1.1  Bakgrund

Statsrådet har den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president konstaterat att det i Finland råder sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen (1552/2011) på grund av COVID-19-epidemin (coronavirusepidemin). Våren 2020 utfärdade statsrådet flera ibruktagningsförordningar och tillämpningsförordningar med stöd av beredskapslagen för att bromsa coronavirusepidemin. Undervisnings- och kulturministeriet samt ämbetsverk, inrättningar och andra aktörer inom dess förvaltningsområde strävar genom sina åtgärder efter att förebygga spridningen av coronavirusepidemin och lindra de negativa effekterna av den. 

På grund av de undantagsförhållanden som hänför sig till coronavirusepidemin utfärdade statsrådet den 17 mars 2020 med stöd av 6 § i beredskapslagen en förordning om ibruktagning av befogenheter i enlighet med 86, 88, 93—95 och 109 § i beredskapslagen (125/2020) samt den 31 mars 2020 en förordning om fortsatt utövning av nämnda befogenheter (174/2020). Därtill utfärdade statsrådet den 17 mars 2020 och den 6 april 2020 förordningar om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning (126/2020 och 191/2020, nedan tillämpningsförordningarna). 

Den 17 mars 2020 meddelade därtill regionförvaltningsverken med stöd av 58 § i lagen om smitt-samma sjukdomar (1227/2016) beslut enligt vilka skolornas, läroanstalternas, universitetens, yrkes-högskolornas samt medborgarinstitutens och det övriga fria bildningsarbetets och den grundläggande konstundervisningens lokaler stängdes. Besluten gällde 18.3.—13.4.2020. Den 8 april 2020 utfärdade regionförvaltningsverken fortsatta beslut om stängning av lokalerna. Besluten gällde 14.4.—13.5.2020. 

Genom tillämpningsförordningen (126/2020) begränsades skyldigheten att ordna närundervisning och närhandledning på de olika utbildningsstadierna fram till den 13 april 2020. Syftet med förslaget var att göra spridningen av coronavirussmitta långsammare genom att minska kontakterna mellan elever, studerande, undervisningspersonal och annan personal på samtliga utbildningsstadier. För att förhindra spridningen av epidemin övergick man inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen huvudsakligen till distansundervisning. Tillämpningsförordningens 3 § ändrades genom statsrådets förordning om ändring av 3 § i statsrådets förordning om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning (131/2020). Genom förordningen av statsrådet utvidgades skyldigheten att ordna närundervisning i fråga om elever i särskilt utsatt ställning. 

Den 31 mars 2020 utfärdade statsrådet med stöd av 8 § i beredskapslagen en förordning om fortsatt utövning av befogenheter i enlighet med 86, 88, 93, 94 och 109 § i beredskapslagen (174/2020). Med stöd av 6 § i förlängningsförordningen kunde sådan undervisning och annan verksamhet som ordnas av undervisnings- och utbildningsanordnare enligt 109 § 2 mom. i beredskapslagen avbrytas eller begränsas i hela landet. Förlängningsförordningen gällde under perioden 14.4.—13.5.2020. Den 2 april 2020 beslutade riksdagen (RSk 15/2020) att förlängningsförordningen får förbli i kraft. Den 6 april 2020 godkände statsrådet en ny förordning av statsrådet om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning (191/2020, tillämpningsförordningen), som gällde till och med den 13 april 2020. Distansundervisningen och de begränsningar som gällde skyldigheten att ordna småbarnspedagogik, undervisning och utbildning som hänför sig till den enligt tillämpningsförordningen förlängdes till och med den 13 maj 2020. 

Statsrådets förordning (191/2020) upphörde att gälla den 13 maj 2020. I enlighet med regeringens principbeslut av den 6 maj 2020 styrs användningen av de lokaler som används för förskoleundervisning och grundläggande utbildning från och med den 14 maj genom åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). I enlighet med principbeslutet (av den 6 maj) rekommenderade statsrådet dock att undervisningen vid universitet och yrkeshögskolor samt inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna ordnas som distansundervisning till terminens slut. Utbildningsanordnarna beslutar själva i vilken utsträckning de ordnar närundervisning vid behov. Social- och hälsovårdsministeriet gav den 12 maj 2020 regionförvaltningsverken en anvisning om tillämpningen av lagen om smittsamma sjukdomar vid verkställigheten av statsrådets principbeslut. 

Enligt principbeslutet meddelar regionförvaltningsverken med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar beslut som syftar till att trygga elevernas lika rätt till undervisning och att trygga hälsan för eleverna och de vuxna som arbetar i skolan. I samband med statsrådets principbeslut bedömde man att undervisningslokalerna kan tas i bruk på det villkor att vid användningen av lokalerna iakttas den anvisning gällande detta som undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd gav den 11 maj 2020. Genom att iaktta anvisningen strävar man efter att minska risken för smitta i samband med skolgången. 

När epidemiläget utvecklas på olika sätt i olika regioner gör lagen om smittsamma sjukdomar det möjligt att reagera snabbt och flexibelt med beaktande av situationen. Smittskyddsmyndigheterna har med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar rätt att stänga t.ex. skolor och läroanstalter och bestämma om begränsningar i samband med sammankomster. Om undervisningen inte kan ordnas på ett tryggt sätt är det nödvändigt att begränsa närundervisningen med hänsyn till hur coronavirusepidemin utvecklats lokalt. Därför föreslås det att lagen om grundläggande utbildning ändras temporärt, vilket säkerställer elevens rätt att få undervisning även om skolor och andra lokaler som används för undervisningen helt eller delvis stängs med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. 

På grund av propositionens brådskande natur har det varit nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande vid författningsberedning, och det har därför inte ordnats någon remissbehandling av propositionen. Undervisnings- och kulturministeriet ordnade samråd på nätet. Under beredningen hörde undervisnings- och kulturministeriet Utbildningsstyrelsen, Undervisningssektorns Fackorganisation rf, Bildningsarbetsgivarna rf, Finlands Kommunförbund rf, Europeiska skolan i Helsingfors samt forskare inom projektet Grundskolan i den digitala tiden och professor Christina Salmivalli vid Åbo universitet. Dessutom har undervisnings- och kulturministeriet ordnat ett diskussionsmöte för bildningsledningen i de största städerna om frågor som ska beaktas inom undervisningsväsendet med tanke på den pågående coronavirusepidemin. 

