1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

Lagens syfte och definitioner 

Den gällande idrottslagen (390/2015) trädde i kraft den 1 maj 2015. Lagen innehåller bestämmelser om statens och kommunernas uppgifter i syfte att främja idrottsverksamheten, statens idrottsråd, regionala idrottsråd, statsandel till kommunens idrottsverksamhet, finansiering av regionförvaltningens idrottsverksamhet samt om statsunderstöd till organisationer som främjar idrott, statsunderstöd för idrottsanläggningar samt statsunderstöd för andra ändamål som främjar idrott och om de allmänna grunderna för dem. 

Enligt 2 § i idrottslagen syftar lagen till att främja olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, befolkningens välbefinnande och hälsa, upprätthållande och förbättrande av den fysiska funktionsförmågan, barns och ungas uppväxt och utveckling, medborgarverksamhet inom idrotten, medräknat föreningsverksamhet, elitidrott, ärlighet och etiska principer inom idrott och elitidrott samt minskande av ojämlikhet inom motion och idrott. Dessa syften ska uppnås med utgångspunkt i jämlikhet, likvärdighet, gemenskap, kulturell mångfald, sunda levnadsvanor och respekt för miljön samt en hållbar utveckling. 

Enligt 3 § i idrottslagen avses med idrott all motions- och idrottsverksamhet som idkas på eget initiativ eller organiserat, med undantag för elitidrott, med elitidrott nationellt betydande och på internationell framgång inriktad, målinriktad idrottsverksamhet, samt, med motion som främjar hälsa och välbefinnande all fysisk aktivitet under olika skeden av livet i syfte att upprätthålla och förbättra hälsan och funktionsförmågan. 

När det gäller lagens syften finns det behov av att göra några ändringar så att vissa begrepp i lagen preciseras och förtydligas så att de bättre motsvarar de begrepp som för närvarande är i bruk. Därtill blir främjande av hållbar utveckling inom motionen, idrotten och elitidrotten ett aktivt syfte på ett sätt som motsvarar den aktuella idrotts- och samhällspolitiken, i stället för att utgöra en utgångspunkt för att uppnå övriga syften. 

Statens idrottsråd 

Enligt 6 § i idrottslagen (390/2015) är statens idrottsråd, som tillsätts av statsrådet för riksdagens mandatperiod, sakkunnigorgan för undervisnings- och kulturministeriet. Rådet har till uppgift att behandla ärenden som är av omfattande och principiell betydelse för idrotten, särskilt att utvärdera effekten av statsförvaltningens åtgärder på idrottens område, ta initiativ och göra framställningar för utvecklande av idrotten samt ge utlåtanden om användningen av idrottsanslagen inom sitt verksamhetsområde. Rådet har sektioner för beredning av ärenden. 

Statens idrottsråds roll som remissinstans är för närvarande mer omfattande än den är enligt formuleringen i lagen. Rådet ger utlåtanden om användningen av idrottsanslagen, men också i strategiskt betydelsefulla frågor som gäller idrott och motion, såsom olika ministeriers centrala åtgärder som gäller fysisk aktivitet och motion och som är viktiga med tanke på idrott och motion. Därmed är rådets roll som remissinstans enligt den gällande bestämmelsen snävt hållen i relation till de uppgifter som anges i förordningen. 

Statsbidragsmyndighet 

Enligt 15 § i idrottslagen är undervisnings- och kulturministeriet statsbidragsmyndighet i fråga om de understöd som avses i 8—14 §. Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i fråga om andra anläggningsprojekt än sådana som medför betydande kostnader samt i fråga om beviljande av anslag enligt 9 § som regionförvaltningsverket blivit anvisat. Närmare bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan statsbidragsmyndigheterna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I 14 § i idrottslagen föreskrivs det om statsunderstöd för andra ändamål som främjar idrotten. Dit hör understöd och stipendier till exempel för idrottsvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete. Finlands Akademi har parallellt med undervisnings- och kulturministeriet svarat för utlysningen av och rådgivningen angående understöd och stipendier, samt vid beviljandet av idrottsvetenskapliga understöd bedömt ansökningarnas vetenskapliga nivå på begäran av undervisnings- och kulturministeriet före den egentliga understödsprövningen. För att göra processen smidigare och tydligare samt för att undvika överlappningar, vore det påkallat att ändra bestämmelsen så att Finlands Akademi genom ett separat beslut av undervisnings- och kulturministeriet i fortsättningen kan fungera som en självständig statsbidragsmyndighet vid beviljande av idrottsvetenskapliga understöd, om ministeriet anser att det behövs. 

