1.1.1  Studiepenningens belopp

I 11 § i lagen om studiestöd föreskrivs om studiepenningens belopp. Studiepenningens grundbelopp är beroende av den studerandes ålder, boendeform och familjeförhållanden. Sedan början av höstterminen 2017 har studiepenningens grundbelopp för myndiga studerande som bor självständigt varit högst 250,28 euro i månaden. Den som är vårdnadshavare till ett barn under 18 år och får studiepenning har rätt till studiepenningens försörjarförhöjning (75 €/mån.), varvid studiepenningen är 325,28 euro i månaden. För en studerande som bor hos sin förälder är studiepenningen 38,66 euro, när den studerande är yngre än 20 år, och 81,39 euro, när den studerande har fyllt 20 år. För en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder är den 101,74 euro, när den studerande är yngre än 18 år. Både på andra stadiet och i högre utbildning kan studiepenningen höjas för en studerande som bor hos sin förälder om föräldrarna är låginkomsttagare. På andra stadiet kan föräldrarnas inkomster minska studiepenningen för den som inte har fyllt 20 år och som bor hos sina föräldrar. Sedan höstterminen 2019 inverkar föräldrarnas inkomster inte längre minskande på studiepenningens grundbelopp (101,74 €/mån.) för en person under 18 år som bor någon annanstans än hos sin förälder eller på bostadstilläggets belopp. 

Studiepenningarna bands den 1 augusti 2014 vid index, vilket slopades av statsfinansiella skäl den 1 augusti 2016. Studiepenningens belopp förenhetligades som en del av studiestödsreformen inom den högre utbildningen med studiepenningen på andra stadiet den 1 augusti 2017 och har inte därefter justerats på basis av levnadskostnadernas utveckling. Om stödet inte är indexbundet försvagas dess köpkraft och stödbeloppet motsvarar då inte längre den nivå som avsågs när lagen stiftades. Beaktandet av levnadskostnadernas utveckling förbättrar möjligheterna för studerande som får stöd att fokusera på studierna tack vare den trygghet studiestödet ger. En indexbindning beaktar likväl inte den allmänna höjningen av levnadsstandarden. Studiestödet ska vara tillräckligt för att garantera försörjningen i samband med studier på heltid. 

För att förbättra utkomsten för studerande som är vårdnadshavare för barn infördes den 1 januari 2018 en försörjarförhöjning av studiepenningen med 75 euro, som kan fås av den som får studiepenning och är vårdnadshavare för ett minderårigt barn. Studier kan vara en ekonomisk utmaning i synnerhet när båda föräldrarna studerar eller den studerande föräldern är ensamförsörjare. En högre försörjarförhöjning ger en studerande som är vårdnadshavare för ett barn dispositionsmedel för att kunna kombinera studierna samt omsorgen om och vården av barnet. 

1.1.2  Bostadstilläggets belopp

Rätt till bostadstillägg har en studerande som studerar i landskapet Åland eller utomlands och bor på hyra samt har boendeutgifter. Bostadstilläggets belopp är 210 euro per månad. Rätt till bostadstillägg har dock inte en studerande som i landskapet Åland eller utomlands bor hos sin förälder eller i en bostad som ägs av en förälder eller av maken. Rätt till bostadstillägg har inte heller en studerande som i landskapet Åland delar bostad med sitt eget eller sin makes barn eller får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) eller bor i samma bostad som sin make som får bostadsbidrag enligt den lagen. 

En studerande som studerar i Finland på en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem har rätt till bostadstillägg på 88,87 euro i månaden. 

Enligt 14 § 4 mom. i lag om studiestöd får det föreskrivas i förordning av statsrådet om beloppet på bostadstillägget i länder med låg hyresnivå. Enligt 6 § 1 mom. i statsrådets förordning är bostadstillägget i Bulgarien, Rumänien och Slovenien 58,87 euro per månad, i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Tjeckien, Ukraina och Vitryssland 75,68 euro per månad samt i Slovakien och Ungern 109,32 euro per månad. Enligt 6 § 2 mom. i förordningen betalas bostadstillägget till samma belopp som hyran, dock högst det bostadstillägg för studerande utomlands som anges i 14 § i lagen om studiestöd, om studeranden lägger fram utredning om att den månadshyra som tas ut är större än det belopp som anges i 1 mom. 

