2.1.1  Alkoholkonsumtionens och alkoholens negativa effekters allmänna utveckling

Syftet med alkohollagen är att få konsumtionen av alkoholhaltiga ämnen att minska genom att begränsa och övervaka den anknytande näringsverksamheten i syfte att förebygga alkoholens negativa effekter för dem som konsumerar alkohol, för andra människor och för hela samhället. Enligt alkohollagen har alkoholbolaget som ägs av staten, nedan Alko, även i nuläget med några undantag ensamrätt att bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. I och med den nya alkohollagen flyttades dock starkare alkoholdrycker än tidigare från Alkos försäljning till detaljhandeln i butiker, kiosker och servicestationer. 

Totalkonsumtionen av alkohol trefaldigades i Finland från 1960 till 2005, då totalkonsumtionen av alkohol per invånare som fyllt 15 år var 12,1 liter hundraprocentig alkohol. Mellan åren 2007 och 2017 sjönk totalkonsumtionen av alkohol med omkring en femtedel (figur 1). Flera höjningar av alkoholskatten och den långvariga ekonomiska nedgången efter 2008 bidrog kraftigt till denna utveckling. 

Likaså minskade både det berusningsinriktade alkoholbruket och riskkonsumtionen av alkohol bland personer i arbetsför ålder under det senaste decenniet. Bland personer i pensionsåldern var trenden för berusningsinriktat alkoholbruk däremot rätt jämn, men riskkonsumtionen ökade. Minderåriga finländska ungdomars minskande alkoholkonsumtion har fortgått nästan utan avbrott sedan millennieskiftet.  

Utvecklingen av alkoholens negativa effekter har i huvudsak följt förändringarna i totalkonsumtionen. Mellan 2007 och 2017 minskade dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning kraftigt, till och med kraftigare än totalkonsumtionen (figur 1). Efter 2017 ökade dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning med cirka 8 procent jämfört med 2018. År 2021 sjönk däremot alkoholdödligheten med 4 procent jämfört med år 2020, vilket visar att alkoholdödligheten varierar beroende från år till år. År 2021 dog sammanlagt 1 646 personer i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning. 

2.1.2  Totalreformen av alkohollagen 2018 och dess konsekvenser

Den nya alkohollagen trädde i kraft i sin helhet den 1 mars 2018. Syftet med totalreformen av alkohollagstiftningen var att förnya den föråldrade lagstiftningen och söka en ny balans mellan att minska alkoholens negativa effekter och att beakta näringsverksamheten. I regeringspropositionen i fråga (RP 100/2017 rd) beskrivs i stor detalj de skador och kostnader som alkoholen orsakar samt också nyttan och intäkterna i fråga om näringsverksamhet i anslutning till alkohol. 

I tillståndspliktig detaljhandel får man för närvarande sälja alla alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol. Före reformen fick man i tillståndspliktig försäljning sälja endast alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehöll högst 4,7 volymprocent etylalkohol. Reformen gällde till exempel så kallade A-öl, starkare ciderdrycker och long drink-drycker än tidigare och alkoholhaltiga dryckesblandningar oberoende av hur de tillverkas. 

Andra ändringar i den nya alkohollagstiftningen var bland annat frigörandet av restaurangernas öppettider och förenhetligandet av utskänkningstillstånden. 

De mest betydande konsekvenserna av lagreformen gällde ökad tillgång till alkohol, vilket i regeringens proposition bedömdes öka konsumtionen av alkohol och intäkterna i anslutning till den, men samtidigt också utgifterna och kostnaderna i anslutning till alkoholens negativa effekter. 

För att förebygga de negativa effekter som reformen medför höjdes accisen på alkoholdrycker i januari 2018. Därefter höjdes alkoholskatterna ytterligare två gånger, i januari 2019 och 2021. 

I november 2022 publicerade Institutet för hälsa och välfärd en rapport om de konsekvenser som totalreformen av alkohollagen har för tillgången, konsumtionen och skadorna i fråga om alkohol (Katariina Warpenius, Pia Mäkelä & Thomas Karlsson (red.), Vuonna 2018 voimaan tulleen alkoholilain jälkiarviointi. Vaikutukset alkoholin saatavuuteen, kulutukseen ja haittoihin, Institutet för hälsa och välfärd, Raportti 7/2022) . https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/145635/RAP2022_007_Vuonna%202018%20voimaan%20tulleen%20alkoholilain%20j%C3%A4lkiarviointi_s.pdf?sequence=4&isAllowed=y .  

Som en självständig konsekvens av ändringen av alkohollagen, dvs. som konsekvens efter att effekten av andra faktorer som påverkar alkoholkonsumtionen, såsom beskattningen, fyllandet av lager inom handeln före skattehöjningen och sommarens värme, bortses från, har det i rapporten uppskattats att den statistikförda konsumtionen sannolikt kommer att öka med cirka tre procent. 

Totalt ökade totalkonsumtionen av alkohol marginellt (med 0,1 liter) år 2018, då den var 10,1 liter för varje person som fyllt 15 år. Under 2019–2021 fortsatte totalkonsumtionen att minska, vilket också berodde på åtminstone höjningarna av alkoholskatterna och coronaepidemin. 

Reformen av alkohollagen hade inga sådana konsekvenser för den vuxna befolkningens riskkonsumtion eller berusningsinriktade alkoholbruk som skiljer sig från tidigare trender och slumpmässiga variationer. Den långvariga nykterhetsutvecklingen bland minderåriga unga verkar dock ha stannat av mellan 2017 och 2019, men har fortsatt efter det. Samtidigt avstannade också den sjunkande trenden för ungas berusningsinriktade alkoholbruk. Bland flickor verkade det också finnas tecken på att det berusningsinriktade alkoholbruket och antalet portioner som dracks på en gång ökade, vilket troligtvis har ett samband med den ökade konsumtionen av dryckesblandningar som observerats särskilt bland flickor. 

I regeringspropositionen bedömdes det att antalet alkoholrelaterade dödsfall årligen ökar med 150 till följd av lagändringarna. Denna prognos har motsvarat verkligheten ganska exakt, trots att alkoholbeskattningen har skärpts. Reformen bröt den långvariga nedgången i dödligheten och åren 2018–2021 dog i genomsnitt cirka 130 personer fler än år 2017. Den ökade dödligheten är exceptionell i förhållande till att den långvariga positiva utvecklingen i fråga om de allra vanligaste dödsorsakerna bland personer i arbetsför ålder, dvs. hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer, har fortsatt också efter 2017. 

Figur 1. Antalet dödsfall på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar per 100 000 invånare samt totalkonsumtionen av alkohol åren 2000–2021 

Såsom framgår av figur 1 ökade alltså alkoholdödligheten efter reformen av alkohollagen mer än vad som kunde antas på basis av förändringen i den totala alkoholkonsumtionen. Detta tyder på att de som använder mycket alkohol och som redan tidigare har haft t.ex. leverskador ökade sin konsumtion av alkoholdrycker mer än andra konsumenter. 

Ojämlikheten i alkoholdödligheten har ökat efter 2017, eftersom alkoholdödligheten ökade särskilt bland låginkomsttagare. Antalet leversjukdomar orsakade av alkohol som vårdades inom hälso- och sjukvården ökade hos män fr.o.m. 2018 och antalet pankreassjukdomar orsakade av alkohol fr.o.m. 2019. 

År 2022 var den totala alkoholkonsumtionen 8,9 liter 100-procentig alkohol per varje person i åldern 15 år. Som exempel på de negativa effekter som alkoholen orsakar var de ovannämnda dödsfallen i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning sammanlagt 1 648 år 2021. Största delen av de avlidna var män. 

År 2021 använde finländarna cirka 4,7 miljarder euro på alkohol. Av detta stod värdet av den statistikförda detaljkonsumtionen för cirka 3,7 miljarder euro och värdet av den statistikförda utskänkningskonsumtionen för cirka 1,0 miljarder euro. Trots att den totala alkoholkonsumtionen har fortsatt att minska sedan 2017, har värdet av detaljkonsumtionen dock ökat betydligt 2017–2021. Det årliga värdet av den statistikförda detaljkonsumtionen ökade efter 2018 års reform från cirka 3,3 miljarder euro till cirka 3,4 miljarder euro och 2021 var värdet av den statistikförda detaljkonsumtionen av alkohol cirka 3,7 miljarder euro De siffror som beskriver värdet av den statistikförda alkoholkonsumtionen presenteras i fasta priser för 2021. .  

