledning som Europeiska kommissionen förutsätter. Rundradions tillhandahållande av televisions- och radioprogramutbud samt användningen av Rundradions finansiering ska vara ansvarsfullt och skäligt med tanke på det inhemska innehållsutbudet som helhet, och det får inte snedvrida konkurrensen i strid med det allmänna intresset.  

Medieförbundet påpekar att de privata mediebolagens intäktslogik i allt högre grad har förskjutits till avgiftsbelagda webbtjänster, där Rundradion med betydande offentlig finansiering tillhandahåller ett obegränsat webbinnehåll. Dessutom ökar plattformarna för sociala medier sin andel av reklammarknaden, vilket innebär att finansieringsmodellen för tidningar i allt högre grad övergår till konsumentfinansiering. Det omfattande webbinnehåll i textform som Rundradion tillhandahåller gratis försämrar väsentligt tidningarnas förutsättningar att utveckla hållbara affärsmodeller på nätet. Med tanke på ett mångstämmigt och oberoende innehållsutbud är det ytterst viktigt att Rundradions verksamhet inte snedvrider konkurrensen i strid med det allmänna intresset och inte åsidosätter det privata utbudet. Medieförbundet hänvisar också till den nordiska och mellaneuropeiska referensramen för rundradioreglering, där man aktivt har begränsat rundradiobolagens utvidgning till att omfatta webbpublikationer i textform. 

Keskisuomalainen Oyj uppmärksammar ytterligare särskilt tre punkter. 1) En lagändring som definierar Rundradions webbmaterial behövs, eftersom Rundradion gör mycket webbtidningsinnehåll i enbart textform och strävar efter att få tv-tittare och radiolyssnare att läsa webbtidningar. 2) Rundradion försämrar med ett stort textbaserat webbtidningsinnehåll tidnings-, stads- och lokaltidningarnas förutsättningar att göra en lyckad förändring i affärsverksamheten från papperstidningar till webbtidningar och digitala tidningar. 3) De undantag från publiceringen av textinnehåll som ingår i motiveringen till lagförslaget är för omfattande.  

Enligt Keskisuomalainen Oyj är syftet med och formuleringen av tillägget till 7 § till rundradiolagen i propositionsutkastet motiverade, men de föreslagna undantagen strider delvis mot paragrafens text. Enligt Keskisuomalainen bör innehåll i textform som publiceras i samarbete med Finlands Notisbyrå inte tillåtas, eftersom kommersiella medier publicerar samma nyheter. När det gäller nyhetssituationer med ett snabbt förlopp bör det vara tillåtet att publicera innehåll i textform endast i det akuta inledande skedet, och det bör inte finnas någon möjlighet till undantag för lokala, regionala eller landskapsvisa nyheter. Dessutom bör kulturrelaterade textinnehåll inte tillåtas, eftersom det finns ett stort utbud av dem. Enligt Keskisuomalainen ska åtminstone de ovan nämnda undantagen strykas i propositionen.  

Sanoma Media Finland Oy (nedan Sanoma Media) anser det nödvändigt att det till rundradiolagen fogas ett villkor som EU-rätten förutsätter, enligt vilket skötseln av en allmännyttig verksamhet inte får snedvrida konkurrensen i strid med det allmänna intresset. Dessutom bör följande stycke läggas till i motiveringstexten: ”Målet för allmännyttig rundradioverksamhet bör vara att skilja sig från annat innehållsutbud som medborgarna har tillgång till. Audiovisuella innehållstjänster och radioprogramutbud ska främja pluralism i kommunikationen, vara högkvalitativa och journalistiskt oberoende.”  

Sanoma Media anför att med beaktande av den sakkunskap och det oberoende som den konkurrensrättsliga regleringen förutsätter ska tillsynen över Rundradion utövas av Konkurrens- och konsumentverket och att verkets kompetens ska stärkas särskilt genom kännedom om mediemarknaden. Sanoma Media fäster också uppmärksamhet vid att Rundradions förvaltningsråd inte är ett sådant oberoende och effektivt tillsynsorgan som EU-regleringen förutsätter och att man inte kan anföra besvär över Rundradions verksamhet eller tillsyn hos andra instanser i Finland. Enligt Sanoma Media bör dessa omständigheter rättas till i samband med lagreformen. 

