1.1  Bakgrund

Lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande (695/2019), nedan lagen om studerandehälsovård, trädde i kraft den 1 januari 2021. Den lagen innehåller bestämmelser om ordnande, produktion och finansiering av studerandehälsovård för högskolestuderande. Folkpensionsanstalten ska svara för ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande i hela landet. Studenternas hälsovårdsstiftelse är den aktör som producerar studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet. De tjänster som ingår i studerandehälsovården fastställs enligt 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), och tjänsternas innehåll preciseras ytterligare i statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011). 

I och med ikraftträdandet av lagen om studerandehälsovård genomfördes en omfattande reform när yrkeshögskolestuderande började omfattas av studerandehälsovården för högskolestuderande. Målet var att förbättra kvaliteten på studerandehälsovården och säkerställa lika tillgång till den för alla högskolestuderande. Studerande på andra stadiet har rätt till studerandehälsovård som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar. Med studerandehälsovård avses i denna proposition studerandehälsovård för studerande som studerar vid universitet och yrkeshögskolor. 

I och med verkställigheten av lagen om studerandehälsovård har det konstaterats att lagen i hög grad behöver ändras, preciseras och förtydligas. Lagen har bland annat konstaterats strida mot Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, nedan EU-samordningsförordningen. EU-samordningsförordningen utgör i Finland gällande rätt som är förpliktande för Finland, och därför måste lagen om studerandehälsovård ändras så att den motsvarar EU-bestämmelserna. Genomförandet av EU-samordningsförordningen förutsätter ändringar i bestämmelserna om den hälsovårdsavgift som de studerande ska betala och om finansieringen av studerandehälsovården. Dessutom har det i paragraferna om finansieringen upptäckts inexaktheter och oklarheter som försvårar verkställigheten av lagen. I lagen om studerandehälsovård har det också upptäckts andra behov av ändringar av teknisk natur. 

1.2  Beredning

Regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Folkpensionsanstalten och finansministeriet. Även studerandeorganisationerna har hörts. 

Utkastet till regeringsproposition var ute på remiss under tiden den 13 juni – 20 juli 2023. Utlåtandena och de handlingar som gäller propositionen finns tillgängliga i Statsrådets tjänst för projektinformation på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskod https://stm.fi/hanke?tunnus=STM021:00/2023. 

2.1  Studerandehälsovård för högskolestuderande

Lagen om studerandehälsovård innehåller bestämmelser om ordnande, produktion och finansiering av studerandehälsovård för högskolestuderande. Tjänsternas innehåll fastställs i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och statsrådets förordning 338/2011. 

Folkpensionsanstalten svarar för ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande och Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar tjänsterna. År 2022 omfattade studerandehälsovårdstjänsterna för högskolestuderande i genomsnitt 282 851 studerande Det genomsnittliga antalet studerande vår- och höstterminen 2022, och totalkostnaderna för tjänsterna uppgick till knappa 81 miljoner euro. 

2.2  Ändring av tolkningen av EU-samordningsförordningen

2.3  Behoven av att göra processen för finansiering av studerandehälsovården tydligare och smidigare

2.4  Rätt till studerandehälsovårdstjänster

Enligt 2 § 3 mom. i den gällande lagen om studerandehälsovård har högskolestuderande rätt att anlita studerandehälsovårdstjänster till utgången av den termin eller det läsår för vilken eller vilket den studerande har anmält sig som närvarande. I detaljmotiveringen fastställs det att om den studerande blir klar med sina studier mitt under terminen, fortsätter rätten att utnyttja studerandehälsovårdstjänster fram till utgången av terminen (RP 145/2018 rd, s. 50). Paragrafen och detaljmotiveringen till den har således stridit mot varandra. Det som i momentet sägs om den studerandes rätt att anlita tjänster fram till utgången av läsåret har i praktiken orsakat osäkerhet och tolkningsproblem, vilket har lett till att högskolestuderandenas rätt att anlita tjänster har kunnat variera beroende på tolkningen av momentet. 

2.5  Praxis för betalning av hälsovårdsavgift

Enligt 24 § i den gällande lagen om studerandehälsovård ska högskolestuderande som avses i 2 § i lagen och som till läroanstalten har anmält sig som närvarande, eller bedriver andra militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier vid Försvarshögskolan än studier som krävs för officerstjänst, varje termin betala en hälsovårdsavgift till Folkpensionsanstalten. Hälsovårdsavgiften för vårterminen ska betalas senast den 31 januari och hälsovårdsavgiften för höstterminen senast den 30 september. Om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen efter den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 31 juli. Om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen efter den 30 september, ska avgiften betalas senast den 31 december. 

Praxis för betalning av hälsovårdsavgiften har visat sig vara problematiska. Syftet med den gällande lagen är att en studerande ska betala hälsovårdsavgiften på eget initiativ i början av antingen vårterminen eller höstterminen. Om en studerande som har anmält sig som närvarande inte betalar hälsovårdsavgiften inom utsatt tid, skickar Folkpensionsanstalten en betalningspåminnelse till den studerande. Avgifterna förfaller till betalning för både höst- och vårterminen redan samma dag som den studerande ännu kan anmäla sig som närvarande. Eftersom Folkpensionsanstalten ännu inte ens på förfallodagen har exakt information om antalet studerande som har anmält sig som närvarande, har den inte heller möjlighet att informera alla studerande personligen om betalningsskyldigheten.  

I praktiken betalade till exempel hösten 2022 mer än 50 000 studerande inte hälsovårdsavgiften i tid, och därför skickade Folkpensionsanstalten en betalningspåminnelse till dem. För cirka 6 500 studerande kvittades avgiften slutligen mot förmånen, men för mer än 9 000 studerande överfördes hälsovårdsavgiften till utsökning. Antalet avgifter som överförts till utsökning har inte minskat under tiden hösten 2021 – hösten 2022, då lagen om studerandehälsovård har varit i kraft. År 2021 lät 2,6 procent av de studerande helt och hållet bli att betala hälsovårdsavgiften och 2022 lät 3,4 procent av de studerande bli att betala avgiften enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten. Högskolestuderandeorganisationerna och studerandeaktörerna har som en lösning på det stora antalet studerande som inte betalar avgiften föreslagit att betalningsdagen ska skjutas upp till en senare tidpunkt samt att en räkning ska skickas eller annan mer personlig kontakt ska tas. 

2.6  Tekniska ändringar

Utöver bestämmelserna om finansiering av studerandehälsovården och om hälsovårdsavgiften har det vid verkställigheten av lagen upptäckts vissa tekniska behov av förtydligande avseende bland annat att det i lagen saknas en bestämmelse om delgivning av Folkpensionsanstaltens beslut om studerandehälsovård samt en hänvisningsbestämmelse till statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011), som preciserar innehållet i studerandehälsovården. Lagen har dock innehållit överlappande och därmed onödiga bestämmelser om till exempel användning av teknisk anslutning när registeruppgifter lämnas ut och om Studenternas hälsovårdsstiftelses skyldighet att lämna Institutet för hälsa och välfärd de uppgifter som institutet behöver för att föra register över öppenvårdstjänsterna inom primärvården. 

4.1  De viktigaste förslagen

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Den ändrade tolkningslinjen för tillämpningen av EU-samordningsförordningen i fråga om studerandehälsovård för högskolestuderande slopar för examensstuderande som kommer från en annan EU- eller EES-stat, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skyldigheten för högskolestuderande att betala hälsovårdsavgift. Ändringen förtydligar EU-examensstuderandenas ställning, men den inverkar inte på det utbud av tjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse erbjuder eller på rätten för EU-examensstuderande att få de studerandehälsovårdstjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar. 