4.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att man till lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors temporärt fogar bestämmelser som gör det möjligt för utbildningsanordnaren att genom sitt beslut övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Under exceptionella undervisningsarrangemang kan undervisningen helt eller delvis ordnas på annat sätt än som närundervisning med hjälp av distansförbindelser. 

I lagarna tas det in kriterier för när utbildningsanordnaren kan besluta att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. I paragrafen föreskrivs dessutom vilket stöd för inlärning och skolgång samt vilka studiesociala förmåner utbildningsanordnaren är skyldig att ordna under exceptionella undervisningsarrangemang. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Världshälsoorganisationen klassificerar coronaviruset som en pandemi som har spridit sig över hela världen. Därför baserar sig handlingsalternativen i anslutning till ordnandet av undervisning under pandemin och bedömningen av deras konsekvenser i stor utsträckning på bedömning av de metoder som använts utomlands. De författningstekniska lösningarna i anslutning till ordnandet av undervisningen kan grovt taget delas in enligt följande: 

a) Tillämpning av beredskapslagen och tillämpningsförordningen. Enligt 23 § i grundlagen kan det genom lag, eller genom en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av ett sådant bemyndigande med exakt avgränsat tillämpningsområde som av särskilda skäl tagits in i lag, införas sådana tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna som är förenliga med Finlands internationella förpliktelser avseende mänskliga rättigheter och som är nödvändiga om Finland blir utsatt för ett väpnat angrepp eller om det råder andra i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen. Med tanke på grundlagen är det av betydelse att beredskapslagen endast kan tillämpas under särskilt allvarliga kriser (se även RP 3/2008 rd, s. 100). Beredskapslagens tillämpningsområde gäller endast särskilt allvarliga kriser som berör hela nationen eller åtminstone en stor del av den och som har konsekvenser för samhällets funktion som helhet. 

Enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen avses med undantagsförhållanden en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. Om statsrådet i samverkan med republikens president konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet, kan statsrådet genom en förordning om ibruktagning av beredskapslagen föreskriva att någon av de åtgärder för bekämpning av pandemi som beredskapslagen möjliggör tas i bruk för högst sex månader. Under de undantagsförhållanden som avses i lagen kan undervisnings- och kulturministeriet för högst tre månader åt gången bestämma att undervisningsverksamhet och annan verksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning ska avbrytas eller flyttas till annan ort, om det är nödvändigt på grund av flyttning av befolkning eller vistelsebegränsningar eller begränsningar i rörelsefriheten eller annars för skyddande av befolkningen. För tryggande av nödvändig undervisning och utbildning kan de skyldigheter som anordnare av verksamheten som avses i beredskapslagens 109 § 2 mom. har att ordna undervisning och annan verksamhet samt måltids- och transportförmåner och inkvartering dessutom begränsas på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Undervisnings- och kulturministeriet kan under undantagsförhållanden fatta ovannämnda beslut endast om befogenheten i fråga har tagits i bruk genom en av riksdagen godkänd ibruktagningsförordning som statsrådet har utfärdat. 

I enlighet med 23 § i grundlagen och 4 § 2 mom. i beredskapslagen är en förutsättning för användningen av beredskapslagstiftningen att situationen inte kan fås under kontroll genom vanlig lagstiftning och med myndigheternas normala befogenheter som grundar sig på den, såsom i normala situationer. Lagstiftning som grundar sig på beredskapslagen är därför ett mycket begränsat lagstiftningsalternativ. Därför säkerställer den inte på behörigt sätt barnets rättigheter i fråga om skydd av liv och hälsa och rätten att få grundläggande utbildning samtidigt. 

Ett restriktivt förhållningssätt tillämpas i förhållande till användningen av undantagslagsförfarande. Undantagslagsförfarandet ska tillgripas endast i ytterst exceptionella fall och av tvingande skäl. Om man dock blir tvungen att tillgripa undantagslagsförfarandet, ska undantaget begränsas så att det skrivs så avgränsat och snävt som möjligt. Undantagen ska då ges en begränsad giltighetstid. (GrUB 1/1998 rd, s. 125, GrUB 10/1998 rd, s. 21—22.) Beredskapslagens tillämpningsområde gäller endast särskilt allvarliga kriser som berör hela nationen eller åtminstone en stor del av den och som har konsekvenser för samhällets funktion som helhet. I fråga om ordnandet av undervisningen fortsätter tillämpningen av beredskapslagen tills vidare inte. 

b) Bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang som gäller tills vidare utfärdas i den lagstiftning som gäller undervisningsväsendet. Liksom inom andra förvaltningsområden har det också vid undervisnings- och kulturministeriet identifierats ett behov av att i större utsträckning bedöma behovet av bestämmelser som gäller tills vidare och som lämpar sig för krissituationer och störningar och exceptionella situationer under normala förhållanden. En ändring av lagstiftningen förutsätter samarbete mellan flera förvaltningsområden och en mer omfattande bedömning av behovet av lagändringen. 

c) Inga ändringar görs och åtgärder vidtas inom ramen för den gällande lagen. Under normala förhållanden baserar sig bekämpningen av smittsamma sjukdomar på bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar. När tillämpningsförordningen upphörde att gälla den 14 maj 2020 återgick man i de finländska skolorna till närundervisning. I enlighet med regeringens principbeslut av den 6 maj 2020 styrs användningen av de lokaler som används för förskoleundervisning och grundläggande utbildning från och med den 14 maj 2020 genom åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Kommunen kan med stöd av 57 § i lagen om smittsamma sjukdomar fatta beslut om att den som insjuknat eller med fog misstänks ha insjuknat ska bli borta från sitt arbete, dagvårdsplatsen eller läroanstalten och med stöd av 58 § i den lagen fatta beslut om att stänga verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården, läroanstalter, daghem, bostäder och motsvarande lokaler och förbjuda allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. En utbildningsanordnare kan inte inom ramen för den gällande lagen besluta att undervisningen helt och hållet ordnas som distansundervisning. Om man med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar stänger en skola eller någon annan plats där undervisning ordnas blir elevens rätt att få grundläggande utbildning i praktiken inte tillgodosedd, eftersom lagen inte känner undervisning med hjälp av distansförbindelser i sådana situationer.  

