Den föreliggande regeringspropositionen har inte sänts på remiss. I stället för remissförfarande var utkastet till regeringens proposition utlagt på internet i tjänsten Dinåsikt.fi, där alla hade möjlighet att kommentera det under tiden 20.12.2019−24.1.2020. Användning av tjänsten Dinåsikt.fi förutsätter inloggning i tjänsten. Arbets- och näringsministeriet informerade alla kommuner inom de försöksområden som valts till försöket, av ministerierna finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet, arbetsmarknadsorganisationerna, aktörer inom tredje sektorn samt aktörer som företräder privata serviceprodukter om att propositionen var utlagd i tjänsten Dinåsikt.fi och uppmanande dem att kommentera förslaget. I uppmaningen att komma med kommentarer ombads de kommuner som valts till försöket säkerställa att kommunens kommentarer vad godkända av behörigt organ i kommunen.
I stället för remissvar samlade arbets- och näringsministeriet dessutom in frågor och svar av kommuner, Kommunförbundet, arbetsmarknadsorganisationer och olika intressentgrupper vid ett samråd som ordnades den 17 januari 2020.
Det kom sammanlagt 86 svar i tjänsten Dinåsikt.fi och arbetsministeriets registratorskontor om utkastet till regeringens proposition. Av kommentarerna kom 19 från kommuner eller grupper av kommuner som godkänts för försöket och som bildar ett försöksområde. Av de kommuner som inte godkänts för försöket lämnade fyra in kommentarer via tjänsten. Av de kommuner som inte ansökt om att delta i försöket lämnade Hangö, Borgå, Raseborg och Tohmajärvi in kommentarer via tjänsten.
Kommentarer kom från social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet anser att försöksområdenas service och förmåner samt befogenhetsfördelningen mellan arbets- och näringsbyrån och försöksområdet bör preciseras i propositionen. Också försöksområdeskommuneras roll som anordnare av service och kommunernas samarbete i förhållande till samarbetet enligt kommunallagen bör preciseras liksom förhållandet till andra lagar.
Enligt social- och hälsovårdsministeriets åsikt borde förhållandet mellan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och den service som överförs till kommunerna i försökslagen beskrivas mer ingående i propositionen. Social- och hälsovårdsministeriet fäste särskild uppmärksamhet vid att det bör säkerställas att arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte förblir den service som kommer i sista hand i försöksområdena och att den riktas till rätt målgrupp enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I social- och hälsovårdsministeriets respons ingick dessutom rikligt med kommentarer till enskilda paragrafer samt detaljerade anmärkningar.
Enligt undervisnings- och kulturministeriets kommentarer förblir förhållandet mellan hänvisning och val av studerande till utbildning och till statsandelsfinansierad arbetskraftsutbildning oklart i propositionen. Undervisnings- och kulturministeriet konstaterar att kommunernas ställning vid valet av studerande till arbetskraftsutbildning borde preciseras och eventuella behov av ändringar i anknutna lagar, såsom lagen om yrkesutbildning, borde utredas.
Undervisnings- och kulturministeriet konstaterar att bestämmelser om rätt att få uppgifter inom statsandelsfinansierad arbetskraftsutbildning finns i lagen om yrkesutbildning och regeringens propositions konsekvenser för rätten att få uppgifter i ärenden som gäller studerande borde utvärderas ytterligare.
Finansministeriets budgetavdelning har dessutom konsulterats med avseende på statsfinanserna och ministeriets avdelning för utveckling av statsförvaltningen med avseende på organiseringen av tillsynsuppgifterna. När det gäller statsfinanserna betonar finansministeriet att det bör säkerställas att det finns incitament för kommunerna att främja sysselsättningen. Centrala metoder som finansministeriet identifierar är att säkerställa försökskommunernas egen resurstilldelning, att satsa på utbildning och introduktion för kommunernas sakkunniga samt att säkerställa att den så kallade effektiviserade servicemodellen genomförs i praktiken (bl.a. starkare och tätare kontakt med arbetssökande). Finansministeriet anser att det är utmanande att bedöma konsekvenserna av försöket.
Folkpensionsanstalten konstaterar i sin kommentar att under försöket måste man åstadkomma samarbetsnätverk på praktisk nivå mellan kommunerna, arbets- och näringsbyråerna och Folkpensionsanstalten, så att människor inte bollas från lucka till lucka. Folkpensionsanstalten konstaterar att en arbetssökande kan bli tvungen att utreda ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa med tre myndigheter i stället för nuvarande två. Sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande som deltar i försöket påverkar behovet av utkomststöd och dess varaktighet och således också statens och kommunernas kostnader för grundläggande utkomststöd. Betydelsen av service enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner bör i propositionen beskrivas som en del av bedömningen av servicebehovet för försökslagens målgrupper samt av serviceplaneringen. Försöket kan ha små indirekta konsekvenser även för handikappbidraget för den som fyllt 16 år och för vårdbidraget för den som får pension samt för tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning. Folkpensionsanstaltens forskningsenhet föreslår att försöket utvärderas vetenskapligt för att få fram jämförbar kunskap för det politiska beslutsfattandet.
Statens revisionsverk uttrycker oro för att försöket är förenat med risk för att de totala kostnaderna ska växa, och påpekar att det kan ligga i kommunernas intresse att spara på utgifterna för arbetsmarknadsstöd genom att hänvisa en arbetslös till någon service för lämplig tid och därefter få bort hen från den så kallade böteslistan för kommunernas arbetsmarknadsstöd. Revisionsverket hänvisar till de kritiska synpunkterna från den utvärdering av kommunförsöket 2017 – 2018 som genomfördes som TEAS-projekt enligt vilka att orsaken till att långtidsarbetslöshet i försöksområdena tog slut var oftare än genomsnittet arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Också utvärderingen av försökets verkningsfullhet är osäker, eftersom processen för att sysselsätta målgrupperna är lång och uppföljningsperioden kort. Revisionsverket påpekar också att i propositionens konsekvensbedömningsavsnitt behandlas inte konsekvenserna för Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna, och att det är utmanande av bedöma likabehandlingen av kunderna.
Via tjänsten Dinåsikt.fi kom 24 kommentarer från sammanlagt 90 olika kommuner. Av kommentarerna företrädde 20 sammanlagt 80 kommuner som godkänts för försöket (kommungruppernas gemensamma kommentarer) och 4 sammanlagt 10 kommuner som inte valts till försöket. Dessutom kommenterade Finlands Kommunförbund rf förslaget i tjänsten.
Kommunförbundet och de flesta kommunerna ansåg att propositionens mål och i huvudsak också de föreslagna paragraferna är bra. Kommunerna kritiserade emellertid att regeringen föreslår en tredje försökslag om arbetskrafts- och företagsservice trots att enligt skrivningen i regeringsprogrammet ska kommunernas roll som anordnare av sysselsättningsservice stärkas. Kommunerna ansåg att regeringen genom denna skrivning förbundit sig att överföra uppgifter i stället för att ordna ett försök. Enligt Helsingfors kommentarer fungerar kommunförsöken för sysselsättningen enligt arbets- och näringsministeriets meddelande om ansökan till försöket som en mellanfas på vägen mot en permanent lösning där den roll som kommunerna eller sammanslutningar av kommuner spelar vid främjande av sysselsättningen utvidgas. Enligt Helsingfors borde detta uttryckas klart i regeringens proposition.
Kommunförbundet och samtliga kommuner anser också att det uppgiftsområde som överförs genom försöket är också för snävt. Kommunerna föreslår att också arbets- och näringsbyråernas arbetsgivar- och företagsservice ska överföras till kommunerna. Enligt kommunernas åsikt beskrivs ändå nuläget och kommunernas uppgifter i huvudsak heltäckande och bra i propositionen.
Flera kommuner fäste ändå uppmärksamhet vid den brådskande lagberedningen och föreslog en normal remissbehandling utöver möjligheten till kommentarer i Dinåsikt.fi och samrådet. Kommunförbundet och vissa kommuner påpekar att försökslagen inte har beretts i samarbete med kommunerna till skillnad från vad som i utkastet sagts om beredningen.
Kommunförbundet och flera kommuner kritiserade försökets ansökningsprocess och den svaga motiveringen till att en tredjedel av de kommuner som ansökt om att få delta i projektet ställdes utanför det. I kommentarerna påpekades bland annat att dem som ansökt om att få delta i projektet inte gavs möjlighet att komplettera sina ansökningar. Enligt kommunförbundets åsikt borde alla kommuner som förbundit sig till en viss minimiinsats och anmält sig till försöket ges möjlighet att delta i försöket..
Flera kommuner uttryckte sin oro för huruvida försöksområdenas resurser ska räcka till. Kommunerna var bekymrade för huruvida tillräckligt med personresurser överförs från arbets- och näringsbyråerna till försöksområdena på frivillig basis. Oron gällde också bland annat kompetensen och motivationen hos dem som förflyttas.
I kommunernas åsikter syntes också en del missförstånd och oklarheter angående lagförslaget. Alla kommentatorer hade inte insett att propositionen inte gäller kommunernas allmänna ansvarsområde till någon del. I kommentarerna funderade man bland annat på att kommunerna inte själva kan göra anskaffningar av sysselsättningsservice för sitt allmänna ansvarsområde. Lagförslaget liksom finansieringen av den service som avses i det med sysselsättningsanslag gäller endast service som avses i denna lag. Försöksområdena använder statens sysselsättningsanslag för statens räkning och för ändamål som anges i det aktuella momentet i statsbudgeten inom de ramar som anges i denna lag. De anställda som förflyttas från arbets- och näringsbyråerna och ställs under försöksområdenas ledning och tillsyn under försökstiden får av samma orsak utföra endast de uppgifter som avses i denna lag. Deras anställningsförhållande till arbets- och näringsbyrån kvarstår oförändrat, och deras arbetsinsats ska styras till de uppgifter som genom denna lag överförs från staten till försöksområdena. I annat fall skulle inte de lönekostnader som betalas av arbets- och näringsbyråernas omkostnader kunna godkännas på det sätt som avses i statsbudgeten och i lagen om den.
I kommunernas kommentarer förekom det också oklarhet beträffande huruvida kommunerna får producera den service som avses i lagförslaget själv i stället för att utnyttja köpta tjänster som konkurrensutsatts av arbets- och näringsbyråernas och närings-, trafik- och miljöcentralerna. Lagförslaget innehåller inte något förbud mot att försöksområdena själva producerar service.
Kommunförbundet och Tammerfors föreslog att 11 §, som gäller sysselsättningsförpliktelse, skulle strykas i försökslagen. Kommunernas förslag förefaller vara ett generellt önskemål som inte hänför sig bara till försöket, eftersom kommentatorerna hänvisar till att utgifterna för sysselsättningsförpliktelsen har ökat i kommunerna och binder redan en betydande del av också de resurser som kommunerna reserverat för lönesubventionerad sysselsättning.
I kommunernas kommentarer förekom också en del önskemål om att finansieringen för det statsfinansierade försöket skulle utökas till att täcka bland annat de lokalkostnader som uppstår för kommunerna om de hyr nya lokaler för försökets anställda som gemensamma lokaler för dem som förflyttas från arbets- och näringsbyråerna och dem som redan sköter sysselsättningsfrämjande uppgifter i kommunerna samt personal som anställs i framtiden. Kommunerna önskade också vid behov tilläggsresurser från arbets- och näringsbyrån under försökstiden samt vid behov flexibel fullmakt att använda momentet för statens sysselsättningsutgifter. Det är dock skäl att påpeka att de i lagen avsedda personresurser som överförs till kommunerna från arbets- och näringsbyråerna liksom de resurser som blir kvar hos arbets- och näringsbyrån utgör en helhet för statens och försöksområdenas i denna lag avsedda uppgifter för främjande av sysselsättningen som är avsedd att fördelas på ett skäligt sätt mellan arbets- och näringsbyråerna och försöksområdena. Även de riktgivande kvoterna för användningen av sysselsättningsanslagen ska fördelas på riksomfattande nivå på ett skäligt sätt mellan arbets- och näringsbyråerna och försöksområdena. Kommunerna kan inte tillhandahållas personresurser eller sysselsättningsanslag enbart utifrån deras egna utgångspunkter.
Kommunerna har stora kunskapsbehov när det gäller arbets- och näringsförvaltningens kunduppgifter. Kommentarerna förmedlar önskemålet att andra kommunalt anställda inom andra ansvarsområden än sysselsättningsservice och TYP-verksamhet för försökets del skulle ha tillgång till arbets- och näringsförvaltningens kunduppgifter som är sekretessbelagda med stöd av offentlighetslagen. Detta önskemål är dock inte förenligt med allmänna dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen, som kompletterar förordningen.
I kommunernas kommentarer önskade man också att arbets- och näringsbyråernas och försöksområdena skyldighet att samarbeta skulle preciseras och utvidgas.
Via tjänsten Dinåsikt.fi kom kommentarer från samtliga femton arbets- och näringsbyråer. Från varje arbets- och näringsbyrå kom flera kommentarer, av vilka en företrädde byrån som organisation och de andra enskilda tjänstemän. Av närings-, trafik- och miljöcentralerna kommenterade centralerna i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland, Birkaland, Mellersta Finland, Norra Karelen, Södra Savolax, Österbotten, Södra Österbotten, Norra Österbotten och Kajanaland förslaget. Centralerna i Nyland, Norra Karelen och Södra Savolax lämnade en gemensam kommentar tillsammans med områdets arbets- och näringsbyrå. Via tjänsten Dinåsikt.fi erhölls dessutom respons från NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas förvaltnings- och utvecklingscenter.