Bestämmelser om Studenternas hälsovårdsstiftelses rätt att av staten ansöka om ersättning för de kostnader för hälso- och sjukvårdstjänster som getts studerande, när en EU- eller EES-stat, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ansvarar för kostnaderna i fråga med stöd av en internationell lag eller ett internationellt avtal, finns i den 20 a § i gränslagen som trädde i kraft den 1 maj 2023. Förfarandebestämmelserna om statlig ersättning också i fråga om EU-examensstuderande motsvarar i fortsättningen den statliga ersättning som betalas till dem som ordnar offentlig hälso- och sjukvård enligt den gällande gränslagen. Ersättningen ska sökas hos Folkpensionsanstalten. Studenternas hälsovårdsstiftelse och Folkpensionsanstalten ska i sina egna system genomföra de ändringar som genomförandet av ändringen av linjen för tolkning av EU-samordningsförordningen förutsätter. 

5.1  Ändring av tolkningen av EU-samordningsförordningen

EU-rättsakter är i Finland gällande rätt som är förpliktande för Finland, och därför finns det ingen möjlighet att låta bli att harmonisera bestämmelserna om studerandehälsovård med EU-samordningsförordningen. Genom att upprätthålla en situation som strider mot EU-samordningsförordningen utsätter sig Finland som stat också för EU-kommissionens disciplinära förfarande, om EU-examensstuderande fortfarande är skyldiga att betala hälsovårdsavgift. 

Om ikraftträdandet av de föreslagna bestämmelserna fördröjs, förlorar staten de ersättningar som staten har rätt till enligt internationella bestämmelser. Ersättningarnas belopp har på årsnivå uppskattats till cirka 1,4 miljoner euro. Om bestämmelserna om finansieringen av studerandehälsovården fördröjs är Studenternas hälsovårdsstiftelse på motsvarande sätt fortfarande med stöd av de gällande bestämmelserna berättigad till statens finansieringsandel enligt lagen om studerandehälsovård i fråga om EU-examensstuderande, och dessutom kan stiftelsen ansöka om ersättning för vården av dessa studerande i enlighet med gränslagen. Studenternas hälsovårdsstiftelse kan således få dubbel ersättning för hälso- och sjukvård till EU-examensstuderande, eftersom det för EU-studerande betalas både kalkylerad ersättning för en enskild studerande och de faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster mot faktura. 

5.2  Finansieringsprocessen förtydligas och görs smidigare

Om finansieringsprocessen inte förtydligas, fortsätter inexaktheterna i processen för finansiering av studerandehälsovården och svagheterna i den nuvarande processen förblir i kraft. Om det till exempel inte föreskrivs om årliga avstämningar, det vill säga om fastställande av finansieringsandelarna, är det möjligt att uppföljningen av den årliga användningen av finansieringen och bestämmandet av hälsovårdsavgiftens storlek försvåras ytterligare. Detta skulle leda till verksamhet som är känslig för fel. 

Processen för finansiering av studerandehälsovården enligt de gällande bestämmelserna leder dessutom nästan oundvikligen till ett överskott, eftersom ersättningen enligt resultatet av multiplikationen till följd av den fasta kostnaden för en enskild studerande inte motsvarar de faktiska kostnaderna för produktionen av studerandehälsovården. I och med att ersättningen ändå betalas i sin helhet till Studenternas hälsovårdsstiftelse beaktas den del som överstiger stiftelsens kostnader i ersättningarna för det innevarande året (enligt propositionen är det i fortsättningen fråga om ett förskott och inte en ersättning). Förfarandet kan anses vara oändamålsenligt och dessutom kan det anses fördunkla transparensen i finansieringen. 

5.3  Praxis för betalning av hälsovårdsavgift

Under beredningen har man utrett olika alternativ för att förbättra praxisen för betalning av hälsovårdsavgifter jämfört med nuläget. Enligt den gällande lagen har en studerande kunnat anmäla sig som närvarande vid en högskola ännu samma dag som den studerande ska betala hälsovårdsavgiften. Folkpensionsanstalten har således inte haft kännedom om alla avgiftsskyldiga studerande före avgiftens förfallodag, vilket har medfört utmaningar när man informerar de studerande om avgiften. Om inga ändringar görs i lagstiftningen, fortsätter den oändamålsenliga situationen vid betalningen och alla studerande får inte i tid information om betalningen av hälsovårdsavgiften. 

Ett förslag till förbättring av praxis för betalning är att Folkpensionsanstalten ska övergå till att debitera de studerande för hälsovårdsavgiften. I Folkpensionsanstaltens nuvarande lagstadgade uppgifter ingår dock inte direkt debitering och anstalten har inte det debiteringssystem som behövs. I och med den föreslagna ändringen betalar de studerande avgiften med den betalningsapplikation som finns i MittFPA på samma sätt som tidigare. Folkpensionsanstalten har förberett sig på att utveckla applikationen flexibelt efter behov och att förbättra dess synlighet för att betalningen via applikationen ska vara enklare än tidigare. 

Andra alternativ för att förbättra praxis för betalning har också diskuterats. En ändring som förtydligar praxis för betalning är att bestämmandet av hälsovårdsavgiften ändras från det nuvarande bestämmandet enligt kalenderår till bestämmande enligt läsår. Bestämmelser om hälsovårdsavgiftens belopp utfärdas enligt 25 § i den gällande lagen årligen före den 30 november genom förordning av statsrådet, och avgiftens belopp fastställs för ett kalenderår i sänder. De studerande anmäler sig däremot till högskolorna per läsår. Största delen av de studerande anmäler sig som närvarande på sommaren eller hösten innan läsåret börjar. Enligt den gällande lagen kan de dock inte i samband med att de anmäler sig som närvarande betala hälsovårdsavgifterna för hela läsåret, eftersom beloppet av avgiften för det följande årets vårtermin ännu inte är känd då. Att avgifterna bestäms per läsår medför sannolikt fördelar jämfört med det nuvarande bestämmandet av avgifterna per kalenderår: största delen av de studerande kan betala avgiften på en gång för hela läsåret och praxis för betalning är lättare att förstå för de studerande. Också det arbete som verkställandet av avgifterna medför för Folkpensionsanstalten minskar sannolikt. Bestämmande av avgiften per läsår förtydligar betalningen av den nuvarande avgiften som tas ut per kalenderår, men denna ändring föreslås inte i detta skede. Statsbudgeten upprättas per kalenderår, och det har inte varit möjligt att inom denna tidtabell lösa problemen med samordningen av denna tidsmässiga skillnad. 

De fyra förfallodagarna per år enligt den gällande lagen medför att det är svårt att gestalta vilka förfallodagar som gäller en enskild studerande. Detta medför att det är svårt för Folkpensionsanstalten att verkställa och administrera avgifterna och att informera om dem. Ett av de alternativ som övervägts har varit att förenkla insamlingen av hälsovårdsavgifter genom att för terminerna helt slopa den andra förfallodagen i juli och december, det vill säga förfallodagarna för dem som inleder sina studier och anmält sig som närvarande senare än vad som är brukligt. Slopandet av förfallodagarna i juli och december innebär att hälsovårdsavgift inte alls tas ut hos en studerande för en sådan termin för vilken den studerande anmäler sig efter den normala anmälningstiden, till exempel i april eller november. Innan en sådan studerande anmäler sig som närvarande kan studeranden inte anlita Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster, men efter anmälan har studeranden rätt att anlita tjänsterna till utgången av terminen. Enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten omfattar de senare förfallodagarna under terminen i genomsnitt cirka 2 000 studerande per termin. De är vanligen studerande som inleder sina studier mitt under terminen av exceptionella skäl. Det är dock ändamålsenligt och rättvist att alla de studerande som omfattas av studerandehälsovården är skyldiga att rättidigt betala hälsovårdsavgiften av skattenatur. 

Eftersom lagen om studerandehälsovård har tillämpats bara i två hela år, och det inte är ändamålsenligt att göra några större ändringar i lagen innan det har samlats in tillräckligt med erfarenhet och information om den gällande lagens konsekvenser. 