Kommunikationsministeriet konstaterar i fråga om Medieförbundets och Sanoma Medias krav att tillsynen över Rundradion ska överföras från bolagets förvaltningsråd till Konkurrens- och konsumentverket att den nuvarande tillsynen inte kan anses strida mot EU:s regler om statligt stöd. Den föreslagna 7 § har i den fortsatta beredningen ändrats så att undantagen från bestämmelsen har preciserats. 

KSF Media, Förlags Ab Sydvästkusten och HSS Media Ab konstaterar i sina utlåtanden att propositionen är ett steg i rätt riktning, men kräver att den rätt till produktion av svenskspråkigt textinnehåll som föreslås för Rundradion stryks i de föreslagna undantagen, eftersom den strider mot EU:s lagstiftning. Remissinstanserna konstaterar att i motsats till vad som konstateras i propositionen är antalet svenskspråkiga nyhetstjänster minst på samma nivå som utbudet på finska och att det finns svenskspråkiga aktörer inom den privata sektorn (sammanlagt 12 i Finland) på alla områden där Svenska Yle är verksamt. KSF Media tillägger också att Svenska Yle svarar för 60–70% av den svenskspråkiga mediemarknaden i Finland, medan finska Yle endast svarar för ca 25 % av den finskspråkiga mediemarknaden, vilket försvårar den privata sektorns verksamhet på den svenskspråkiga mediemarknaden. 

Kommunikationsministeriet konstaterar att undantaget i fråga om det svenskspråkiga regionala nyhetsinnehåll i textform som Rundradion publicerar har strukits vid den fortsatta beredningen av regeringens proposition. 

Maaseudun Tulevaisuus konstaterar att Rundradions omfattande webbutbud försämrar verksamhetsförutsättningarna för andra medier. Det är motiverat att ingripa i detta för att stärka grunden för de finländska pluralistiska medierna, den breda samhälleliga debatten och demokratin. Enligt Maaseudun Tulevaisuus bör Rundradion förhålla sig mer återhållsamt till innehållsproduktion i textform och fokusera på tv- och radioproduktion och anknytande innehåll. Dessutom bör Rundradion kunna publicera korta innehåll om nyhetssituationer som håller på att utvecklas och för vilka det inte genast ens går att få bild eller ljud. Publicering av textmaterial för nätet så att video- eller ljudinnehåll fogas till det är dock enligt Maaseudun Tulevaisuus inte önskvärt med tanke andra medier. 

Enligt MTV Oy äventyrar den föreslagna ändringen mångfalden inom medierna. MTV konstaterar att propositionens konsekvenser för konkurrensfältet för inhemsk rörlig bild, där endast Rundradion och MTV är verksamma, inte alls har beaktats i propositionsutkastet. MTV vädjar till ministeriet att förslaget ska beredas på nytt så att dess konsekvenser för detta konkurrensfält bedöms och aktörerna i branschen hörs på förhand. Enligt MTV skulle propositionen snedvrida konkurrensen, äventyra mångfalden inom medierna och ytterligare kringskära MTV:s verksamhetsfält. Till skillnad från de övriga nordiska länderna har man i Finland inte tydligt krävt att Rundradion ska beakta den kommersiella marknaden i sin verksamhet, och Finland har inte någon stödform för journalistik jämförbar med de övriga nordiska länderna. 

MTV konstaterar att bolaget har en viktig roll som förmedlare av nyheter via både tv och internet och tillhandahåller bland annat en digital nyhetskanal dygnet runt och garanterar de finländska mediernas mångfald och tillförlitlighet. Lagförslaget skulle förplikta Rundradion att konkurrera mot en annan privat aktör som stöds av staten, det vill säga mot MTV, eftersom det förutsätter att Rundradion satsar särskilt på produktion av innehållet i digital rörlig bild. Således anser MTV att lagförslaget skulle snedvrida konkurrensen i fråga om rörliga bilder och digitala tjänster, strida mot EU:s regler om statligt stöd och minska mediernas mångfald, eftersom det skulle försämra privata aktörers möjligheter att tillhandahålla tjänster för rörlig bild i ett utmanande marknadsläge. 

I fråga om MTV:s utlåtande konstaterar kommunikationsministeriet att Amsterdamprotokollet och EU:s regler om statligt stöd tillåter medlemsstaterna att stödja rundradioverksamhet och därtill hörande tjänster för rörlig bild. 