Dessa remissinstansers kommentarer som försvarade förslaget gällde i huvudsak arbetsfördelningen mellan arbets- och näringsbyråerna och försöksområdena i fråga om arbetsgivar- och företagsservicen. NTM-centralerna och arbets- och näringsbyråerna understödde att arbetsgivar- och företagsservicen i enlighet med förslaget fortsätter att omfattas av arbets- och näringsbyråernas befogenheter. I enskilda kommentarer fördes också fram förslagets i sig goda målsättningar att utveckla främjandet av sysselsättningen och att analysera effekterna av försöket samt att möjliggöra informationsstyrning.
NTM-centralerna och arbets- och näringsbyråerna förde i egenskap av nuvarande sysselsättningsfrämjande aktörer fram rikligt med orosmoment i anslutning till försöket liksom sina erfarenheter av tidigare försök. I kommentarerna återkommer oron för risker för deloptimering i samband med att uppgifter överförs till kommunerna. I kommentarerna hänvisas till att kommunerna hänvisat arbetslösa i synnerhet till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och man misstänker att kommunalekonomiska intressen inverkar på servicehandledningen så att kommunerna framför allt försöker undvika att betala sin andel av arbetsmarknadsstödet på sätt som inte i första hand främjar en arbetslös persons sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden och som ökar de totala kostnaderna för främjande av sysselsättningen.
NTM-centralerna och arbets- och näringsbyråerna uttryckte i sina kommentarer oro för att uppgifterna i anslutning till främjande av sysselsättningen kommer att splittras mellan arbets- och näringsbyråerna och försöksområdena, särskilt vad gäller uppgifterna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa, likabehandlingen av kunderna, försökets negativa inverkan på arbetskraftens rörlighet, sysselsättningsanslagens fördelning mellan arbets- och näringsbyrån och kommunförsöken inom dess område samt bemötandet av de anställda som förflyttas från arbets- och näringsbyråerna och ställs under försöksområdenas ledning och uppsyn.
Av de aktörer som producerar arbetskraftsservice kommenterades förslaget av Henkilöstöpalveluyritysten liitto HPL, Suomen Kasvupalveluiden tuottajat ry Kaspa och Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf.
Henkilöstöpalveluyritysten liitto HPL framförde i sin respons att regeringens proposition borde utökas med den privata arbetsförmedlingens roll och de privata serviceproducenternas betydelse samt en flerproducentmodell. Kommunerna borde uppmuntras att samarbete med privata serviceproducenter även i fortsättningen. HPL är oroat för att arbetskraftsservicen och servicemodellerna splittras samt för propositionens konsekvenser för arbetskraftens regionala rörlighet.
Också Suomen Kasvupalveluiden tuottajat ry Kaspa betonar i sitt ställningstagande de privata serviceproducenternas roll och efterlyser representanter för serviceproducenterna i försöksområdenas samarbetsorgan. Kaspa uttrycker oro för servicens jämlikhet i försöksområdena. Eftersom den service som kommunerna anskaffar inte kan vara förpliktande på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, är servicen ojämlik och serviceutbudet snedvrids.
Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf betonar i sin respons att arbets- och näringsförvaltningen och försökskommunerna bör få uppgifter om en arbetslös arbetssökandens frivilliga utbildning ur studiedatasystemet VIRTA (högskolornas nationella datalager). Dessutom ansåg rektorsrådet att lagförslaget bör motsvara arbetsförvaltningens nuvarande praxis då en arbetslös arbetssökande som deltar i utbildning rapporterar om sina studier i stället för den som tillhandahåller utbildningsservicen. Dessutom föreslås att arbetslösa högskoleutbildade invandrare eller invandare som är intresserade av högskolestudier ska hänvisas till de yrkeshögskolor som tillhandahåller förberedande utbildning för invandrare.
Av arbetsmarknadsorganisationerna kommenterades förslaget av Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Företagarna i Finland, Finlands näringsliv EK, Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf samt Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf. De som gav respons anser att förslagets målsättningar är bra och kan understödas. Förslaget skapar en möjlighet att utnyttja sektorsövergripande service och flerproducentmodellen bättre vid främjande av sysselsättningen. Det anses bra att arbets- och näringsservicen slås samman med kommunernas service som stödjer sysselsättning och funktionsförmåga.
I FFC:s kommentarer betonas att de som får inkomstrelaterad utkomstskydd för arbetslösa inte hör till kommunförsökets kundmålgrupp med undantag för vissa specialgrupper. Även andra arbetslösa med inkomstrelaterad skydd som inte omfattas av försöket har särskilda servicebehov. Sålunda är det viktigt att utveckla även servicen för dem vid arbets- och näringsbyrån under försöket. Det behövs särskilt satsningar på service i början av arbetslösheten och på service i anslutning till arbetsförmågan.
Företagarna i Finland betonar i sin respons att försöket riktar sig till dem som befinner sig i en svårare ställning på arbetsmarknaden. Under beredningen har företagsamhet ändå beaktats tillräckligt som en sysselsättningsmöjlighet. Företagsamhet och företagarliknande arbete borde identifieras som en sysselsättningsmetod i synnerhet för målgrupperna invandrare och unga. Utgångspunkt för beredningen måste vara i synnerhet och nästan uteslutande arbetslösa arbetssökandes och å andra sidan företagens tillgång till service så att man samtidigt beaktar att administrationen måste lättas upp.
Finlands näringsliv anser att för arbetsgivarföretagen är en svaghet hos kommunförsöken att servicen hotar att splittras och differentieras. Företagens rekryteringsbehov följer inte kommun- eller områdesgränser. För att stödja rörligheten är det viktigt att stärka den s.k. flerproducentmodellen i försöksområdena genom att utnyttja samarbete med privata utbildningsproducenter, personaltjänsteföretag samt social- och hälsovårdstjänsteföretag.
Palta rf anser att man i försöken borde eftersträva allt större effektivitet genom att samordna statens och kommunernas samt den privata och tredje sektorns resurser, kompetens och service. Försökets samarbetsorgan borde i ett så tidigt skede som möjligt ta med även den privata och tredje sektorns serviceutbud i beredningen. Regeringens utkast till proposition ger ännu inte en tillräckligt klar bild av hur kommunerna och arbets- och näringsförvaltningen kommer att utveckla företagsservicen. Det vore av största vikt i försöken att säkerställa enhetlig företagsservice i alla områden.
Enligt MTK:s åsikt borde det synas bättre i förslaget att det handlar om samarbete och flera aktörer. MTK påpekar att i stället för (sysselsättningsfrämjande) köpta tjänster som kommunerna själva konkurrensutsätter och anskaffar vore det bra med ett klart omnämnande (av att de kan användas på kommunernas egen bekostnad, och hur de kan utnyttjas i serviceprocesserna). MTK föreslås att områdets företag och näringsliv, serviceproducenter tas med i samarbetsorganen/hörs, så att arbetsgivar- och företagsamhetsaspekten kan stärkas.
Fackförbundet Pro och Työ- ja elinkeinohallinnon henkilöstöliitto THHL ry föreslår i sina kommentarer att förslaget borde preciseras i fråga om vem som ansvarar för den allmänna ledningen av sysselsättningsservicen under försöket, innehållet i arbets- och näringsbyråernas och försöksområdets skyldighet att samarbeta samt ansvaret för till exempel skadestånd. Enligt organisationernas åsikt borde personalens ställning preciseras ytterligare i förslaget, såsom försökets inverkan på anställningsvillkoren, de lagstadgade samarbets- och arbetarskyddsskyldigheterna och beskrivningen av skötseln av förtroendeverksamheten, genomförandet av arbetsgivarskyldigheterna och tryggandet av personalens motivation i arbetet.
Enligt Fackförbundet Pro:s åsikt är det motiverat att genomföra det försök som beskrivs i regeringens proposition och att ansvaret för att ordna försöket återgår på staten när försöket avslutas vid utgången av 2022. Det regionala och kommunbaserade försöket svarar inte på utmaningen som gäller arbetskraftens rörlighet. Det borde skrivas in i förslaget att personalen och intressebevakningsorganisationerna involveras i uppföljningen.
Työ- ja elinkeinohallinnon henkilöstöliitto THHL ry uttrycker sin oro för försökens omfattning och för att servicen för kunden splittras ännu mera. Det bör beskrivas i förslaget hur arbets- och näringsbyråernas resurser tryggas så att de förmår producera den service som deras kundbehov förutsätter. För arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenters del bör det preciseras vilkas saker som sköts inom den riksomfattande kundservicen och i vilken utsträckning.
Organisationsaktörer som kommenterade proposition var Suomen Psykologiliitto ry, Nyföretagarcentralerna i Finland (SUK) rf, SOSTE, Työttömien Keskusjärjestö ry och Handikappforum rf. Kommentarer lämnades dessutom av FRK Kontti-Återvinningsvaruhuskedjan och Kohtaamo-projektet (ESR).
I organisationernas kommentarer återkom vikten av att undersöka effektiviteten och säkerställa att organisationsaktörer är representerade i samarbetsgrupperna liksom vikten av sociala konsekvenser och välbefinnandemätare i uppföljningen, eftersom arbetssökande som befinner sig i en svag ställning på arbetsmarknaden ingår i målgruppen. Olika organisationer påpekade att servicens tillgänglighet måste ombesörjas. Möjligheten att intensifiera samarbetet mellan staten, kommunerna, företagslivet och tredje sektorn för att skapa en högklassig och obruten väg till sysselsättning för arbetslösa arbetssökande sågs som en positiv sak.
Suomen Psykologiliitto ry påpekar särskilt att alla kunder ska ha möjlighet att få AVO-psykologservice i enlighet med den nuvarande lagstiftningen. Handikappforum rf betonar åter att försöksområdena och servicen enligt försöket måste vara tillgängliga. Handikappforum rf anser dessutom att det är viktigt att samarbetet i fråga om kommunförsöken för sysselsättning, arbetsförmågeprogrammets försöksprojekt och servicehelheternas uppbyggnad förverkligas och säkerställs. SOSTE påpekar också att mellanarbetsmarknadsaktörernas roll bör erkännas och tryggas när det gäller servicen för dem som är svåra att sysselsätta.
Nyföretagarcentralerna i Finland (SUK) rf föreslår att bedömningen av effekterna utökas med ett omnämnande av företagsamhet. Försöket har stor betydelse för dem som blir företagare, eftersom beviljandet av startpenning överförs till försöksområdena. Verksamhetsmodellen för beviljande av startpenning bör bedömas som en helhet innan försöken inleds. Dessutom bör det säkerställas att service och strukturer som överlappar Nyföretagarcentralerna inte införs i försöksområdena. Työttömien Keskusjärjestö ry ifrågasätter att arbets- och näringsbyrån ska fortsätta sköta företagsservicen. Työttömien Keskusjärjestö ry betonar tredje sektorns roll i försöket. FRK Kontti-Återvinningsvaruhuskedjan påminner om vikten av att beakta social- och hälsovårdsreformen när försöken genomförs. Dessutom bör det säkerställas att kommunernas servicehandledning inte påverkas av ekonomiska omständigheter som försätter de arbetslösa i ojämlik ställning. Kohtaamo-projektet påpekar att när servicemodellerna byggs upp är det viktigt att beakta de befintliga Navigatorerna och deras sektorsövergripande service.
Via tjänsten Dinåsikt.fi kom dessutom kommentarer från några enskilda. Några av dessa kommentarer gällde invandrarna som kundgrupp. Kommentatorerna ifrågasatte huruvida kunder kan hänvisas till annan service än andra arbetssökande på grund av att de är invandrare.
Kommunernas önskemål att uppgifter som gäller arbetsgivar- och företagsservice ska ges försöksområdena beaktades på följande sätt. Försöksområdena gavs rätt att spara arbetsplatsmeddelanden i arbets- och näringsbyråernas kunddatasystem (URA-systemet) och möjlighet att föreslå för arbetsgivarna att en arbetsplats ska tillsättas med en försöksområdeskund och att uppgift om förslaget ska antecknas i URA-systemet. Det är fråga om en möjlighet, inte en skyldighet, för försöksområdena, och arbets- och näringsbyråerna föreslår fortfarande arbetstagare för samma företagskunder på nationellt sätt.
Man beaktade också kommunernas önskemål om att kommuner som är villiga att delta i försöket inte skulle ställas utanför det. Till förslaget har till följd av kommentarerna fogats en paragraf enligt vilken fler kommuner kan godkännas för försöket senare genom förordning av arbets- och näringsministeriet.
Rådet för bedömning av lagstiftningen har bedömt utkastet till proposition och gett utlåtande Dnr: VN/11357/2019-VNK-2 om det den 16 mars 2020. Enligt bedömningsrådets utlåtande är utkastet till proposition en kompakt helhet som ger en bra uppfattning om propositionen bakgrund, målsättningarna och kommunförsöket. Enligt bedömningsrådets åsikt är propositionen åskådlig (figurer, tabeller), och konsekvensbedömningen ger en tämligen bra uppfattning om konsekvensernas storleksklass och konsekvenserna för olika aktörer.
Bedömningsrådet anser att de största bristerna i utkastet till proposition är för det första att det saknas en ordentlig försökskonstellation. Bedömningsrådet anser att det är svårt att bedöma resultaten på ett tillförlitligt sätt och anser att man kunde utnyttja randomisering eller stegvis införande i försöket, så att resultaten skulle kunna bedömas på ett tillförlitligt sätt.
Bedömningsrådet anser att en annan stor brist är att man inte har begärt yttranden om propositionen. Bedömningsrådet anser att det förblir oklart utifrån propositionen varför ingen remissbehandling ordnats och huruvida alla intresserade hade möjlighet att kommentera propositionen i portalen Dinåsikt.fi.
För det tredje anser bedömningsrådet att försökets konsekvenser för företagen borde behandlas i propositionen.
Det har inte gått att omstrukturera försökskonstellationen till följd av bedömningsrådets utlåtande på grund av den målsatta tidtabellen för beredningen av regeringens proposition. I det avsnitt i propositionen som gäller alternativ och deras konsekvenser ges bakgrund till hur försökets kundgrupp har valts ut vid beredningen. Målgruppen har valts på den grunden att ett omfattande servicebehov är utmärkande för en del av dem som hör till kundgruppen. Kunder med ett omfattande servicebehov tros också ha mest nytta av försöket.