7.1  Lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande

2 §.Högskolestuderande som har rätt till studerandehälsovård. Det föreslås att 3 mom. förtydligas i fråga om hur länge en studerandes rätt att anlita studerandehälsovårdstjänster gäller. Enligt det gällande momentet gäller en studerandes rätt att anlita studerandehälsovårdstjänster till utgången av den termin eller det läsår för vilken eller vilket den studerande har anmält sig som närvarande. I den finska motiveringen till den gällande paragrafen konstateras det att rätten att använda studerandehälsovårdstjänster fortsätter att gälla fram till utgången av den termin för vilken den studerande har anmält sig som närvarande (RP 145/2018 rd, s. 49). Den svenska motiveringen överensstämmer dock med vad som sägs i paragrafen (RP 145/2018 rd, s. 50). Motstridigheten mellan momentet och motiveringen till det har orsakat förvirring vid tillämpningen av lagen, och det föreslås därför att momentet ska förtydligas så att rätten att anlita studerandehälsovårdstjänster fortsätter att gälla till utgången av den termin för vilken den studerande har anmält sig som närvarande. 

Enligt det föreslagna 3 mom. gäller rätten att anlita studerandehälsovårdstjänster till utgången av den termin för vilken den studerande har anmält sig som närvarande. 

3 §.Studerandehälsovård. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket bestämmelser om studerandehälsovårdens innehåll dessutom finns i de bestämmelser som utfärdats med stöd av 23 § i hälso- och sjukvårdslagen. Bestämmelser om vad som ska ingå i studerandehälsovården finns i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen och innehållet preciseras ytterligare i den förordning som utfärdas med stöd av 23 §. Ett omnämnande av en förordning har tidigare saknats i lagen om studerandehälsovård. I statsrådets gällande förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) föreskrivs det om hälsoundersökningar och kontroller av munhälsan samt om deras innehåll, om hälsorådgivning samt om de hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i studerandehälsovården. 

2 kap. Finansiering av studerandehälsovården. Det föreslås att rubriken för det gällande kapitlet ”Studerandehälsovårdens finansiering” ändras så att den bättre motsvarar det innehåll i kapitlet som det föreslås att ska ändras. Paragrafernas och momentens ordningsföljd inom detta kapitel och också mellan detta kapitel och 3 kap. ändras så att den bättre motsvarar processen för finansiering av studerandehälsovården och ersättande av kostnaderna för tjänsterna samt förtydligar de olika aktörernas ansvar. Det föreslås också att de termer som används och innehållet i bestämmelserna förtydligas och preciseras i sin helhet så att de motsvarar finansieringsprocesserna och praxis. 

I 2 kap. föreskrivs det om processerna och förfarandena mellan social- och hälsovårdsministeriet och Folkpensionsanstalten för finansiering av ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande. Kapitlet innehåller sju paragrafer i stället för nuvarande åtta paragrafer.  

14 §.Studerandehälsovårdens finansieringsmodell. Paragrafen och rubriken är nya. I paragrafen föreskrivs det om modellen för finansiering av studerandehälsovården, och i den samlas alla de principer för finansiering som finns i den gällande lagen och definieras tydligare än i den gällande lagen vad finansieringen av totalkostnaderna för studerandehälsovården består av. I finansieringsmodellen görs de ändringar som EU-samordningsförordningen och gränslagen förutsätter utan att finansieringsgrunderna i övrigt ändras. Paragrafen innehåller element från 14, 16, 17 och 20 § i den gällande lagen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. är godtagbara kostnader vid finansieringen av studerandehälsovården de behövliga och skäliga kostnaderna för produktionen av studerandehälsovårdstjänster med beaktande av de mål för kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet som Folkpensionsanstalten ställt upp för de tjänster den ansvarar för att ordna. Momentet motsvarar 14 § 1 mom. i den gällande lagen till övriga delar, men i momentet preciseras att det i momentet föreskrivs om godtagbara kostnader vid finansieringen. 

Det föreslagna 2 mom. motsvarar det gällande 2 mom. Enligt momentet utgörs de godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården av de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovårdstjänster för en enskild studerande multiplicerade med antalet högskolestuderande som har anmält sig som närvarande. Liksom tidigare ska de godtagbara totalkostnaderna fastställas under beredningen av ramarna för statsfinanserna och statsbudgeten. 

I det föreslagna 3 mom. definieras de element som finansieringen av totalkostnaderna för studerandehälsovårdens verksamhet består av. Den andel av finansieringen som består av statens andel och de studerandes hälsovårdsavgifter enligt den gällande lagen ska kallas nationell finansieringsandel. Som ett nytt led i finansieringen av studerandehälsovården ska Folkpensionsanstalten på ansökan med stöd av 20 a § i gränslagen betala Studenternas hälsovårdsstiftelse ersättning för kostnaderna för vården av EU-examensstuderande. EU-examensstuderande omfattas av en annan EU-stats ansvar för sjukvårdskostnader med stöd av EU-samordningsförordningen. Folkpensionsanstalten ska i enlighet med gränslagen ansöka om ersättning av den andra staten för kostnaderna för EU-examensstuderandes anlitande av studerandehälsovårdstjänster.  

Finansieringen av totalkostnaderna för studerandehälsovården består enligt det föreslagna 3 mom. av den nationella finansieringsandelen och av de statliga ersättningar som Folkpensionsanstalten betalar i enlighet med 20 a § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013).  

I det föreslagna 4 mom. definieras termen ”nationell finansieringsandel” som används i propositionen. Med nationell finansieringsandel avses den finansieringsandel enligt 17 § 1 mom. i den gällande lagen för studerandehälsovård som staten betalar till Folkpensionsanstalten samt den i 25 § avsedda hälsovårdsavgift som de studerande betalar till Folkpensionsanstalten. Målet är att med statens medel ska täckas 77 procent och med de hälsovårdsavgifter som tas ut hos de studerande 23 procent av den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården. Detta motsvarar till sitt innehåll 17 § 2 mom. i den gällande lagen, men i förslaget preciseras det att förhållandet mellan procentandelarna för staten och den hälsovårdsavgift som tas ut hos de studerande utgör det mål som man strävar till i budgeteringen av finansieringen av studerandehälsovården. 

Enligt det föreslagna 4 mom. består den nationella finansieringsandelen av den finansieringsandel för studerandehälsovården som staten betalar till Folkpensionsanstalten samt av de i 25 § avsedda hälsovårdsavgifter som de studerande betalar till Folkpensionsanstalten. Målet är att med statens medel ska täckas 77 procent och med de hälsovårdsavgifter som tas ut hos de studerande 23 procent av den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården. 

Riksdagen beslutar enligt det föreslagna 5 mom. årligen om den godtagbara nationella finansieringsandelen och statens finansieringsandel av studerandehälsovården i samband med behandlingen av statsbudgeten. Momentets innehåll motsvarar 16 § 2 mom. i den gällande lagen, men de termer i momentet som gäller finansieringsandelar uppdateras så att de motsvarar vad som föreslås i propositionen. Riksdagen beslutar årligen om maximibeloppen av den nationella finansieringsandelen och statens finansieringsandel av de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovården i samband med behandlingen av statsbudgeten. 

Enligt det föreslagna 6 mom. ersätter staten Folkpensionsanstalten för omkostnaderna för verkställigheten av denna lag i enlighet med 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001). Innehållet i momentet är identiskt med 20 § i den gällande lagen. 