Utöver Medieförbundet förhöll sig andra organisationer inom mediebranschen reserverat till den föreslagna ändringen av rundradiolagen, men av varierande orsaker. Bland annat Suomen Journalistiliitto-Finland Journalistförbund ry och Kansan radioliitto-Folkets radioförbund ry motsatte sig propositionen samt Föreningen för undersökande journalistik rf och Ylen ohjelmatyöntekijät-Rundradions programarbetare ry förhöll sig reserverat. Om den föreslagna lagändringen genomförs, föreslår Opinionsnämnden för massmedier att konsekvenserna av lagändringen följs upp och att man vid behov vidtar åtgärder för att förbättra den försämrade tillgången till information. 

Rundradion anser i sitt utlåtande att det är viktigt att de undantag som ingår i propositionsutkastet träder i kraft som sådana för att Rundradion ska kunna tillhandahålla allmännyttig verksamhet på ett jämlikt och mångsidigt sätt. Innehåll i textform är viktiga publikationsmetoder för Rundradion, eftersom den regionala jämlikheten och försörjningsberedskapen annars skulle äventyras och Rundradion inte skulle kunna erbjuda sina tjänster till vissa grupper med särskilda behov eller personer med svaga språkkunskaper. Det innehåll i textform som Rundradion publicerar säkerställer förverkligandet av yttrandefriheten och medietjänsternas mångfald, och att begränsa publikationssätten skulle till exempel hindra tillhandahållandet av undersökande journalistik. Rundradion konstaterar att förvaltningsrådet har de rutiner som behövs för att på det sätt som föreslås kunna övervaka Rundradions verksamhet och publikationer i textform som en del av Rundradions publikationsverksamhet. 

Utlåtanden från andra organisationer

Finska Hörselförbundet rf, Synskadades förbund rf, Handikappforum, SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf och Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf är kritiska till lagutkastet och hänvisar bland annat till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 26–27/2017), där Finland som medlemsstat har förbundit sig att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva sin yttrandefrihet på lika villkor som andra och där det åläggs att planera tjänster och program så att de är så lättillgängliga som möjligt även för grupper med särskilda behov. Finska Hörselförbundet kräver att man vid den fortsatta beredningen i detalj utreder lagändringens konsekvenser för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna för hörselskadade. Hörselförbundet rf anser att den ändring av paragrafen som föreslås i rundradiolagen hotar hörselskadades möjligheter att få information och möjligheten att få tillgång till material i tillgängligt format. Webbinnehåll i textform är för hörselskadade ett nödvändigt sätt att via tv få information som producerats i form av bild och ljud i avsaknad av textning och som säkerställer tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. 

Rundradions webbinnehåll i textform är viktigt för grupper med särskilda behov och att ersätta dem med audiovisuellt innehåll skulle försämra tillgången till information och därigenom jämlikheten för grupper med särskilda behov, bland annat synskadade och hörselskadade, samt bland annat möjligheterna att delta i samhällsdebatten. Genom avgiftsfri journalistik garanteras dessutom att informationsförmedlingen är tillgänglig på det sätt som förutsätts i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa aspekter bör beaktas i den fortsatta beredningen och man bör säkerställa att grupper med särskilda behov har möjlighet att på ett mångsidigt sätt få webbinnehåll i textform också i framtiden. 

Kommunikationsministeriet konstaterar att enligt ändringen av 7 § i den föreslagna lagen har Rundradion fortfarande rätt att publicera innehåll i textform, men innehållet ska i regel anknyta till en publikation av Rundradion som innehåller rörlig bild eller ljud. Finska Hörselförbundet kräver att man vid den fortsatta beredningen i detalj utreder lagändringens konsekvenser för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna för hörselskadade. Finland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, enligt vilken Finland har till uppgift att säkerställa att personer med funktionsnedsättning, såsom hörselskadade, får information på lika villkor som andra. Ministeriet konstaterar att en granskning av frågan har fogats till 9 kap. i den fortsatta beredningen.  

I utlåtandena från andra organisationer än organisationerna inom mediebranschen var åsikterna delade. De fäste varierande uppmärksamhet vid detaljerna i den föreslagna regleringen, till exempel Rundradions betydelse som rapportör vid idrottsevenemang i svenskspråkiga områden (Finlands Svenska Idrott) samt behovet av att inkludera även nyhetsjournalistik av stor samhällelig betydelse i de föreslagna undantagen (Oikeuspoliittinen yhdistys-Rättspolitiska föreningen Demla ry och Marketing Finland). 