Bedömningsrådets andra påpekande som gällde att normal remissbehandling inte ordnats och att denna omständighet inte förklarats har beaktats i avsnitt 5 som gäller beredningen av propositionen. Strävan har varit att ersätta remissbehandlingen med kommentarer via tjänsten Dinåsikt.fi för att påskynda beredningen.
Bedömningsrådets påpekande att det saknas beskrivning av konsekvenserna för företagen har beaktats genom att avsnitt 4.2.3 om samhälleliga konsekvenser har utvidgats i någon mån. Redan i det utkast som tillställdes bedömningsrådet beskrevs den omständigheten att försöket har just inga konsekvenser för de företag från vilka staten för närvarande anskaffar offentlig arbetskrafts- och företagsservice, eftersom staten anskaffar också alla köpta tjänster som avses i denna lag och som försöksområdena ordnar för sina kunder. Med anledning av bedömningsrådets utlåtande har propositionen utökats med en bedömning av konsekvenserna för företagen av tillgången till sysselsättning.
8.1
7.1 Lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen
1 §. Lagens syfte. I paragrafen föreskrivs det om den föreslagna lagens syfte. I lagen föreslås bestämmelser om ett tidsbegränsat försök, under vilket kommunerna och samkommuner som består av flera kommuner inom sitt område i stället för arbets- och näringsbyrån ska ordna en del av den service som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och integrationslagen samt i stället för arbets- och näringsbyrån ge vissa arbetskraftspolitiska utlåtanden som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
2 §. Definitioner.I paragrafen definieras vissa begrepp som avses i lagen. Med arbetslös avses i lagen en i 1 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice definierad person som inte står i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på det sätt som avses i 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete i mer än två veckor utan avbrott eller inte är studerande på heltid enligt det kapitlet; som arbetslös betraktas även den som står i ett anställningsförhållande och som är permitterad på heltid eller vars ordinarie arbetstid per vecka är under 4 timmar.
Med arbetssökande avses en enskild kund vars jobbsökning är i kraft på det sätt som avses i 2 kap. 1 och 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt 2 kap. 1 § i den lagen inleds en enskild kunds jobbsökning den dag då kunden elektroniskt begär det via den för ändamålet avsedda nättjänsten eller personligen på arbets- och näringsbyrån och han eller hon registreras som arbetssökande i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. Arbets- och näringsmyndigheterna kan också godkänna en begäran som framförts på annat sätt. Jobbsökningen upphör på det sätt som anges i 2 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
Bestämmelser om hur jobbsökning för utlänningar inleds och avslutas finns i 2 kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt den paragrafen ska som arbetssökande enligt kapitlets 1 § registreras sådana medborgare i andra stater som på basis av internationella avtal om arbetskraftens fria rörlighet som är förpliktande för Finland har rätt att utan arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning komma till Finland för att söka arbete och förvärvsarbeta. Avtal om arbetskraftens fria rörlighet är avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EGT L1, 3.1.1994) och fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen (FördrS 102–103/94), avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer (FördrS 37–38/2002) samt överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad (FördrS 40/83). Medborgare i EU- och EES-länder och deras familjemedlemmar även om dessa inte är medborgare i ett EU-/EES-land ska registreras som arbetssökande, om de begär att deras jobbsökning ska inledas på det sätt som avses i den föreslagna 1 §.
I 2 kap. 2 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns bestämmelser om hur personer som inte är medborgare i EU- och EES-länder eller familjemedlemmar till dem registreras som arbetssökande. Om inte något annat följer av internationella avtal som är förpliktande för Finland registreras andra utländska medborgare och statslösa personer som arbetssökande förutsatt att de har rätt att förvärvsarbeta med stöd av ett uppehållstillstånd och tillståndet inte är förenat med några begränsningar som gäller arbetsgivaren.
Begränsningar som gäller arbetsgivaren ska särskiljas från branschvisa begränsningar, som inte hindrar registrering som arbetssökande. Begränsningar som gäller arbetsgivaren och som utgör hinder för registrering som arbetssökande kan gälla endast uppehållstillstånd för arbetstagare, men inte andra uppehållstillstånd. En begränsning som gäller arbetsgivaren är i allmänhet att uppehållstillståndet gäller endast för anställning hos en eller flera specificerade arbetsgivare. I ett sådant fall kan personen således inte registreras som arbetssökande. Oftast beviljas dock uppehållstillstånd för arbetstagare för en viss bransch. En branschvis begränsning av uppehållstillståndet för arbetstagare hindrar inte registrering som arbetssökande.
Med stöd av 2 kap. 2 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskraft och företagsservice upphör giltigheten för utländska arbetssökandes jobbsökning, om de inte längre uppfyller de villkor för registrering av utlänningar som arbetssökande som anges i 1 eller 2 mom. i paragrafen. Avsikten är att det i den handbok som gäller försöket ska ges en närmare beskrivning av tillämpningen av dessa villkor.
Med person med ett främmande språk som modersmål avses en i 4 § 1 mom. 8 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice avsedd person som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska.
Med invandrare avses en i 3 § 3 punkten i integrationslagen avsedd person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse, vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort.
Med invandrare avses t.ex. inte personer som söker internationellt skydd eller personer som vistas i landet med eller utan visum. Med invandrare avses inte heller en person som ansöker om första uppehållstillstånd eller om registrering av uppehållsrätt, innan uppehållstillståndet eller registreringen har beviljats. Med invandrare avses i den föreslagna lagen inte heller finska medborgare, även om deras modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska. En i den föreslagna lagen avsedd invandrare kan för närvarande omfattas av de inledande tjänster som anges i integrationslagen, eller hans eller hennes integrationstid kan anses ha upphört på det sätt som anges i den lagen. Många invandrare som avses i den föreslagna lagen har fortfarande ett främmande språk som modersmål.
Med sysselsättningsfrämjande service avses i enlighet med 1 kap. 5 § 1 mom. 15 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa jobbsökarträning, karriärträning, arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga med arbetslöshetsförmån stödda studier enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, prövning enligt 4 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten (arbetsprövning och utbildningsprövning) och 2 punkten (arbetsprövning) i den lagen, arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning, frivilliga studier enligt 22–24 § i integrationslagen och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Med försöksområde avses i lagförslaget en ett område som bildas av kommunen självständigt eller tillsammans med andra kommuner och som på det sätt som avses i 1 § i stället för arbets- och näringsbyråerna ordnar service.
3 §. Försöksområden. De områden där försök ska göras är enligt förslaget inom Södra Österbottens arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Seinäjoki och Ilmajoki, inom Södra Savolax arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av S:t Michel, Juva, Hirvensalmi, Mäntyharju, Kangasniemi och Puumala samt Nyslotts försöksområde, inom Tavastlands arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Tavastehus, Hattula och Janakkala och det försöksområde som bildas av Lahtis, Hollola, Asikkala, Kärkölä och Orimattila, inom Kajanalands arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Sotkamo, Suomussalmi, Paltamo och Ristijärvi, inom Mellersta Finlands arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Jyväskylä, Laukaa, Muurame och Äänekoski, inom Lapplands arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Rovaniemi, Torneå, Kemijärvi och Sodankylä, inom Birkalands arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av landskapets alla 22 kommuner, inom Österbottens arbets- och näringsbyrås område Karlebys försöksområde, inom Norra Karelens arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Joensuu, Outokumpu, Liperi, Polvijärvi och Kontiolahti, inom Norra Österbottens arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Uleåborg, Hailuoto, Ii, Kempele, Limingo, Lumijoki, Tyrnävä och Muhos och det försöksområde som bildas av Brahestad, Pyhäjoki och Siikajoki, inom Norra Savolax arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Kuopio, Idensalmi, Lapinlahti, Siilinjärvi, Sonkajärvi och Vieremä, inom Satakunta arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Björneborg och Kumo, inom Nylands arbets- och näringsbyrås område Esbo försöksområde, Helsingfors försöksområde och det försöksområde som bildas av Vanda och Kervo och inom Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrås område det försöksområde som bildas av Salo och Marttila och det försöksområde som bildas av Åbo, Laitila, Pemar, Sagu och Nystad.
De ansökningar som kommit in från dessa områden uppfyller de på förhand angivna villkoren. De projektplaner som lagts fram är tillräckligt mångsidiga, konkreta och genomförbara. Dessutom meddelar många kommuner att de satsar omfattande extra resurser på försöket. När det gäller ansökan från kommunerna i Birkaland har dessa kommuner den fördelen att de kan utnyttja resultaten av det tidigare försöket och utvidga verksamhetsmodellen som en del av kommunernas gemensamma serviceplattform. En annan grupp av sökande har dessutom den fördelen att försöket har koppling till befintliga projekt som finansieras av Europeiska socialfonden ESF.
4 §. Försöksområdeskunder. I paragrafen föreslås bestämmelser den kundgrupp som ska omfattas av försöket. Försöksområdeskunder är enligt 1 mom. de arbetslösa arbetssökande, arbetssökande som är sysselsatta och arbetssökande som deltar i sysselsättningsfrämjande service vars hemkommun finns inom försöksområdet, och som i enlighet med 1 punkten i momentet inte uppfyller villkoren för erhållande av inkomstrelaterad dagpenning enligt 5 kap. 2 § 1 mom. eller 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller som i enlighet med 2 punkten i momentet är under 30 år, invandrare eller personer med ett främmande språk som modersmål. För att höra till en kundgrupp ska kunden uppfylla tre villkor. För det första ska kunden vara en arbetslös arbetssökande, en arbetssökande som är sysselsatt eller en person som deltar i sysselsättningsfrämjande service. För det andra ska hans eller hennes hemkommun finnas inom ett av de försöksområden enligt 3 § som bildas av en kommun eller kommungrupp. För det tredje ska kunden vara en person som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning.
Till den målgrupp som avses i 1 mom. 2 punkten ska enligt förslaget höra de arbetslösa arbetssökande, arbetssökande som är sysselsatta och personer som deltar i sysselsättningsfrämjande service som har hemkommun inom försöksområdet och som är under 30 år, invandrare eller personer med ett främmande språk som modersmål. Dessa grupper ska vara kunder hos försöksområdet oberoende av om de får inkomstrelaterad dagpenning eller inte.
Försöksområdeskunder är enligt 2 mom. de personer som hör till de kundgrupper som avses i 1 mom. som vid ikraftträdandet av den föreslagna lagen har anmält sig som arbetslösa arbetssökande, och de personer som hör till de ovannämnda kundgrupperna som under försöket anmäler sig som arbetslösa arbetssökande och som arbets- och näringsbyråerna överför till att bli kunder hos försöksområdet. Med stöd av paragrafen ska de personer som redan är kunder hos arbets- och näringsbyråerna och som hör till kundgruppen samt de personer som under försökstiden anmäler sig som kunder överföras till att bli kunder hos försöksområdena. Huruvida en person uppfyller förutsättningarna för en kundrelation ska bedömas utifrån tidpunkten då personen i fråga anmäler sig som arbetslös. Kundrelationen hos försöksområdet ska i regel gälla under hela försökstiden, även om kunden i ett senare skede inte längre skulle uppfylla förutsättningarna för kundrelationen. Däremot upphör kundrelationen hos försöksområdet om kundens hemkommun ändras och den nya hemkommunen inte hör till försöksområdet.
5 §. Överföring av en kund till ett försöksområde. I paragrafen föreslås bestämmelser om när en person blir kund hos försöksområdet. Enligt 1 mom. ska arbets- och näringsbyråerna överföra de arbetslösa arbetssökande, arbetssökande som är sysselsatta och arbetssökande personer som deltar i sysselsättningsfrämjande service som hör till de i 4 § avsedda kundgrupperna till att bli kunder hos försöksområdet. Vid överföringen ska automatisk databehandling användas. Den arbetslösa arbetssökande och den arbetssökande person som deltar i sysselsättningsfrämjande service samt försöksområdet ska underrättas om överföringen.
Enligt 2 mom. kan arbets- och näringsbyrån också överföra en sådan person till att bli kund hos försöksområdet som senast sju dagar efter det att jobbsökningen inletts eller en ändring av jobbsökningen anmälts hör till en kundgrupp som avses i 4 §. Genom bestämmelsen utsträcks kundrelationen inom försöksområdet till att omfatta dem som anmäler sig som arbetssökande några dagar före början av en arbetslöshet som de känner till, och som på grund av att de anmäler sig på förhand ännu inte är arbetslösa arbetssökande och därför inte uppfyller de förutsättningar för att bli kund hos försöksområdet som anges i 4 §. Enligt förslaget ska överföringen vara beroende av prövning. Avsikten är att kunden ska överföras till att bli kund hos försöksområdet för att den slumpmässiga anmälningsdagen inte ska komma att utgöra ett kriterium för urvalet av kunden till en kundgrupp inom försöksområdet när kundens arbetslöshet de facto börjar inom sju dagar.
I 3 mom. föreslås en bestämmelse om att arbets- och näringsbyrån av grundad anledning kan låta bli att göra den i paragrafen avsedda överföringen av en kund. En sådan grundad anledning kan anses vara att kundens arbetslöshet är kortvarig, att tidpunkten för när arbetslösheten upphör är känd på förhand och att kunden under tiden för arbetslöshet de facto inte kommer att hinna få service innan jobbsökningen upphör. En grundad anledning kan också vara t.ex. att kunden kommer att permitteras i två veckor eller någon annan kortvarig tid och att arbetet därefter kommer att fortsätta. En annan grundad anledning kan anses vara att kundens arbetslöshet kommer att upphöra inom kort på grund av moderskaps- eller föräldraledighet, beväringstjänst eller någon annan motsvarande orsak.