3  Syfte och föreslagna ändringar

Syftet med propositionen är att precisera och förtydliga vissa begrepp i lagen och vissa aktörers uppgifter för att motsvara nuläget. Sedan idrottslagen trädde i kraft har det endast företagits en lagteknisk ändring i den. I propositionen föreslås särskilt ett förtydligande av definitionen av elitidrott och att vissa mål för elitidrotten skrivs in i idrottslagen. 

Enligt förslaget ska bestämmelserna som gäller lagens syften och definitioner, statens idrottsråd, ändringssökande och statsbidragsmyndigheter ändras. 

Syfte och definitioner 

Det föreslås att bestämmelsen om lagens syfte ändras så att hållbar utveckling överförs från avsnittet om utgångspunkterna för att uppnå lagens syften till ett egentligt syfte. Den föreslagna ändringen förtydligar uppfattningen om hållbar utveckling som en ekologisk, social och ekonomisk helhet. Ändringsförslaget motsvarar också idrottspolitikens nuvarande praxis, där vikten av hållbar utveckling har ökat i enlighet med regeringsprogrammet och målen för den allmänna samhällspolitiken. Undervisnings- och kulturministeriet har förnyat kriterierna för statsunderstöd genom att lägga större betoning på ansvarsfullhet vid prövningen av statsunderstödets belopp enligt 12 §. Idrottens ansvarsprogram samt kriterierna gällande ansvarsfullhet i fråga om statsunderstöd utgör ett centralt element för att uppfylla målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och genomförandet av den nationella genomförandeplanen för Agenda 2030 inom idrotten och elitidrotten. Dessutom föreslås det att till 2 § 2 mom. fogas ett av de viktigaste målen för idrottens ansvarsprogram, dvs. en trygg verksamhetsmiljö. Begreppet en trygg verksamhetsmiljö inkluderar även trygga möjligheter till utövande av idrott och motion, såsom säkerheten ifråga om idrottsanläggningars byggda miljö samt idrottsredskap. Med trygghet avses också trygga förhållanden för personer med nedsatt rörelse- eller sensorisk förmåga och deras rätt att utnyttja idrottsanläggningar. I 5 punkten i bestämmelsen om lagens syften stryks av lagtekniska skäl formuleringen ”medräknat föreningsverksamhet”. 

Det föreslås att definitionerna av elitidrott och idrott som främjar hälsa och välbefinnande ändras i lagens definitionsbestämmelser. Enligt propositionen är det påkallat att precisera definitionen av elitidrott i 3 § 2 punkten i idrottslagen så att de centrala målen för elitidrott genom vilka elitidrotten ska främjas framgår där. Det handlar om de mål som även anges i utredningen om elitidrott: att utveckla träning och tränarutbildning, dubbelkarriärvägar, samordningen av elitidrott, forskning och innovationsverksamhet kring elitidrott samt av finansieringen av elitidrott och stödja anordnandet av internationella idrottsevenemang, vilket även anges i utredningen om elitidrott. Förslaget baserar sig på den utredning om behovet av en särskild elitidrottslag som omnämns i regeringsprogrammet. Slutsatsen i utredningen blev att en separat lagstiftning varken behövs eller är ändamålsenlig. 

Dessutom föreslås att det till definitionen i 3 § 3 punkten i idrottslagen fogas metoder som ska bidra till att främja hälsa och välbefinnande. 

Statens idrottsråd 

I propositionen föreslås det att 6 § om statens idrottsråd ändras så att statens idrottsråd i enlighet med nuvarande praxis kan ge mer vittomfattande utlåtanden än endast om användningen av idrottsanslag. Enligt förslaget kan rådet i fortsättningen ge utlåtanden ge utlåtanden i frågor som gäller idrott och är strategiskt betydelsefulla på rådets verksamhetsområde. Dessa frågor definieras närmare i statsrådets förordning om främjande av idrott. Formuleringen idrottspolitik i den gällande förordningen ska ersättas med ordet idrott, eftersom statens idrottsråd ger utlåtanden i strategiskt betydelsefulla frågor som gäller fysisk aktivitet, idrott och motion, och endast i frågor som gäller idrottspolitik. 