Respons från enskilda personer

Enskilda personer motsätter sig i regel propositionen. För en betydande del av de enskilda personer som gett utlåtande är Rundradion en tillförlitlig informations- och bildningsförmedlare som betraktas som en allmännyttig verksamhet som är oberoende av marknadskrafterna. Särskild uppmärksamhet fästes vid Rundradions ställning som en betydande flerkanalsaktör inom det finländska mediefältet som man litar på som opartiska och objektiva medier. Rundradion konstateras spela en viktig roll för demokratin och rättsstaten, eftersom bolaget sprider information om samhällsfrågor till alla medborgare oavsett inkomstnivå. Det konstateras också att Rundradion avvärjer desinformation och upprätthåller nationell informationsförmedling som är viktig med tanke på försörjningsberedskapen och krissituationer. Dessutom framhålls att Rundradions ställning är tryggad också mot utländskt ägande. I ljuset av ovan nämnda omständigheter understöder många enskilda personer Rundradions möjligheter att producera publikationer i textform i webbmiljö och konstaterar att de tjänster som Rundradion tillhandahåller är offentliga tjänster som är viktiga med tanke på den samhälleliga jämlikheten och demokratin. 

7  Specialmotivering

7 §. Allmännyttig verksamhet. Det föreslås att 7 § 1 mom. ändras så att det innehåll som Rundradion tillhandahåller i textform nämns separat i paragrafen. Det är till exempel det nyhetsinnehåll i textform som bolaget för närvarande tillhandahåller på sin webbplats. Innehåll i textform ska även fortsättningsvis höra till bolagets allmännyttiga verksamhet, men tillhandahållandet av det begränsas för det första så att tyngdpunkten i bolagets innehållstjänster ska ligga på publikationer som innehåller rörlig bild eller ljud, det vill säga audiovisuellt innehåll eller radioprogram. Begränsningen förutsätter att Rundradions publikationsverksamhet i fråga om innehåll i textform är snävare i förhållande till Rundradions publikationsverksamhet som innehåller rörlig bild eller ljud. Denna begränsning av publiceringen av innehåll i textform bedöms i förhållande till Rundradions publikationsverksamhet som helhet under en viss tidsperiod. 

För det andra ska Rundradions möjlighet att publicera innehåll i textform begränsas så att detta bortsett från de undantag som räknas upp i 3 mom. hänför sig till bolagets publikationer som innehåller rörlig bild eller ljud. Med andra ord ska det innehåll i textform som bolaget publicerar hänföra sig till bolagets audiovisuella tv- eller radioprogramutbud som sänts som en linjär sändning eller till något annat ljud- eller videoinnehåll som har funnits fritt tillgänglig i det allmänna kommunikationsnätet, till exempel på Yle Arenan eller på motsvarande sätt. Syftet med begränsningen är inte att i samband med televisionsprogramutbudet ingripa i Rundradions text-TV som sänds som sidotjänst i linjär television. Enligt 6 § i rundradiolagen ska förvaltningsrådet se till och övervaka att uppgifter som hör till den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte blir fullgjorda. Innehållet i textform ska hänföra sig till en publikation av bolaget som innehåller rörliga bild eller ljud, med undantag för de innehåll i textform som räknas upp i 3 mom. 

I det föreslagna nya 3 mom. räknas upp de situationer där Rundradion med avvikelse från 1 mom. kan tillhandahålla innehåll i textform utan att det ska ha samband med en publikation av bolaget som innehåller rörlig bild eller ljud. Den föreslagna bestämmelsen begränsar inte i framtiden Rundradions förvaltningsråds behörighet enligt 6 § och 6 a § att bedöma nya tjänster i förfarandet för förhandsprövning. Nya tjänster ska dock vara förenliga med den föreslagna 7 §. 

Undantaget i första strecksatsen omfattar korta nyhetsinnehåll i textform som Rundradion publicerar på basis av samarbete med Finska Notisbyrån (FNB) eller en motsvarande finländsk nationell nyhetsbyrå. Samarbetet är förenligt med det allmänna intresset och förverkligar Rundradions uppgift enligt 7 a § att trygga högklassig journalistik och mångfald inom medierna. Ett kort nyhetsinnehåll innebär att Rundradion inte kan publicera FNB:s nyheter i sin helhet. Enligt den andra strecksatsen ska korta nyhetsinnehåll i samband med snabba nyhetshändelser och nyhetssituationer med snabbt förlopp omfattas av undantaget. Korta nyheter i textform är av allmänt intresse och kan vara nödvändiga för att information om viktiga nyhetstilldragelser med snabbt förlopp snabbt ska kunna förmedlas. Det här kan vara mycket viktigt för till exempel människors välmående. Ofta behandlas sådana nyheter omedelbart eller senare även i form av ljud eller rörlig bild. Det är inte alltid klart på förhand att en nyhet i ett senare skede kommer att bli en ljud- eller videonyhet (till exempel om en olycka sker nattetid). Dessa nyhetsinnehåll kan också basera sig på nyhetsinnehåll som publicerats av FNB. 

