1.2.1  Allmänt

Den globala epidemin som coronaviruset orsakat ledde i Finland till att statsrådet i samråd med republikens president våren 2020 konstaterade att det råder sådana undantagsförhållanden i landet som avses i 3 § 5 punkten i beredskapslagen (1552/2011). Statsrådet tog i bruk beredskapslagen och utfärdade förordningar om ibruktagning och tillämpning av den till riksdagen den 17 mars 2020. Statsrådet drog upp riktlinjer för flera begränsningar och åtgärder för att hantera coronavirusläget. När läget lättade i början av maj, började man gradvis lindra och avveckla begränsningarna. Den 16 juni 2020 förklarades undantagsförhållandena ha upphört.  

I augusti 2020 började epidemin dock på nytt trappas upp också i Finland, och under den påföljande hösten och vintern har statsrådet dragit upp flera nya riktlinjer för olika restriktioner. Dessutom har flera lokala begränsningar vidtagits. Kring årsskiftet 2020–2021 började det spridas nya varianter av coronaviruset på olika håll i världen, såsom de s.k. brittiska och sydafrikanska varianterna. Dessa smittar lättare än den tidigare varianten.  

Vaccinationerna mot coronaviruset inleddes i slutet av december 2020. För närvarande har cirka 8,6 procent av den vuxna befolkningen vaccinerats. Enligt Institutet för hälsa och välfärds bedömning den 5 mars 2021 ska åtminstone alla som är över 70 år och alla som hör till riskgrupperna ha fått sin första vaccinationsdos före utgången av maj. I juni har alltså betydligt fler fått vaccin jämfört med april.  

1.2.2  Förberedelserna inför kommunalvalet 2021 i pandemiläge

Förberedelserna inför kommunalvalet inleddes vid justitieministeriet i augusti 2020. I början av oktober sände ministeriet ett brev till kommunerna om förberedelserna inför kommunalvalet (JM: s brev av den 1 oktober 2020, VN/20585/2020). I brevet uppmanades kommunerna att beakta coronavirusets följdverkningar med tanke på valarrangemangen. Kommunerna uppmanades bl.a. att se till att det finns tillräckligt många röstningsställen och att de finns i sådana lokaler där det är möjligt att hålla säkerhetsavstånd samt att det därtill rekryteras tillräckligt med valfunktionärer. Röstningsställena får också vara belägna utomhus och öppettiderna ska vara så omfattande som möjligt. I februari 2021 gav justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd kommunerna ännu detaljerade anvisningar om de säkerhetsåtgärder som coronaviruset kräver på röstningsställena och vid annan förrättning av val (JM:s anvisningar 10.2.2021, VN/20585/2020). Kommunerna gavs anvisningar om bl.a. användning av munskydd och handdesinfektionsmedel, säkerhetsavstånd, rengöring av ytor, montering av skyddsplexiglas samt om att röstarna får göra röstningsanteckningen med egen penna. Till de röstberättigade skickas egna anvisningar angående coronaviruset som bilaga till meddelandet om rösträtt.  

Röstningsarrangemangen i enlighet med justitieministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisningar om röstning på allmänna förhandsröstningsställen, röstningsställen på valdagen, på anstalter och samt vid hemmaröstning bedöms vara trygga ur både väljarnas och valfunktionärernas synvinkel. Man kan dock inte ens med hjälp av säkerhetsåtgärderna fullständigt säkerställa att väljare eller valfunktionärer inte får coronavirussmitta vid ett röstningstillfälle. 

Justitieministeriet har också tillsammans med statsrådets kansli berett en informationskampanj om kommunalvalet. 

1.2.3  Den senaste tidens utveckling gällande epidemiläget

Läget gällande covid-19-epidemin i Finland har försämrats betydligt sedan mitten av februari 2021. Antalet smittfall har hållit sig på en hög nivå trots begränsningsåtgärderna. Därför konstaterade statsrådet i samråd med republikens president den 1 mars 2021 att det åter råder undantagsförhållanden i landet. 

På begäran av justitieministeriet gav Institutet för hälsa och välfärd den 5 mars 2021 en lägesbedömning gällande covid-19-epidemin samt projektioner angående den eventuella epidemiologiska utvecklingen. I bedömningen konstaterades bland annat följande:  

I Finland har det fram till den 5 mars 2021 konstaterats sammanlagt 60 904 coronavirusfall (incidensen under 14 dygn 143 per 100 000 invånare). Antalet sjukdomsfall och incidensen har ökat i mycket snabb takt sedan början av februari 2021. Både vecka 8 och 9 har antalet fall varit rekordartat för hela den tid epidemin pågått i Finland. Det effektiva reproduktionstalet Re, som anger smittsamhetsgraden, har uppskattats till 1,15–1,35, vilket innebär att antalet smittfall ökar i accelererande takt om det inte sker någon förändring i fråga om de förhållanden där befolkningen exponeras för smitta. Detta innebär att antalet fall ökar med ovan angiva koefficienter med cirka fem dagars mellanrum, eftersom detta är den genomsnittliga tiden från det en person utsatts för smittan tills symptomen bryter ut.  