En ytterligare grundad anledning till att en kund inte överförs till kommunförsöket kan anses vara att kunden vill utöva sina språkliga rättigheter. I 10 § i språklagen (423/2003) föreskrivs om individens språkliga rättigheter hos myndigheter. Enligt paragrafens 1 mom. har var och en rätt att använda finska eller svenska i kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Myndigheterna ska dessutom ordna möjlighet för den som ska höras att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska. I paragrafens 2 mom. anges det att hos enspråkiga kommunala myndigheter används kommunens språk, om inte myndigheten på begäran beslutar annorlunda eller något annat föreskrivs på något annat ställe i lag. Var och en har dock rätt att bli hörd på sitt eget språk och att använda sitt eget språk i ett ärende som väcks av en myndighet och som direkt gäller grundläggande rättigheter för honom eller henne eller någon som är i hans eller hennes vård eller om myndigheten ålägger honom eller henne någon skyldighet.
I de uppgifter som överförs från staten till försöksområdena är de språkliga rättigheterna för förvaltningens kunder och serviceanvändare med stöd av 10 § 1 mom. i språklagen mer omfattande vid arbets- och näringsbyråerna än de skulle vara i enspråkiga kommuner.
Bestämmelser om kommunernas språkliga status finns i statsrådets förordning om kommunernas språkliga status åren 2013–2022. Skyldigheterna enligt språklagen gäller kommunerna inom försöksområdet oberoende av vilket slags samarbete enligt kommunallagen de bedriver för att sköta de uppgifter som enligt lagförslaget överförs från staten. Av de kommuner som hör till försöksområdena är Esbo, Helsingfors, Karleby, Åbo och Vanda tvåspråkiga. I dessa kommuner ska kundernas språkliga rättigheter i fråga om de tjänster som försöksområdet ordnar vara desamma som i fråga om de tjänster som ordnas av statliga myndigheter. De övriga kommunerna inom försöksområdena är enspråkiga och finskspråkiga. I dem kommer rättigheterna för dem som hör till den svenskspråkiga språkminoriteten att försvagas i förhållande till den språkliga minoritetens rättigheter vid arbets- och näringsbyråerna, som är statliga myndigheter. Enligt förslaget kan arbets- och näringsbyrån låta bli att överföra en kund till att bli kund hos ett försöksområde, om kundens hemkommun är enspråkig och kunden vill använda svenska när han eller hon anlitar service som avses i den föreslagna lagen.
6 §. Upphörande och inledande på nytt av en kundrelation. I paragrafen föreslås bestämmelser om hur en kundrelation hos ett försöksområde upphör respektive inleds på nytt.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om upphörande av en kundrelation hos försöksområdet. Enligt momentet ska på upphörande av kundrelationen med en arbetssökande som har hänvisats till att bli kund hos försöksområdet tillämpas vad som i 2 kap. 1 § 2 mom. och 2 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs om upphörande av jobbsökningens giltighet. Enligt de bestämmelserna upphör en jobbsökning att vara i kraft om den arbetssökande meddelar att han eller hon inte längre önskar hålla sin jobbsökning i kraft, inte anlitar service hos arbets- och näringsmyndigheten inom den tid som myndigheten har satt ut och på det sätt som myndigheten förutsätter, inte inom den tid som arbets- och näringsmyndigheten har satt ut lägger fram de redogörelser om sin yrkeskompetens, arbetshistoria, utbildning och arbetsförmåga som behövs för tillhandahållande av offentlig arbetskraftsservice, inte inom den tid och på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den underrättar arbets- och näringsmyndigheten om hur han eller hon har följt planen, eller inte deltar i de undersökningar eller bedömningar av arbetsförmågan som är nödvändiga för att klarlägga hans eller hennes servicebehov. Avsikten är att försöksområdet samt arbets- och näringsmyndigheten (arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter) också ska kunna godkänna en begäran som framförts på annat sätt.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om inledande av ny jobbsökning under försöket. Enligt förslaget inleds jobbsökning på nytt på samma sätt som jobbsökning inleds, på det sätt som avses i 1 mom. Om en försöksområdeskunds kundrelation har upphört, och han eller hon medan försöket pågår på nytt inleder jobbsökning i enlighet med 2 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, fortsätter kundrelationen hos försöksområdet, även om de förutsättningar som anges i 4 § 1 mom. i den föreslagna lagen inte uppfylls. Syftet med bestämmelsen är att förhindra onödig överföring av kunder från försöksområdets till statens sysselsättningsservice eller omvänt under den tid som försöket pågår.
En person som varit kund hos försöksområdet kan inleda jobbsökning på nytt även genom att begära om det hos försöksområdet.
7 §. Ordnande och produktion av försöksområdets service. I 1 mom. föreslås bestämmelser om en skyldighet för kommunerna i försöksområdet att ordna service. Med ansvar för att ordna offentlig service (organiseringsansvar) avses i allmänhet finansiering av tjänster och samordning av produktionen eller upphandlingen av tjänster. I försöket kommer kommunerna dock inte att finansiera den statliga arbetskraftsservice som de övertar organiseringsansvaret för, och de kommer inte att upphandla tjänster för statens räkning. Kommunerna får i försöket under sin arbetsledning en andel av statens personal som motsvarar den service som omfattas av försöket. Staten ska fortfarande svara för kostnaderna för den personal som överförs från staten, för de förmåner som försöksområdena beviljar med stöd av den föreslagna lagen och för kostnaderna för statens tjänsteupphandling, även när försöksområdet styr sina kunder till dem.
Bestämmelser om kommunens organiseringsansvar finns i 8 § i kommunallagen (410/2015). Enligt den paragrafen ska den kommun eller samkommun som ansvarar för organiseringen av uppgifterna i fråga om de tjänster och andra åtgärder som ska organiseras svara för lika tillgång till tjänsterna och åtgärderna, fastställandet av behovet, mängden och kvaliteten i fråga om dem, det sätt som de produceras på, tillsynen över produktionen och för utövandet av myndigheternas befogenheter. Avsikten är att försöksområdet ska svara för kundernas servicenätverk (verksamhetsställen, öppettider) och besluta vilken service området självt ska producera och i vilken service området ska anlita de serviceproducenter som staten konkurrensutsatt. Försöksområdet ska övervaka kvaliteten på sin egen tjänsteproduktion. Arbets- och näringsbyrån och närings-, trafik- och miljöcentralen ska i egenskap av upphandlande enheter och avtalsparter övervaka kvaliteten på de tjänster de upphandlar också till den del försöksområdena använder dessa köpta tjänster.
Enligt förslaget ska kommunerna inom försöksområdet vara skyldiga att inom hela området i tillräcklig utsträckning anordna all den service som omfattas av försöket, i syfte att trygga en fungerande arbetsmarknad och tillgången på kompetent arbetskraft och främja integrationen av invandrare. Inom försöksområdet kan man avtala om samarbete vid ordnandet av service. Alla kommuner i en kommungrupp inom försöksområdet behöver inte själva producera all den service som omfattas av försöket. Samtliga tjänster som försöket gäller ska dock i tillräcklig utsträckning vara tillgängliga inom försöksområdet i enlighet med samtliga kundgruppers behov. Kundbehoven kan tillgodoses också genom riksomfattande elektroniska tjänster, olika arrangemang i fråga om verksamhetsställen och öppettider samt genom att man ordnar ambulerande tjänster. För att svara på kundernas behov kan också utnyttjas arbets- och näringsförvaltningens riksomfattande e-tjänster och dess riksomfattande kundservicecenter.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om en möjlighet för försöksområdet att på det sätt som anges i 8 § 1 mom. i kommunallagen överföra organiseringsansvaret på en annan kommun. Avsikten är att kommunen ska kunna avtala om att överföra organiseringsansvaret på en annan kommun inom samma försöksområde. I 8 kap. i kommunallagen finns bestämmelser om formerna för samarbetet mellan kommunerna. Formen för offentligrättsligt samarbete mellan kommuner kan vara ett gemensamt organ, en gemensam tjänst, ett avtal om skötsel av en myndighetsuppgift och en samkommun. Enligt 51 § i lagen kan en kommun sköta en uppgift för en eller flera kommuners räkning så att kommunerna har ett gemensamt organ som svarar för skötseln av uppgiften. Den kommun som sköter uppgiften kallas ansvarig kommun.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om tillämpningen av bestämmelserna om anskaffning av service i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice på försöksområden. Organiseringsansvaret innebär inte att kommunen själv ska ordna all den service som omfattas av försöket. I 1 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns bestämmelser om produktion och anskaffning av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt 1 mom. i den paragrafen kan arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och närings-, trafik- och miljöcentralen producera service enligt den lagen själva eller skaffa den delvis eller helt av serviceproducenter med de anslag som i statsbudgeten anvisats för anskaffning av service. Det anslag i statsbudgeten under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde som är avsett att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten (sysselsättningsanslag) ska användas till att särskilt stödja sysselsättningen för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Enligt 3 mom. utfärdas bestämmelser om arbets- och näringsbyråns och närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter vid anskaffning av service, förfarandet vid beslut om anskaffning och när anskaffningsavtalet ingås, innehållet i anskaffningsavtalet och det anskaffnings- och anbudsförfarande som föregår avtalet genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om anskaffning av sådan service som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns i 1 § i statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (1073/2012). Enligt förordningen svarar närings-, trafik- och miljöcentralen för anskaffningarna av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Arbets- och näringsbyråerna kan skaffa arbetskrafts- och företagsservice inom de gränser som närings-, trafik- och miljöcentralerna fastställer. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna kan även sköta anskaffningarna gemensamt. Denna behörighet kommer de att ha kvar ha inom försöksområdena under den tid som försöket pågår.
Avsikten är att kommunerna inom försöksområdet ska välja om de producerar servicen själva eller inom ramen för det samarbete som de bedriver eller om de använder de serviceproducenter som staten konkurrensutsatt. Denna reglering kommer inte på något sätt att påverka den tjänsteupphandling eller annan upphandling som kommunerna genomför med egna medel. Kommunerna ska också med sin egen finansiering kunna upphandla tjänster hos sina anknutna enheter på samma sätt som staten gör på marknaden. Kommunerna ska dock inte ha rätt att köpa tjänster för statens räkning eller med statliga medel.
Kommunernas anknutna enheter är privaträttsliga aktörer som inte kan anförtros offentliga förvaltningsuppgifter och där uppgifterna inte kommer att skötas i tjänsteförhållande. Deras anställda skulle t.ex. inte kunna beviljas användarrättigheter till arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem.
I regel ska den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen eller arbets- och näringsbyrån, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten för tjänsteupphandling, upphandla tjänster som motsvarar den relativa andelen kunder i försöksområdena och de kundbehov som försöksområdena själva har fastställt. Om villkoren för redan konkurrensutsatta upphandlingskontrakt ändras väsentligt t.ex. i fråga om servicevolymen, antalet nya användare eller kunder eller andra villkor, ska tjänsterna konkurrensutsättas på nytt i enlighet med bestämmelserna i upphandlingslagen. Närings-, trafik- och miljöcentralen samt arbets- och näringsbyrån ska utreda försöksområdenas behov av köpta tjänster och deras synpunkter på konkurrensutsättningen t.ex. i regionens samarbetsorgan i god tid före konkurrensutsättningen.
8 §. Servicehandledning, rådgivning och service. I paragrafen föreslås bestämmelser om de uppgifter enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och integrationslagen som omfattas av försöket och som har karaktären av tjänsteproduktion, och som inte innefattar utövning av offentlig makt. Avsikten är att försöksområdet ska ordna den service för enskilda kunder som avses i 3 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Försöksområdet ska främja matchningen av efterfrågan och utbud på arbetskraft genom att förmedla information om lediga jobb till arbetstagarna samt genom att bedöma om arbetsplatsen lämpar sig för arbetssökanden med beaktande av arbetssökandens yrkeskompetens, arbetshistoria, utbildning och arbetsförmåga.
Med stöd av det föreslagna 1 mom. ska försöksområdet ordna den service som avses i 4 kap. 1 och 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice för enskilda kunder. Enligt 1 § i den lagen ger arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och närings-, trafik- och miljöcentralen information och råd om 1) lediga arbeten och jobbsökning, 2) tillgången på och anskaffning av arbetskraft, 3) utbildningsmöjligheter och andra möjligheter till kompetensutveckling, 4) arbetsmarknaden, branscher och yrken, 5) inledandet av företagsverksamhet och möjligheter att utveckla verksamheten, och om 6) service, stöd och ersättningar som står till buds för genomförande av omställningsskyddet. Försöksområdeskunderna ska fortfarande få allmän rådgivning också via de riksomfattande nättjänsterna och arbets- och näringsförvaltningens riksomfattande kundservicecenter via flera kanaler, t.ex. per telefon, chatt och e-post.
Försöksområdet ska ordna sådan vägledning för yrkesvalet och karriären som avses i 4 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice för att stödja enskilda kunder i deras yrkesval, yrkesmässiga utveckling, placering i arbetslivet och livslånga lärande.
I funktionellt hänseende inbegriper arbetsförmedlingen arbetsförmedling för såväl enskilda kunder som arbetsgivarkunder. I arbetsförmedlingen för enskilda kunder ingår att ge enskilda kunder arbetserbjudanden, att följa upp arbetserbjudanden och att ge råd om lediga jobb. Detta ska enligt förslaget höra till försöksområdenas uppgifter. Avsikten är att försöksområdena på riksomfattande nivå ska kunna ge sina enskilda kunder erbjudanden om lediga arbetsplatser. Med hänsyn till påföljdssystemet inom utkomstskyddet för arbetslösa har arbetssökanden emellertid utan att förlora rätten till arbetslöshetsförmån skyldighet att ta emot arbete endast inom ramen för de begränsningar av den regionala rörligheten och det skydd för yrkesskickligheten som anges i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Enligt 1 mom. 2 punkten ska försöksområdet ordna hänvisning för kunderna till sakkunnigbedömningar, jobbsökar-, karriär- och arbetsträning, arbetsprövning och arbetskraftsutbildning på det sätt som föreskrivs om dem i 4 kap. 2, 4 och 5 § samt 5 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. De bedömningar som avses i 4 kap. 2 § i den lagen görs i syfte att utreda enskilda kunders kompetens, yrkesskicklighet, lämplighet och alternativ i fråga om arbete, företagsverksamhet och utbildning. Till dessa bedömningar hör också inledande kartläggningar enligt 9 § i integrationslagen, där invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster preliminärt bedöms. Enligt förslaget ska ansvarsområdet kunna producera denna service självt eller anlita de serviceproducenter som staten konkurrensutsatt.