d) Bestämmelser om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning utfärdas. I denna proposition föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ändras temporärt. Den temporära lagändringen ger möjlighet att i en svår situation med en smittsam sjukdom agera utifrån lokala utgångspunkter. Tillämpningen av bestämmelserna förutsätter att de lokala förhållandena bedöms och att man smidigt övergår till exceptionella undervisningsarrangemang. Genom de föreslagna åtgärderna begränsas den lika rätten att få närundervisning i fråga om elever inom den grundläggande utbildningen. Utbildningsanordnarna har tills vidare olika färdigheter att ordna undervisning med hjälp av distansförbindelser och detta kan öka ojämlikheten mellan eleverna. Detta kan anses vara en grund för att temporärt föreskriva om möjligheten att övergå till undervisning med hjälp av distansförbindelser. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Enligt OECD kan de utbildningspolitiska åtgärder som staterna tillämpar under den rådande coronavirusepidemin grovt indelas i nationella och lokala åtgärder för att stänga skolor. 

I hela världen har 1,5 miljarder elever våren 2020 omfattats av de skolstängningar som följt av epidemin. Man har strävat efter att ordna skolundervisning med hjälp av olika metoder för distansundervisning eller undervisning med hjälp av distansförbindelser. På global nivå har ojämlikheten i distansundervisningsfärdigheter och distansundervisningsinfrastruktur, lärarnas distansundervisningsfärdigheter samt det faktum att skolans sociala uppgifter inte fullgörs vid undervisning med hjälp av distansförbindelser blivit ett problem. Enligt OECD:s bedömning hör Finland till de ledande länderna i världen när det gäller digitala undervisningsfärdigheter och digitala läromedel. 

På EU-nivå finns det inga enhetliga riktlinjer för eller anvisningar om ordnandet av den grundläggande utbildningen eller undervisning med hjälp av distansförbindelser, eftersom EU:s behörighet på utbildningsområdet endast omfattar stödbefogenheter och begränsar sig till att främja samarbete. EU:s undervisningsministrar har vid sina distansmöten utbytt information om medlemsländernas situationer och arrangemang. EU:s ordförandeland Kroatien har samlat in information om de metoder för begränsning och hantering av pandemin som tillämpas inom undervisningssektorn i EU-medlemsländerna, och ur detta material kan man lyfta fram iakttagelser om ordnandet av den grundläggande utbildningen under pandemin. EU:s medlemsländer har, med undantag för Sverige, stängt läroanstalterna på grundskolestadiet för att begränsa epidemin efter mars månad. I alla medlemsländer strävar man efter att fortsätta undervisningen trots skolstängningarna. I regel har övergången till undervisning med hjälp av distansförbindelser reglerats temporärt genom lag eller någon annan nationell temporär reglering. Man har strävat efter att ordna undervisningen på något annat sätt än som närundervisning i synnerhet med hjälp av distansförbindelser och tilldelande av uppgifter. I en del medlemsstater har distansundervisning dock kunnat ordnas endast för en del av eleverna, och som undervisningsmetod har man utnyttjat t.ex. undervisningsmaterial som skickats per post. 

Gemensamt för alla EU-medlemsländer är att man har varit tvungen att plötsligt övergå till undervisning med hjälp av distansförbindelser utan möjlighet att planera, förbereda sig på eller ge anvisningar om verkställandet och genomförandet av undervisningen. Det stora ansvaret för det praktiska genomförandet av undervisningen har kommit att planeras och genomföras på lokal nivå. I de länder där lärarnas och utbildningsanordnarnas autonomi i frågor som gäller genomförandet av undervisningen allmänt taget är liten har detaljerade anvisningar om undervisning med hjälp av distansförbindelser utarbetats och preciserats på riksnivå. I många medlemsländer utnyttjas den riksomfattande skoltelevisionen eller undervisningsministeriets webbplats vid distributionen av distansuppgifter och undervisningsmaterial. I vissa länder regleras eller begränsas de minsta elevernas tillgång till internet i syfte att skydda dem (t.ex. Kroatien). I flera länder har det särskilt bestämts att man under distansundervisningen ska genomföra en minimimängd direktundervisning med hjälp av distansförbindelser (t.ex. Frankrike, Österrike). I vissa länder har sätten att genomföra distansundervisningen definierats i lagstiftningen, t.ex. i Grekland har sätten att genomföra distansundervisning indelats i synkronisk (rättidig), asynkronisk (tidsmässigt flexibel) och riksomfattande (skol-tv) undervisning. På EU-nivå har man börjat samla in information om åtgärder för att häva begränsningarna. 

Europeiska kommissionens skolarbetsgrupp Working Group for Schools, som är verksam inom EU:s utbildningssamarbete, har samlat in medlemsländernas synpunkter på utmaningar och problem i anslutning till distansundervisning. I de flesta medlemsstater har de pedagogiska målen för distansundervisningen uppnåtts väl och erfarenheterna av övergången till digital undervisning är i huvudsak goda. Undervisning som genomförs med hjälp av distansförbindelser upplevs som utmanande i synnerhet med tanke på elevernas välbefinnande, och särskilt bekymrad är man över ökningen av andelen elever som hoppar av skolan och av risken för socialt utanförskap. 