Redan enligt 2 § i den gällande förordningen har idrottsrådet till uppgift att ge utlåtanden i frågor som är vittomfattande. Formuleringen i den gällande lagen är jämförelsevis mycket snäv. Enligt förordningen ska rådet ge utlåtanden i strategiskt betydelsefulla frågor som gäller idrottspolitik, om idrottsanslagen i statsbudgeten, om undervisnings- och kulturministeriets verksamhets- och ekonomiplan i fråga om idrottssektorn, rätten till statsbidrag för organisationer som främjar idrott, verksamhetsunderstöd för organisationer som främjar idrott, finansieringsplaner för anläggningsprojekt som gäller idrottsanläggningar och de understöd som ska beviljas för anläggningskostnaderna, understöd för idrottsvetenskaplig forskning och informationsförmedling samt idrottsvetenskaplig verksamhet samt i frågor som gäller idrott för personer med rörelse- och funktionsnedsättning samt frågor som gäller jämlikhet, likvärdighet och kulturell mångfald. 

Avsikten är att uppdatera idrottsrådets uppgifter gällande utlåtanden, inte att inskränka idrottsrådets möjligheter att ge utlåtanden om till exempel idrottsorganisationernas allmänna understöd. Avsikten är att ändringarna i statsrådets förordning om främjande av idrott bereds separat efter att propositionen har lämnats till riksdagen. 

Sökande av ändring 

Det föreslås även att bestämmelsen i idrottslagen om sökande av ändring ändras så att man där beaktar de ändringar som föranleds av de gällande anvisningarna för utarbetande av lagar samt de ändringar som föranleds av lagen om rättegång i förvaltningsärenden, vilken trädde i kraft den 1 januari 2020. Enligt det föreslagna 1 mom. får man begära omprövning av ett av undervisnings- och kulturministeriet fattat beslut enligt 10 §. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Formuleringen i 2 mom. föreslås bli ändrad så att den motsvarar det gällande sättet att formulera en informativ hänvisning. Enligt den föreslagna bestämmelsen finns bestämmelser om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 

Statsbidragsmyndighet 

I propositionen föreslås det att en ny statsbidragsmyndighet fogas till lagen. I fortsättningen föreslås Finlands Akademi kunna vara statsbidragsmyndighet vid beviljande av idrottsvetenskapliga understöd. Enligt 2 § 3 mom. i lagen om Finlands akademi (922/2009) ska Akademin utföra andra sakkunniguppgifter enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet eller som undervisnings- och kulturministeriet tilldelar Akademin. Finlands Akademi bedömer redan nu på begäran av undervisnings- och kulturministeriet den vetenskapliga nivån på de idrottsvetenskapliga understödsansökningarna före den egentliga understödsprövningen. Enligt förslaget kan Akademin i fortsättningen genom ett separat beslut av undervisnings- och kulturministeriet vara statsbidragsmyndighet vid beviljande av idrottsvetenskapliga understöd. Syftet med den föreslagna ändringen är att förtydliga och effektivera ansökan om och beviljande av understöd samt processen kring bedömningen av ansökningarna. Förslaget bidrar även till att utvärderingen av genomslaget för forskningsprojekten och de teman forskningen gäller blir större. Den föreslagna ändringen främjar samarbetsmöjligheterna med forskningsprogram och forskare på andra områden samt gör det möjligt för Akademien att utlysa understöd tillsammans med utländska finansiärer. 

4  Propositionens konsekvenser

Propositionens eventuella ekonomiska konsekvenser är små. De ändringar som föreslås i propositionen kan anses ha endast ringa konsekvenser för myndigheternas verksamhet. Finlands Akademi ingår redan för närvarande i processen för beviljande av idrottsvetenskapliga understöd. Dessutom ger statens idrottsråd redan för närvarande utlåtanden i större utsträckning än enbart i de frågor som anges i idrottslagen. Ändringarna anses inte ha några konsekvenser för personalstyrkan hos de aktörer som nämns ovan. 