Den service som avses i 1 mom. 2 punkten och som hör till den service för enskilda kunder som anges i 4 kap. 4 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice omfattar jobbsökarträning, karriärträning (klarläggande av alternativ för yrkesvalet och karriären, sökande till yrkesutbildning och utveckling av arbetslivsfärdigheter) och arbetsträning (träning för placering i arbete och utbildning som sker på arbetsplatsen). Den service som avses i 4 kap. 5 § i den lagen gäller anvisande av arbetssökande till utbildningsprövning eller arbetsprövning. I 5 kap. i den lagen föreskrivs det om arbetskraftsutbildning. Anvisande av sökande till arbetskraftsutbildning ska höra till försöksområdets uppgifter. Försöksområdet ska dock inte svara för antagningen av studerande till utbildning enligt 5 kap. 3 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller för avbrytandet av utbildningen eller meddelande av villkoren för avbrytandet till arbets- och näringsbyrån enligt 5 § i det kapitlet.
Enligt 1 mom. 3 punkten ska invandrare som avses i integrationslagen erbjudas också den service som avses i 2 kap. i den lagen. Försöksområdet ska ordna sådan vägledning och rådgivning för invandrare om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet som avses i 8 § i integrationslagen. Försöksområdet ska enligt förslaget inleda en inledande kartläggning enligt 10 § i integrationslagen för en invandrare som är arbetslös arbetssökande, och vid behov hänvisa invandraren till tjänster hos en annan myndighet eller serviceanordnare samt bedöma invandrarens behov av en integrationsplan. Försöksområdet inleder på det sätt som anges i den lagens 13 § 2 mom. utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen för invandraren har gjorts.
Bestämmelser om en integrationsplan finns i 11 § i integrationslagen. Enligt paragrafen är integrationsplanen en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra individuella åtgärder som främjar integration.
Enligt 2 mom. ska försöksområdet i stället för arbets- och näringsbyrån ingå ett i 4 kap. 9 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsett avtal om arbetsprövning, och avbryta den avtalade servicen på det sätt som anges i fråga om arbets- och näringsbyrån i 4 kap. 10 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt 4 kap. 9 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska arbets- och näringsbyrån, den som ordnar arbetsprövningen och den enskilda kunden ingå ett skriftligt tidsbegränsat avtal om arbetsprövningen. Inom försöksområdet ska avtalet om arbetsprövning i fråga om en kund som hör till en i den föreslagna lagen avsedd kundgrupp ingås av försöksområdet, den som ordnar arbetsprövningen och den enskilda kunden. Bestämmelser om avtalets innehåll och om de villkor som ska tas in i avtalet finns i 9 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Den paragrafen ska också tillämpas på försöksområdet i egenskap av avtalspart och på det avtal som försöksområdet ingått.
I 4 kap. 10 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns bestämmelser om avbrytande av träning och prövning. I 4 kap. 10 § 1 mom. sägs det att om en enskild kund utan tillstånd har varit frånvarande fem tränings- eller prövningsdagar utan avbrott eller om han eller hon annars har varit frånvarande så mycket att målen för träningen eller prövningen inte nås, fattar arbets- och näringsbyrån utifrån frånvaron beslut om avbrytande av träningen eller utbildningsprövningen eller om hävande av avtalet om arbetsprövning. Arbets- och näringsbyrån kan också av andra vägande skäl fatta beslut om avbrytande av träningen eller utbildningsprövningen. Avsikten är att försöksområdet i stället för arbets- och näringsbyrån ska fatta beslut om avbrytande av träningen eller prövningen eller om hävande av avtalet i fråga om dem som hör till en kundgrupp inom försöksområdet. Enligt 4 kap. 10 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice har arbets- och näringsbyrån och den som ordnar arbetsprövningen rätt att häva avtalet om arbetsprövning av annat skäl än det som avses i 1 mom. genom att meddela detta skriftligt till de andra parterna. Hävandet av avtalet får dock inte basera sig på en diskrimineringsgrund som förbjuds i lag eller på någon annan ogrundad orsak.
Serviceproducenten eller den som ordnar arbetsprövningen är enligt 4 kap. 10 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice skyldig att underrätta arbets- och näringsbyrån om en enskild kund utan tillstånd har varit frånvarande fem tränings- eller prövningsdagar utan avbrott eller om han eller hon annars har varit frånvarande så mycket att målen för träningen eller prövningen inte nås (frånvaro enligt 1 mom. i den paragrafen). I fråga om dem som är kunder hos ett försöksområde ska serviceproducenten eller den som ordnar prövningen vara skyldig att anmäla frånvaron till försöksområdet.
I den sista meningen i 2 mom. föreslås en informativ bestämmelse med stöd av vilken försöksområdet inte ska svara för antagning av studerande till arbetskraftsutbildning. Antagningen av studerande ska skötas av arbets- och näringsbyrån också när det gäller kunderna hos försöksområdena.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om en möjlighet för försöksområdet att ordna arbetsgivar- och företagsservice till den del det föreskrivs om dem i 3 kap. 2 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Utöver de skyldigheter som avses i 1 mom. ska försöksområdet, om det så önskar, kunna publicera och förmedla information om lediga arbeten inom försöksområdet och i enlighet med arbetsgivarens uppdrag presentera arbetssökande inom försöksområdet för arbetsgivare. Till denna del kommer inte arbets- och näringsbyråns uppgift inte att överföras till försöksområdet, utan avsikten är att försöksområdet ska ha en parallell möjlighet att kartlägga arbetsgivarnas rekryteringsbehov, ta emot platsanmälningar och presentera arbetssökande för arbetsgivare. Den uppgift enligt 3 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice som gäller vägran att ta emot en platsanmälan eller att ta bort en anmälan, och som inbegriper utövning av offentlig makt, ska också inom försöksområdet höra till arbets- och näringsbyrån.
9 §. Försöksområdets behörighet att bevilja förmåner. I paragrafen föreslås bestämmelser om försöksområdets behörighet i ärenden som gäller olika förmåner. Kommunerna i försöksområdena kommer att fatta de förvaltningsbeslut som anges i momentet och kommer således att utöva offentlig makt. Enligt 1 mom. 1 punkten ska försöksområdet bevilja i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsedd lönesubvention till arbetsgivare i enlighet med 7 kap. i den lagen. Enligt 7 kap. 1 § i den lagen är lönesubvention ett stöd som är avsett för att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och som beviljas arbetsgivaren för lönekostnaderna, och vars syfte är att förbättra arbetslösa arbetssökandes yrkeskompetens och främja deras sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Försöksområdet ska dock inte kunna bevilja lönesubvention åt sig självt, dvs. till en kommun som hör till samma försöksområde. I detta fall avses med kommun en kommun inom försöksområdet, en i kommunallagen avsedd ansvarig kommun eller någon annan sammanslutning som kommunen eller kommunerna gemensamt har bestämmande inflytande över, såsom en anknuten enhet som ägs av dessa.
Enligt 1 mom. 2 punkten ska kommunerna inom försöksområdet fatta beslut om beviljande av startpeng till en arbetssökande i enlighet med 8 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt 1 mom. 3 punkten ska kommunerna inom försöksområdet bevilja kostnadsersättning enligt prövning enligt 9 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskraft och företagsservice och de förmåner enligt prövning som anknyter till service och sakkunnigbedömningar samt rese- och logikostnader som avses i 10 kap. 1 § i den lagen.
Med stöd av 9 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska försöksområdet kunna bevilja kostnadsersättning till en enskild kund utan arbete som deltar i arbetskraftsutbildning, jobbsökarträning, karriärträning eller prövning och som inte har rätt till kostnadsersättning med stöd av 9 kap. 1 § 1 mom. i den lagen eller rätt till ersättning med stöd av någon annan lag för kostnader som föranleds av deltagande i service. Avsikten är att försöksområdet på det sätt som föreskrivs i 10 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice i stället för arbets- och näringsbyrån ska bevilja ersättning för rese- och övernattningskostnader till arbetslösa arbetssökande som söker arbete och till arbetslösa enskilda kunder som söker sig till arbetskraftsutbildning, träning eller prövning eller deltar i en sådan sakkunnigbedömning som avses i 4 kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt 3 punkten ska de bestämmelser om ansökan om och utbetalning av kostnadsersättning, resor som ska ersättas och grunderna för ersättningen av rese- och logikostnader samt arbets- och näringsbyråer som utfärdats med stöd av 9 kap. 2 och 3 § och 10 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice tillämpas inom försöksområdena. Bestämmelsen hänvisar till 24, 25 och 27 § i statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (1073/2012).
Enligt det föreslagna 2 mom. kan endast arbets- och näringsbyrån bevilja lönesubvention till kommunerna inom försöksområdet.
10 §. Försöksområdets övriga uppgifter. Enligt 1 mom. ska försöksområdet träffa avgöranden om förutsättningarna för en arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån på det sätt som anges i 6 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Dessutom ska försöksområdet träffa ett avgörande om indragning av stödet samt om förutsättningarna för stöd till en invandrares i 22–24 § i integrationslagen avsedda frivilliga studier och om indragning av stödet. Ett avgörande som gäller frivilliga studier ska motiveras, och motiveringen till ett negativt beslut ska ges till kunden skriftligen.
Arbetslöshetsförmånen är inte avsedd att ersätta studiestöd eller andra stödformer under studier, och arbetssökanden har inte subjektiv rätt till studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Förutsättningarna för stöd för frivilliga studier med arbetslöshetsförmån uppfylls enligt 6 kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om 1) en arbetssökande som fyllt 25 år har behov av utbildning och stödjande av frivilliga studier är det arbetskraftspolitiskt mest ändamålsenliga sättet att förbättra arbetssökandens yrkesfärdigheter och möjligheter att få arbete eller behålla sitt arbete, 2) om studierna på ett väsentligt sätt anses förbättra den arbetssökandes möjligheter till sysselsättning på den öppna marknaden, och 3) om det i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den har avtalats om studierna och om övriga villkor som anges i kapitlet uppfylls.
De förutsättningar för stödjande av invandrares frivilliga studier med arbetslöshetsförmån som anges i 22–24 § i integrationslagen uppfylls, om kommunen bedömer att invandraren har behov av utbildning och om 1) frivilliga studier stöder invandrarens integration och sysselsättning, 2) studierna har överenskommits i integrationsplanen, och 3) övriga villkor som anges i 2 kap. i integrationslagen uppfylls. För att arbetssökandens studier ska kunna stödjas, måste alla ovan nämnda förutsättningar uppfyllas. Arbetssökanden ska söka till studier på samma villkor som andra som söker till frivilliga studier. Beslut om antagning som studerande fattas alltid av läroanstalten eller av utbildningsproducenten.
Stöd för en studiehelhet inom frivilliga studier kan i regel ges för högst 24 månader. Stödtiden kan inte förlängas, men den arbetssökande ska meddela försöksområdet om han eller hon avbryter de studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Tiden för avbrottet räknas inte in i den maximitiden, om det finns en av försöksområdet godkänd giltig orsak till avbrottet. Som en giltig orsak betraktas exempelvis arbete, sjukdom, familjeledighet och andra motsvarande situationer. Det är i regel fråga om situationer som varar flera månader eller minst flera veckor. Under avbrottet kan personen i fråga studera i den omfattning som han eller hon önskar, men eftersom studierna sker på heltid har personen i allmänhet inte rätt till arbetslöshetsförmån. Försöksområdet ger bindande arbetskraftspolitiska utlåtanden om avbrytande av stöd till dem som betalar ut arbetslöshetsförmånen. Om personen fortsätter sina studier under tiden för avbrottet i stödet, ger arbets- och näringsbyrån ett bindande arbetskraftspolitiskt utlåtande till utbetalaren av arbetslöshetsförmånen om att de studier som en försöksområdeskund bedriver är heltidsstudier. Närmare anvisningar om praxis i fråga om frivilliga studier kommer att ges i den handbok som utarbetas för försöksområdena.
Försöksområdet följer hur försöksområdeskundens studier framskrider, på det sätt som anges i sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter den. Stödjandet av arbetssökandens frivilliga studier förutsätter att arbetssökanden framskrider i studierna. Rätten till arbetslöshetsförmånen upphör, om den arbetssökande inte i tillräcklig omfattning framskrider i sina studier eller om arbetssökanden försummar att underrätta försöksområdet om framstegen i studierna på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den.
Stödjandet av studierna kan upphöra också om arbetssökanden utan godtagbart skäl har uteblivit från utbildning enligt utbildnings- eller studieplanen så att det är uppenbart att arbetssökanden inte kan genomföra de planenliga studierna på ett godtagbart sätt eller om arbetssökanden annars på ett väsentligt sätt har försummat studierna. Försöksområdet ska samråda med den arbetssökande och ge den som betalar ut arbetslöshetsförmånen ett bindande arbetskraftspolitiskt utlåtande i ärendet.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om försöksområdets uppgift att ge arbetskraftspolitiska utlåtanden. Arbetskraftspolitiska utlåtanden ges till den som betalar ut förmånen i ärenden som anges i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Det arbetskraftspolitiska utlåtandet gäller deltagande i sysselsättningsfrämjande service och frivilliga studier med arbetslöshetsförmån samt huruvida denna service ingår i den plan som utarbetats tillsammans med kunden.