15 §.Social- och hälsovårdsministeriets kalkyl över godtagbara totalkostnader och finansieringen av dem. Paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll är nya. I paragrafen preciseras den bestämmelse som finns i 15 § i den gällande lagen och som gäller social- och hälsovårdsministeriets skyldighet att bedöma de kalkyler som Folkpensionsanstalten lägger fram över totalkostnaderna för studerandehälsovården och finansieringen av dem för det följande verksamhetsåret. I paragrafen preciseras dessutom de bestämmelser som finns i 16 § 1 och 3 mom. i den gällande lagen och som gäller utifrån vilka faktorer godkännandet av de föreslagna kostnaderna ska bedömas vid social- och hälsovårdsministeriet. Paragrafen innehåller således element från 15 och 16 § i den gällande lagen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska social- och hälsovårdsministeriet årligen göra upp en kalkyl över de godtagbara totalkostnader för studerandehälsovården som avses i 14 § och för finansieringen av dem. Kalkylen grundar sig på behovet av och tillgången till studerandehälsovårdstjänster och deras lönsamhet och genomslag. I kalkylen ska beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången på tjänster och eventuella problem i fråga om tillgången samt den förändrade kostnadsnivån. Momentet preciserar 15 § 1 mom. i den gällande lagen i fråga om de termer som används, medan innehållet i övrigt förblir oförändrat. 

Social- och hälsovårdsministeriet ska utifrån den kalkyl som det utarbetat göra upp ett förslag till statens finansieringsandel av studerandehälsovården med tanke på planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten på samma sätt som tidigare. Syftet med kalkylen är att få fram uppgifter om de faktorer som påverkar kostnaderna för studerandehälsovården och behovet av finansiering under året. Social- och hälsovårdsministeriet bedömer också den kommande utvecklingen av kostnaderna för studerandehälsovård. Den självständiga och oberoende kalkyl som ministeriet utarbetat över de godtagbara totalkostnaderna, finansieringen av dem och den höjda kostnadsnivån grundar sig på all tillgänglig information. 

Enligt det föreslagna 2 mom. grundar sig social- och hälsovårdsministeriets kalkyl på 1) Folkpensionsanstaltens i 19 § avsedda utredning och i 20 § avsedda kalkyl samt andra utredningar och kalkyler som eventuellt har lämnats in, 2) de uppgifter om studerandehälsovården som Institutet för hälsa och välfärd har samlat in, och 3) andra än de i 1 och 2 punkten avsedda tillgängliga utredningar och uppgifter som gäller situationen beträffande studerandehälsovården för högskolestuderande. I momentet görs tekniska ändringar i fråga om hänvisningarna. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll i övrigt 15 § 2 mom. i den gällande lagen. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska i kalkylen över de godtagbara totalkostnaderna med avvikelse från vad som anges ovan en sådan förändring av produktionen av studerandehälsovårdstjänster beaktas som föranleds av lag eller förordning eller av en betydande förändring i verksamhetsmiljön. Momentet motsvarar 16 § 3 mom. i den gällande lagen, men de termer som används preciseras i enlighet med propositionen. 

Enligt detaljmotiveringen till den gällande lagen kan man beakta en sådan förändring av omfattningen av eller innehållet i studerandehälsovårdstjänster eller någon annan förändring som gäller produktionen av tjänsterna som föranleds av lag eller förordning. För att tillgången på studerandehälsovårdstjänster ska kunna tryggas ska det vara möjligt att avvika från det index som begränsar den maximala kostnadsökningen på grund av ändringar i lagstiftningen eller sådana betydande förändringar i verksamhetsmiljön som är oavhängiga av Studenternas hälsovårdsstiftelse. Exempel på sådana är förändringar i högskolenätet, som kan leda till att Studenternas hälsovårdsstiftelse måste inrätta nya verksamhetsställen eller dra in befintliga verksamhetsställen. 

Enligt det föreslagna 4 mom. ska i social- och hälsovårdsministeriets kalkyl de godtagbara totalkostnaderna höjas årligen, dock högst med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Momentets innehåll motsvarar 16 § 1 mom. i den gällande lagen, men de termer som används preciseras i enlighet med propositionen. Avsikten är att bedöma höjningen av kostnadsnivån med hjälp av både förtjänstnivåindexet och konsumentprisindexet. 

16 §.Tilläggsfinansiering av studerandehälsovården i oförutsedda situationer under verksamhetsåret. Det föreslås att paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll preciseras. Rubriken motsvarar i övrigt rubriken för 18 § i den gällande lagen, men till den fogas en precisering om att det är fråga om ett förfarande som ska användas under verksamhetsåret. 

I det föreslagna 1 mom. anges att utöver vad som föreskrivs i 14 § ska staten ansvara för att Folkpensionsanstalten har tillräckliga resurser för ordnande av studerandehälsovården för högskolestuderande, om det blir nödvändigt för att säkerställa tillgången på studerandehälsovårdstjänster av överraskande eller oförutsedda orsaker. Det föreslås att ordalydelsen i 18 § i den gällande lagen preciseras så att ordalydelsen möjliggör målbilden för att säkerställa finansieringen av studerandehälsovården enligt regeringspropositionen om den gällande lagen (RP 145/2018 rd). I det gällande 17 § 3 mom. i lagen om studerandehälsovård sägs det att om de hälsovårdsavgifter de studerande betalar inte helt och hållet ett visst år täcker 23 procent av de godtagbara totalkostnaderna, finansieras den resterande delen av statens medel. Enligt regeringspropositionen ska den resterande delen utan dröjsmål finansieras av statens medel genom ett tilläggsbudgetförfarande. Det föreslås därför att ordalydelsen i den gällande 18 § preciseras så att tilläggsfinansiering inte förutsätter en situation som är både överraskande och oförutsedd, utan är möjlig också i en situation som är antingen överraskande eller oförutsedd. 

17 §.Förskottsbetalning av statens finansieringsandel till Folkpensionsanstalten. Paragrafen motsvarar den gällande 19 § om betalning av statens finansieringsandel, men paragrafens rubrik preciseras så att den bättre motsvarar paragrafens innehåll, och ordalydelsen preciseras så att den motsvarar propositionen och praxis. Dessutom ska de skyldigheter som gäller staten och Folkpensionsanstalten skiljas åt och tas in i egna moment för tydlighetens skull. 

Enligt 1 mom. i paragrafen betalar staten ett förskott på sin finansieringsandel av den studerandehälsovård som ordnas med stöd av denna lag till Folkpensionsanstalten i fyra årliga poster. Liksom tidigare kan statens betalningsposter variera från år till år inom ramarna för den statliga finansieringsandel som beviljats i statsbudgeten. Variationen beror på exempelvis de ersättningar som ska betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse för produktionen av studerandehälsovårdstjänster och på de hälsovårdsavgifter som inflyter från de studerande. Största delen av hälsovårdsavgifterna inflyter högst antagligen fortfarande i början av terminerna. Det är fråga om ett två-årigt reservationsanslag. 

Folkpensionsanstalten ska enligt 2 mom. i paragrafen tio bankdagar före betalningen av en post meddela social- och hälsovårdsministeriet om hur stor statens betalningspost är. 

18 §.Fastställande av de slutliga finansieringsandelarna. Paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll är nya. I paragrafen föreskrivs det om Folkpensionsanstaltens skyldighet att fastställa statens och de studerandes slutliga andelar av finansieringen av studerandehälsovården efter utgången av Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskapsperiod. Paragrafen innehåller element från 17 § i den gällande lagen. 

Det föreslagna 1 mom. är nytt till sitt innehåll. Fastställandet av finansieringsandelarna för studerandehälsovården samt förfarandet för beaktandet av under- eller överskott i intäkterna av hälsovårdsavgiften så att det ökar eller minskar statens finansieringsandel efter utgången av räkenskaps- och verksamhetsperioden motsvarar innehållet i den gällande lagen om studerandehälsovård. Den skyldighet som föreslås i momentet och enligt vilken Folkpensionsanstalten ska fastställa de slutliga finansieringsandelarna är dock ny. Med tanke på uppföljningen av den årliga användningen av anslaget är det nödvändigt att fastställa finansieringsandelarna när det är fråga om reservationsanslag och anslaget kan användas också året efter budgetåret. Betalningen och debiteringen av förskott sträcker sig utöver årsskiftet, och i dem behöver man inte beakta avstämningen av finansieringsandelarna.  

Enligt det föreslagna 1 mom. fastställer Folkpensionsanstalten de slutliga finansieringsandelarna för studerandehälsovården vad gäller staten och de studerandes hälsovårdsavgift efter utgången av Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod. 