Sverige 

I Sverige har den grundläggande utbildningen under epidemin ordnats normalt som närundervisning. Enligt Sveriges skollag är hemundervisning inte tillåten. Under coronavirusepidemin har utbildningsanordnarnas möjligheter att anpassa skolans verksamhet genom distansundervisning utökats genom en temporär förordning som är i kraft mellan den 16 mars 2020 och den 30 juni 2021. Den temporära förordningen ger utbildningsanordnarna möjlighet att besluta om att stänga skolorna och anpassa undervisningen t.ex. genom distansundervisning och fjärrundervisning. Distans- eller fjärrundervisning kan utnyttjas på rekommendation av Folkhälsomyndigheten eller en smittskyddsläkare eller t.ex. i situationer där en stor del av personalen är sjuk eller där en lärare eller elev på grund av lindriga symptom blir tvungen att stanna hemma. Utbildningsanordnarna har dessutom getts möjlighet att t.ex. förlänga skoldagarna, förlänga läsåret eller ordna undervisning också under veckoslut eller helgdagar. I Sveriges skollag hade det redan före coronavirusepidemin beretts en ändring som gör det möjligt att utnyttja distansundervisning och s.k. fjärrundervisning t.ex. i grundskolorna. Distansundervisning där läraren och eleven befinner sig på olika platser vid olika tidpunkter kan i och med lagändringen utnyttjas i situationer där eleven av medicinska, psykiska eller sociala skäl inte kan delta i närundervisning i skolans lokaler. I fjärrundervisning befinner sig läraren och elevgruppen på olika platser vid samma tidpunkt, t.ex. i två olika skolor. Förhoppningen är att fjärrundervisningen ska underlätta lärarbristen. 

Norge 

Under coronaviruspandemin gäller en temporär förordning inom den lagstiftning som gäller grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet. Enligt den temporära förordningen ska skolägaren, i den mån det är möjligt, se till att unga och barn får grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet när skolorna är stängda eller när de bestämmelser och beslut som följer av smittskyddslagen begränsar verksamheten. Elever som av ovannämnda orsaker inte kan få närundervisning i skolan med stöd av smittskyddslagen ska få distansundervisning. Skolägaren ska ordna undervisningen på det sätt som han eller hon anser vara ändamålsenligt och tillräckligt utifrån lärarnas tillgänglighet, elevernas antal, ålder och färdigheter, tillgången till undervisningsmaterial, digitala resurser och andra redskap samt elevens hemförhållanden. Reglerna om elevernas indelning i klasser eller grupper gäller endast när det är möjligt att uppfylla kraven i bestämmelserna. Under normala förhållanden används distansundervisning endast i utbildning på andra stadiet och i synnerhet i undervisning i minoritetsspråk för vuxna (samiska, kvän, finska). Skolägaren har i dessa fall möjlighet att fullgöra elevernas hela läroplikt som distansundervisning. 

Danmark 

I Danmark är distansundervisning inte möjlig inom ramen för den gällande s.k. normala skollagstiftningen. I Danmark har det med anledning av coronavirusepidemin införts temporär skollagstiftning med stöd av vilken hälsovårdsmyndigheterna har rätt att stänga och öppna grundskolor. Lagstiftningen har preciserats genom anvisningar där det beslutas om genomförandet av undervisningen under sådana undantagsförhållanden där lärarna och eleverna inte kan vara fysiskt närvarande i undervisningssituationen. På motsvarande sätt som i Finland omfattas elever som får särskilt stöd inte av undantagslagstiftningen, och för dem har närundervisningen fortfarande varit det primära. I anvisningarna finns bestämmelser om formerna och principerna för genomförandet av distansundervisning. Distansundervisning genomförs som fjärrundervisning, virtuell undervisning eller undervisning som ges via olika läromedel och inlärningsuppgifter. Som distansundervisning under undantagsförhållanden genomförs inte sådan undervisning som innefattar praktiska uppgifter och som av säkerhetsskäl eller av andra praktiska skäl är omöjlig att genomföra eller övervaka i hemförhållanden. Läroanstalten kan i dessa situationer planera lämplig ersättande undervisning. Eleverna är skyldiga att aktivt delta i undervisning under undantagsförhållanden. Vid distansundervisning under undantagsförhållanden ska eleverna ges stöd. Skolorna ska också ge stöd till de vårdnadshavare som behöver stöd för att stödja eleverna att delta i distansundervisningen. 

Estland 

I Estland har skolorna bedrivit distansundervisning våren 2020 genom ett regeringsbeslut som utfärdats med stöd av undantagssituationen. Undantagssituationen ersattes i början av maj med lagstiftning gällande nödlägen, som i större utsträckning överför beslutsfattandet till hälsovårdsmyndigheterna. När det gäller hösten har förfarandena ännu inte tagits under övervägande och lagstiftning inte beretts. Distansundervisning kan under normala förhållanden inte användas som huvudsaklig undervisningsform i Estland. I lagstiftningen föreskrivs förutom om vanlig närundervisning endast om hemundervisning. Lagstiftningen ger dock möjlighet att utnyttja distansundervisning och att använda olika digitala undervisningsformer som en del av undervisningsprocessen. Om digitala undervisningsformer används, sker detta genom lärarens och skolans eget beslut och med målet att förbättra elevernas digitala läskunnighet. 

6.1  Lag om grundläggande utbildning

20 a §.Exceptionella undervisningsarrangemang. Det föreslås att det till lagen om grundläggande utbildning fogas en ny 20 a § med bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang. Enligt förslaget har utbildningsanordnaren rätt att fatta beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang. 

Det föreslås att det i 1 mom. föreskrivs att om undervisningen i enlighet med ett beslut om användning av lokaler som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, kan man i undervisningen genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Den bedömning av tryggheten som avses i 1 mom. ska grunda sig på innehållet i ett beslut av en myndighet med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och eventuella förutsättningar i beslutet om användningen av lokalerna inom den grundläggande utbildningen. 

Våren 2020 har regionförvaltningsverken meddelat beslut om användningen av undervisningslokaler. Den 6 maj 2020 har social- och hälsovårdsministeriet i ett brev till regionförvaltningsverken uppmanat regionförvaltningsverken utreda om de förutsättningar som avses i 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls och att fatta beslut om att införa behövliga restriktioner i användningen av daghemmens och läroanstalternas lokaler som används inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning fram till den 13 juni 2020. Regionförvaltningsverken fattade beslut den 12 maj 2020. Enligt besluten är förutsättningen för användningen av lokalerna att undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisning till utbildningsanordnarna under coronavirusepidemin iakttas med beaktande av syftet med lagen om smittsamma sjukdomar enligt 1 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Det kan bli nödvändigt att fatta motsvarande beslut också för höstterminen 2020, dvs. under perioden 1.8.—31.12. 