Särskilt inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och i landskapet Åland har antalet fall och incidensen ökat betydligt och inom dessa områden accelererar epidemin klart snabbare än på andra håll i Finland. Med beaktande av det aktuella antalet fall per dag (ca 750 dygn) bedömer Institutet för hälsa och välfärd att om ökningen fortsätter gå upp med nuvarande konfidensintervall för Re, kan antalet fall per dag i Finland den 18 april uppgå till mellan 2 600 och 11 200 per dag. Väljer man 1,25 som genomsnittligt Re-värde, innebär det ca 5 600 konstaterade fall per dag. För dessa tal har man dock inte beaktat effekterna av framtida bekämpningsåtgärder. Ytterligare måste man konstatera att det är frågan om modellering och att dessa siffror inte nödvändigtvis förverkligas. 

I Finland håller man på att ta i bruk nya begränsningar under 3 veckors tid för att minska kontakterna inom befolkningen. Med hjälp av restriktionerna kommer antalet kontakter säkerligen att minska, men effekten kommer med fördröjning och det är först i uppföljningen av begränsningarna som det visar hur väl de förhindrar smitta. Därmed fortsätter antalet fall sannolikt ännu att öka under 1–2 veckors tid, och först därefter kan man bedöma effekterna av begränsningarna. Institutet för hälsa och välfärd har också preliminärt bedömt att det är möjligt att dessa åtgärder inte räcker till för att vända epidemins riktning, i synnerhet inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, eftersom en betydande del av kontakterna inom den vuxna befolkningen fortfarande är möjliga. En stor del av infektionerna sker via olika sociala kontakter i privatlivet. Med beaktande av den så kallade brittiska virusvarianten, som är cirka 1,3–1,5 mer smittsam än tidigare virustyper och den stora andelen av den som förekommer inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, samt enligt preliminära uppgifter även inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, kan antalet fall på nytt förväntas öka, om de begränsningar som nu införs upphör om tre veckor. Därmed är det mycket möjligt att man före den 18 april åter kan hamna i en situation där man på nytt tvingas införa begränsningar.  

Med beaktande av de uppgifter om leveranser av coronavacciner som Institutet för hälsa och välfärd har tillgång till, och den prioriteringsordning för vaccinationer som fastställts genom förordning kan bedömas vara att man före den 18 april har hunnit ge de första doserna av vaccinet till alla som fyllt 80 år och till en stor del av dem som fyllt 70 år. Däremot har man då bara hunnit börja ge den andra dosen, och av dem som hör till riskgrupperna kommer endast cirka hälften att ha vaccinerats med en dos.  

Enligt Institutet för hälsa och välfärd följer luftvägsinfektioner säsongsvariationer, dvs. de epidemier som de orsakar avtar i allmänhet när sommaren närmar sig, och under sommaren förekommer det nästan inga fall alls. Erfarenheten av hur coronaepidemin utvecklades under våren och sommaren 2020 både i Finland och i övriga Europa talar tydligt för att också coronaviruset mycket sannolikt följer denna säsongvariation. Från början av maj 2020 till slutet av maj avtog epidemin med cirka 50 procent per vecka när man granskar antalet fall per dag. Under denna tidsperiod gällde dock fortfarande en del begränsningar, t.ex. stängningen av restauranger. Det är inte möjligt att ge någon exakt prognos för vilket epidemiläget kommer att vara vid ingången av maj. Det beror på hur väl man lyckas hålla epidemin under kontroll med hjälp av de begränsningar som nu införs och på hur verkningsfulla de är samt på hur länge de kan hållas i kraft. Det är dock klart att ju lägre incidensen är vid ingången av maj, desto bättre är förutsättningarna för att epidemin ska minska till en så låg nivå som möjligt via säsongvariationerna.  

Enligt nuvarande kunskapsläge kommer man före utgången av maj 2021 i hela Finland uppskattningsvis att ha hunnit vaccinera alla äldre som bor på vårdhem med två doser samt alla som fyllt 70 år och alla de som på grund av sitt hälsotillstånd hör till en riskgrupp för allvarlig coronavirussjukdom med minst en dos. Däremot kommer man inte att ha hunnit börja vaccinera den friska vuxna befolkningen, om man inte uppnår högre siffror för leveransen av vacciner.  