Det arbetskraftspolitiska utlåtandet binder den som betalar ut förmånen, Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassan. Under tiden för sysselsättningsfrämjande service betalas förhöjningsdel till grunddagpenningen för arbetslösa och till arbetsmarknadsstödet samt förhöjd förtjänstdel till inkomstrelaterad dagpenning för sammanlagt högst 200 dagar, om det har avtalats om servicen i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den. Kostnadsersättning betalas under tiden för annan service än frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Kostnadsersättning till en arbetssökande som ansöker om inkomstrelaterad dagpenning beviljas av arbetslöshetskassan och till en arbetssökande som ansöker om grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd av Folkpensionsanstalten.
Utlåtandet ska innehålla uppgift om när den sysselsättningsfrämjande servicen inleds och avslutas och var den ordnas.
För att arbetslöshetsförmån ska kunna betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service ska det på motsvarande sätt som i gällande 10 kap. 2 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa förutsättas att personens jobbsökning är i kraft och att personen inte blir sysselsatt i heltidsarbete i mer än två veckor. På motsvarande sätt som i 10 kap. 2 § 3 mom. i den gällande lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska arbetslöshetsförmån betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service, om till exempel en tid utan ersättning hindrar utbetalning av arbetslöshetsförmån när servicen inleds. Arbets- och näringsbyrån ska ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om jobbsökningens giltighet, om sysselsättning i heltidsarbete i mer än två veckor och om exempelvis tid utan ersättning.
Det föreslås att försöksområdet ska svara för att klienten hänvisas till arbetskraftsutbildning. Arbets- och näringsministeriet ska svara för antagningen av studerande till utbildningen. Försöksområdet ska inte ge något arbetskraftspolitiskt utlåtande i fråga om de särskilda bestämmelser om arbetskraftsutbildning som anges i 10 kap. 5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Också till denna del ska utlåtande liksom tidigare ges av arbets- och näringsbyrån. Avsikten är att arbets- och näringsbyrån ska ge utlåtande om utbetalning av arbetslöshetsförmån under tiden för arbetskraftsutbildning till den som är sysselsatt som företagare på heltid eller till en person som inte är arbetslös eller permitterad, om han eller hon hotas av arbetslöshet. Försöksområdet ska be arbets- och näringsbyrån ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om de förutsättningar för utbetalning av förmån som anges i 10 kap. 5 § 1 och 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Avsikten är att försöksområdet i stället för arbets- och näringsbyrån ska ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om i 6 kap. 3 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsett bevisligt avbrytande av studier, i 5 § 3 mom. i det kapitlet avsett tillfälligt avbrott i stödet för frivilliga studier, i 7 § 2 och 3 mom. i det kapitlet avsedd uppföljning av frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och försummelse av studierna samt om tillfälligt avbrott i stödet för invandrares frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, uppföljning av studier samt försummelse av studier i enlighet med integrationslagen.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om att 11 kap. 4 § 3 och 4 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska tillämpas på det arbetskraftspolitiska utlåtande som försöksområdet ger. Utlåtandet ska således ges efter begäran av Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan och det ska på deras begäran kompletteras utan dröjsmål. Om en arbetssökande har meddelat försöksområdet att han eller hon ansöker om arbetslöshetsförmån, kan utlåtandet ges utan särskild begäran. Utlåtandet ska delges arbetssökanden i samband med ett sådant beslut om förmån som avses i 11 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Den arbetssökande ska ha rätt att på begäran få uppgift om utlåtandet av försöksområdet.
I 4 mom. föreslås bestämmelser om utfärdande av närmare bestämmelser. Närmare bestämmelser om arbetskraftspolitiska utlåtanden och om vad som ska ingå i dem får enligt förslaget utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.
I 5 mom. föreslås bestämmelser om att på försöksområdets skyldighet att lämna uppgifter om utbetalning av kostnadsersättning ska tillämpas vad som i statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice anges om arbets- och näringsbyråns skyldighet att meddela och att lämna uppgifter till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten i anslutning till utbetalningar.
11 §. Utbildningsproducentens skyldigheter. I 1 mom. föreslås bestämmelser om försöksområdets skyldighet att lämna namn och personbeteckning på studerande vars frivilliga studier stöds med arbetslöshetsförmån till utbildningsproducenten. Bestämmelser om stödjande av frivilliga studier föreslås i 10 §.
Enligt 2 mom. ska utbildningsproducenten ge de studerande intyg om antagning till utbildningen, om ferieperioder under utbildningen och om framsteg i studierna.
Enligt 3 mom. ska utbildningsproducenten utan dröjsmål underrätta försöksområdet om avslutande av studierna och om sådan frånvaro och försummelse som avses i 6 kap. 7 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
12 §. Uppgifter med anknytning till försöksområdets planer. I 1 mom. föreslås bestämmelser om försöksområdets uppgift att i stället för arbets- och näringsbyrån utarbeta sysselsättningsfrämjande planer. Enligt förslaget ska försöksområdet sköta arbets- och näringsbyråns uppgifter när det gäller att enligt 1) lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 2 kap. 7 § i den lagen utarbeta en sysselsättningsplan för kunden, 2) lagen om sektorsövergripande samservice för sysselsättning utarbeta en sektorsövergripande sysselsättningsplan, 3) lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte utarbeta en aktiveringsplan och 4) integrationslagen uppgöra en integrationsplan för arbetslösa arbetssökande. Avsikten är att arbets- och näringsbyrån inte ska delta i utarbetandet av dessa planer i fråga om kunderna inom försöksområdet. Med i 1 punkten avsedda bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avses statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. I 5 § i förordningen bestäms det om godkännande och arkivering av sysselsättningsplan och plan som ersätter sysselsättningsplanen, och den bestämmelsen ska även tillämpas på försöksområdet.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att på de planer som i enlighet med 1 mom. har utarbetats tillsammans med försöksområdet ska tillämpas vad som i de ovannämnda lagarna föreskrivs om de planer som utarbetats av arbets- och näringsbyrån och dess kunder och om genomförandet av planerna.
13 §. Ordnande av möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete. I paragrafen föreslås bestämmelser om försöksområdets skyldigheter vid åtgärdandet av långtidsarbetslöshet bland äldre kunder hos försöksområdet. Enlig 1 mom. ska en sådan arbetslös arbetssökande som är kund hos försöksområdet och vars rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare upphör till följd av maximitidens utgång när han eller hon fyllt 57 år, men innan han eller hon fyller 60 år, tryggas möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering eller arbetskraftsutbildning. Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 1 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att försöksområdet i stället för arbets- och näringsbyrån ska svara för fullgörandet av den skyldighet som anges i 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. I stället för arbets- och näringsbyrån ska försöksområdet för en arbetslös arbetssökande som fyllt 60 år erbjuda möjlighet till sådan sysselsättningsfrämjande service som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till arbete med lönesubvention i anställning hos någon annan än kommunen, innan den arbetslösa arbetssökandens rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare upphör på grund av maximitiden.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om skyldighet för en kommun i försöksområdet att för en sådan arbetslös arbetssökande som avses i 1 eller 2 mom., som inte sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden och för vilken det inte kan ordnas i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd lämplig sysselsättningsfrämjande service, rehabilitering eller i den lagen avsett lämpligt arbete med lönesubvention i anställning hos någon annan än kommunen, ordna möjligheter till arbete i sex månader på det sätt som anges i 11 kap. 1 och 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
I paragrafens 4 mom. föreslås en bestämmelse som förpliktar den som betalar ut arbetslöshetsförmånen. I momentet föreslås en informativ bestämmelse om hur arbetsvillkoret, bestämmandet av lönen för inkomstrelaterad dagpenning och rätten till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska bedömas i förhållande till den service och det arbete som ordnas med stöd av den föreslagna paragrafen. Bestämmelser om arbetsvillkor, bestämmande av lönen och rätten till tilläggsdagar finns i 5 kap. 4 a § och 6 kap. 8 och 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Vid tillämpningen av ovannämnda bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska den service och det arbete som försöksområdet ordnar jämställas med den service och det arbete som arbets- och näringsbyrån ordnar.
I 5 mom. föreslås en bestämmelse om att på försöksområdets skyldighet att ge upplysningar om möjligheterna till rehabilitering, utbildning och arbete ska tillämpas vad som i statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs om arbets- och näringsbyråns skyldighet att informera arbetssökande.
14 §. Användningen av arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. I 1 mom. föreslås bestämmelser om försöksområdets skyldighet att när uppgifter enligt den föreslagna lagen ordnas och produceras använda samma kundinformationssystem som arbets- och näringsbyråerna använder vid behandlingen av kunduppgifter. Bestämmelser om kundinformationssystemen finns i 13 kap. 1 § i lagen om arbetskrafts- och företagsservice. I 13 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice finns bestämmelser om de uppgifter som kan föras in i kundinformationssystemet. Användningsskyldigheten gäller det kundinformationssystem som arbets- och näringsbyråerna använder vid respektive tidpunkt.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om beviljande av användarrättigheter för försöksområdets tjänstemän. Avsikten är att användarrättigheterna ska beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralens samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret). Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen om beviljande av användarrättigheter för tjänstemän vid arbets- och näringsbyråerna i 13 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. För att rättigheter ska beviljas ska det förutsättas att tjänstemannen eller tjänsteinnehavaren sköter tillsyns-, utvecklings-, uppföljnings-, statistikförings-, prognostiserings- eller styruppgifter som anknyter till service, stöd eller kundprocesser som avses i den föreslagna lagen, och dessutom att behandlingen av personuppgifter som lagrats i systemen är adekvat och ändamålsenlig på det sätt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen (1050/2018). Enligt motiveringen till 9 § i dataskyddslagen ska vid all behandling av personuppgifter följas principerna för behandling av personuppgifter enligt artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen, såsom principen för uppgiftsminimering enligt vilken de personuppgifter som samlas in ska vara adekvata och relevanta och behandlingen begränsad till vad som behövs för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas (RP 9/2018 rd). Användarrättigheterna ska anses vara behövliga och adekvata om de uppgifter som avses i den föreslagna lagen utgör minst hälften av den arbetsbeskrivning som innehavaren av användarrättigheterna har och behovet av kunduppgifter inte är sporadiskt eller sällsynt.
Enligt 24 § 1 mom. 25 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är handlingar som innehåller uppgifter om en enskild kund hos arbetsförvaltningen samt om de förmåner eller stödåtgärder eller den service för arbetsförvaltningens enskilda kunder denne erhållit sekretessbelagda. Med utgångspunkt i det momentet anses användarrättigheterna vara behövliga och ändamålsenliga om arbetsuppgifterna enligt den föreslagna lagen utgör minst hälften av den arbetsbeskrivning som innehavaren av användarrättigheterna har och behovet av kunduppgifter inte är sporadiskt eller sällsynt. Uppgifterna i arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem är sekretessbelagda med stöd av 24 § 1 mom. 25 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Utgångspunkten vid beviljandet av användarrättigheter till arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem ska vara att uppgifterna enligt den föreslagna lagen utgör användarens huvudsakliga uppgifter och att användaren hör till den personal inom försöksområdet som sköter uppgifter enligt den föreslagna lagen. För produktionen av den sysselsättningsfrämjande service som avses i den föreslagna lagen förväntas försöksområdena för den tid som försöket pågår anvisa sådan personal som sköter dessa uppgifter annat än sporadiskt. En tjänsteman som har beviljats rätt att använda kundinformationssystemet ska trots sekretessbestämmelserna få söka och använda de uppgifter som finns i kundinformationssystemet, om det behövs för att sköta uppgifterna enligt den föreslagna lagen.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om ändring och upphävande av användarrättigheter som beviljats en tjänsteman inom försöksområdet. På ändring och upphävande av användarrättigheter som beviljats en tjänsteman inom försöksområdet ska tillämpas vad som i 13 kap. 5 a § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs om ändring och upphävande av användarrättigheter som beviljats en tjänsteman som är anställd hos arbets- och näringsbyrån. Enligt förslaget ska utvecklings- och förvaltningscentret upphäva användarrättigheter som beviljats en tjänsteman inom försöksområdet, om 1) förutsättningarna för beviljande av användarrättigheter inte längre uppfylls, 2) uppgifterna i kundinformationssystemet har behandlats i strid med 4 a § 3 mom., den allmänna dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen eller 3) det är nödvändigt att upphäva användarrättigheterna av något annat vägande skäl som hänför sig till skyddet av personuppgifter eller kundinformationssystemets informationssäkerhet. Utvecklings- och förvaltningscentret ska ändra användarrättigheterna, om den användarrättighet som sökts eller beviljats inte längre till sitt innehåll, sin omfattning, sina behörigheter eller sin varaktighet motsvarar det syfte för vilket rättigheten har sökts eller beviljats.
I 4 mom. föreslås en informativ hänvisning till 13 kap. 6 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, där det föreskrivs om utlämnande av uppgifter om en arbetssökande till arbetsgivaren med den arbetssökandes skriftliga samtycke.
I 5 mom. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning. Enligt förslaget ska närmare bestämmelser om innehållet i och användningen av kundinformationssystemen inom försöksområdena få utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.