Enligt 29 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. Vid bedömningen av tryggheten ska utbildningsanordnaren samarbeta med den lokala eller regionala myndigheten med ansvar för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Vid bedömningen av tryggheten och den praktiska planeringen av ordnandet av närundervisning iakttas de förutsättningar som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttjas kommunens egen medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med kommunens uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Om man vid ordnandet av undervisningen inte kan följa anvisningarna om trygg användning av undervisningslokalerna som ingår i ett beslut av den myndighet som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller om undervisningslokalerna helt eller delvis stängs med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar, kan man i undervisningen övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Därtill ska övergången till exceptionella undervisningsarrangemang vara nödvändig. Utgångspunkten är att undervisningen ordnas som närundervisning. Även under exceptionella undervisningsarrangemang ska elevens rätt till undervisning tryggas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I undervisningen ska således också timfördelningen och grunderna för läroplanen iakttas. 

Enligt förslaget föreskrivs i 1 mom. att beslutet om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang fattas av utbildningsanordnaren. När utbildningsanordnaren är en kommun fattas beslutet av det kommunala organ som anges i förvaltningsstadgan enligt 90 § i kommunallagen (410/2015) och i fråga om undervisning som ordnas av staten, en registrerad sammanslutning eller stiftelse av det organ som anges i instruktionen enligt 4 § i lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998). 

Enligt förslaget föreskrivs i 2 mom. att beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang får fattas för högst en månad åt gången, och beslutet kan förlängas genom beslut av utbildningsanordnaren, om det fortfarande är nödvändigt att fortsätta att tillämpa besluten enligt lagen om smittsamma sjukdomar och de förutsättningar som anges i dem. När utbildningsanordnaren överväger att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang ska den bedöma längden på de exceptionella undervisningsarrangemangen, en lämplig plats där undervisningen ordnas, det praktiska ordnandet av undervisningen samt vilka verksamhetsställen, årskurser och undervisningsgrupper beslutet gäller. Vid bedömningen av det praktiska ordnandet ska man sträva efter att bedöma hur rätten till grundläggande utbildning kan tillgodoses på lika villkor och i så full utsträckning som möjligt även under de exceptionella undervisningsarrangemangen. Dessutom ska utbildningsanordnaren bedöma hur elevernas jämlika rätt till undervisning tryggas på bästa sätt. Vid beslut om exceptionella undervisningsarrangemang ska kommunerna iaktta de villkor som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttja sin egen medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med sin uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Under exceptionella undervisningsarrangemang kan undervisningen enligt förslaget helt eller delvis ordnas på annat sätt än som närundervisning med hjälp av distansförbindelser. Utbildningsanordnaren ska också utarbeta allmänna riktlinjer om hur och på vilka sätt undervisning med hjälp av distansförbindelser samt stöd, tjänster och förmåner enligt 3 mom. ordnas. Undervisningsarrangemangen och åtgärderna antecknas i utbildningsanordnarens årsplan och i den skolspecifika elevvårdsplanen. Utgångspunkten är att ändringen inte kräver några ändringar i den lokala läroplanen. 

Enligt förslaget föreskrivs i 2 mom. också att undervisningen under exceptionella undervisningsarrangemang helt eller delvis kan ordnas på annat sätt än som närundervisning med hjälp av distansförbindelser. En myndighet med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan helt eller delvis stänga skolan eller någon annan plats där undervisningen ordnas med beaktande av tillgodoseendet av även andra grundläggande fri- och rättigheter. Utbildningsanordnarens beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan på motsvarande sätt gälla exempelvis en enskild skola eller utbildningsanordnarens alla skolor eller verksamhetsställen. För att undvika fysisk kontakt mellan eleverna och mellan undervisningspersonalen och den övriga personalen kan undervisningen genomföras exempelvis enligt en modell som kombinerar distansundervisning och närundervisning, så att man växlar mellan undervisning med hjälp av distansförbindelser och närundervisning veckovis eller med någon annan rytm som utbildningsanordnaren bedömer lämplig. I detta fall kan till exempel en del av årskursen få undervisning med hjälp av distansförbindelser och en del som närundervisning. Med beaktande av elevernas likabehandling ska undervisningen ordnas så att eleven i regel får närundervisning, och så att de undervisningsperioder som utnyttjar distansförbindelser är så korta som möjligt. Elever i en sårbar ställning som avses i 4 mom. ska dock hela tiden delta i närundervisning. 

I paragrafen används termen undervisning med hjälp av distansförbindelser. I den gällande lagen om grundläggande utbildning behandlas inte undervisning med hjälp av distansförbindelser. Ordnande av grundläggande utbildning med hjälp av distansförbindelser innebär exempelvis ett undervisningsarrangemang hos utbildningsanordnaren där eleven och läraren inte fysiskt befinner sig i samma rum i inlärningssituationen, utan undervisningen, växelverkan mellan eleven och läraren samt mellan eleverna sker vid olika tidpunkter eller samtidigt till exempel med hjälp av digitala verktyg, såsom distansförbindelser, webbaserade lärandemiljöer, elektroniska plattformar eller digitala kommunikationsmedel. Undervisning med hjälp av distansförbindelser ska vara sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Även i undervisning med hjälp av distansförbindelser ska utbildningsanordnaren se till att eleven får undervisning enligt läroplanen och elevhandledning samt tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när stödbehovet uppstår. Utbildningsanordnaren ska också sörja för elevernas jämlika möjligheter till växelverkan som främjar lärandet samt för att eleverna kan avancera i sina studier. I undervisning med hjälp av distansförbindelser följer utbildningsanordnaren upp elevens frånvaro och underrättar elevens vårdnadshavare om olovlig frånvaro. Undervisning med hjälp av distansförbindelser kan utöver undervisning som ges under ledning av en lärare bestå av flerformsundervisning på webben samt delvis av elevens självständiga studier med hjälp av webben. Undervisning med hjälp av distansförbindelser ska ordnas enligt elevens ålder och förutsättningar. Undervisningsformens lämplighet ska övervägas särskilt i fråga om yngre elever. I undervisning med hjälp av distansförbindelser iakttas skolornas arbetstider, arbetstiden enligt förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) och utbildningsanordnarens årsplan. Utgångspunkten är att övergången till exceptionella undervisningsarrangemang inte förutsätter att den lokala läroplanen ändras. 