4.2.1  Allmänt

Tillverkningen, försäljningen och marknadsföringen av alkoholdrycker ger samhället skatteintäkter på över en miljard euro, olika företag näringsinkomster som uppgår till miljarder och de människor som deltar i tillverkningen, försäljningen och marknadsföringen av alkohol arbetsinkomster. Å andra sidan orsakar alkoholkonsumtionen samhället, företagen och individerna direkta och indirekta kostnader på flera miljarder euro. En ökad försäljning och konsumtion av alkohol ökar både inkomsterna i anslutning till tillverkningen och försäljningen och utgifterna och kostnaderna i anslutning till konsumtionen av alkohol. 

Vid bedömningen av konsekvenserna av den föreslagna ändringen har man kunnat utnyttja uppgifter om de faktiska konsekvenserna av den reform av alkohollagen som trädde i kraft 2018. Vid jämförelse av 2018 års reform med reformen enligt detta förslag, kan man jämföra försäljningen i Alko år 2017 i fråga om produkter som avreglerades år 2018 (som 100-procentig alkohol) med försäljningen i Alko år 2023 i fråga om de produkter som enligt förslaget ska avregleras år 2024. Den senare försäljningen är grovt räknat en aning under hälften av den föregående. Å andra sidan finns det i den föreslagna ändringen också viktiga skillnader jämfört med den reform som trädde i kraft 2018. Även om de viktigaste ändringarna i den reform som trädde i kraft 2018 gällde en överföring av starkare alkoholdrycker från Alko till mer omfattande detaljhandel i butiker, kiosker och servicestationer, så öppnade reformen också upp bland annat utskänkningen av alkohol.  

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter kan tre observationer framföras. För det första kan det uppskattas att lagförslagets direkta konsekvenser sannolikt är ganska små på allmän nivå. Till exempel andra ekonomiska faktorer som påverkar alkohol- och konsumentmarknaden, såsom höjningen av alkoholbeskattningen, eventuella förändringar i dryckeskulturen och förändringar i marknadsföringen eller köpkraften, kan under de närmaste åren överskugga konsekvenserna av detta lagförslag. När dessa ovan nämnda konsekvenser inträffar samtidigt kan de också bidra till att försvåra en efterhandsutvärdering av reformens konsekvenser. För det andra har lagförslaget trots det direkta konsekvenser: en ökad konkurrens har sannolikt de eftersträvade positiva ekonomiska konsekvenserna. Sådana är bl.a. att utbudet av alkoholdrycker som konsumenterna har tillgång till utvidgas, men å andra sidan har en ökad tillgång till alkohol också negativa konsekvenser för befolkningens hälsa och välbefinnande. För det tredje, när det aktuella förslaget granskas i förhållande till regeringsprogrammets mer långtgående åtgärder och utredningar som syftar till att öppna alkoholmarknaden, leder de ändringar i lagstiftningens nuläge som eftersträvas i regeringsprogrammet som helhet betraktade till betydande ekonomiska konsekvenser samt hälso- och välfärdskonsekvenser som inte kan bedömas som en del av detta lagförslag på grund av de många osäkerhetsfaktorer som hänför sig till dem.  

De viktigaste konsekvenserna av lagförslaget hänför sig till den ökade tillgången till alkohol och den ökade konkurrensen inom detaljhandeln med alkohol. Med tanke på konsekvensbedömningen är det viktigt att bedöma i vilken utsträckning lagförslaget kan påverka den totala alkoholkonsumtionen. Förändringarna i totalkonsumtionen och försäljningen av alkohol påverkar å ena sidan inkomsterna i anslutning till tillverkning och försäljning samt utgifterna i anslutning till alkoholkonsumtionen och även kostnaderna som orsakas för samhället. När man talar om alkoholkonsumtion är det bra att förtydliga den centrala terminologin kring ämnet. Den totala alkoholkonsumtionen består av icke-statistikförd och statistikförd konsumtion. Den statistikförda konsumtionen omfattar utskänknings- och detaljkonsumtion och den icke statistikförda konsumtionen resandeinförsel och näthandel.  

Den reform av alkohollagen som trädde i kraft 2018 uppskattas ha ökat den statistikförda alkoholkonsumtionen med cirka tre procent. Mäkelä P, Norström T. (2022). Miten vuoden 2018 alkoholilaki vaikutti alkoholin tilastoituun kulutukseen? Aikasarjamallinnuksen tuloksia. Tutkimuksesta tiiviisti 18/2022. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors Också på basis av tidigare forskningslitteratur leder en ökad tillgång till alkohol sannolikt till ökad alkoholkonsumtion i samhället. Mäkelä, P & Karlsson, T (2019) Miten alkoholimonopolit vaikuttavat väestön alkoholinkulutukseen? Katsaus tutkimuskirjallisuuteen. Yhteiskuntapolitiikka 84 (5-6): 618-628.Babor, T, Caetano, R, Casswell, S, Edwards, G, Giesbrecht, N, Graham, K, Rossow, I (2010). Alcohol: No ordinary commodity. Research and public policy. Oxford: Oxford University Press. Lagförslaget ökar avsevärt tillgången på 5,6–8,0-procentiga alkoholdrycker som framställts genom jäsning, eftersom om alla nuvarande innehavare av detaljhandelstillstånd i fortsättningen säljer genom jäsning framställda alkoholdrycker med högst 8 procent alkohol, ökar antalet försäljningsställen för dessa drycker 17 gånger jämfört med det nuvarande antalet Alko-butiker. Dessutom bedöms lagförslaget ha andra konsekvenser som ökar den totala konsumtionen och försäljningen: lagändringen kommer sannolikt att öka utbudet av tillgängliga alkoholdrycker och den ökade konkurrensen i fråga om 5,6–8,0-procentiga jästa alkoholdrycker kommer sannolikt att sänka priserna på dessa alkoholdrycker i någon mån. Den reform som trädde i kraft 2018 har konstaterats sänka priserna på starkt öl med cirka 8 procent när effekten av höjningen av punktskatten på alkoholdrycker inte beaktas. Såsom konstateras ovan kan priseffekten av efterfrågan på de alkoholprodukter som avses i lagförslaget antas vara negativ, dvs. när priset på dessa alkoholprodukter sjunker kan efterfrågan på dem antas öka.  

I samband med reformen 2018 ökade detaljhandeln med nya dryckesslag betydligt: försäljningen av öl med 4,8 %–5,5 % ökade med mer än 600 procent och försäljningen av dryckesblandningar med mer än 500 procent mellan 2017 och 2019. I ölförsäljningen ersatte detta försäljningen av svagare öl, men i fråga om dryckesblandningar ökade också den totala försäljningen. Betraktat enligt dryckesgrupp kommer lagförslaget sannolikt att avsevärt öka försäljningen av starkt öl med alkoholhalten 5,6–8,0 procent på grund av ökad tillgång och ett bredare sortiment samt sjunkande priser. Liksom i samband med 2018 års reform kommer den ökade konsumtionen sannolikt att ersätta konsumtionen av svagare öl. Det är sannolikt att lagförslaget ökar genomsnittsstyrkan hos det öl som konsumeras. Till följd av lagförslaget kan den statistikförda konsumtionen av öl öka med cirka 1–2 procent i huvudsak till följd av att konsumtionen av starkare öl ökar. Lagförslagets inverkan på försäljningen av cider kan antas bli liten, liksom även i samband med den föregående reformen. I fråga om vinkonsumtionen är det svårt att bedöma vilken inverkan ändringen har. För det första, liksom i fråga om öl och cider, ökar lagförslaget avsevärt tillgången till viner på 5,6–8,0 procent som redan finns på marknaden och således även konsumtionen av ifrågavarande viner. Därtill kommer sannolikt nya produktgrupper med viner med högst 8 procent att lanseras på marknaden. Det är mycket svårt att bedöma i vilken mån den ökade försäljningen av svaga viner i tillståndspliktig detaljhandel ersätter den tidigare försäljningen av viner i Alko eller försäljningen av andra dryckesgrupper, eftersom bedömningen för sin del är förenad med många osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser ännu inte kan bedömas fullständigt. Som helhet påverkas konsumtionens ökning av i vilken mån de viner på högst 8,0 procent som kommer till butikerna ersätter konsumtionen av starkare viner som säljs i Alko eller konsumtionen av andra dryckesgrupper. Lagförslaget bedöms öka konsumtionen av vin, men effekten bedöms vara liten och innehåller betydande osäkerhet. Med beaktande av de uppskattningar som presenteras ovan kan den statistikförda totala alkoholkonsumtionen till följd av lagförslaget öka med uppskattningsvis cirka 0,5–1 procent. Det är mycket svårt att bedöma lagförslagets exakta inverkan på den totala alkoholkonsumtionen, och det är förknippat med många osäkerhetsfaktorer, i synnerhet när det gäller förslagets inverkan på vinkonsumtionen samt i vilken grad den ökande konsumtionen av alkoholdrycker med 5,6–8,0 procent som framställts genom jäsning ersätter konsumtionen av andra alkoholdrycker.  