I det föreslagna 2 mom. fastställs det att om intäkterna av de hälsovårdsavgifter som betalas av de studerande inte helt och hållet ett visst år täcker 23 procent av den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården, finansieras den resterande andelen av statens medel. Om intäkterna av de hälsovårdsavgifter som betalas av de studerande ett visst år utgör mer än 23 procent av den nationella finansieringsandelen, återbetalas den överstigande andelen inte till de studerande. Momentet motsvarar 17 § 3 mom. i den gällande lagen i övrigt, men de termer som används preciseras i enlighet med propositionen. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska under- eller överskottet i statens finansieringsandel beaktas i den betalningspost av förskott för det innevarande året som betalas efter fastställandet av finansieringsandelarna. Momentet är nytt till sitt innehåll och preciserar riktandet av finansieringen per budgetår. 

19 §.Folkpensionsanstaltens utredning om finansieringen av och verksamheten inom studerandehälsovården. Paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll är nya. I paragrafen preciseras den bestämmelse som finns i 21 § 1 mom. i den gällande lagen och som gäller den utredning som Folkpensionsanstalten ska lämna till social- och hälsovårdsministeriet om finansieringen av studerandehälsovården för det föregående året och om genomförandet av verksamheten. Folkpensionsanstalten ska utarbeta en utredning på samma sätt som hittills enligt 21 § 1 mom. i den gällande lagen. 

Det föreslås att 1 mom. kompletteras så att Folkpensionsanstaltens utredning ska innehålla uppgifter även om genomförandet av de delområden inom studerandehälsovården som lagen förutsätter. Enligt hälso- och sjukvårdslagen hör till studerandehälsovården att främja välbefinnandet bland de studerande på läroanstalten samt att följa upp detta med tre års mellanrum, att följa och främja de studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga, vilket omfattar hälsoundersökningar, att ordna hälso- och sjukvårdstjänster inom primärvården, inklusive mentalvårdsarbete och alkohol- och drogarbete, främjande av den sexuella hälsan samt mun- och tandvård samt att i ett tidigt stadium identifiera den studerandes behov av särskilt stöd och undersökningar och att stödja de studerande och vid behov hänvisa dem till fortsatta undersökningar eller fortsatt vård samt ge vård och utlåtanden som krävs för hänvisning till psykoterapi. Närmare bestämmelser om bland annat hälsoundersökningar och hälsorådgivning inom studerandehälsovården finns i statsrådets förordning 338/2011. Folkpensionsanstaltens utredning ska innehålla tillräckliga uppgifter om genomförandet av ovannämnda verksamheter inom studerandehälsovården samt om tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Också uppgifter om utvecklingen av verksamheten, om förändringar som skett i tjänsterna, om servicenätet och om antalet anställda och studerande ska fortfarande ingå i utredningen. Av utredningen ska dessutom framgå hur de mål som Folkpensionsanstalten har ställt upp för Studenternas hälsovårdsstiftelse har nåtts. 

Utredningen ska också innehålla uppgifter om de totalkostnader för studerandehälsovården som Folkpensionsanstalten har fastställt, ersättningarna för EU-examensstuderandes vårdkostnader enligt gränslagen och de slutliga finansieringsandelarna för studerandehälsovården. Utredningen ska vidare innehålla uppgifter om Studenternas hälsovårdsstiftelses förvaltningskostnader, om enhetskostnaderna, om kostnadernas fördelning på verksamheterna enligt hälso- och sjukvårdslagen samt om investeringar som är större än vanligt. 

Folkpensionsanstalten kan vid behov komplettera utredningen i fråga om tjänsternas kvalitet och innehåll till och med utgången av maj. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april till social- och hälsovårdsministeriet lämna en utredning om kvaliteten, tillgången och tillgängligheten hos den i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen avsedda studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerat under det föregående året och om tjänsternas genomförande, totalkostnaderna och de slutliga finansieringsandelarna.  

Enligt det föreslagna 2 mom. får närmare bestämmelser om utredningens innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet. Verkställigheten av lagen om studerandehälsovård har pågått bara i drygt två år. Det är möjligt att det ännu behövs bestämmelser på lägre nivå om innehållet i rapporteringen och utredningen om studerandehälsovården för att underlätta verkställigheten av lagen, och det föreslås därför ett bemyndigande att utfärda förordning. 

20 §.Folkpensionsanstaltens kalkyl över totalkostnaderna för studerandehälsovården och finansieringen av dem. Paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll är nya. I paragrafen ska det tydligare än i den gällande lagen föreskrivas om Folkpensionsanstaltens skyldighet att bedöma totalkostnaderna för studerandehälsovården samt kostnadernas finansieringsandelar för det följande verksamhetsåret. I paragrafen preciseras grunderna för de uppskattade kostnaderna och kostnadsbildningen. Syftet med Folkpensionsanstaltens bedömning är att den ska utgöra utgångspunkt både för social- och hälsovårdsministeriets bedömning enligt den föreslagna 15 § och för budgetberedningen. Paragrafen innehåller element från 14, 15, 21 och 22 § i den gällande lagen. 

Enligt propositionen ska i det föreslagna 1 mom. den bestämmelse som finns i 21 § 2 mom. i den gällande lagen och som gäller Folkpensionsanstaltens skyldighet att före utgången av april lämna en uppskattning av storleken på den hälsovårdsavgift för studerande som ska fastställas för det följande året utvidgas så att Folkpensionsanstalten i fortsättningen till social- och hälsovårdsministeriet ska lämna en uppskattning också av totalfinansieringen av studerandehälsovården samt den nationella finansieringsandelen. Innehållet i den nationella finansieringsandelen fastställs i det föreslagna 14 § 3 mom. Uppskattningen gäller både den andel av de godtagbara kostnaderna som täcks med intäkterna av hälsovårdsavgiften och den andel som täcks med statens finansieringsandel. Att all tillgänglig information lämnas till social- och hälsovårdsministeriet är en förutsättning för att ministeriet i sin egen uppskattning som används som grund för budgeten ska kunna beakta alla aspekter. Tidpunkten för lämnande av uppskattningen har planerats så att Folkpensionsanstalten vid utarbetandet av den kan utnyttja utredningen om genomförandet av den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse har producerat det föregående året. Folkpensionsanstaltens skyldighet enligt 21 § 2 mom. i den gällande lagen att före utgången av februari lämna en uppskattning av den hälsovårdsavgift för studerande som ska fastställas för det följande året ska slopas som onödig. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april till social- och hälsovårdsministeriet lämna en kalkyl över totalkostnaderna för studerandehälsovården för det följande året och över den nationella finansieringsandelen och hälsovårdsavgiftens storlek. 

Det föreslagna 2 mom. motsvarar delvis 15 § 1 mom. i den gällande lagen, där det är fråga om innehållet i den kalkyl som social- och hälsovårdsministeriet gör upp. Social- och hälsovårdsministeriet behöver tillräckliga grunduppgifter av tjänsteanordnaren för sin egen kalkyl. De uppgifter som avses i momentet grundar sig bland annat på Folkpensionsanstaltens granskning och på de uppgifter som Studenternas hälsovårdsstiftelse lämnar till Folkpensionsanstalten. 

Liksom enligt detaljmotiveringen till 21 § 2 mom. i den gällande lagen ska Folkpensionsanstalten inför utarbetandet av kalkylerna förhandla med Studenternas hälsovårdsstiftelse och utnyttja budgeten och andra behövliga uppgifter som stiftelsen lämnar och vid behov höra även andra intressentgrupper som är centrala med avseende på studerandehälsovården. Folkpensionsanstalten gör beräkningar i fråga om behövlig finansiering per studerande, utvecklingen i antalet studerande och totalbeloppet av den finansiering som behövs efter att ha hört relevanta expertaktörer. Folkpensionsanstalten beaktar i sina beräkningar Studenternas hälsovårdsstiftelses uppgifter om senaste räkenskaps- och verksamhetsperiod, servicebehov och tillgång till service och eventuella lagändringar som inverkar på verksamheten. Folkpensionsanstalten ska framställa de rapporter som behövs för att motivera och komplettera sina beräkningar. 