Enligt den tredje strecksatsen ska undantaget omfatta myndighetsmeddelanden i textform som Rundradion förmedlar i enlighet med 7 § 2 mom. 7 punkten i rundradiolagen. 

Undantaget omfattar dessutom innehåll i textform som behöver publiceras när Rundradion i enlighet med 7 § 2 mom. 7 punkten i lagen förbereder sig att sköta verksamheten under undantagsförhållanden. Under undantagsförhållanden kan stockningar eller andra störningar i datakommunikationsnäten hindra att sedvanliga nyheter som baserar sig på rörlig bild och ljud tillhandahålls allmänheten, varvid nyhetsförmedlingen blir textbaserad. Beredskap för undantagsförhållanden förutsätter att Rundradion upprätthåller de tekniska systemens och personalens beredskap för nyhetsförmedling i textform under undantagsförhållanden. För att upprätthålla kompetensen hos personalen inom nyhetsverksamheten och den regionala försörjningsberedskapen kan bolaget också under normala förhållanden publicera sådant textinnehåll som är nödvändigt för att det ska kunna fullgöra sin beredskapsuppgift. 

Det fjärde undantaget omfattar nationellt och regionalt nyhetsinnehåll i textform på samiska och romani samt på landets övriga minoritetsspråk. Rundradion skulle kunna tillhandahålla denna nyhetstjänst i textform, eftersom det inte finns något kommersiellt utbud på den eller det är litet. Ett femte undantag från den huvudregel som nämns i 1 mom. är kulturrelaterat innehåll i textform. Möjligheten att tillhandahålla kulturrelaterat innehåll endast i textform är viktig med tanke på Rundradions kulturuppgifter och med tanke på det allmänna intresset i samband med denna uppgift. Enligt 7 § 2 mom. 2 punkten ska Rundradions allmännyttiga verksamhet särskilt producera, skapa, utveckla och bevara inhemsk kultur, konst och stimulerande underhållning. Enligt 2 mom. 5 punkten ska Rundradions allmännyttiga verksamhet dessutom stödja bevarandet av det finländska kulturarvet och enligt 6 punkten främja interaktionen mellan kulturer. Det finns inte alltid tillgång till ljud- eller videoinnehåll om kulturevenemang, men trots det kan rapporteringen om dem vara av betydelse med tanke på Rundradions allmännyttiga uppdrag och vara av allmänt intresse. 

Enligt den sjätte strecksatsen krävs det inte att innehåll i textform som hänför sig till inlärning har en koppling till en publikation av Rundradion som innehåller rörlig bild eller ljud. Enligt gällande 2 mom. 3 punkten har Rundradion till uppgift att erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling. Därför är det viktigt att Rundradion fortfarande kan tillhandahålla textbaserat innehåll i anknytning till lärande och undervisning utan att det hänför till bolagets publikationer som innehåller rörlig bild eller ljud. Således kan Rundradion fortsätta på samma sätt som förr gällande till exempel samarbetet med undervisningsmyndigheterna i publiceringen av Yle Abitreenit och Svenska Yles motsvarigheter Vetamix och Abimix. Avsikten är att Rundradion även i fortsättningen ska kunna publicera sådana läromedel på webben som inte påverkar marknaden för kommersiella läromedel. 

Det bör noteras att innehåll i textform som avses i 3 mom. 1, 2, 3, 5 och 6 punkten också kan vara svenskspråkigt och vid behov också på andra språk. Det här är fallet exempelvis med myndighetsmeddelanden. 

Förteckningen över de undantag som räknas upp i det föreslagna 3 mom. är uttömmande och undantagen ska tolkas restriktivt. På basis av de diskussioner som förts med Europeiska kommissionen inom ramen för det inofficiella förfarandet i ärendet om statligt stöd anser kommunikationsministeriet att de föreslagna ändringarna begränsar Rundradions publicering av innehåll i textform på det sätt som förutsätts i EU:s regler om statligt stöd. 