För beaktandet av förändringar i boendekostnaderna utomlands finns det index för varje land, men användningen av index skulle göra systemet onödigt komplicerat. Indexbundenheten lämpar sig inte för bostadstillägg för studerande som bor i läroanstaltens elevhem, eftersom boendekostnader i elevhem inte indexjusteras. I bostadstillägget kan dock regelbundet göras sådana nivåhöjningar som enligt bedömning behövs. 

Enligt FPA förekommer det små skillnader mellan hyresnivån i olika länder. Det bostadstillägg som beviljas till utlandet är i regel fast. Däremot finns det till exempel inget särskilt bostadstillägg enligt låg hyresnivå för dem som bor i asiatiska länder, även om hyresnivån där kan vara lägre än i Europa. Bostadstilläggens belopp ska regelbundet kontrolleras eller så kan regleringen för länder med s.k. låg hyresnivå slopas, vilket skulle göra systemet enklare, men garantera ett lika stort bidrag för alla studerande utomlands. 

I länder med låg hyresnivå studerade våren 2019 1 550 studerande som får bostadstillägg. Schablonmässigt bostadstillägg enligt förordningen har betalats ut till mindre än 200 studerande. 1 290 (95 %) har fått 210 euro per månad enligt 14 § i studiestödslagen och 70 (5 %) ett bostadstillägg som är lika stort som den hyra de visat. 

1.1.3  Villkoren för studielånskompensation

Enligt 15 c § i lagen om studiestöd har en studielåntagare rätt till studielånskompensation förutsatt att den tid som använts för att avlägga lägre högskoleexamen överskrider den föreskrivna målsatta tiden för examen med högst en termin, den tid som använts för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen överskrider den föreskrivna sammanlagda målsatta tiden för examina med högst ett läsår, den tid som använts för att avlägga högre högskoleexamen överskrider den föreskrivna målsatta tiden för examen med högst ett läsår, eller den tid som använts för att avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen överskrider tiden enligt examens föreskrivna omfattning med högst en termin. 

Det som i 1 mom. föreskrivs om den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation gäller även en examen som avlagts vid en utländsk högskola. Den tid som använts för att avlägga examen räknas från början av den termin då studeranden första gången tagit emot en studieplats vid en högskola, till utgången av den termin då han eller hon har avlagt en i 15 b § avsedd examen. Med termin avses enligt 3 § i lagen om studiestöd hösttermin och vårtermin, varvid höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Definitionen på termin bygger på det terminbegrepp som används i Finland. 

I den utsatta tiden för avläggande av examen ingår en schematisk flexibilitet, vars syfte har varit att beakta bland annat det dröjsmål som orsakas av avläggandet av examen. Flexibiliteten har visat sig vara liten i vissa situationer i synnerhet för studerande som avlagt högskoleexamen utomlands. I vissa länder kan examen avläggas schematiskt först i slutet av läsåret eller terminerna bestäms inte på samma sätt som i Finland. Till exempel i Sverige slutar inte höstterminen i slutet av december utan först i januari och examensbetyg beviljas som avslutning på läsåret eller terminen. I Tyskland pågår vinterterminen i universiteten från oktober till mars och sommarterminen från april till september och i yrkeshögskolor är vinterterminen från september till mars och vårterminen från mars till augusti. Om examen inte har kunnat avläggas utomlands inom den utsatta tiden gör inte heller den schematiska karaktären i den nuvarande flexibiliteten det nödvändigtvis möjligt att avlägga examen inom utsatt tid. Den nuvarande lagstiftningen upplevs som oskälig, eftersom en studielåntagare som avlagt examen utomlands kan gå miste om kompensationen även om han eller hon studerat lika snabbt som sin kollega i Finland. Kompensationens belopp kan uppgå till flera tusentals euro och lånen för studerande som avlagt examen utomlands är i allmänhet större än för dem som avlagt examen i Finland. 

I 15 d § i lagen om studiestöd finns bestämmelser om omständigheter med stöd av vilka tiden för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation förlängs med högst två läsår. Omständigheter som kan beaktas är tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, sjukdom eller vård av barn. I praktiken granskas förmåner som beviljas under de två senare omständigheterna. Förutsättningarna att få kompensation för studerande som avlagt högskoleexamen utomlands kan göras flexiblare genom att sådana situationer beaktas där ett fördröjt avläggande av examen beror på förfarandet för beviljande av examen som avlagts i en utländsk högskola och en avvikande definition på termin. 