Det föreslås att det i 3 mom. föreskrivs om utbildningsanordnarens skyldighet att ordna sådant stöd för inlärning som avses i 16, 16 a, 17 och 17 a § i lagen om grundläggande utbildning på de sätt som det med tanke på omständigheterna är möjligt att genomföra. Enligt bestämmelsen har eleven rätt att få stödundervisning och specialundervisning på deltid, intensifierat stöd och särskilt stöd samt undervisning och stöd enligt den individuella planen för anordnande av undervisning på de sätt som det med hänsyn till omständigheterna är möjligt att genomföra. I lagen om grundläggande utbildning följer stödet för inlärning en trestegsmodell, och eleven kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stöd för inlärning innefattar också en bedömning av behovet av stöd för inlärning. Om undervisningen ordnas med hjälp av distansförbindelser ska behovet av stöd för inlärningen bedömas för alla elevers del efter behov. En övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan öka behovet av stöd för inlärning och bedömningen av stödbehovet. I 3 mom. föreskrivs att eleven ska ha rätt till tjänster och förmåner som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 31 § 1 mom. är undervisningen samt läroböcker och andra läromedel samt arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för eleverna. Detta innebär exempelvis att de apparater, förbindelser och material som behövs i undervisningen under exceptionella undervisningsarrangemang är avgiftsfria för eleven. 

Enligt förslaget föreskrivs det i 3 mom. att elever i närundervisning under exceptionella undervisningsarrangemang ska ha rätt att under arbetsdagar avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad i enlighet med 31 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren är skyldig att ge alla elever en avgiftsfri måltid i undervisning som ges i annan form än som närundervisning. I fråga om elever som deltar i undervisning som ordnas i annan form än som närundervisning skiljer sig rätten till en avgiftsfri måltid från 31 § 2 mom. så att det i samband med att måltiden ges inte förutsätts att det ordnas en gemensam övervakad måltid. Därtill föreslås att kravet på att måltiden ska vara fullvärdig stryks, eftersom det kan vara svårt att erbjuda till exempel färskvaror på ett säkert sätt i annan undervisning än närundervisning. 

Under tillämpningsförordningarnas giltighetstid våren 2020 har undervisnings- och kulturministeriet på sin webbplats gett anvisningar om ordnandet av skolmåltider. I ministeriets anvisningar konstateras att skolmåltider för elever som får distansundervisning kan ordnas endast i den mån det är möjligt, dock med beaktande av behovet att undvika närkontakt. Genom en enkät som riktades till kommunerna under tillämpningsförordningarnas giltighetstid kartlade undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverket genomförandet av skolmåltider inom den grundläggande utbildningen och olika sätt att ordna måltider också för dem som deltar i undervisning med hjälp av distansförbindelser i fråga om situationen i april 2020 (8.4.2020). Sammanlagt 252 kommuner svarade på enkäten. Av de kommuner som svarade på enkäten ordnade 27 procent skolmåltider endast för elever som deltar i närundervisning. De övriga kommunerna ordnade skolmåltider förutom för elever i närundervisning även på olika sätt för elever som studerade hemma. Den skolmat som erbjöds för elever i distansundervisning var i nästan en tredjedel av kommunerna oftast en kall måltid. En dryg femtedel av kommunerna erbjöd elever i distansundervisning ett paket eller en kasse med matvaror som ersatte skolmåltiden. 

I undervisning med hjälp av distansförbindelser kan en avgiftsfri måltid dock inte innebära exempelvis ett penningbidrag, och behovsprövning kan inte föreläggas för att ge avgiftsfria måltider. Erbjudande av måltider kan inte heller innebära att man delar ut matvaror, utan måltiden ska vara färdigt tillredd. Måltiderna ska ordnas med beaktande av specialkoster. Eftersom syftet med de exceptionella undervisningsarrangemangen är att begränsa en smittsam sjukdom ska utbildningsanordnaren beakta detta när måltider ordnas. Att ordna måltider på normalt sätt för alla barn skulle leda till en avsevärd ökning i antalet närkontakter. Det är inte möjligt att ge någon allmängiltig regel för hur måltiderna ska ordnas, eftersom situationen i fråga om coronaviruset varierar såväl regionalt som tidsmässigt. Utbildningsanordnaren ska ordna måltiderna i enlighet med de rådande förhållandena och vid prövningen utnyttja sin egen medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med sin uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. 

Undervisning som ordnas i annan form än som närundervisning innebär en risk för tillgodoseendet av rättigheterna hos barn som är mest sårbara. I 4 mom. föreskrivs att de exceptionella undervisningsarrangemangen inte gäller de elever som är mest sårbara. Utanför tillämpningsområdet stannar således elever i förskoleundervisning, elever i årskurserna 1—3 i den grundläggande utbildningen, elever som fått ett beslut om särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning, elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och elever inom förberedande undervisning enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning. Vid behov kan de elever som anges i momentet övergå till särskilda undervisningsarrangemang med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. 

Tillämpningsområdet omfattar inte elever i förskoleundervisning och elever i årskurserna 1—3. Eleverna är under 10 år gamla, och det faktum att de är så unga motiverar ett undantag från tillämpningsområdet för den föreslagna bestämmelsen. De yngsta elevernas inlärningsförmåga och förmåga till självstyrning är inte nödvändigtvis ännu tillräckligt utvecklad för självständigt lärande. De yngre eleverna har ett stort behov av närundervisning. I praktiken ordnas undervisningen från årskurs 4 till årskurs 9 samt påbyggnadsundervisningen vid behov genom exceptionella undervisningsarrangemang. Dessa elever har i genomsnitt fyllt 10 år och klarar sig vid behov mer självständigt än yngre elever i undervisning med hjälp av distansförbindelser under ledning av läraren. Avgränsningen kan också motiveras med att morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning under normala förhållanden kan ordnas endast för elever i årskurs 1—2 och för elever med särskilt stöd. Likaså kan föräldrarna enligt bestämmelserna om tillfällig vårdledighet i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) stanna hemma för att vårda ett barn under 10 år. 