15 §. Skyldigheter för arbetslösa arbetssökande försöksområdeskunder. Det föreslås att paragrafens 1 mom. till sitt innehåll ska motsvara 2 kap. 8 § 1 och 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Enligt förslaget ska en arbetslös arbetssökande försöksområdeskund ha en allmän skyldighet att söka arbete och utbildning, delta i intervjuer av den arbetssökande som ordnas av försöksområdet, delta i utarbetandet och revideringen av den plan som avses i de i 12 § nämnda lagarna och att fullfölja sin plan och informera försöksområdet om hur han eller hon har fullföljt planen. Dessutom ska den arbetssökande vara skyldig att söka sig till och delta i sådan service enligt den ovannämnda planen som stöder jobbsökningen och främjar arbetsmarknadsfärdigheterna och möjligheterna att få arbete.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att på försummelse av en arbetslös arbetssökandes skyldigheter enligt 1 mom. ska tillämpas bestämmelserna om upphörande av jobbsökningens giltighet i 2 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om arbetssökanden försummar att delta i de intervjuer för arbetssökande som ordnas av försöksområdet eller försummar att informera försöksområdet om hur han eller hon fullföljt planen. Bestämmelser om hur ett förfarande som strider mot arbetssökandens övriga skyldigheter enligt 1 mom. påverkar rätten att få arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om att på arbete som försöksområdet erbjuder och service som försöksområdet ordnar ska tillämpas det som i 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om arbete som erbjuds och service som anordnas av arbets- och näringsbyrån. Bland den service som försöksområdet kommer att ordna med stöd av den föreslagna lagen är den service relevant som anges i 2 a kap. 12 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Till denna service hör sysselsättningsfrämjande service med undantag för arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, annan service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice än undersökningar eller bedömningar av arbetsförmågan samt annan service som kan anses skälig och som kan jämföras med den service som anges i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Med service som kan jämföras med den service som anges i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska avses endast sådana köpta tjänster som närings-, trafik- och miljöcentralen och arbets- och näringsbyrån konkurrensutsatt på det sätt som anges i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och som försöksområdet utnyttjar för att ordna service. De tjänster som försöksområdet skaffar självt ska således inte betraktas som service enligt 2 a kap. 12 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, i fråga om vilken vägran att delta i service eller avbrytande av service kan leda till förlust av arbetslöshetsförmån för en viss tid. På motsvarande sätt som i de gällande bestämmelserna i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska den arbetssökande inte föreläggas en tidsperiod utan ersättning om han eller hon vägrar delta i undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan, även om undersökningen eller bedömningen har överenskommits i en sysselsättningsplan som utarbetats med sökanden eller i en plan som ersätter den. Vägran att delta i undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan ska leda till att jobbsökningens giltighet upphör.
Dessutom föreslås i 3 mom. bestämmelser om att på en försöksområdeskunds uteblivande från ett möte där en plan som avses i de i 12 § 1 mom. nämnda lagarna utarbetas eller ses över, vägran att delta i utarbetande eller översyn av planen och försummelse att genomföra planen ska tillämpas vad som föreskrivs om sysselsättningsplanen eller en ersättande plan i 2 a kap. 9–11 § och 14 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I 2 a kap. 11 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa anges det att tiden utan ersättning räknas från den dag då arbets- och näringsbyrån konstaterade försummelsen, vilket även ska gälla i fråga om ett försöksområde. Avsikten är att kommunerna inom försöksområdet liksom hittills ska kunna ordna och producera offentlig arbetskrafts- och företagsservice inom ramen för sitt allmänna verksamhetsområde och med sin egen finansiering. Denna service kan vara förpliktande för den arbetssökande och utgöra en förutsättning för fortsatt arbetslöshetsförmån, om deltagandet i servicen har överenskommits i sysselsättningsplanen eller i en plan som ersätter den. På den inledande kartläggning som ordnas av försöksområdet ska tillämpas bestämmelserna i 2 a kap. i den lagen, om kunden uteblir från inledande kartläggning eller vägrar att delta i den.
I 4 mom. föreslås en bestämmelse om att på bestämmandet av tidpunkten för vägran att ta emot arbete för en kund inom försöksområdet ska tillämpas vad som föreskrivs om tidpunkten för vägran att ta emot arbete i statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1330/2002). I förordningen finns bestämmelser om den arbetssökandes och arbetsgivarens meddelande till arbets- och näringsbyrån eller arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter som på motsvarande sätt ska tillämpas på meddelanden till försöksområdet.
16 §. Försöksområdeskundens skyldighet att lämna uppgifter. Enligt 1 punkten ska försöksområdeskunden till försöksområdet lämna de uppgifter om sina omständigheter och förändring av dem som är nödvändiga för skötseln av försöksområdets uppgifter enligt den föreslagna lagen. Skyldigheten att lämna uppgifter omfattar t.ex. uppgift om när arbetslösheten börjat respektive upphört, om sysselsättning, arbetsförmåga och därmed sammanhängande frågor, om inledande, framsteg i och avslutande av studier samt uppgift om byte av hemkommun.
Enligt 2 punkten är den som är kund hos försöksområdet skyldig att underrätta arbets- och näringsbyrån om framsteg inom i 10 § 1 mom. avsedda frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och om avbrott i stödet för sådana studier.
17 §. Statlig finansiering av försöksområden.I paragrafen föreslås bestämmelser om finansieringen av den service som avses i den föreslagna lagen. I enlighet med 1 mom. ska servicen finansieras med medel ur statsbudgeten, med det anslag som anvisats för främjande av sysselsättningen och bekämpande av arbetslösheten (sysselsättningsanslag) och anslaget för arbetslöshetsförmåner inom ramen för de anslag som beviljats i budgeten. Statsrådet beslutar årligen om fördelningen av anslagen på närings-, trafik- och miljöcentralerna.Avsikten är att närings-, trafik- och miljöcentralen ska fastställa en kvot för de försöksområden som finns inom dess verksamhetsområde, dvs. ett högsta belopp som försöksområdet har fullmakt att använda för statens räkning under momentet.
Anslagen för arbetslöshetsförmåner finns under momenten 33.20.50 (statsandel till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna) och 33.20.52 (statsandel till grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna) i statsbudgeten under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Under dessa moment betalas förmåner som gäller startpeng och lönesubvention. Övriga tjänster och förmåner som avses i den föreslagna lagen betalas med medel under moment 32.30.51 (sysselsättningsanslag) under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.
I 2 mom. föreslås en informativ bestämmelse enligt vilken försöksområdet ska iaktta lagen om statsbudgeten när det använder statliga anslag för statens räkning.
I 3 mom. föreslås en informativ bestämmelse om användningen av sysselsättningsanslagen. Enligt 1 kap. 5 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska det anslag i statsbudgeten under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde som är avsett att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten (sysselsättningsanslag) användas till att särskilt stödja sysselsättningen för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden.
18 §. Rätt att få uppgifter, förvägran av service och sökande av ändring. I paragrafen föreslås bestämmelser om försöksområdets rätt att få uppgifter, om förvägran av offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt om sökande av ändring.
Enligt 1 mom. 1 punkten ska på ett försöksområde tillämpas vad som i 12 kap. 6 § 1, 2 och 4 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs om arbets- och näringsbyråns rätt att få uppgifter. Med stöd av dessa lagrum ska också ett försöksområde oberoende av sekretessbestämmelserna och av andra begränsningar av rätten att få uppgifter ha rätt att avgiftsfritt av andra statliga myndigheter, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna, Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, dem som producerar offentlig arbetskrafts- och företagsservice och dem som anordnar arbetsprövning få de uppgifter som är nödvändiga för att genomföra den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen.
Enligt 12 kap. 7 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska beslut om förvägran av offentlig arbetskrafts- och företagsservice fattas skriftligen. Skyldigheten att fatta ett skriftligt beslut om förvägran av service ska gälla också försöksområdet.
Dessutom ska de som producerar offentlig arbetskrafts- och företagsservice inom försöksområdet oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter ha rätt att avgiftsfritt av försöksområdet liksom också av arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och närings-, trafik- och miljöcentralen få de uppgifter om enskilda kunder som är nödvändiga för att ordna servicen.
De uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten ska även kunna lämnas ut i maskinläsbar form eller med hjälp av en teknisk anslutning.
Enligt 1 mom. 2 punkten ska på försöksområdet tillämpas vad som i 12 kap. 7 § 1 mom. 2 och 4 punkten samt 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs om förvägran av offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Det föreslås att försöksområdet på samma sätt som arbets- och näringsbyrån med stöd av 12 kap. 7 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska kunna vägra att hänvisa en enskild kund till arbetsprövning och bevilja lönesubvention eller startpeng.
I 1 mom. 3 punkten föreslås en bestämmelse om tillämpningen av 14 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice på försöksområdet. Omprövning av beslut som försöksområdet eller arbets- och näringsbyrån fattat med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska få begäras enligt vad som föreskrivs i 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003). Enligt 49 d § i förvaltningslagen ska en begäran om omprövning göras skriftligen hos den myndighet som fattat beslutet eller hos den som sköter en offentlig förvaltningsuppgift och som fattat beslutet. Omprövning av ett beslut som fattats av försöksområdet ska således begäras hos försöksområdet. Ett beslut på en omprövningsbegäran ska få överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som bestäms i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
Omprövning av beslut ska inte få begäras och besvär över beslutet inte få anföras, om lönesubvention har förvägrats på den grunden att förutsättningarna enligt 7 kap. 2 § 1 eller 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice inte uppfylls; omprövning av ett beslut om lönesubvention får inte begäras och besvär får inte heller anföras över beslutet till den del beslutet gäller lönesubventionens belopp eller varaktighet. Omprövning av beslut ska inte heller få begäras eller besvär över beslutet få anföras, om ersättning för rese- och logikostnader har förvägrats genom beslutet på den grunden att villkoret i den lagens 10 kap. 1 § 2 mom. inte uppfylls. De övriga icke-överklagbara beslut som avses i 14 kap. 1 § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice kommer inte att höra till försöksområdets behörighet. På försöksområdets beslut enligt den föreslagna lagen ska inte tillämpas bestämmelserna om begäran om omprövning och kommunalbesvär i 16 kap. i kommunallagen.
Omprövning ska inte få begäras och besvär inte få anföras när det gäller försöksområdets eller arbets- och näringsbyråns avgörande att inte erbjuda kunden sakkunnigbedömningar, vägledning för yrkesval och karriär samt träning eller prövning eller att inte stödja den arbetssökandes frivilliga studier eller att inte godkänna ett meddelande om avbrytande av studier som stöds.
Ett beslut som försöksområdet eller arbets- och näringsbyrån har fattat får verkställas även om omprövning av beslutet har begärts eller besvär har anförts, om inte den myndighet som behandlar omprövningsbegäran eller besvärsmyndigheten beslutar något annat.
I 2 mom. föreslås ett undantag från den bestämmelse om ändringssökande som avses i 1 mom. 3 punkten. Enligt förslaget ska det inte få begäras omprövning av eller sökas ändring i ett i 10 § avsett arbetskraftspolitiskt utlåtande från försöksområdet. När det gäller sökande av ändring ska försöksområdets arbetskraftspolitiska utlåtanden jämställas med motsvarande arbetskraftspolitiska utlåtanden från arbets- och näringsbyrån. Arbetskraftspolitiska utlåtanden ges till den som betalar ut förmånen, till Folkpensionsanstalten eller till arbetslöshetskassan, som avgör ärendet. Ändring i ett beslut som fattats av den som betalar ut förmånen får sökas på det sätt som anges i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
19 §. Ansvar för behandlingen av kunduppgifter.I 1 mom. föreslås bestämmelser om att försöksområdet på det sätt som avses i artikel 28 i dataskyddsförordningen i egenskap av personuppgiftsbiträde ska svara för de uppgifter som området behandlar i kundinformationssystemet. Enligt 13 kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice är arbets- och näringsbyråerna och utvecklings- och förvaltningscentret registeransvariga (gemensamt personuppgiftsansvariga) i fråga om arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem. Den personuppgiftsansvariges ansvar enligt dataskyddsförordningen fördelas på dessa två aktörer på det sätt som anges i 13 kap. 2 och 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
Avsikten är inte att försöksområdet ska vara personuppgiftsansvarig i fråga om arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem. Försöksområdet ska vara ett personuppgiftsbiträde som avses i dataskyddsförordningen och ska med stöd av den föreslagna försökslagen behandla uppgifter som förts in i arbets- och näringsbyråernas informationssystem för personuppgifter.
Genom försökslagen anges föremålet för behandlingen, behandlingens varaktighet, art och ändamål, typen av personuppgifter och kategorierna av registrerade samt den personuppgiftsansvariges skyldigheter och rättigheter. I egenskap av personuppgiftsbiträde är försöksområdet enligt artikel 28.3 i dataskyddsförordningen skyldigt att a) behandla personuppgifter endast i enlighet med dokumenterade instruktioner från den personuppgiftsansvarige (dvs. i enlighet med den föreslagna lagen) och b) säkerställa att personer med behörighet att behandla personuppgifter har åtagit sig att iaktta konfidentialitet eller omfattas av en lämplig lagstadgad tystnadsplikt. För att dessa förutsättningar ska uppfyllas måste behandlingen av arbets- och näringsbyråernas kunduppgifter utföras i tjänsteförhållande och under tjänsteansvar. Enligt artikel 28.3 c i dataskyddsförordningen ska personuppgiftsbiträdet vidta alla de åtgärder för säkerhet i samband med behandlingen av personuppgifter som krävs enligt artikel 32. Försöksområdet har ansvaret för att fortlöpande säkerställa konfidentialiteten och integriteten hos kundinformationssystemet och servicen (korrekta uppgifter) samt för att bedöma de risker som behandlingen medför (oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust, ändring eller obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till personuppgifter). I enlighet med artikel 28.4 i dataskyddsförordningen ska försöksområdet i egenskap av personuppgiftsbiträde säkerställa att dess personal behandlar personuppgifter på det sätt som föreskrivs i försökslagen.
I enlighet med artikel 28.3 e, 28.3 f och 28.3 h i dataskyddsförordningen är försöksområdet skyldigt att bistå den personuppgiftsansvarige (arbets- och näringsbyrån och utvecklings- och förvaltningscentret) vid utövande av registrerades rättigheter och fullgörande av andra i dataskyddsförordningen avsedda skyldigheter för den personuppgiftsansvarige, bl.a. genom att se till att den personuppgiftsansvarige har tillgång till all information som krävs för att visa att försöksområdets skyldigheter enligt artikel 28 har fullgjorts.