Institutet för hälsa och välfärd och justitieministeriet har gemensamt utarbetat anvisningar för hur kommunalval ska ordnas så hälsosäkert som möjligt, med andra ord så att riskerna för exponering för covid-19-smitta kan minskas så bra som möjligt både i fråga om valfunktionärer och väljare. Iakttagande av riktlinjerna ökar hälsosäkerheten i hög grad, men åtgärderna kan inte helt garantera att alla risker undanröjs, utan innebär alltid att det kvarstår en liten risk för eventuell exponering. I vilken utsträckning denna smittorisk realiseras påverkas i hög grad av incidensen vid tidpunkten för valet. Om incidensen är låg, föreligger endast en liten risk för att risken realiseras. Om incidensen ökar, ökar också risken i ungefär samma grad. Detta kan innebära att det kan uppstå exponeringar som leder till smitta vid röstningstillfällen. 

Av ovan nämnda orsaker och antaganden är det enligt Institutet för hälsa och välfärd mer sannolikt att epidemin befinner sig i ett lugnare skede i månadsskiftet maj–juni än den 18 april, och att en större del av befolkningen som löper risk för särskilt allvarliga former av sjukdomen och för dödsfall i det laget kommer att ha skyddats genom vaccinationer. Detta förutsätter dock att man till dess har kunnat hantera epidemin tillräckligt effektivt och att leveranserna av vacciner sker enligt nuvarande bedömningar.  

1.2.4  Statsrådets analys av förrättandet av kommunalval i det nuvarande pandemiläget

Institutet för hälsa och välfärd har som beskrivs ovan bedömt att epidemiläget i Finland kan vara så allvarligt på den i gällande lag föreskrivna valdagen den 18 april att det innebär en avsevärd risk för valets hälsosäkerhet. Det är därför svårt att motivera att man skulle få samlas i vallokalerna, om myndigheterna samtidigt starkt rekommenderar att befolkningen bör undvika kontakter och stanna hemma. Det är klart att man inte exakt kan förutse hur epidemin framskrider. Vid bedömningen måste man emellertid beakta risken att de åtgärder som planerats för de närmaste veckorna (8–28.3.2021) inte är tillräckliga och att nya begränsningar måste införas. Under dessa omständigheter finns det en verklig risk för att valdeltagandet minskar och att valets trovärdighet och legitimitet lider. Undantagsförhållanden och val kan anses vara en problematisk kombination. 

Gällande lägesbilden hänvisar statsrådet även till den förordning om ibruktagning av befogenheter i enlighet med 86 och 88 § i beredskapslagen (187/2021) som statsrådet den 5 mars 2021 lämnade till riksdagen. I den promemoria som ingår i en bilaga till förordningen presenteras en mer ingående bedömning av nuläget för coronaepidemin i Finland.  

Antalet röstberättigade är ca 4,4 miljoner. I kommunalvalet 2017 röstade ca 2,6 miljoner röstberättigade. I kommunalvalet 2021 finns det 932 förhandsröstningsställen i hela landet samt 1854 röstningsställen på valdagen. Det finns ca 20 000 valfunktionärer i hela landet. Även om justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd gemensamt har instruerat de kommunala valmyndigheterna om hur de ska beakta pandemiläget i sina röstningsarrangemang, finns det inga säkra garantier för att viruset inte trots försiktighetsåtgärderna kan medföra nya smittfall vid röstningstillfället. Risken för att pandemin fortsätter att sprida sig på grund av röstningssituationen kan således inte helt uteslutas. 

Det är möjligt att vissa väljare till följd av coronavirusläget skulle låta bli att komma till röstningsstället på grund av rädslan för smitta. Det är också möjligt att vissa röstare, framförallt äldre röstare, inte skulle ämna rösta i valet i rädsla för virusinfektion. Risken är alltså att valdeltagandet blir klart lägre än normalt, varvid de röstberättigades verkliga vilja inte klarläggs och valets legitimitet försvagas.  