Enligt det föreslagna 2 mom. grundar sig kalkylen på behovet av och tillgången på studerandehälsovårdstjänster och deras lönsamhet och genomslag. I kalkylen ska beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången på tjänster och eventuella problem i fråga om tillgången samt den förändrade kostnadsnivån. Dessutom ska i kalkylen beaktas betydande förändringar i verksamhetsmiljön. 

Innehållet i det föreslagna 3 mom. om omständigheter som Folkpensionsanstalten ska beakta när den gör upp kalkylen motsvarar i övrigt 22 § 2 mom. i den gällande lagen, men de termer som används preciseras i enlighet med propositionen. Liksom det konstateras i detaljmotiveringen till den gällande lagen ska behovet av och skäligheten i kostnaderna även i fortsättningen bedömas i relation till de uppgifter och skyldigheter Studenternas hälsovårdsstiftelse har enligt den gällande lagen och 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. Vid bedömningen beaktas också hur effektiv och lönsam stiftelsens verksamhet är och hur stort belopp som är disponibelt i form av statliga finansiering och medel som inflyter av de studerandes hälsovårdsavgifter samt en ändamålsenlig användning av denna finansiering. Dessutom ska de mål beaktas som Folkpensionsanstalten ställt upp i fråga om kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet i den i denna lag avsedda verksamhet Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver. Behövliga anläggningskostnader är bland annat kostnaderna för anskaffning av den undersöknings-, vård- och kontorsutrustning och de kontorsinventarier som behövs för ordnande av studerandehälsovården samt kostnaderna för anskaffning och uppdatering av administrativa datasystem för studerandehälsovården. 

När kalkylen utarbetas ska Folkpensionsanstalten enligt det föreslagna 3 mom. beakta de beräknade driftskostnaderna och anläggningskostnaderna för studerandehälsovården samt den del av de administrativa kostnaderna för Studenternas hälsovårdsstiftelse som hänför sig till verksamhet enligt denna lag. 

3 kap.Ersättning för kostnaderna för studerandehälsovården. Det föreslås att rubriken för det gällande kapitlet ”Ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse” ändras så att den bättre motsvarar det ändrade innehåll som föreslås i kapitlet. I 3 kap. föreskrivs det om ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktionen av studerandehälsovårdstjänsterna för högskolestuderande. 

Kapitlet innehåller tre paragrafer i stället för nuvarande två paragrafer. Det föreslås att bestämmelsernas innehåll, de termer som används och detaljmotiveringen ska förtydligas och preciseras i sin helhet så att de motsvarar processen för finansiering av studerandehälsovården och för ersättning av kostnaderna för tjänsterna samt de olika aktörernas ansvar. 

21 §.Förskott till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll är nya. I paragrafen preciseras de termer som används och föreskrivs det om de förskott som Folkpensionsanstalten betalar till Studenternas hälsovårdsstiftelse för att täcka kostnaderna för produktionen av studerandehälsovården. Paragrafen innehåller element från 22 § i den gällande lagen, men i paragrafen preciseras finansieringsprocessen för Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse så att under verksamhetsåret är Folkpensionsanstaltens betalningar till Studenternas hälsovårdsstiftelse förskott. 

Enligt det föreslagna 1 mom. betalar Folkpensionsanstalten förskott på den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I förskottet ingår förskottet på statens andel samt intäkterna av den influtna hälsovårdsavgiften. Momentet motsvarar delvis 22 § 1 mom. i den gällande lagen, men momentets innehåll har justerats och de termer som används har preciserats. 

Folkpensionsanstalten betalar enligt det föreslagna 2 mom. förskottet till Studenternas hälsovårdsstiftelse årligen i fyra poster. Detta motsvarar 22 § 3 mom. i den gällande lagen, preciserat så att ordet ersättning har ersatts med ordet förskott. Liksom det konstateras i detaljmotiveringen till den gällande 22 § kan betalningsposternas storlek variera från år till år inom ramen för det totala årliga ersättningsbeloppet. Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse kan sinsemellan avtala om storleken på varje post. Folkpensionsanstalten ska inom ramen för det årliga totala ersättningsbeloppet genom ersättningsposterna se till att Studenternas hälsovårdsstiftelse har en tillräcklig likviditet. Ersättningsposterna för förskotten ska inte heller i fortsättningen vara avhängiga av vid vilken tidpunkt de studerande betalar sin hälsovårdsavgift. 

22 §.Slutlig ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Paragrafen och rubriken som beskriver dess innehåll är nya. I paragrafen föreskrivs det om Folkpensionsanstaltens skyldighet att bestämma och fastställa den slutliga ersättning som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för studerandehälsovården efter utgången av Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskapsperiod. Paragrafen innehåller element från 22 och 23 § i den gällande lagen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. granskar Folkpensionsanstalten efter utgången av Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod de totalkostnader som föranletts av produktionen av studerandehälsovården och hur de för verksamheten uppställda målen för kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet har nåtts. Momentet motsvarar 22 § 5 mom., men termerna ha preciserats. Liksom det konstateras i detaljmotiveringen till den gällande lagen har Folkpensionsanstalten i egenskap av anordnare av studerandehälsovård för högskolestuderande rätt och skyldighet att följa och granska kvaliteten, genomslaget, lönsamheten, produktiviteten och effektiviteten hos den verksamhet enligt denna lag som Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver. Utifrån denna uppföljning och granskning ska Folkpensionsanstalten lämna social- och hälsovårdsministeriet de utredningar som avses i 19 § i denna proposition. 

Det föreslagna 2 mom. är nytt till sitt innehåll. Enligt förslaget ska Folkpensionsanstalten i fortsättningen årligen fastställa totalkostnaderna för studerandehälsovården samt den slutliga ersättning som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Fastställandet av de årliga finansieringsandelarna är en del av förfarandet för ekonomihantering. Tillägget av den skyldighet som fogats till momentet underlättar uppföljningen och hanteringen av finansieringen av studerandehälsovården. 

För fastställande av statens finansieringsandel och den finansieringsandel som utgörs av de hälsovårdsavgifter de studerande betalar samt bestämmande av den ersättning som ska betalas dras från totalkostnaderna av både de ersättningar som betalats med stöd av 20 a § i gränslagen och Studenternas hälsovårdsstiftelses övriga intäkter. På grund av ansöknings- och behandlingstiderna för statlig ersättning enligt gränslagen riktas avdraget inte nödvändigtvis till kostnaderna för den vård som getts under verksamhetsåret i fråga och till ersättningarna för dem. Folkpensionsanstalten ska från den slutliga ersättningen dra av det belopp som den faktiskt har betalat till Studenternas hälsovårdsstiftelse i statlig ersättning under verksamhetsåret i fråga. Studenternas hälsovårdsstiftelses övriga intäkter kan vara avgifter för oanvänd mottagningstid samt till exempel fond- och placeringsintäkter, de expeditionsavgifter för kopior av sjukjournaler som Studenternas hälsovårdsstiftelse debiterar försäkringsbolag för eller avgifter för disponent- och kontorstjänster. När Folkpensionsanstalten fastställer finansieringsandelarna för staten och de studerandes hälsovårdsavgift beaktar anstalten andelen övriga intäkter på så sätt att de minskar statens finansieringsandel. 

Folkpensionsanstalten fastställer enligt det föreslagna 2 mom. de totalkostnader som föranletts av produktionen av studerandehälsovården samt den slutliga ersättning för studerandehälsovården för det föregående året som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Folkpensionsanstalten drar från de totalkostnader som den har fastställt av de ersättningar som med stöd av 20 a § i gränslagen har betalats till Studenternas hälsovårdsstiftelse och Studenternas hälsovårdsstiftelses övriga intäkter. Den slutliga ersättning som Studenternas hälsovårdsstiftelse får kan vara högst lika stor som kostnaderna för produktionen av studerandehälsovårdstjänsterna minskat med de ersättningar och intäkter som nämns ovan. 