I 4 mom. föreskrivs att elever med särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning och elever med förlängd läroplikt enligt 25 § ska lämnas utanför de exceptionella undervisningsarrangemangen. Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som eleven behöver. Elever med särskilt stöd och förlängt stöd kan behöva multiprofessionellt stöd och samarbete mellan yrkesutbildade personer. Eleverna kan också ha en personlig assistent, det kan finnas en skolgångshandledare i klassen och eventuellt också exempelvis en tolk. Elever med särskilt stöd och förlängd läroplikt kan anses vara särskilt sårbara, och därför föreslås det att de elever som anges i momentet inte ska omfattas av tillämpningen av paragrafen och att närundervisning ska ordnas för dem. Genom att ordna närundervisning strävar man efter att säkerställa att eleverna kan nås personligen och efter att förhindra att eleverna hamnar utanför utbildningen. Den positiva särbehandlingen kan vidare motiveras med denna särställning. Detta ligger också i linje med artiklarna 7, 11 och 24 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 27/2016). Enligt förslaget omfattas elever med allmänt och intensifierat stöd av tillämpningsområdet för 20 a §. 

Enligt 3 § i tillämpningsförordningen (191/2020) som var i kraft våren 2020 hörde också sådana elever i förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning till den elevgrupp som har rätt till närundervisning. Eleverna i förberedande undervisning är elever med invandrarbakgrund i grundskoleåldern för vilka undervisningen fokuserar framför allt på studier i finska och svenska och på färdigheter för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Elevernas föräldrar med invandrarbakgrund kan inte alltid stöda sina barn tillräckligt i undervisning med hjälp av distansförbindelser. Eleverna inom den förberedande undervisningen lämnas utanför paragrafens tillämpningsområde, eftersom deras förutsättningar att dra nytta av undervisning med hjälp av distansförbindelser kan vara väsentligt sämre än andra elevers. Således kan dessa elever redan från start vara i en mer sårbar ställning, varför positiv särbehandling är motiverad. Det är en frivillig uppgift för kommunerna att ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. 

Myndigheten med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan med stöd av 57 § i lagen om smittsamma sjukdomar fatta beslut om att en elev ska bli borta från läroanstalten under sammanlagt högst två månader utan avbrott. Med stöd av 60 och 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan det beslutas att en elev ska hållas i karantän eller isoleras. Det föreslås att det i 5 mom. föreskrivs att avvikelse i dessa fall görs enligt 18 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Om undervisningen inte kan ordnas som närundervisning, kan undervisningen ordnas i enlighet med 18 §. 

6.2  Lag om Europeiska skolan i Helsingfors

8 a §.Exceptionella undervisningsarrangemang. Det föreslås att det till lagen om Europeiska skolan i Helsingfors fogas en ny 8 a § med bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang. Enligt förslaget har utbildningsanordnaren rätt att fatta beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang. 

I 1 mom. föreskrivs att om undervisningen till följd av ett beslut om användning av lokaler som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, kan man i undervisningen genom beslut av skolan övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Den bedömning av tryggheten som avses i 1 mom. ska grunda sig på innehållet i ett beslut av en myndighet med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och eventuella förutsättningar i beslutet om användningen av undervisningslokalerna. 

Våren 2020 har regionförvaltningsverken meddelat beslut om användningen av undervisningslokaler. Den 6 maj 2020 har social- och hälsovårdsministeriet i ett brev till regionförvaltningsverken uppmanat regionförvaltningsverken utreda om de förutsättningar som avses i 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls och att fatta beslut om att införa behövliga restriktioner i användningen av daghemmens och läroanstalternas lokaler som används för småbarnspedagogik och undervisning fram till den 13 juni 2020. Regionförvaltningsverken fattade beslut den 12 maj 2020. Enligt besluten är förutsättningen för användningen av lokalerna att undervisnings- och kulturministeriets och Institutet för hälsa och välfärds anvisning till utbildningsanordnarna under coronavirusepidemin iakttas med beaktande av syftet med lagen om smittsamma sjukdomar enligt 1 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Det kan bli nödvändigt att fatta motsvarande beslut också för höstterminen 2020, dvs. under perioden 1.8.—31.12. 

Enligt 14 § 1 mom. i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors har eleven rätt till en trygg studiemiljö. Vid bedömningen av tryggheten ska skolan samarbeta med den lokala eller regionala myndigheten med ansvar för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Vid bedömningen av tryggheten och den praktiska planeringen av ordnandet av närundervisning iakttas de förutsättningar som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttjas skolans hemkommuns egen medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med kommunens uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Om man vid ordnandet av undervisningen inte kan följa anvisningarna om trygg användning av undervisningslokalerna som ingår i ett beslut av den myndighet som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller om undervisningslokalerna helt eller delvis stängs med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar, kan man i undervisningen övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Även under exceptionella undervisningsarrangemang ska elevens rätt till undervisning tryggas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I undervisningen ska således också timfördelningen och grunderna för läroplanen iakttas. 

Enligt förslaget föreskrivs i 2 mom. att beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang fattas av den direktion som avses i 31 §. Ett beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang får fattas för högst en månad åt gången och det kan förlängas genom skolans beslut, om förutsättningarna för beslutet enligt lagen om smittsamma sjukdomar fortfarande uppfylls. När skolan överväger att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang ska den bedöma längden på de exceptionella undervisningsarrangemangen, en lämplig plats där undervisningen ordnas, det praktiska ordnandet av undervisningen samt vilka årskurser och undervisningsgrupper beslutet gäller. Dessutom ska skolan bedöma hur elevernas jämlika rätt till undervisning tryggas. Skolan ska vid beslutsfattandet iaktta de villkor som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttja den medicinska kompetensen och kompetensen i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar hos myndigheten som har ansvar för detta i enlighet med uppgiften enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Enligt förslaget ska skolan också utarbeta allmänna riktlinjer om hur och på vilka sätt undervisning med hjälp av distansförbindelser samt stöd enligt 3 mom. ordnas. Undervisningsarrangemangen och åtgärderna antecknas i utbildningsanordnarens årsplan och i den skolspecifika elevvårdsplanen. 