4.2.2  Ekonomiska konsekvenser

De offentliga finanserna

Intäkterna från alkoholskatten var cirka 1 497 miljoner euro år 2022. Ölets andel av skatteintäkterna är störst, nästan 600 miljoner euro. Den föreslagna ändringen kan öka i synnerhet den totala försäljningen av öl (räknad i 100-procentig alkohol), varvid största delen av ökningen av skatteinkomsterna beror uttryckligen på att försäljningen av öl ökar. På årsnivå beräknas lagförslaget öka statens intäkter från accisen på alkoholdrycker med cirka tio miljoner euro. Den sänkning av alkoholskatten på öl som regeringen bereder minskar på motsvarande sätt skatteintäkterna med cirka 25 miljoner euro. 

Om alkoholkonsumtionen däremot ökar till följd av lagförslaget, kommer också de direkta och indirekta kostnaderna för alkoholens negativa effekter sannolikt att öka. Direkta kostnader uppstår bl.a. för social- och hälsovården och för upprätthållandet av ordningen. Institutet för hälsa och välfärd har uppskattat att alkoholkonsumtionens negativa effekter har orsakat de offentliga finanserna direkta kostnader på uppskattningsvis cirka 640–940 miljoner euro år 2020. 

Alkoholens negativa hälsoeffekter orsakar en betydande belastning på social- och hälsovårdstjänsterna. År 2021 orsakade alkoholsjukdomarna cirka 37 000 vårdtillfällen på vårdavdelningarna inom hälso- och sjukvården. Därtill varierar den ekonomiska kostnadseffekten av hälsoskadorna som alkoholen orsakar för välfärdsområden på olika håll i landet. Detta kan illustreras exempelvis med indexet för alkoholsjuklighet, som 2019–2021 varierade mellan 148,4 i Norra Karelen och 54,5 i Österbotten.  

I tabell 1 nedan presenteras de uppskattade direkta kostnaderna som alkoholen orsakat år 2020. Minimi- och maximikostnaderna är kalkylerade uppskattningar och de faktiska kostnaderna antas ligga mellan dessa. 

Tabell 1. Direkta kostnader som alkoholen orsakat år 2020 THL - Päihdetilastollinen vuosikirja 2022: https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/146004/URN_ISBN_978-952-408-009-5.pdf?sequence=1&isAllowed=y .  

När det gäller hälso- och sjukvården är kostnadskalkylerna sannolikt i underkant, eftersom alkoholrelaterade händelser, såsom jourbesök, sannolikt är underrapporterade i registeruppgifterna. Dessutom beaktas inte sjukdomar vars uppkomst delvis kan vara förenad med överdriven alkoholkonsumtion, men som enligt ICD-10-sjukdomsklassificeringen inte är egentliga alkoholsjukdomar. När det gäller alkoholens negativa hälsoeffekter bör det också beaktas att de negativa direkta och indirekta kostnaderna för dem inte realiseras genast bland befolkningen, utan de negativa multiplikatoreffekterna ackumuleras gradvis bland befolkningen på medellång sikt. Detta försvårar för sin del en noggrannare beräkning och bedömning av kostnaderna för negativa hälsoeffekter vid denna tidpunkt.  

Om de direkta kostnader som alkoholen orsakar bedöms öka i samma förhållande som alkoholkonsumtionen, leder den tidigare uppskattade ökningen av den statistikförda konsumtionen av alkohol på 0,5–1 procent till en kostnadsökning på högst cirka 10 miljoner euro när man beaktar endast de direkta kostnader som alkoholen orsakar. De direkta kostnader som alkoholen orsakar utgör dock endast en del av alla de kostnader som alkoholen orsakar för samhället. Utöver de direkta kostnaderna kan alkohol anses medföra olika indirekta kostnader för samhället. Som indirekta kostnader kan räknas bl.a. förlust av produktionsinsatser till följd av alkoholrelaterade dödsfall och övergångar till sjukpension samt förlust av arbetstid till följd av arbetstagarnas sjukfrånvaro.  

Alkohol ökar dessutom risken för att insjukna i flera sjukdomar som är svåra att behandla, såsom minnessjukdomar och olika cancersjukdomar. Om alkoholkonsumtionen ökar till följd av lagförslaget är det mycket sannolikt att också de indirekta kostnaderna för dessa sjukdomar ökar och belastar social- och servicesystemet i och med det ökade vårdbehovet. I synnerhet dödligheten i samband med leversjukdomar ökar för närvarande i oroväckande takt i Finland, vilket i praktiken innebär ett ökat behov av hälso- och sjukvårdstjänster och därmed ökade kostnader och behov av personalresurser. Dödligheten i leversjukdomar är störst bland befolkningen i arbetsför ålder och alkoholleversjukdomarna täckte 93 % av dödsfallen i leversjukdomar bland personer i arbetsför ålder. HUS-sammanslutningens utlåtande. Också antalet cancersjukdomar är stort och alkoholen orsakar årligen cirka 2 100 cancerfall och 500 dödsfall i cancer i Finland. Alkohol ökar avsevärt risken också för andra folksjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska problem och diabetes. Finlands cancerförening rf:s utlåtande. 

Konsekvenser för företagen

Propositionen ökar allmänt marknadens funktion och konkurrensen, eftersom den gör det möjligt att sådana 5,6–8,0-procentiga alkoholdrycker som framställts genom jäsning som för närvarande säljs i Alkos 373 butiker framöver också kan säljas av innehavare av detaljhandelstillstånd, som sammanlagt uppgår till cirka 6 300.  

Även om propositionen allmänt sett ökar och öppnar upp konkurrensen på marknaden, finns det å andra sidan endast ett begränsat utbud och en begränsad efterfrågan på öl, cider och viner med den styrkan. I Alkos sortiment finns för närvarande cirka 80 olika viner, cirka 400 öl och cirka 30 cider som framställts genom jäsning och som har en styrka på 5,6–8,0 volymprocent. Alkos sortiment omfattar totalt över 11 000 produkter. 

År 2022 var Alkos omsättning cirka 1,2 miljarder euro och de nämnda alkoholdryckerna står för närvarande för cirka tre procent av den. Värdet av den detaljhandel som är föremål för lagförslaget uppgår således för närvarande till några tiotals miljoner euro. Även om en betydande del av försäljningen av dessa alkoholdrycker överförs från Alko till tillståndspliktig detaljhandel, kan ändringen förväntas ha relativt små direkta ekonomiska konsekvenser för Alkos försäljning.  

Största delen av innehavarna av detaljhandelstillstånd är dagligvarubutiker. År 2022 uppgick dagligvaruförsäljningens värde i Finland till 21,6 miljarder euro och branschen domineras av två handelskedjor: S-gruppen med en marknadsandel på 47 % och K-gruppen med en marknadsandel på 35 %. År 2022 såldes alkoholdrycker för ca 1,8 miljarder euro i dagligvaruhandeln. Till följd av lagförslaget kan försäljningen inom dagligvaruhandeln öka med högst något över 50 miljoner euro. En ökning av försäljningen med en aning över 50 miljoner euro utgör högst några tiondelars procent av dagligvaruförsäljningens hela värde. Ökningen av försäljningen räknad i euro påverkas dock i betydande grad av om försäljningen i liter ökar inom dagligvaruhandeln till följd av propositionen. Om försäljningen av alkoholdrycker inom handeln knappt ökar alls räknad i liter, ökar försäljningen i euro i huvudsak endast motsvarande höjningen av alkoholbeskattningen till följd av den höjda alkoholhalten. Helhetsförsäljningen inom dagligvaruhandeln påverkas inte i någon betydande grad av reformen, men reformen kan anses vara mycket positiv ur dagligvaruhandelns perspektiv. Alkoholdryckernas andel av livsmedelsförsäljningen är störst i de minsta butikerna. Reformen kan bedömas ha positiva konsekvenser för dessa butikers livskraft.  