I det föreslagna 3 mom. fastställs det att om Folkpensionsanstalten vid en justering enligt 1 mom. märker att ett för stort förskott har betalats till Studenternas hälsovårdsstiftelse, fattar anstalten beslut om återbetalning av det överbetalda förskottet (överskott). Om Studenternas hälsovårdsstiftelse utifrån granskningen har rätt till ersättning som är större än förskottet (underskott), ska Folkpensionsanstalten betala skillnaden mellan förskottet och den slutliga finansieringsandelen. Över- eller underskottet i finansieringen ska beaktas i den betalningspost av förskotts som betalas efter det att den nationella finansieringen har fastställts. Momentet liknar till sitt innehåll 23 § 2 och 3 mom. i den gällande lagen, dock så att ordalydelsen i momentet preciseras i enlighet med de termer som används i propositionen. 

Enligt 4 mom. i förslaget får närmare bestämmelser om verkställigheten av finansieringen utfärdas genom förordning av statsrådet. Under de två första åren av verkställigheten av lagen om studerandehälsovård har det förekommit oklarhet när det gäller fastställandet av kostnaderna och hur betalningarna i praktiken ska göras. Det är möjligt att det ännu behövs bestämmelser på lägre nivå om det praktiska genomförandet av finansieringen av studerandehälsovården för att underlätta verkställigheten av lagen, och det föreslås därför ett bemyndigande att utfärda förordning. 

23 §.Återkrav. Det föreslås att paragrafens gällande rubrik ”återkrav och tilläggsbetalning” ändras så att den motsvarar den föreslagna paragrafens innehåll. Bestämmelser om Studenternas hälsovårdstiftelses rätt till tilläggsbetalning eller tilläggsersättning finns i den föreslagna 22 §. 

I det föreslagna 1 mom. fastställs det att om Studenternas hälsovårdsstiftelse har använt den finansiering som är avsedd att täcka kostnaderna för studerandehälsovården för något annat ändamål än sådan verksamhet som avses i denna lag, fattar Folkpensionsanstalten beslut om återkrav av ersättningen. Momentet motsvarar till sitt innehåll 23 § 1 mom. i den gällande lagen i övrigt, men de termer som används i momentet preciseras så att de motsvarar de termändringar som föreslås i propositionen. 

Det föreslås att 23 § 2 mom. i den gällande lagen upphävs som onödigt. I momentet sägs det att om Folkpensionsanstalten vid en sådan justering som avses i 22 § 4 mom. märker att det ersättningsbelopp som har betalats ut är för stort, fattar anstalten beslut om återkrav av den överstigande delen av ersättningsbeloppet. Om Studenternas hälsovårdsstiftelse utifrån justeringen har rätt till tilläggsersättning, ska Folkpensionsanstalten betala tilläggsersättningen efter det att ersättningen justerats. 

Det är ändamålsenligt att det i samma paragraf föreskrivs om fastställande av den slutliga ersättning som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse och dess finansieringsandelar samt om de därmed anslutna förfarandena. Det gällande 2 mom. innehåller ingen skyldighet att fastställa finansieringsandelarna. Bestämmelser om återbetalning av överskott eller betalning av underskott samt därmed anslutna åtgärder föreslås i 22 § 3 mom. i propositionen, vilket innebär att momentet blir onödigt. 

Enligt det föreslagna nya 2 mom. kan återkrav beaktas i de följande betalningsposter av förskott som Folkpensionsanstalten betalar till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Momentet motsvarar till sitt innehåll det gällande 23 § 3 mom., men de termer som används preciseras så att de motsvarar de termer som används i propositionen. I momentet behöver tilläggsbetalning inte heller längre nämnas, eftersom tilläggsbetalningens andel beaktas i samband med fastställandet av den slutliga finansieringsandelen enligt den föreslagna 22 §. Liksom enligt detaljmotiveringen till det gällande 23 § 3 mom. kan återkravet delas upp i flera delbetalningar, om totalsumman är betydande och om det krävs med tanke på Studenternas hälsovårdsstiftelses likviditet. 

24 §.Skyldighet att betala hälsovårdsavgift. Det föreslås att betalningsdagarna för hälsovårdsavgiften för studerandehälsovården ändras så att de blir mer studerandevänliga och Folkpensionsanstalten i fortsättningen i god tid före avgiftens förfallodag kan informera de studerande som har anmält sig som närvarande vid en läroanstalt om skyldigheten att betala hälsovårdsavgift. Det föreslås också att de betalningsdagar enligt 2 mom. i den gällande paragrafen som hänför sig till skyldigheten att betala hälsovårdsavgift och som gäller vår- och höstterminen flyttas till egna moment för tydlighetens och läsbarhetens skull. 

Hälsovårdsavgiften ska fortfarande betalas för varje termin. Även om den studerande utexamineras mitt under terminen, återbetalas inte avgiften och rätten att använda studerandehälsovårdstjänster kvarstår under hela denna termin. 

I det föreslagna 2 mom. sägs det att om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen senast den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 15 mars. Om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen efter den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 31 juli. 

I det föreslagna 3 mom. sägs det att om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen senast den 30 september, ska avgiften betalas senast den 15 november. Om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen efter den 30 september, ska avgiften betalas senast den 31 december. 

Dessutom föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. i vilket det fastställs att om Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller internationella avtal innehåller bestämmelser som avviker från detta kapitel, ska dessa tillämpas i stället för detta kapitel. 

I det föreslagna 4 mom. finns det en hänvisningsbestämmelse som förtydligar läget enligt den gällande lagen vad gäller EU-samordningsförordningen som är förpliktande för Finland. Genom den informativa hänvisningen ska det förtydligas att bestämmelserna om hälsovårdsavgift med stöd av samordningsförordningen inte gäller sådana EU-examensstuderande som studerar vid en högskola i Finland och som kommer från en annan EU- eller EES-stat, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och som visar upp ett intyg över att någon av de ovannämnda staterna ansvarar för kostnaderna för de studerandes sjukvård. Bestämmelserna om hälsovårdsavgift i 4 kap. gäller således inte de ovannämnda studerandena. Enligt förslaget ska EU-examensstuderande som studerar vid en finländsk högskola och som har anmält sig som närvarande inte vara skyldiga att betala terminspecifik hälsovårdsavgift till Folkpensionsanstalten. 

25 §.Hälsovårdsavgiftens storlek. I 1 mom. föreslås det en precisering av det förfarande enligt vilket hälsovårdsavgiftens storlek bestäms. Förfarandet motsvarar nuläget, dock så att det beaktas att EU-examensstuderande är befriade från avgiften. Dessutom föreslås det att paragrafens ordalydelse preciseras med de termer som används i propositionen.  

Enligt 1 mom. i den gällande paragrafen fastställs hälsovårdsavgiftens storlek så att de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovården enligt 14 § täcks av statens finansieringsandel och intäkterna av hälsovårdsavgiften. När avgiften bestäms iakttas vad som i lagen föreskrivs om finansieringsandelarna för studerandehälsovården. Hälsovårdsavgiftens storlek ska fastställas genom att de studerandes andel av finansieringen divideras med det uppskattade antalet studerande som anmält sig som närvarande. Hälsovårdsavgiften ska vara lika stor för alla studerande. 

I det föreslagna 1 mom. ska det inte längre talas om fastställande av hälsovårdsavgift utan om bestämmande av avgift. Dessutom preciseras momentets första mening så att det i den konstateras att de studerandes finansieringsandel av den nationella finansieringen täcks med intäkterna av hälsovårdsavgiften. Till slutet av momentet fogas även en hänvisning till betalningsskyldiga studerande för att EU-examensstuderandenas ställning som befriade från hälsovårdsavgift i fortsättningen ska framgå av lagen. 