1.1.4  Frivillig återbetalning av studiepenningen och bostadstillägget

Den studerande ska enligt lagen om studiestöd se till att årsinkomsten inte överstiger fribeloppet. Den studerande kan reglera fribeloppet genom att söka studiestöd för bara en del av studiemånaderna, genom att för önskade månader säga upp ett studiestöd som redan beviljats eller genom att betala tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för stödmånader som redan förbrukats. Studiepenningen och bostadstillägget ska betalas tillbaka före utgången av maj kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas. Tidtabellen har möjliggjort att återbetalningar av stöd kan beaktas i beskattningen för stödåret. Om stödtagaren frivilligt betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad före utgången av maj kalenderåret efter stödåret, återinförs studiemånaden. 

I 112 a § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs om förutsättningar för att förmåner som en skattskyldig har återbetalat ska beaktas i beskattningen. Om en skattskyldig återbetalar t.ex. studiepenning som han eller hon erhållit utan grund under ett tidigare år så sent att betalningen inte kan beaktas i förmånstagarens beskattning för det år den ursprungliga prestationen betalades, dras det återbetalda beloppet av i form av skatterättelse för återbetalningsåret på samma sätt som avdragen från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen. Avdraget görs efter övriga avdrag, men före grundavdraget. Skatteförvaltningen bestämmer före vilken kalenderdag året efter det år då den ursprungliga prestationen betalades återbetalningen ska ske för att den ska kunna beaktas i beskattningen för det år då den ursprungliga prestationen betalades till förmånstagaren. Ovan nämnda bestämmelser om kalenderdag tillämpas i beskattningen för 2020, dvs. 2021. Skattemyndigheterna har dessutom meddelat att de tillämpar den nya tidtabellen redan i beskattningen för 2019, dvs. våren 2020. Skatteförvaltningen har beslutat tidigarelägga tidsfristen från slutet av maj till slutet av april. Dessutom har Skatteförvaltningen också meddelat att den kan ändra tidtabellen årligen. Den nuvarande tidtabellen för frivillig återbetalning av studiestödet bygger på att återbetalningen kan beaktas i beskattningen för det år när stödet betalas ut. Bestämmelserna om frivillig återbetalning av studiepenningen och bostadstillägget ska ändras och tidsfristen för återbetalning flyttas från lag till förordning. Eventuella ändringar i tidtabellen kan lättare regleras genom en ändring av förordningen. 

3.1  Konsekvenser för statsfinanserna

Att binda studiepenningen vid FPL-indexet ökar jämfört med nuvarande nivå studiepenningsutgifterna 2020 med cirka 2 miljoner euro, 2021 med cirka 8 miljoner euro, 2022 med cirka 16 miljoner euro och 2024 med cirka 24 miljoner euro. En höjning av försörjarförhöjningen ökar studiepenningsutgifterna per år med cirka 3 miljoner euro. Uppskattningen av anslagen bygger på att försörjarförhöjningen per läsår regelbundet skulle betalas ut till i genomsnitt cirka 14 000 studerande som är vårdnadshavare för barn. På årsnivå är det sammanlagt cirka 22 000 studerande som får försörjarförhöjning. 

De övriga ändringarna som föreslås har inga betydande konsekvenser för statsfinanserna. Att studielånskompensationen görs mer flexibel orsakar obetydliga tilläggsutgifter, som på årsnivå underskrider 100 000 euro. 

För studerande till vilka det betalats något annat än 210 euro per månad enligt 14 § i lagen om studiestöd har det genomsnittliga bostadstilläggets belopp varit 137 euro per månad och antalet mottagare av bostadstillägg 265. Slopandet av det lägre bostadstillägget i länder med låg hyresnivå skulle härmed öka bostadstilläggsutgifterna per år med cirka 120 000 euro (73 euro/mån. x 6 mån.). Tilläggsbehovet är obetydligt och kan täckas av det anslag som reserverats för bostadstillägget. 