I 2 mom. föreskrivs enligt förslaget att undervisningen under exceptionella undervisningsarrangemang helt eller delvis kan ordnas på annat sätt än som närundervisning med hjälp av distansförbindelser. En myndighet med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan helt eller delvis stänga skolan eller någon annan plats där undervisningen ordnas med beaktande av tillgodoseendet av även andra grundläggande fri- och rättigheter. Skolans beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan på motsvarande sätt gälla exempelvis enskilda klasser eller undervisningsgrupper. För att undvika fysisk kontakt mellan eleverna och mellan undervisningspersonalen och den övriga personalen kan undervisningen genomföras exempelvis enligt en modell som kombinerar distansundervisning och närundervisning, så att man växlar mellan undervisning med hjälp av distansförbindelser och närundervisning veckovis eller med någon annan rytm som utbildningsanordnaren bedömer lämplig. I detta fall kan till exempel en del av årskursen få undervisning med hjälp av distansförbindelser och en del som närundervisning. Undervisningen ska ordnas så att eleven i regel får närundervisning, och så att de undervisningsperioder som utnyttjar distansförbindelser är så korta som möjligt. Elever i en sårbar ställning som avses i 4 mom. ska dock hela tiden delta i närundervisning. 

Enligt förslaget föreskrivs i 3 mom. om skolans skyldighet att ordna sådant effektiviserat stöd för lärandet som avses i 21 § på de sätt som det med hänsyn till omständigheterna är möjligt att genomföra. Om undervisningen ordnas med hjälp av distansförbindelser ska behovet av stöd för lärandet vid behov bedömas för alla elevers del. En övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan öka behovet av stöd för inlärning och bedömningen av stödbehovet. 

I paragrafen används termen undervisning med hjälp av distansförbindelser. I den gällande lagen om grundläggande utbildning behandlas inte undervisning med hjälp av distansförbindelser. Ordnande av grundläggande utbildning med hjälp av distansförbindelser innebär exempelvis ett undervisningsarrangemang hos utbildningsanordnaren där eleven och läraren inte fysiskt befinner sig i samma rum i inlärningssituationen, utan undervisningen, växelverkan mellan eleven och läraren samt mellan eleverna sker vid olika tidpunkter eller samtidigt till exempel med hjälp av digitala verktyg, såsom distansförbindelser, webbaserade lärandemiljöer, elektroniska plattformar eller digitala kommunikationsmedel. Undervisning som utnyttjar distansförbindelser ska vara sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Även i undervisning som utnyttjar distansförbindelser ska utbildningsanordnaren se till att eleven får undervisning enligt läroplanen och elevhandledning samt tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när stödbehovet uppstår. Utbildningsanordnaren ska också sörja för elevernas jämlika möjligheter till växelverkan som främjar lärandet samt för att eleverna kan avancera i sina studier. I undervisning med hjälp av distansförbindelser följer utbildningsanordnaren upp elevens frånvaro och underrättar elevens vårdnadshavare om olovlig frånvaro. Undervisning med hjälp av distansförbindelser kan exempelvis utöver undervisning som ges under ledning av en lärare bestå av flerformsundervisning på webben samt av elevens självständiga studier med hjälp av webben. Undervisning med hjälp av distansförbindelser ska ordnas enligt elevens ålder och förutsättningar. Undervisningsformens lämplighet ska övervägas särskilt i fråga om yngre elever. I undervisning med hjälp av distansförbindelser iakttas läsordningen och skolornas arbetstider samt utbildningsanordnarens årsplan. 

Enligt 15 § får avgifter för material och måltider tas ut hos elever i Europeiska skolan i Helsingfors. Eftersom eleverna i skolan inte heller under normala förhållanden har rätt till en avgiftsfri måltid såsom elever i den grundläggande utbildningen, föreslås det inte någon bestämmelse om rätt till en avgiftsfri måltid som motsvarar förslaget i lagen om grundläggande utbildning. 

Undervisning som ordnas i annan form än som närundervisning innebär en risk för tillgodoseendet av rättigheterna hos barn som är mest sårbara. Enligt förslaget föreskrivs i 4 mom. att de exceptionella undervisningsarrangemangen inte gäller de yngsta eleverna eller de elever som är mest sårbara. Således lämnas elever i förskolan, elever i årskurs 1—4 och elever som får effektiviserat stöd för inlärning enligt 21 § utanför tillämpningsområdet. De yngsta elevernas inlärningsförmåga och förmåga till självstyrning är inte nödvändigtvis ännu tillräckligt utvecklad för självständigt lärande. De yngsta eleverna har ett stort behov av närundervisning. I praktiken kan undervisningen från årskurs 5 uppåt ordnas genom exceptionella undervisningsarrangemang med hjälp av distansförbindelser. Dessa elever har i genomsnitt fyllt 10 år och klarar sig vid behov mer självständigt än yngre elever vid undervisning med hjälp av distansförbindelser under ledning av läraren. Avgränsningen kan också motiveras med att föräldrarna enligt bestämmelserna om tillfällig vårdledighet i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) kan stanna hemma för att vårda ett barn under 10 år. 

Enligt förslaget gäller lagarna under perioden 1.8.—31.12.2020. För det praktiska ordnandet av undervisningen föreslås att de temporära bestämmelserna gäller under höstterminen 2020. Med tanke på planeringen och ordnandet av skolornas verksamhet är det nödvändigt att föreskriva om exceptionella undervisningsarrangemang för en termin åt gången. Skolornas läsårsplan och arbetstid är indelad i en höst- och vårtermin, vilket är en grund för att binda giltighetstiden till höstterminen 2020. Enligt förslaget är utgångspunkten att grundläggande utbildning ordnas i form av närundervisning och att avvikelse från närundervisningen kan göras endast när de föreskrivna kriterierna uppfylls. Utbildningsanordnaren kan fatta beslut om att övergå till de föreslagna exceptionella undervisningsarrangemangen för en månad åt gången. När denna lag bereds är den riksomfattande epidemisituationen under hösten 2020 okänd, vilket bidrar till osäkerheten kring giltighetstiden. På grund av detta föreslås att möjligheten till avvikelse från närundervisning gäller endast under höstterminen.