Enligt det föreslagna 1 mom. bestäms hälsovårdsavgiftens storlek så att de studerandes i 14 § avsedda finansieringsandel av den nationella finansieringen täcks med intäkterna av avgiften. Hälsovårdsavgiften ska vara lika stor för alla studerande som är skyldiga att betala den. EU-examensstuderande är befriade från skyldigheten att betala hälsovårdsavgift med stöd av EU-samordningsförordningen. 

27 §.Indrivning av hälsovårdsavgiften samt dröjsmålsavgift. Det föreslås att den hänvisning till preskription av hälsovårdsavgiften som finns i den sista meningen i det gällande 2 mom. preciseras i enlighet med propositionen för att hänvisningen ska vara korrekt. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska Folkpensionsanstalten skicka en betalningspåminnelse till den studerande, om studeranden inte betalar hälsovårdsavgiften inom föreskriven tid. Hälsovårdsavgiften för högskolestuderande och dröjsmålsavgiften är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen och preskriberingen av dessa avgifter finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Preskriptionstiden ska räknas från det förfallodatum som anges i 24 § 2 och 3 mom. 

29 §.Registerföring av patientuppgifter. Det föreslås att sista meningen i den gällande paragrafen för tydlighetens skull flyttas till ett eget nytt moment, men innehållsmässigt förblir både 1 mom. och det föreslagna 2 mom. oförändrade. 

Enligt det föreslagna 1 mom. är Studenternas hälsovårdsstiftelse en sådan personuppgiftsansvarig som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) när det gäller sådana journalhandlingar inom hälsovården som uppkommer i verksamhet som omfattas av dess produktionsansvar. 

Det föreslagna nya 2 mom. gäller fortfarande i enlighet med den gällande lagen en exceptionell situation där Studenternas hälsovårdsstiftelse inte kan producera studerandehälsovårdstjänster på det sätt som avses i lagen och Folkpensionsanstalten ska se till att tjänsterna ordnas av någon annan tjänsteproducent. 

Enligt det föreslagna 2 mom. är Folkpensionsanstalten dock personuppgiftsansvarig i en sådan situation som avses i 13 §. 

31 §.Folkpensionsanstaltens rätt att få information. Det föreslås att den gällande paragrafens rubrik ”rätt att få information och utlämnande av uppgifter” ändras så att rubriken mer exakt beskriver paragrafens innehåll. Dessutom föreslås det att 4 mom. förtydligas genom att dess innehåll delas upp på två separata moment. Innehållsmässigt förblir de föreslagna nya 4 och 5 mom. oförändrade. Det föreslås att det gällande 5 mom. upphävs som onödigt. 

Enligt det föreslagna nya 4 mom. har Folkpensionsanstalten oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att av Studenternas hälsovårdsstiftelse få de uppgifter som anstalten behöver för att följa upp och bedöma tillgången, tillgängligheten, kvaliteten, genomslaget, lönsamheten och produktiviteten hos den studerandehälsovård för högskolestuderande som Folkpensionsanstalten ordnar och för det kontinuerliga utvecklandet av den. Dessa uppgifter får inte innehålla personuppgifter. 

Den första delen av det gällande 4 mom. ändras inte. Enligt detaljmotiveringen till momentet avser uppgifterna i momentet närmast statistiska uppgifter som finns att tillgå i Studenternas hälsovårdsstiftelses informationssystem, och i uppgifterna får inte ingå uppgifter om en enskild studerandes hälsotillstånd. 

Det föreslås att den sista delen av det gällande 4 mom., som gäller Folkpensionsanstaltens rätt att granska Studenternas hälsovårdsstiftelses bokföring och att inspektera stiftelsens verksamhet flyttas till ett eget, nytt 5 mom. för tydlighetens skull och att hänvisningsbestämmelsen preciseras så att den överensstämmer med propositionen. 

Folkpensionsanstalten har enligt det föreslagna nya 5 mom. rätt att granska Studenternas hälsovårdsstiftelses bokföring och att inspektera stiftelsens verksamhet och lokaler vid en på förhand anmäld tidpunkt. Folkpensionsanstaltens rätt att få de uppgifter som avses i 4 mom. gäller också i fråga om de tjänster enligt denna lag som Studenternas hälsovårdsstiftelse skaffar hos andra tjänsteproducenter. Enligt detaljmotiveringen till det gällande momentet kan Folkpensionsanstalten vid behov utfärda närmare anvisningar om de förfaranden som gäller verkställigheten av lagen. Folkpensionsanstalten behöver omfattande information om Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet och ekonomi för att sköta uppgiften att ordna studerandehälsovård enligt lagen och för att kunna följa upp och kontrollera tillgången, tillgängligheten, kvaliteten, genomslaget och lönsamheten i fråga om de tjänster stiftelsen producerar. 

Det föreslås att det gällande 5 mom. upphävs som onödigt i speciallagstiftning. Enligt momentet är Studenternas hälsovårdsstiftelse skyldig att lämna Institutet för hälsa och välfärd de uppgifter som institutet behöver för att föra register över öppenvårdstjänsterna inom primärvården. Bestämmelsen är onödig, eftersom Studenternas hälsovårdsstiftelse ansvarar för att uppgifter lämnas till Institutet för hälsa och välfärd med stöd av 5 § i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). 

32 §.Användning av teknisk anslutning när registeruppgifter lämnas ut. Enligt den gällande paragrafen kan de uppgifter som avses i 31 § också lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. 

Det föreslås att paragrafen om bestämmelser som gäller teknisk anslutning mellan myndigheter slopas som onödig i speciallagstiftning. Bestämmelser om informationsöverföring mellan myndigheter via tekniska gränssnitt eller elektroniska förbindelser finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), vilket innebär att en bestämmelse om utlämnande av uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt inte behövs. 

34 a §.Delgivning. Det föreslås att till lagen fogas en ny bestämmelse som förtydligar delgivningspraxis och som gäller delgivning av Folkpensionsanstaltens beslut som meddelats med stöd av denna lag. I den gällande lagen föreskrivs det inte särskilt om det förfarande som ska iakttas vid delgivning av beslut. 

Bestämmelser om delgivning av beslut om en förmån som Folkpensionsanstalten enligt lag ska verkställa finns i 20 a § i lagen om Folkpensionsanstalten. Det är ändamålsenligt att också beslut som meddelas med stöd av lagen om studerandehälsovård omfattas av ett likadant delgivningsförfarande. För att förtydliga sakförhållandet är det skäl att också vid delgivning av alla beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av lagen om studerandehälsovård tillämpa samma delgivningsförfarande som Folkpensionsanstalten tillämpar i fråga om förmånsbeslut.  

Enligt förslaget ska vid delgivning av beslut som Folkpensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag iakttas vad som i 20 a § i lagen om Folkpensionsanstalten föreskrivs om delgivning av beslut om en förmån. 

7.2  Lagen om Folkpensionsanstalten

12 d §.Allmänna fonden för social trygghet. Det föreslås att paragrafens 1 mom., sådant det lyder i lag 425/2021, och andra meningen i momentet ändras så att de motsvarar de i lagen om studerandehälsovård föreslagna ändringarna för att hänvisningen ska vara exakt. Till momentet fogas en hänvisning till 21 och 22 § i lagen om studerandehälsovård. Dessutom preciseras momentet så att i den allmänna fondens betalningar ska utöver den slutliga ersättning enligt lagen om studerandehälsovård som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse också beaktas förskott. 

Enligt förslaget ska ur allmänna fonden för social trygghet betalas andra förmåner som Folkpensionsanstalten enligt lag ska verkställa än de som avses i 12 b och 12 c § samt de verksamhetskostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av förmånerna. Ur allmänna fonden för social trygghet ska dessutom betalas i 21 § i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande (695/2019) avsett förskott och i 22 § i den lagen avsedd slutlig ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktionen av studerandehälsovårdstjänster. 

11.1  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den.