Den ökade detaljhandeln med alkoholdrycker och det utvidgade utbudet i dagligvarubutiker kan i princip leda till minskad alkoholkonsumtion i restauranger med alkoholservering. I fråga om detta lagförslag kan denna effekt bedömas vara rätt liten, eftersom ändringen också gör det möjligt att sälja nämnda alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning – t.ex. inhemska småbryggeriers specialöl – för restauranger med detaljhandelstillstånd. Det har inte observerats att den reform av alkohollagen som trädde i kraft 2018 märkbart skulle ha påverkat utskänkningens andel av alkoholkonsumtionen. 

Utöver de direkta konsekvenserna är det sannolikt att det i och med ändringen i fortsättningen på marknaden i Finland kommer att komma in i synnerhet mer öl som innehåller 5,6–8,0 volymprocent alkohol och eventuella andra alkoholdrycker som framställts genom jäsning, varvid urvalet i fråga om dessa alkoholdrycker kan bedömas öka i framtiden. Den inhemska bryggeri- och alkoholdrycksindustrin sysselsätter företag, underleverantörer och hushåll i Finland både direkt och indirekt. I synnerhet småbryggerierna har understött ändringen och betonat att försäljning av deras specialöl för närvarande inte har varit tillåten i butikerna. En utvidgning av ölmarknaden tillsammans med den sänkning av ölbeskattningen som träder i kraft den 1 januari 2024 ökar försäljningen av starka öl betydligt jämfört med nuläget och samtidigt ökar sannolikt särskilt de inhemska tillverkarnas produktion och försäljning en aning.  

Dagligvaruhandelns marknad öppnas delvis också för inhemska gårdsviner vars alkoholhalt kan sänkas till högst 8,0 procent för hemmamarknaden. Till följd av ändringen är det därtill möjligt att det från utlandet kommer in viner eller andra alkoholdrycker som framställts genom jäsning av druvor med högst 8,0 procent på dagligvaruhandelns marknad. Eftersom merparten av vinerna innehåller 11–14 volymprocent alkohol är det inte ännu för närvarande fråga om någon stor produktgrupp. Alkoholhalten i viner kan dock sänkas med olika tekniska metoder för att få tillträde till den finska marknaden.  

Graden av inhemskt ursprung hos öl, cider och dryckesblandningar har i typiska fall varit hög i Finland, medan vinerna i huvudsak är importerade produkter, med undantag för inhemska gårdsviner. En höjning av procentgränsen för alkoholdrycker som framställts genom jäsning och som säljs av handeln kan underlätta utländska öl- och alkoholproducenters tillträde till den finska marknaden. Effekten bedöms dock vara liten på importen av alkoholdrycker och på graden av inhemskt ursprung hos den alkohol som konsumeras. 

Till följd av lagförslaget minskar Alkos andel av den totala försäljningen av alkoholdrycker något, handelns andel ökar en aning och utskänkningens andel förblir ungefär den samma. På grund av dagligvaruhandelns centraliserade struktur påverkar produktpolitiken och köpvillkoren hos de riksomfattande handelsaktörer som har en dominerande marknadsställning redan nu särskilt bryggeriindustrins verksamhetsförutsättningar. Den föreslagna ändringen stärker således ytterligare handelns ställning i detta avseende.  

Konsekvenser för marknaden för alkoholdrycker, konkurrensen och importen av alkoholdrycker

I propositionen föreslås att man i tillståndspliktig detaljhandel framöver tillåter förutom alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol även alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller högst 8,0 volymprocent etylalkohol. I fortsättningen ska således även alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller 5,5–8,0 procent tillåtas i detaljhandel, men å andra sidan ska alkoholbolagets monopol fortfarande gälla alkoholdryckesblandningar med styrkan 5,5–8,0 procent. Ändringen behandlar alltså på olika sätt alkoholdrycker som framställts genom jäsning och alkoholdrycker som tillverkats med andra metoder – och således behandlas också näringsidkare som tillverkar alkoholdrycker med olika metoder på olika sätt. 

Genom propositionen genomförs regeringsprogrammets mål om rättvis och öppen konkurrens genom att det blir möjligt för aktörer som fått detaljhandelstillstånd enligt alkohollagen att ha en mer omfattande försäljningsrätt än tidigare och samtidigt inskränks alkoholbolagets ensamförsäljningsrätt. I enlighet med regeringsprogrammet fortsätter regeringen att öppna upp marknaden på ett målmedvetet och ansvarsfullt sätt. De viktigaste konkurrensfrämjande åtgärderna i propositionen gäller alltså i synnerhet detaljhandel med alkohol. Den gällande procentgränsen för alkohol (alkoholhalt högst 5,5 %) utesluter från tillståndspliktig detaljhandel rätt många europeiska och inhemska småbryggeriers alkoholdrycker som framställts genom jäsning och har styrkan 5,5–8,0 %, såsom belgiska och tyska ölsorter samt öl som tillverkas av inhemska småbryggerier. Till denna del kan det anses att förslaget om att höja procentgränsen för alkoholdrycker som framställts genom jäsning till 8,0 procent öppnar upp konkurrensen särskilt i fråga om öl och på så sätt möjliggör tillståndspliktig detaljhandel och konkurrens för allt fler aktörer. 

Propositionens konsekvenser för konkurrensen mellan tillverkare av alkoholdrycker kan antas vara små, men till sin karaktär i huvudsak konkurrensfrämjande. I synnerhet i fråga om alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller 5,6–8,0 procent bedöms avregleringen av detaljhandeln öka konsumtionen av dessa alkoholdrycker och storleken på marknaden för dessa alkoholdrycker i Finland. En större inhemsk marknad för alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller 5,6–8,0 procent kan locka en del nya inhemska och utländska aktörer till branschen och på så sätt öka konkurrensen. 

Samtidigt som den föreslagna ändringen sannolikt ökar försäljningen av alkoholdrycker som framställts genom jäsning och främjar konkurrensen till denna del, kan detta å andra sidan delvis ske på bekostnad av alkoholdrycker som tillverkats på andra sätt. Detta innebär att samtidigt som försäljningen av alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller 5,5–8,0 % alkohol ökar, kan försäljningen av drycker med samma styrka som tillverkats på något annat sätt minska. Dessutom kan den ändring som nu föreslås på lång sikt påverka konsumenternas köp- och konsumtionsbeteende så att konsumenterna även i fortsättningen föredrar ifrågavarande starka alkoholdrycker som framställts genom jäsning på bekostnad av alkoholdrycker som tillverkats på andra sätt. Därför är det möjligt att även om man i Finland i något skede också möjliggör tillståndspliktig detaljhandel med dryckesblandningar som innehåller 5,5–8,0 procent, så kan konsumenternas köp- och konsumtionsbeteende redan ha formats på ett sådant sätt att konsumenterna också i detta fall föredrar alkoholdrycker som framställts genom jäsning och har denna styrka. I Finland är dryckesblandningar på 5,6–8,0 procent inte nödvändigtvis en produktgrupp som är väsentlig ur andra länders synvinkel, och graden av utländskt ursprung för dessa är sannolikt inte högre utan kanske snarare mindre än i fråga om sådana öl och viner som man föreslår att lansera i butiker. Graden av inhemskt ursprung hos de dryckesblandningar som såldes i Alko år 2023 var över 90 %, medan de produktgrupper som propositionen avreglerar för närvarande huvudsakligen är importprodukter i Alkos sortiment. I fråga om öl var över hälften av produkterna som Alko sålde utländska och i fråga om viner var importprodukternas andel av försäljningen ännu större. I och med förslaget ändras graden av inhemskt ursprung för dessa produktgrupper knappast nämnvärt exempelvis i dagligvarubutiker. De som utmanar Finlands begränsning av framställningsmetoden finns således inte nödvändigtvis i utlandet, och därför bedöms åtgärden inte gynna inhemska produkter eller diskriminera medlemsstaternas medborgare.  

Konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet

Ovan konstateras det att lagförslagets direkta konsekvenser sannolikt är ganska små. Den totala sysselsättningen i Finland i anslutning till försäljning och tillverkning av alkoholdrycker är högst 30 000 årsverken. Största delen av arbetsplatserna inom branschen finns inom restaurangbranschen, som inte påverkas nämnvärt av reformen. Bryggeribranschen sysselsätter cirka 2 000 personer direkt. Den arbetskraftsintensiva delen av bryggeriindustrin, dvs. småbryggerierna, kan dra nytta av reformen genom att sysselsättningen kan öka med några arbetstagare. På samhällsekonomisk nivå har reformen inte någon betydande inverkan på sysselsättningen inom dagligvaruhandeln. Även om konsekvenserna för sysselsättningen bedöms vara små, bedöms det administrativa arbetet inom dagligvaruhandeln dock tillfälligt öka en aning. I fråga om nya alkoholdrycker ansvarar dagligvaruhandeln för att detaljhandelsanvisningarna om dryckerna är uppdaterade samt för att den personal som deltar i försäljningen av alkoholdrycker känner till bestämmelserna om försäljning av alkoholdrycker i detalj. Till denna del kan det administrativa arbetet tillfälligt öka i och med de nya alkoholanvisningarna och de utbildningar som ordnas för personalen. 

Största delen av riskanvändarna av alkohol och även en betydande del av problemanvändarna är i arbetslivet. I synnerhet för denna grupp innebär ökad alkoholkonsumtion en ökad risk för arbetsoförmåga och arbetslöshet och försvårar förlängningen av arbetskarriärerna och hanteringen av hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Även lindrigt ökad alkoholkonsumtion bland personer i arbetsför ålder återspeglas i arbetslivet som en förlust av arbetsinsats och produktion på grund av dagar med bakfylla, olycksfall och sjukfrånvarodagar. Förebyggandet av negativa effekter förutsätter till exempel inom företagshälsovården effektiv hjälp och rådgivning riktad till risk- och problemanvändare för att förändra konsumtionsvanorna och ordnande av behövligt stöd för behandling av alkoholproblem i ett så tidigt skede som möjligt. Dessa negativa konsekvenser medför betydande kostnader inte bara för social- och hälsovårdstjänsterna som bekostas med skattemedel, utan också för arbetsgivarna i form av minskad produktivitet i arbetstagarens arbete och ökad frånvaro från arbetet, varvid företaget i vissa situationer måste ordna ersättande arbetskraft i stället. 

Konsekvenser för myndigheternas verksamhet

Lagförslaget gör det möjligt för nuvarande innehavare av detaljhandelstillstånd för alkoholdrycker att sälja alkoholdrycker som framställts genom jäsning som är starkare än tidigare. Ändringen förutsätter inte att nya tillstånd söks eller att gamla tillstånd ändras, men den kräver att myndigheternas informationssystem samt förfarandet för ansökan om detaljhandelstillstånd och processen för övervakning av partihandeln uppdateras. Därtill ökar ändringen i någon mån behovet av myndighetstillsyn, eftersom försäljningsrättigheterna beror på de nämnda alkoholdryckernas framställningssätt. Det finns ingen officiell analysmetod för att avgöra om en alkoholdryck har framställts uteslutande genom jäsning eller om den har framställts helt eller delvis genom att späda ut en starkare alkoholdryck eller sprit, vilket innebär att tillsynen i någon mån ökar myndigheternas arbete. Propositionen ökar dessutom i någon mån regionförvaltningsverkens tillsynsarbete i fråga om detaljförsäljningen i och med utvidgningen av försäljningsnätverket för alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning och innehåller 5,5–8,0 volymprocent alkohol. Även om det blir möjligt att utvidga detaljhandelstillstånden för alkohol till drycker som innehåller högst åtta procent, bedöms detta dock inte öka behovet av nya personalresurser, utan tillsynen och andra behövliga administrativa tillståndsförfaranden kan genomföras inom ramen för de nuvarande personalresurserna vid regionförvaltningsverken och Valvira. 

Konsekvenser för hushållens och konsumenternas ställning

Även om tillgången till alkoholdrycker ökar rätt lite, är de direkta ekonomiska konsekvenserna för hushållen och konsumenterna positiva när utbudet av alkoholdrycker utvidgas. Tillgången på öl, vin och cider som berörs av ändringen förbättras och priserna på dessa produkter kan även sjunka något när konkurrensen ökar. 

Bland hushållen är alkoholkonsumtionen förknippad med en stark polarisering. När urvalet utvidgas och konkurrensen ökar koncentreras eventuella prissänkningar till de tio procent av konsumenterna som dricker mest alkoholdrycker och som för närvarande dricker hälften av all alkohol. Å andra sidan dricker cirka hälften av alla alkoholanvändare mindre än två liter absolut alkohol per år. Den nytta som en lindrig sänkning av alkoholprisnivån medför för majoriteten av de finländska konsumenterna varierar således beroende på konsumtionsvanorna från noll till högst några tiotals euro per år. Utöver det som sägs ovan bedöms denna utvidgning av detaljhandeln med alkoholdrycker inte ha några centrala konsekvenser för konsumtionen eller köpbeteendet för den del av hushållen vars alkoholkonsumtion är mycket liten. Reformen av alkohollagen år 2018 hade inga sådana konsekvenser för den vuxna befolkningens riskkonsumtion eller berusningsinriktade drickande som skiljer sig från tidigare trender och slumpmässiga variationer, och samma bedömning kan göras i samband med den reform som föreslås nu. I fråga om alkoholdrycker som framställts genom jäsning och innehåller högst 8,0 volymprocent etylalkohol bör det dock noteras att det finns vissa osäkerhetsfaktorer i fråga om utbud och efterfrågan, vars konsekvenser ännu inte kan bedömas fullständigt.  

Reformen gagnar dagligvaruhandelns kunder genom att de får ett större urval än tidigare av 5,6–8,0-procentiga alkoholdrycker som framställts genom jäsning. Möjligheterna att köpa denna produktgrupp förbättras överallt i Finland, men särskilt mycket i glesbygden, där avstånden till närmaste Alko-butik har varit långa. Samtidigt underlättar tillgången till starkare dryckesslag i dagligvarubutikerna köpresorna för dem som redan konsumerar sådana, särskilt i områden där avstånden till närmaste Alko-butik har varit långa. Det är värt att notera att försäljning av starkare alkoholdrycker i vanliga matbutiker i fortsättningen skulle utsätta alla kunder för ett mer omfattande främjande av försäljningen av alkoholdrycker än tidigare. Också de kunder i matbutikerna som strävar efter att avstå från alkohol eller minska sin konsumtion exponeras för ett ökat utbud av alkoholdrycker i den dagliga miljön. Institutet för hälsa och välfärd 24.8.2023. Alkoholin vähittäismyyntilupien laajentaminen enintäänkahdeksanprosenttisiin juomiin. Muistio mahdollisista hyvinvointi- ja terveysvaikutuksista. Tillgänglig: . https://thl.fi/documents/10531/9793207/Alkoholin+v%C3%A4hitt%C3%A4ismyyntilupien+laajentaminen+enint%C3%A4%C3%A4n+kahdeksanprosenttisiin+juomiin.+Muistio_.pdf/2961ace0-1252-2560-89e4-f47c03e0b65e?t=1693460580295 

I fråga om konsekvenserna för hushållen kan också regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (RP 37/2023 rd) ha betydelse. I nämnda proposition föreslås det att lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker ändras så att punktskatten på vin, andra drycker som tillverkats genom jäsning, mellanprodukter och etylalkoholdryckesgruppen höjs och punktskatten på öl sänks. Till följd av skatteändringarna beräknas priserna på alkoholdrycker stiga i genomsnitt med cirka en procent. Ölpriserna beräknas sjunka med i genomsnitt 1,5 % och vinpriserna uppskattas stiga med 2,4 %. Priserna på produkter inom etylalkoholdryckesgruppen och mellanprodukter stiger med uppskattningsvis 3,8 %. I prisuppskattningarna har man utgått från att skattehöjningarna i sin helhet överförs till konsumentpriserna. Prishöjningen på alkoholdrycker till följd av höjningarna av alkoholskatten uppskattas enligt propositionen minska den statistikförda alkoholkonsumtionen med cirka en procent. Konsekvenserna av de nu föreslagna ändringarna i detaljhandeln med alkohol för hushållens och konsumenternas ställning bedöms vara små, i synnerhet om konsekvenserna bedöms tillsammans med konsekvenserna av de ändringar som föreslås i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker. 