Utvidgningen av definitionen av elitidrott syftar inte till att ändra rådande praxis eller behörighetsfördelningen exempelvis mellan undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Olympiska Kommitté. Statens uppgift i det finländska idrottssystemet är att skapa förutsättningar för elitidrottens framgångar genom att stödja uppförandet av idrottsanläggningar samt idrottsorganisationer, forsknings- och utvecklingsverksamheten inom elitidrotten och idrottarna direkt, via ett stipendiesystem. I fråga om anslagen för elitidrott ska staten därtill styra den allmänna utvecklingen av elitidrotten så att den följer etiskt hållbara principer och internationella avtal som är bindande för Finland. Utvidgningen av definitionen av elitidrott i idrottslagen kan dock anses vara av betydelse till exempel i fråga om ungdomsskedet som förbereder idrottaren för en idrottskarriär genom att ange de metoder och stödåtgärder som en ung idrottare som siktar på internationell framgång behöver för att uppnå målen. Att målen anges i lagen stärker också elitidrottens betydelse i Finland och främjar samarbetet mellan olika aktörer inom elitidrotten. 

5  Bestämmelser på lägre nivå än lag

Närmare bestämmelser om främjande av idrott finns till exempel i statsrådets förordning om statens idrottsråd och om den regionala förvaltningen av idrotten. 

På basis av de ändringar som föreslås i propositionen ska även 2 och 3 § i statsrådets förordning om främjande av idrott att ändras. I 11 § i förordningen ska dessutom företas en lagteknisk ändring genom vilken det anslag som anges i paragrafen höjs. 

I 2 § i förordningen finns närmare bestämmelser om statens idrottsråds uppgifter. Liksom ovan konstaterats är avsikten att uppdatera idrottsrådets uppgifter i fråga om lämnande av utlåtanden, inte att inskränka idrottsrådets möjligheter att ge utlåtanden om till exempel idrottsorganisationernas allmänna understöd. 

I 3 § i förordningen finns bestämmelser om övriga bestämmelser som gäller statens idrottsråd. Enligt 1 mom. har statens idrottsråd en generalsekreterare som anställs av ministeriet och vars mandatperiod är högst fyra år. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i fortsättningen inte föreskrivs om mandatperioden för generalsekreteraren. Statens idrottsråd har en generalsekreterare som anställs av ministeriet och vars mandatperiod för närvarande är högst fyra år. Från och med 2024 hör idrottsrådets anslag inte längre till avkastningen av penningspelsverksamheten, och därför är det också skäl att slopa anställningarna för viss tid på författningsnivå. 

I 11 § i förordningen föreskrivs det om behörighet i fråga om anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar. Enligt paragrafen är regionförvaltningsverken statsbidragsmyndighet för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar enligt 13 § i idrottslagen när de uppskattade totalkostnaderna för projektet uppgår till högst 700 000 euro. Det föreslås att paragrafen ändras så att den s.k. delegeringsgränsen höjs från 700 000 euro till 1 200 000 euro. Den nuvarande gränsen för de uppskattade totalkostnaderna har i någon mån medfört att kostnadsförslag för projekt medvetet har budgeterats i underkant så att regionförvaltningsverket har fått fatta beslut om projektet. Dessutom är höjningen av byggnadskostnaderna en faktor som bör beaktas när projekten utvärderas. Mellan 2008 och 2021 steg byggkostnaderna med 21,5 procent. Byggnadskostnadsindexet ökade särskilt kraftigt mellan december 2020 och december 2021 (med 10,2 procent). Detta talar för en höjning av delegeringsgränsen till 1,2 miljoner euro, vilket innebär att största delen av besluten om finansieringen av idrottsplaner också inom den närmaste framtiden fattas vid regionförvaltningsverken. Den största kategorin projekt som underskrider delegeringsgränsen är idrottsplatser utomhus, som nästan alla är boll- eller idrottsplaner. 

Avsikten är att ändringarna i statsrådets förordning om främjande av idrott bereds separat efter att propositionen har lämnats till riksdagen. 

6  Ikraftträdande

Lagen avses träda i kraft våren 2023