Personer som genom beslut av smittskyddsläkare förordnats till isolering i sitt hem enligt 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) kunde i praktiken inte utöva sin rösträtt, eftersom de inte får avlägsna sig från sitt hem eller träffa andra människor. Enligt Institutet för hälsa och välfärd går det inte att hitta ett hälsosäkert sätt för dem att rösta. Personer som förordnats i isolering har visserligen inte kunnat rösta i tidigare val heller, men i dessa val är antalet sådana personer större än tidigare. Däremot är det möjligt att under vissa förutsättningar ordna hemmaröstning för dem som försatts i karantän enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar, men detta skulle belasta kommunernas resurser avsevärt, till och med i sådan utsträckning att det inte nödvändigtvis är möjligt att på behörigt sätt genomföra alla beställda hemmaröstningar. Det är dock svårt att på förhand uppskatta antalet röstberättigade som vill rösta hemma. De som försatts i karantän skulle dock också ha möjlighet att rösta utomhus på röstningsställets gård. Om epidemiläget försämras, ökar också antalet personer som förordnats till isolering och försatts i karantän. 

I vissa kommuner har det varit svårt att rekrytera valfunktionärer, och även om dessa var skyddade enligt anvisningarna, vore det problematiskt att bestämma att de ska ta emot röster t.ex. av personer som försatts i karantän och som eventuellt är virusinfekterade. Om valfunktionärerna i stor omfattning insjuknade mitt under förrättandet valet, skulle det kunna leda till att det t.ex. inte fanns det antal valförrättare på ett förhandsröstningsställe som vallagen förutsätter, eller att valnämnderna inte skulle uppnå en beslutför sammansättning, vilket i sin tur skulle kunna leda till överklaganden och därigenom till att valet i kommunen måste tas om.  

De gällande begränsningarna och uppmaningen att undvika onödiga närkontakter innebär att kandidaterna inte skulle kunna föra kampanjer i allmänna lokaler eller utomhus, vilket skulle innebära att medier, kandidattester och social medier i praktiken blir de enda betydande kanalerna för kampanjarbete. Om valkampanjen blev liten, skulle den sannolikt också leda till ett lågt valdeltagande. Röstningsaktiviteten vid kommunalval har också tidigare varit lägre än vid riksdagsval och presidentval, och det finns nu risk för att aktiviteten blir ännu lägre. Risken kan också antas korrelera med det lokala sjukdomsläget och begränsningsåtgärderna.  

Risken för att man på grund av sjukdomsläget skulle bli tvungen att med mycket kort varsel och helt i sista stund inställa valet i hela landet eller regionalt, t.ex. när förhandsröstningen pågår, är inte godtagbar med tanke på ett ändamålsenligt ordnande av valet. Institutet för välfärd och hälsas expertbedömningar pekar på att den risken har blivit avsevärt större i och med utvecklingen av pandemiläget och när valet närmar sig. De begränsningsåtgärder som nu är i bruk och de åtgärder som kommer att tas i bruk kan inte med tillräcklig säkerhet förutses vara tillräckliga för att begränsa pandemin, och därmed riktas risken för behov av ytterligare åtgärder mot tiden för förhandsröstningen och valet. 

Av ovan nämnda skäl konstaterar statsrådet att det trots de planerade säkerhetsåtgärderna och trots att det är möjligt att man genom de restriktioner som redan införs och andra framtida restriktioner kan bromsa epidemin, så vore det i praktiken synnerligen osäkert att under rådande förhållanden förrätta kommunalval enligt den ordinarie tidtabellen (valdag 18 april och förhandsröstning 7–13 april) så att de röstberättigades, valfunktionärernas och kandidaternas hälsa är tryggad. Dessutom kan risken för att sjukdomen fortsätter att sprida sig vid röstningstillfällen inte helt uteslutas. 

Med beaktande av de aspekter som framförts ovan bör kommunalvalet skjutas upp till juni. Senareläggningen av kommunalvalet till juni motiveras även med Institutet för hälsa och välfärds bedömning att riskgrupperna då har hunnit vaccineras i stor omfattning. Förutsättningarna för att ordna ett tryggt och som helhet lyckat kommunalval är således bättre i juni än i april. Samtidigt finns det ingen anledning att framskjuta valet mer än nödvändigt. 

1.2.5  Internationell jämförelse

Coronavirusläget har påverkat val över hela världen. Hur man förhåller sig till förrättandet av val under pandemiförhållanden i olika stater påverkas av den nationella lagstiftningen gällande val och gällande smittsamma sjukdomar samt av det aktuella epidemiläget Enligt en utredning av organisationen International IDEA sköt i fjol (21.2–27.12) sammanlagt 75 länder upp nationella eller lokala val med åberopande av coronapandemin. Många val som flyttats fram har sedermera ordnats med iakttagande av särskilda arrangemang. Av staterna i Europa har följande flyttat på sina val år 2020 och 2021 på grund av covid-19-pandemin: 

I de stater där val har hållits trots pandemiläget har pandemin påverkat valdeltagandet, i allmänhet så att röstningsaktiviteten gått ner. I tabellen nedan anges de europeiska stater där val förrättats från och med september 2020.