4.2.3  Miljökonsekvenser

Inom vin- och ölproduktionen uppstår de största miljökonsekvenserna av tillverkningen av dryckesförpackningar. Dryckesförpackningarna står för nästan hälften av miljökonsekvenserna, i fråga om vin 46 % och i fråga om öl 49 %. Alko: . Hämtad den 24 november 2023. https://www.alko.fi/vastuullisesti/tuotteiden-vastuullisuus/alkoholijuomien-tuotanto-kuormittaa-ymparistoa Den ändring som nu föreslås kan öka konsumtionen av alkoholdrycker som framställts genom jäsning, vilket kan ha negativa konsekvenser för miljön i form av ökad tillverkning av dryckesförpackningar. Om konsumtionen av drycker som framställts genom jäsning och som innehåller 5,5–8 procent alkohol ökar är det å andra sidan möjligt att konsumtionen av andra typer av alkoholdrycker minskar och således att tillverkningen av dryckesförpackningar inte ökar väsentligt.  

I genomsnitt utgör de internationella transporterna endast knappt 3 procent av miljökonsekvenserna inom produktionen av alkoholdrycker. Största delen av de drycker som kommer till Finland transporteras med fartyg och lastbilar. Drycker kan också transporteras med flygfrakt, som är det ur miljösynpunkt mest belastande transportsättet. Alko: . Hämtad den 24 november 2023. https://www.alko.fi/vastuullisesti/tuotteiden-vastuullisuus/alkoholijuomien-tuotanto-kuormittaa-ymparistoa Om den nu föreslagna ändringen genomförs kan försäljningen av alkoholdrycker som tillverkats utomlands öka, vilket kan ha miljökonsekvenser i form av ökade internationella transporter.  

Förslaget bedöms dock inte ha några betydande miljökonsekvenser. Bedömningen av miljökonsekvenserna är dock förenad med betydande osäkerhetsfaktorer bl.a. i fråga om förhandsbedömningen av konsumenternas köpbeteende, och därför är det ännu i detta skede inte möjligt att göra en heltäckande bedömning.  

4.2.4  Andra konsekvenser för enskilda och för samhället

Sociala konsekvenser och hälsokonsekvenser

Jämfört med Sverige och Norge dör i Finland över tre gånger så många människor i alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar i förhållande till invånarantalet. Alkohol är också en bakomliggande orsak till många sjukdomar. Hög alkoholkonsumtion är förknippad med en avsevärt ökad risk för att insjukna i cancer i munhålan, halsen, svalget, matstrupen och levern samt en något ökad risk för bröstcancer och tjocktarmscancer. Till exempel ökar redan en låg konsumtionsnivå risken för bröstcancer och risken ökar i samma proportion som konsumtionen av alkohol. 

Om alkoholkonsumtionen ökar bland befolkningen, ökar sannolikheten också för negativa hälsoeffekter. De vanligaste hälsoriskerna i samband med alkoholbruk är alkoholens inverkan på olika cancersjukdomar, psykiska problem och sömnproblem samt sjukdomar i blodcirkulationen och matsmältningsorganen. Pia Mäkelä och Solja Niemelä: Alkoholi ja terveys. Lääkärikirja Duodecim 25.10.2022. . https://www.terveyskirjasto.fi/dlk01120 Långvarig hög alkoholkonsumtion ökar sannolikheten för leversjukdomar såsom fettlever, levercirros och kronisk pankreatit. Hög alkoholkonsumtion är också skadlig för hjärt- och kärlhälsan: berusningsinriktat drickande är förknippat med en betydande risk för hjärtinfarkt, plötslig död och cerebrovaskulära störningar. Därtill är depression och ångestsyndrom vanligare bland personer som dricker mycket alkohol, och risken för självmord är betydligt större hos dem som lider av alkoholproblem.  

Alkoholkonsumtion ökar risken för många olika olyckor, såsom trafikolyckor, fallolyckor, brännskador, drunkningar och arbetsolyckor samt våld och att bli offer för våld. Alkohol har konstaterats vara den vanligaste påverkansfaktorn bakom våld och olyckor. Utöver hälsoskador orsakar alkohol sociala skador, till exempel våld, försummelse av barnens säkerhet och välbefinnande samt ekonomiska svårigheter i familjen. 

Relationen mellan den totala alkoholkonsumtionen och de negativa sociala och hälsomässiga effekterna har varit rätt så fast, även om de negativa effekterna också påverkas av många andra faktorer utöver alkoholkonsumtionen. Enligt en konservativ bedömning är förhållandet mellan konsumtion och skadliga effekter 1:1. Om konsumtionen ökar med exempelvis 0,5–1%, ökar skadorna således med motsvarande 0,5–1%. En central orsak till att nivån på alkoholens negativa effekter så nära följer nivån på totalkonsumtionen är att allteftersom totalkonsumtionen ökar förskjuts i typiska fall alla slag av alkoholkonsumenter i samma riktning. Till exempel när befolkningen i genomsnitt ökar sin konsumtion så ökar konsumtionen bland människor som använder såväl lite, genomsnittligt som mycket alkohol, och på motsvarande sätt ökar riskerna i alla dessa befolkningsgrupper. På hela befolkningens nivå kan man grovt uppskatta att till exempel den höga alkoholbeskattningen och begränsningen av tillgången på alkohol minskar alkoholens negativa sociala och hälsomässiga effekter. På motsvarande sätt leder en försvagning av dessa åtgärder till motsatt slutresultat.  

Såsom ovan konstateras bedöms propositionens direkta konsekvenser vara relativt små, men bedömningen är förenad med osäkerhetsfaktorer. Utifrån tidigare erfarenheter kan det anses sannolikt åtminstone att alkoholdödligheten ökar till följd av genomförandet av propositionen, i synnerhet bland dem som använder mycket alkohol. Enligt bilaga 1 i Institutet för hälsa och välfärds utlåtande (Institutet för hälsa och välfärd/4160/4.00.00/2023) minskade dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftningar ganska kraftigt åren 2007–2017, men den positiva utvecklingen stannade av och alkoholdödligheten ökade något när alkohollagen trädde i kraft 2018. Då ökade alkoholdödligheten mer än man kunde ha antagit på basis av förändringen i den totala konsumtionen. Enligt THL tyder detta på att de som använder mycket alkohol, som kanske redan hade orsakats t.ex. leverskador, ökade sin konsumtion av alkoholdrycker mer än andra konsumenter. I regeringsprogrammet har man därtill kommit överens om flera andra reformer vars konsekvenser bedöms senare separat i propositionerna i fråga. Det bör noteras att de sammanlagda konsekvenserna av denna proposition och de lagändringar som följer på den kan bli anmärkningsvärt stora under regeringsperioden i fråga om tillgången på alkohol. När alkoholens hälsoeffekter bedöms realiseras de direkta och indirekta negativa hälsoeffekterna inte genast bland befolkningen, utan de ackumuleras gradvis bland befolkningen. Detta bidrar till att göra det svårt att uppskatta och beräkna kostnaderna för de negativa hälsoeffekterna vid denna tidpunkt, dock utan att minska deras centrala betydelse. Ett exempel på detta är ojämlikheten i alkoholdödligheten, som har ökat sedan 2017 och då särskilt bland män med låga inkomster.  