3.2  Konsekvenser för den studerandes ställning och ekonomi

Att studiepenningen binds vid FPL-index höjer studiepenningen med cirka en procent den 1 augusti 2020. Studiepenningens belopp stiger hos en studerande som är vårdnadshavare för barn från 325,28 euro till cirka 353,75 euro i månaden (9 %). Nivåförhöjningen av försörjarförhöjningen ökar den studerandes dispositionsmedel och förbättrar förutsättningarna för att kombinera studier och vårdnaden om barn. Även läromaterialstillägget höjs vilket gör att dess belopp ökar från 46,80 till uppskattningsvis 47,26 euro i månaden. 

Studiepenningens grundbelopp den 1 augusti 2019 och en uppskattning av grundbeloppen den 1 augusti 2020 (€/mån.): 

Uppskattning av studiepenningarnas grundbelopp och förhöjningar som görs på grundval av att föräldrarna är låginkomsttagare från den 1 augusti 2020* (€/mån.): 

* De belopp som beräknats enligt FPL-indexet är uppskattade belopp från den 1 augusti 2020, de slutliga poängtalen fastställs i oktober 2019. 

Slopandet av den separata regleringen för länder med låg hyresnivå höjer bostadstillägget för knappa 300 studerande med i genomsnitt 73 euro per månad. Bostadstilläggets belopp ska vara lika stort för alla som studerar utomlands, dvs. 210 euro per månad från den 1 januari 2020. 

Tidsfristen för frivillig återbetalning av studiepenningen och bostadstillägget kommer att tidigareläggas med en månad. Möjligheten till återbetalning tryggar fortfarande en flexibel inkomstuppföljning för den studerande och en tillräcklig stödtid, eftersom frivilligt återbetalade stödmånader återinförs. 

Flexiblare studielånsvillkor gäller årligen uppskattningsvis några tiotals studielåntagare som avlagt högskoleexamen utomlands. Studielånskompensationens belopp är 40 procent av den del av studielånet som berättigar till kompensation och som överskrider 2 500 euro. Med studielån som berättigar till studielånskompensation avses det studielån enligt lagen om studiestöd som upplupit under tiden mellan utgången av den termin som föregick den första dagen då högskolestudier enligt 15 b § i lagen om studiestöd inleddes och ingången av följande termin efter dagen då den examen som berättigar till kompensationen avlagts, dock inte de kapitaliserade räntorna på lånet. I mars 2019 var den genomsnittliga kompensationen cirka 5 000 euro. En studielåntagare som avlagt högskoleexamen utomlands är berättigad till studielånskompensation även om tiden för avläggande av examen är högst tre månader längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om tiden för avläggande av examen har förlängts på grund av att den utländska högskolans definition av termin avviker från 3 § och på grund av praxis för beviljande av examensbetyg. Den föreslagna flexibiliteten tryggar mer jämlika förutsättningar för studielånskompensation för studerande som avlägger examen utomlands. 

3.3  Konsekvenser för myndigheterna

De föreslagna ändringarna skulle föranleda extra arbete särskilt under planerings- och inledningsskedet. Lagändringarna förutsätter ändringar i Folkpensionsanstaltens datasystem, anvisningar, blanketter, kundinformation och nättjänster samt i fråga om förkortandet av tidsfristen för frivillig återbetalning även i datasystemen och förfarandena mellan Folkpensionsanstalten och Skatteförvaltningen. Det är mycket viktigt att sörja för att de studerande i tillräckligt god tid ges information om ändringar i tidsfristen för frivillig återbetalning av studiestödet. 

3.4  Samhälleliga konsekvenser

När studiepenningen eller dess olika delar binds vid ett index, bevarar den sitt realvärde och bidrar till att den studerandes levnadsstandard hålls på samma nivå som tidigare. Nivåförhöjningen av försörjarförhöjningen skulle förbättra nivån på studiestödet för studerande som är vårdnadshavare för barn och samtidigt främja välbefinnandet för studerande barnfamiljer. Ett förenhetligande av det bostadstillägg som beviljas studerande utomlands skulle trygga mer jämlika förutsättningar för studier utomlands. Syftet med att göra villkoren för studielånskompensationen flexiblare är att trygga likvärdiga förutsättningar för kompensation för studielåntagare som avlagt examen utomlands.