8  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

9  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Yttrandefrihet

I denna proposition föreslås det att rundradiolagen ändras. I Finland har den etablerade synen varit att det viktigaste målet för den allmännyttiga rundradioverksamheten är att trygga individens yttrandefrihet enligt 12 § i grundlagen. Enligt 12 § 1 mom. i grundlagen har var och en yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om yttrandefrihet ingår också i flera internationella avtal som är förpliktande för Finland. 

Det centrala syftet med yttrandefriheten är att skapa förutsättningar för att människor ska kunna delta i politisk och samhällelig verksamhet samt möjliggöra en demokratisk kontroll av den offentliga maktutövningen och en öppen allmän debatt som är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Rätten att inhämta och ta emot information har blivit en allt viktigare del av yttrandefriheten. En förutsättning för det här är att informationen är tillgänglig och att den presenteras i en begriplig form. I 22 § i grundlagen föreskrivs det om det allmännas skyldighet att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. I fråga om yttrandefriheten innebär detta i synnerhet att det allmänna ska skapa en sådan verksamhetsmiljö som stöder individens möjligheter att framföra och ta emot olika slag av information. I synnerhet i fråga om rundradioverksamhet har de specialvillkor som det allmänna ställer på rundradioverksamhet en central roll. Dessutom ska Finland också följa EU:s bestämmelser om statligt stöd vid beviljande av offentligt stöd till Rundradion och vid fastställande av vad som ska ingå i Rundradions allmännyttiga verksamhet. 

Det förslag till precisering av den allmännyttiga verksamheten och begränsning av Rundradions publicering av innehåll i textform som finns i denna proposition utgör inte något hinder för att de mål för yttrandefriheten som avses ovan ska uppnås i Rundradion Ab:s programverksamhet. Förslaget innebär inget ingrepp i Rundradions autonomi i fråga om redaktionellt innehåll och motsvarar till övriga delar de gällande bestämmelserna om Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet i 7 § i den gällande lagen. De föreslagna bestämmelserna är inte problematiska med tanke på yttrandefriheten i grundlagen, eftersom de inte inverkar på de grundläggande utgångspunkterna för den gällande rundradiolagen och inte heller ändrar det som i 7 § anges om innehållet i Rundradions allmännyttiga verksamhet eller i betydande grad ändrar dess omfattning. 

Jämlikhet och tryggande av de grundläggande fri- och rättigheterna

Vid sidan av Europeiska människorättskonventionen (FördrS 63/1999) betonas i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning jämlikhet och icke-diskriminering (artikel 5) samt yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information (artikel 21). 

Enligt artikel 21 i FN:s konvention ska konventionsstaterna vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på lika villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 i konventionen, däribland genom att 1) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionshinder; b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt; c) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service i tillgängliga och användbara format för personer med funktionsnedsättning; d) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom internet, att göra sina tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning; samt e) erkänna och främja användning av teckenspråk.  

Enligt artikel 30 i FN-konventionen erkänner konventionsstaterna rätten för personer med funktionsnedsättning att på samma villkor som andra delta i kulturlivet och ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning bland annat bereds tillgång till tv-program, film, teater och annan kulturell verksamhet i tillgänglig form. 

Syftet med lagförslaget är att ändra definitionen av Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet så att den är förenlig med EU:s regler om statligt stöd. De föreslagna bestämmelserna begränsar mängden innehåll i textform som Rundradion publicerar så att detta i regel ska hänföra sig till bolagets publikationer som innehåller rörlig bild eller ljud. Den föreslagna regleringen minskar i någon mån mängden innehåll i textform som Rundradion publicerar, men Rundradion ska fortfarande ha möjlighet att publicera innehåll i textform på sin webbplats, om det är förenligt med den föreslagna regleringen. Om Rundradion minskar mängden innehåll och journalistik i textform på sin webbplats, inverkar det på det innehåll som alla medborgare tar emot, men i synnerhet till exempel på hörselskadade medborgare. Den föreslagna regleringen inverkar dock inte på ett avgörande sätt på mängden innehåll i textform som Rundradion publicerar, eftersom största delen av det innehåll som bolaget för närvarande publicerar hänför sig till en publikation av bolaget som innehåller rörlig bild eller ljud eller omfattas av de undantag som föreslås i 7 § 3 mom. Till den del den föreslagna regleringen kan anses begränsa yttrandefriheten för personer med funktionsnedsättning kan enligt ministeriet den strävan som ligger till grund för propositionen, att bringa regleringen i överensstämmelse med EU:s regler om statligt stöd, anses vara en godtagbar grund för denna begränsning.