Enligt forskningslitteraturen har avveckling av system med ensamrätt till alkoholdrycker och den ökade tillgången på alkohol i samband med detta i typiska fall ökat konsumtionen av alkoholdrycker som överförts till privat försäljning, och i vissa fall finns det också belägg för att alkoholens negativa effekter har ökat. Reformens sociala och hälsomässiga konsekvenser har bedömts i detalj i Institutet för hälsa och välfärds promemoria ”Alkoholin vähittäismyyntilupien laajentaminen enintään kahdeksanprosenttisiin juomiin; Muistio mahdollisista hyvinvointi- ja terveysvaikutuksista” 24.8.2023. Institutet för hälsa och välfärd 24.8.2023. Alkoholin vähittäismyyntilupien laajentaminen enintäänkahdeksanprosenttisiin juomiin. Muistio mahdollisista hyvinvointi- ja terveysvaikutuksista. Tillgänglig: . https://thl.fi/documents/10531/9793207/Alkoholin+v%C3%A4hitt%C3%A4ismyyntilupien+laajentaminen+enint%C3%A4%C3%A4n+kahdeksanprosenttisiin+juomiin.+Muistio_.pdf/2961ace0-1252-2560-89e4-f47c03e0b65e?t=1693460580295 

Å andra sidan kan alkoholens negativa effekter dämpas till exempel genom att höja alkoholskatterna. Enligt regeringsprogrammet ska alkoholskatten på vin höjas och alkoholskatten på öl sänkas. I enlighet med regeringsprogrammet har finansministeriet också berett en proposition som skärper punktbeskattningen av alkoholdrycker med cirka två procent. Priserna på alkoholdrycker beräknas stiga sammanlagt i genomsnitt med knappt en procent. Skatteändringarna är en del av budgetpropositionen för 2024. Avsikten är att de ska träda i kraft från och med den 1 januari 2024. 

Därtill kan alkoholens negativa effekter förebyggas genom de förebyggande åtgärder som regeringen vidtar för att trygga missbrukarvården, främja hälsan och upprätthålla hälsan. Även om den föreslagna ändringen är förknippad med ovan beskrivna skadliga konsekvenser, har man i regeringsprogrammet förberett sig också på dessa. Att minska den sjukdomsbörda som folksjukdomarna orsakar är nödvändigt för att människorna ska få ett ökat välbefinnande och fler friska levnadsår men även för att systemet med social- och hälsovårdstjänster ska bli mer hållbart. 

Konsekvenser för den allmänna ordningen och säkerheten

Alkoholbruket har också en inverkan på ordningsstörningar, våld och upplevelsen av otrygghet. Om alkoholkonsumtionen ökar, ökar sannolikt också de ovannämnda olägenheterna och de kostnader som hänför sig till dem i någon mån. I Finland har det funnits ett fast förhållande mellan den totala alkoholkonsumtionen och brottsligheten i fråga om brott som gäller liv och hälsa. Alkoholbruk och i synnerhet berusningsinriktat drickande ökar risken både för att begå våldsbrott och för att bli offer för det. Till exempel är nivån på alkoholrelaterade brott mot liv 4,5 gånger högre i Finland än i Sverige. Inrikesministeriet, Portalen för den inre säkerheten. Förhållandet mellan totalkonsumtionen och brott är fast också i fråga om berusning i trafiken. Riskerna i samband med ökad tillgång till alkohol gäller i synnerhet unga förare som löper större risk för trafikolyckor än andra redan med låga alkoholhalter i blodet. Konsekvenserna av den föreslagna ändringen kommer sannolikt att vara negativa, men ganska små.  

Berusade personer löper större risk än andra att orsaka en känsla av otrygghet på offentliga platser samt farliga störningssituationer på grund av berusning. I en enkätundersökning som gjordes 2016 uppgav en tredjedel av finländarna att de under det föregående året varit rädda för berusade personer på offentliga platser. Särskilt bland unga kvinnor var upplevelserna av rädsla allmänna: nästan hälften av kvinnorna uppgav att de varit rädda för berusade personer på offentliga platser och ungefär en femtedel av männen. Av de unga kvinnorna (15–29-åringarna) hade upp till 70 % upplevt rädsla, medan motsvarande andel bland de unga männen var 30 %. Även erfarenheter av trakasserier och mobbning på offentliga platser var vanliga bland unga kvinnor: under det föregående året hade något under hälften varit med om att en berusad person trakasserat eller mobbat dem, av männen omkring en sjättedel. Institutet för hälsa och välfärd: Alkoholinkäytön haitat muille kuin käyttäjille. Uppdaterad: 4.4.2022. . https://thl.fi/fi/web/alkoholi-tupakka-ja-riippuvuudet/alkoholi/alkoholihaitat/alkoholinkayton-haitat-muille-kuin-kayttajille 

Konsekvenser för barn och unga

Enligt artikel 3 i konventionen om barnets rättigheter (FördrS 60/1991) ska barnets bästa beaktas i bland annat lagstiftningsverksamhet i ärenden som gäller barn. Enligt kommittén för barnets rättigheter, som övervakar genomförandet av konventionen, bör konsekvenserna för barn alltid bedömas i ärenden som gäller barn. Som konsekvenser för barn och unga har ansetts till exempel frågor som gäller barns utveckling och välbefinnande samt barnets bästa. 

Även måttlig alkoholkonsumtion under graviditeten ökar risken för fosterskador och sjukdomar hos det barn som föds. Berusningsinriktat drickande innebär en särskild risk. Det har framförts att det i Finland årligen föds ca 600–3 000 barn (1–6 % av de födda) som har någon form av skada orsakad av alkohol. 

Utifrån register- och statistikuppgifter har det uppskattats att det i Finland för närvarande finns 65–70 000 barn (cirka 6 % av de minderåriga) vars ena eller båda föräldrar har missbruksproblem. Hos barn i åldern 13–17 år som lidit av föräldrarnas missbruksproblem är risken för psykiska problem cirka en och en halv gånger så stor och risken för skadligt bruk av berusningsmedel dubbelt så stor som hos barn vars föräldrar inte har missbruksproblem. 

Förändringar i alkoholkonsumtionen påverkar antalet föräldrar som är alkoholberoende: när alkoholkonsumtionen ökar i samhället ökar också risken för att antalet föräldrar med alkohol- och missbruksproblem blir fler. Allvarliga missbruksproblem hos en förälder ökar risken för olyckor, sjukhusvård och störningar i den psykiska utvecklingen bland barn. Ett särskilt hot är föräldrarnas ökade okontrollerade alkoholkonsumtion, eftersom dess negativa konsekvenser för barn och unga är långvariga och återspeglas i en senare ålder som en betydande risk för mer psykiska problem, missbruksproblem och utsatthet. Ändringar i den tillståndspliktiga detaljhandeln med alkoholdrycker främjar inte en förskjutning av alkoholkonsumtionen bort från hemförhållandena, utan ökar snarare användningen och användningssituationerna i hemmen.  

Alkoholens negativa konsekvenser för barn och unga har inte enbart ett samband med situationen för föräldrar med ett allvarligt alkoholberoende. I många familjer är det vanligt med riskkonsumtion av alkohol. Enligt undersökningen om dryckesvanor 2023 Som riskgräns har man i studien använt gränsen för måttlig risk, som är 7 portioner eller mer per vecka hos kvinnor och 14 portioner eller mer per vecka hos män. https://thl.fi/fi/web/alkoholi-tupakka-ja-riippuvuudet/alkoholi/nain-suomi-juo. använder 15 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i åldern 20–69 år alkohol i sådan utsträckning att de löper en ökad risk för långvariga hälsoskador. I familjer där det förekommer riskkonsumtion av alkohol ökar också risken för att barn och unga upplever otrygghet, olika rädslotillstånd och försummelse av omsorgen om dem i vardagen. En försämrad trygghetskänsla hos barn och unga kan på många sätt äventyra barns och ungas uppväxt och utveckling också i en senare ålder, t.ex. drabba deras skolframgång och sociala relationer. Också s.k. ”modellinlärning”, riskbruk av alkohol som man lär sig av föräldrarna, kan öka risken för att barn konsumerar alkohol över riskgränserna vid en senare ålder, om man jämför med familjer där föräldrarnas alkoholkonsumtion är mycket liten. Föräldrarnas alkoholkonsumtion har också en väsentlig inverkan på antalet barnskyddsfall. Placering av barn utanför hemmet är betydligt vanligare i familjer där en förälder har missbruksproblem än i familjer där så inte är fallet. Till följd av lagförslaget kan därmed de negativa effekter som barn och familjer upplever öka och fördjupas, vilket ökar behovet av och kostnaderna för barnskyddsåtgärder. De skador som fysiskt våld eller våld i hemmet orsakar barn är betydligt större, fyra gånger så stora, i hushåll där någon dricker för mycket alkohol Laslett, Stanesby m.fl., 2020. . Färska finska forskningsresultat tyder på att våldet som barn upplever i familjerna har ökat under de senaste tio åren, men att våld i samband med tukt dock har minskat Mielityinen m.fl. 2022, 113. .  

Riskerna med alkoholkonsumtion framhävs hos unga. Tidigt inledd alkoholkonsumtion ökar risken för att beroendet utvecklas kraftigare än när man börja dricka som vuxen. En outvecklad kropp tål inte alkohol, varvid även låga promillehalter kan vara livshotande. Berusning utsätter därtill unga för olyckor. År 2023 gav FN:s kommitté för barnets rättigheter Finland rekommendationer om genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter. Kommittén rekommenderar bland annat att Finland verkställer vården för föräldrar med alkoholproblem och effektiviserar åtgärderna för att förebygga alkoholbruk bland unga (Allmänna rekommendationer, 3 E och G). 

Lagförslaget utsätter barn och unga för ett bredare utbud av alkoholdrycker än för närvarande. Öppnandet av marknaden och ökandet av tillgången till alkoholdrycker gäller inte sådana dryckesblandningar som hör till de alkoholdrycker som unga flickor föredrar. Syftet med denna riktlinje är att skydda sårbara grupper, i synnerhet unga, från skadliga effekter av alkoholbruk. Vid efterhandsutvärderingen av alkohollagen som trädde i kraft 2018 har man märkt att konsumtionen av dryckesblandningar har ökat i och med reformen, särskilt bland flickor. Hos flickor observerades också tecken på att konsumtionen i berusningssyfte och antalet portioner som dricks på en gång har ökat mellan 2015 och 2019. År 2008 införde man i Australien en särskild skatt på dryckesblandningar i syfte att minska skadorna i anknytning till ungas alkoholbruk. Detta ledde till en klar minskning av i synnerhet unga kvinnors poliklinikbesök till följd av alkoholbruk Gale m.fl. (2015) Alcopops, taxation and harm: a segmented time series analysis of emergency department presentations, BMC Public Health, Vol. 15. . Att dryckesblandningar lämnas utanför reformen kan tänkas skydda i synnerhet unga flickor från negativa effekter av alkoholkonsumtionen. Å andra sidan gäller reformen öl, som är den populäraste drycken bland unga pojkar, samt cider, som hör till de populäraste dryckerna bland unga flickor. Förutom dessa kan svaga, söta viner intressera även minderåriga ungdomar. För att genomföra rekommendationen från FN:s kommitté för barnets rättigheter har regeringen i sitt regeringsprogram beslutat att fästa särskild uppmärksamhet vid det förebyggande rusmedelsarbetet bland barn och unga.  

Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Även om både män och kvinnor påverkas av den stärkande effekt som en ökad alkoholkonsumtion har på hopningen av socioekonomiska hälsoskillnader, psykiska problem, utsatthet och utslagning, är antalet män som drabbas av problemen större. Enligt statistiska uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd publicerat är det vanligare bland män än bland kvinnor att dricka alkohol minst en gång i veckan och i berusningssyfte. Sammanflätningen av psykiska problem och missbruksproblem, utslagningen från arbete och familjeliv samt det ökade antalet självmord drabbar särskilt män i en svagare socioekonomisk ställning. Ökningen i alkoholdödligheten efter 2017 var kraftigare bland män (+5 %) än bland kvinnor (+2 %) och gällde i synnerhet personer över 45 år (+5–6 %). Detta bröt den långvariga positiva utvecklingen bland 45–59-åringar, även om den positiva utvecklingen har fortsatt i fråga om andra vanliga dödsorsaker bland personer i arbetsför ålder. 

Eftersom män drabbas av betydligt fler alkoholrelaterade skador än kvinnor, gäller de negativa hälsoeffekterna och ökningen av alkoholdödligheten till följd av den föreslagna ändringen således i högre grad män och pojkar. Den förklarande riskfaktorn är dock inte enbart könstillhörigheten, utan samverkan av den socioekonomiska bakgrunden, inkomstnivån och könstillhörigheten.  

Hos kvinnor är däremot alkoholens negativa effekter på hälsan betydande eftersom risken för negativa effekter ökar hos kvinnor vid lägre konsumtionsnivåer än hos män. Vidare bidrar en ökad alkoholkonsumtion till den otrygghet som kvinnor upplever på offentliga platser samt till risken för våld mot kvinnor i nära relationer. 

Alkohol är en betydande bakgrundsfaktor vid våld i nära relationer, och till följd av detta kan också risken för våld i nära relationer bedömas öka. Kvinnor utsätts mycket oftare än män för våld från en partner eller släkting. I knappt hälften av våldssituationerna är våldsutövaren i nära relationer berusad och följderna av alkoholrelaterat våld i nära relationer är ofta allvarligare än konsekvenserna av icke-alkoholrelaterat våld. I Finland har förändringar i alkoholkonsumtionen ett samband med våldsbrottslighetens utveckling, varvid även om propositionen sannolikt inte har några stora konsekvenser för konsumtionen, så leder den i varje fall inte till en minskning av det alkoholrelaterade våldet i nära relationer. 

5.2.1  Sverige

I Sverige finns bestämmelser om tillverkning, import och export, marknadsföring samt parti- och detaljhandel med och servering av alkoholdrycker i den alkohollag (2010:1622) som reviderades 2010. Alkoholbolaget (Systembolaget Aktiebolag) som grundades 1955 har ensamrätt till detaljhandel med starka alkoholdrycker, viner och starköl (över 3,5 %). Öl med en alkoholhalt på 2,25–3,5 procent får säljas i livsmedelsaffärer och serveras i förplägnadsrörelser, men det förutsätter att en anmälan görs till kommunen.  

5.2.2  Norge

I Norges alkohollag (LOV-1989–06–02–27) föreskrivs det om tillverkning, import och export, försäljning och servering av alkoholdrycker och om tillståndssystemet i anslutning till dessa samt om marknadsföring. Det statsägda alkoholbolaget (Vinmonopolet) har ensamrätt till detaljhandel med alkoholdrycker som överstiger 4,75 procent. Försäljning av drycker som innehåller högst 4,75 procent är tillståndspliktig. 

I mål E-9/00 ansåg Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA:s domstol att norska staten hade brutit mot EES-avtalet genom att upprätthålla två system med detaljhandelstillstånd. Den norska alkohollagen tillät försäljning i matbutiker av öl som innehåller 2,5–4,75 procent, men inte av andra förpackade alkoholdrycker med samma styrka. Arrangemanget ansågs gynna den inhemska produktionen och den norska alkohollagen ändrades efter domen.  

5.2.3  Estland

Estlands självständighet ledde till privatisering av alkoholhandeln och till en början fanns det knappt någon reglering gällande alkohol. År 1995 återinfördes lagstiftning som syftar till att förebygga alkoholens negativa effekter. Försäljningen av alkoholdrycker i kiosker förbjöds helt år 2001. År 2008 förenhetligades detaljhandelstiderna i hela landet så att försäljning är tillåten mellan klockan 10 och 22. 

5.2.4  Danmark

I Danmark har regleringen av detaljhandeln med alkoholdrycker varit minimal. I tillståndet att bedriva livsmedelshandel, som beviljas av näringsmyndigheten, ingår automatiskt försäljningstillstånd för alkoholdrycker. Regleringen av detaljhandelns öppettider slopades 2012 med undantag för ett tiotal helgdagar då det inte är tillåtet att ha öppet. 

5.2.5  Övriga EU-länder

Av EU-länderna har endast Finland och Sverige ett detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker. Alla EU-länder tillämpar andra lagbaserade metoder som effektivast minskar alkoholens negativa effekter – begränsning av tillgången till och reklamen för alkoholdrycker samt beskattning av alkoholdrycker. I sju medlemsländer uppbärs dock ingen punktskatt på vin. I de flesta EU-länder är detaljhandel med alla eller åtminstone med starka alkoholdrycker tillståndspliktig. I sju länder krävs inget tillstånd för detaljhandel med alkoholdrycker. Hälften av medlemsländerna begränsar de platser där försäljning av alkoholdrycker är tillåten – t.ex. begränsas försäljning på servicestationer i vart tredje land – och en tredjedel av EU-länderna begränsar försäljningstiderna för drycker.