I 1 mom. föreslås också bestämmelser om att försöksområdet utan dröjsmål ska informera utvecklings- och förvaltningscentret i det fall att en tjänsteman inom försöksområdet har en i 13 kap. 5 a § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsedd grund för upphävande eller ändring av användarrättigheterna som motsvarar grunden för upphävande eller ändring av användarrättigheter för en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån.
Enligt 13 kap. 5 a § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska utvecklings- och förvaltningscentret upphäva användarrättigheterna, om 1) förutsättningarna enligt 5 § för beviljande av användarrättigheter inte längre uppfylls eller 2) om det är nödvändigt att upphäva användarrättigheterna av något annat vägande skäl som hänför sig till skyddet av personuppgifter eller kundinformationssystemets informationssäkerhet.
Utvecklings- och förvaltningscentret kan upphäva användarrättigheterna, om uppgifterna i kundinformationssystemet har behandlats i strid med 4 a § 3 mom. (motsvarar vad som i 3 mom. i denna paragraf föreslås i fråga om användning), den allmänna dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen.
Utvecklings- och förvaltningscentret ska ändra användarrättigheterna, om den användarrättighet som sökts eller beviljats inte längre till sitt innehåll, sin omfattning, sina behörigheter eller sin varaktighet motsvarar det syfte för vilket rättigheten har sökts eller beviljats.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om rätten för en tjänsteman inom försöksområdet som beviljats användarrättigheter till arbets- och näringsministeriets kundinformationssystem att behandla uppgifterna. Enligt paragrafen får en tjänsteman som beviljats användarrättigheter till arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem behandla endast sådana i kundinformationssystemet registrerade uppgifter som är nödvändiga för skötseln av tjänstemannens uppgifter och behandla uppgifterna endast på ett sätt som är nödvändig för skötseln av tjänstemannens i den föreslagna lagen avsedda arbetsuppgifter. Bestämmelsen motsvarar det som i 13 kap. 4 a § 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs om användarrättigheter som beviljats en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån. Enligt specialmotiveringen till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (RP 12/2020 rd) främjar denna reglering för sin del genomförandet av principen om integritet och konfidentialitet enligt artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen. Denna princip innebär att personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna, inbegripet skydd mot obehörig eller otillåten behandling och mot förlust, förstöring eller skada genom olyckshändelse, med användning av lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder. Användarrättigheterna och användarkontrollen utifrån dem är också sådana skyddsåtgärder som avses i den allmänna dataskyddsförordningen.
I 3 mom. föreslås en bestämmelse om att vad som i 24 § 1 mom. 25 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen) föreskrivs om sekretess för uppgifter om arbetsförvaltningens kunder också ska gälla de försöksområdeskunder som avses i den föreslagna lagen. Enligt 24 § 1 mom. 25 punkten i offentlighetslagen är handlingar som innehåller uppgifter om en klient hos socialvården eller en enskild kund hos arbetsförvaltningen samt de förmåner eller stödåtgärder eller den socialvårdsservice eller den service för arbetsförvaltningens enskilda kunder denne erhållit eller uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller uppgifter om någons sexuella beteende eller inriktning sekretessbelagda. Information om en på försökslagen grundad kundrelation till försöksområdet är således sekretessbelagd.
20 §. Förflyttning av arbets- och näringsbyråns tjänstemän till försöksområdena. I paragrafen föreslås bestämmelser om det förfarande som ska tillämpas på tjänstemännen vid arbets- och näringsbyråerna när de förflyttas till försöksområdena och underställs deras arbetsledning. Enligt paragrafen kan tjänstemän vid arbets- och näringsbyrån med iakttagande av bestämmelserna i 20 § i statstjänstemannalagen (750/1994) förflyttas till arbete inom ett försöksområde under ledning och övervakning av en kommun, i uppgifter enligt den föreslagna lagen som hör till försöksområdets behörighet. Enligt den nämnda paragrafen kan en tjänsteman för viss tid helt eller delvis förflyttas till arbete i uppgifter som hör till ett annat ämbetsverks behörighet eller till arbete hos en annan arbetsgivare än staten, om det finns särskilda skäl till det med hänsyn till skötseln av myndigheternas uppgifter eller om förflyttningen främjar utvecklandet av tjänstemannens yrkesskicklighet, varaktigheten i tjänstemannens anställningsförhållande eller sysselsättandet av tjänstemannen. Förflyttningen förutsätter att tjänstemannen och det mottagande ämbetsverket eller den mottagande arbetsgivaren har gett sitt samtycke. Under den fastställda tiden står tjänstemannen i tjänsteförhållande till det överlåtande ämbetsverket. En tjänsteman kan dock på basis av och inom ramen för förflyttningen arbeta som tjänsteman vid det mottagande ämbetsverket.
Enligt 20 § 3 mom. i statstjänstemannalagen ska det när förflyttning av en tjänsteman övervägs bedömas om tjänstemannen har tillräckliga förutsättningar och tillräcklig kompetens för att sköta uppgifterna och att tjänstemannen inte på grund av förflyttningen blir jävig att sköta sina uppgifter. Förflyttningen får inte heller äventyra förtroendet för myndighetsverksamhetens opartiskhet eller i övrigt störa en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna. Enligt 20 § 4 mom. i statstjänstemannalagen fattas beslutet om förflyttning av en tjänsteman av det ämbetsverk från vilket tjänstemannen förflyttas.
Den personalresurs vid de statliga arbets- och näringsbyråerna som inom försöksområdena anvisas för skötseln av uppgifterna enligt den föreslagna lagen kommer under försökstiden att helt och hållet arbeta under försöksområdenas ledning och tillsyn. Den personal som förflyttas kommer att kvarstå i anställningsförhållande hos arbets- och näringsbyrån oberoende av försöket. Det särskilda skälet till förflyttningen i det aktuella fallet är genomförande av ett försök. Förflyttningarna kommer att genomföras med samtycke av den personal som förflyttas och av försöksområdet. Avsikten är att arbets- och näringsbyrån ska besluta om förflyttningen av sin personal. Personalens förutsättningar och kompetens kommer att vara tryggade på det sätt som förutsätts i 20 § 3 mom. i statstjänstemannalagen, eftersom personalen förflyttas till samma ämbetsverk som dess arbetsuppgifter överförs till.
21 §. Försöksområdets skyldighet att lämna uppgifter till arbets- och näringsbyrån. I paragrafen föreslås bestämmelser om försöksområdets skyldighet att till arbets- och näringsbyrån lämna de uppgifter som behövs för utarbetande av arbetskraftspolitiska utlåtanden enligt 1 kap. 4 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En skyldighet att lämna uppgifter behövs eftersom arbets- och näringsbyrån utifrån dessa uppgifter ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om kunden inom försöksområdet.
Arbets- och näringsbyrån avgör utifrån de uppgifter som försöksområdet lämnat huruvida de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för erhållande av förmåner enligt 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppfylls. Dessutom ger arbets- och näringsbyrån på det sätt som anges i 11 kap. 4 § i den lagen vid behov ett arbetskraftspolitiskt utlåtande bl.a. om huruvida en person är arbetslös arbetssökande samt om hur företagsverksamhet och sysselsättning i eget arbete eller studier påverkar rätten att få arbetslöshetsförmån. Vidare ger arbets- och näringsbyrån ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om rätten till arbetslöshetsförmån för unga personer som saknar utbildning som ger yrkesfärdigheter och om förfaranden för att ersätta skyldigheten att söka till utbildning med andra åtgärder.
Arbets- och näringsbyrån bedömer med stöd av 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa en arbetslös arbetssökandes förfarande och överväger en eventuell indragning av arbetslöshetsförmånen för en viss tid eller tills vidare, om personen i fråga lämnar sitt arbete eller blir uppsagd, vägrar att ta emot arbete eller gör sig skyldig till försummelser i fråga om sysselsättningsplanen och den sysselsättningsfrämjande servicen. Arbets- och näringsbyrån ger således arbetskraftspolitiska utlåtanden om förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda.
Kommunerna inom försöksområdet ska vid behov kunna be arbetssökanden redogöra för de omständigheter som avses i paragrafen och lämna redogörelsen till arbets- och näringsbyrån. Uppgifterna lämnas med hjälp av kundinformationssystemet. Försöksområdet ska underrätta den som betalar ut arbetslöshetsförmånen om att frågan utreds, varefter utbetalaren överväger huruvida utbetalningen av förmånen ska avbrytas för den tid som behandlingen pågår för att undvika överbetalning.
22 §. Arbets- och näringsbyråns och försöksområdets samarbetsskyldighet. I 1 mom. föreslås bestämmelser om skyldighet för arbets- och näringsbyrån inom försöksområdet att tillsammans med försöksområdet inrätta ett samarbetsorgan. Enligt paragrafen ska samarbetsorganet samordna och följa upp den övergripande sysselsättningsfrämjande verksamheten i området. Försöksområden som är verksamma inom området för samma arbets- och näringsbyrå kan enligt förslaget ha ett gemensamt organ.
Genom samordning säkerställs smidiga kundprocesser trots de administrativa gränserna samt likabehandlingen av kunderna när det gäller tillgången till service och utkomstskyddet för arbetslösa. I samarbetsskyldigheten ska även ingå att avtala om verksamhetsmodellen för företags- och arbetsgivarservicen.
Samarbetsorganet ska följa och ta ställning till exempelvis kundvolymerna inom området, resursanvändningen och resursernas tillräcklighet inom försöksområdet, tillgodoseendet av kundernas rättigheter, smidigheten i informationssystemen och kundprocesserna, situationer som gäller omställningsskydd, samordningen av arbetskrafts- och företagsservicen samt samordningen av servicen med den företagsservice, sysselsättningsfrämjande service och annan service som hör till det allmänna verksamhetsområdet för kommunerna inom försöksområdet. Samarbetsorganet bör också ta ställning till de köpta tjänster som arbets- och näringsbyrån använder, för att beakta vilka behov av köpta tjänster försöksområdena har. Samarbetsorganet ska också t.ex. se till att kundernas rättigheter tillgodoses när de efter att försöket avslutats återgår till att bli kunder hos arbets- och näringsbyrån.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om arbets- och näringsministeriets rätt att utfärda förordning. Avsikten är att närmare bestämmelser om samarbetsorganets sammansättning och delområdena inom samarbetet ska få utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. Samarbetsorganet bör sammanträda regelbundet och där bör utöver arbets- och näringsbyråerna, försöksområdena och kommunerna inom dem även närings-, trafik- och miljöcentralerna vara företrädda. Också exempelvis serviceproducenterna ska kunna delta i samarbetet. Försöksområdet och arbets- och näringsbyrån kan avtala om det samarbetsförfarande som är mest ändamålsenligt med tanke på antalet kommuner och antalet kunder inom försöksområdet. Avsikten är att samarbetsorganet vid behov ska kunna sammanträda i olika sammansättningar, exempelvis i olika sektioner.
23 §. Tillsyn. I 1 mom. föreslås bestämmelser om att tillsynen över försöken ska koncentreras hos Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Med stöd av 10 § 2 mom. i kommunallagen kan regionförvaltningsverket med anledning av klagomål undersöka om kommunen har iakttagit gällande lagar. En motsvarande möjlighet att anföra klagan föreslås också i fråga om försöksområdena.
Utöver att den innefattar undersökning av klagomål ska regionförvaltningsverkets tillsyn också vara aktiv riskbaserade tillsyn och tillsyn som baserar sig på tillsynsplanen. Tillsynen ska också kunna innefatta inspektionsbesök. En tjänsteman som sköter en tillsynsuppgift vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ska för utförandet av tillsynen ha samma rätt att använda arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem som en tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet i motsvarande syfte. Enligt 13 kap. 5 § 1 mom. får en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, närings-, trafik- och miljöcentralen, närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter eller arbets- och näringsministeriet som beviljats rätt att använda arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem trots sekretessbestämmelserna söka och använda uppgifter i systemet, om det är nödvändigt för att ordna kundbetjäningen, utreda eller avgöra ett anhängigt ärende eller utföra tillsyns-, utvecklings- och uppföljningsuppgifter.
I 2 och 3 mom. föreslås bestämmelser om de tvångsmedel som regionförvaltningsverket förfogar över. Enligt förslaget kan regionförvaltningsverket meddela förelägganden för att avhjälpa brister eller undanröja missförhållanden samt avbryta försöket helt eller delvis. Verksamheten ska kunna avbrytas om väsentliga och allvarliga brister upptäcks annat än i ett enskilt fall. Väsentliga och allvarliga brister kan uppstå t.ex. i samband med frågor som är känsliga med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna, såsom utlåtandeärenden i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa, om försöksområdets utlåtandepraxis avviker från arbets- och näringsbyråns eller andra försöksområdens utlåtandepraxis på ett sätt som äventyrar utkomstskyddet för arbetslösa Också behandlingen inom försöksområdena av sådana kunduppgifter som är sekretessbelagda i sin helhet kan anses vara känslig med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna. Som en allvarlig brist kan betraktas att det inte finns någon service alls eller att det helt saknas service för vissa kundgrupper. Som en allvarlig brist ska också betraktas att den service som finns att få inte motsvarar behoven hos kunderna i försöksområdet.
I 4 mom. föreslås en informativ bestämmelse om ändringssökande. Ett försöksområde och en kommun inom ett försöksområde kan med stöd av 10 § 5 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden söka ändring i regionförvaltningsverkets beslut om avbrytande genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Regionförvaltningsverkets beslut om avbrytande ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts bestämmer något annat.
I 5 mom. föreslås bestämmelser om regionförvaltningsverkets möjlighet att ge kommunen, försöksområdet eller den ansvariga tjänstemannen en anmärkning med tanke på framtida verksamhet. En anmärkning kan ges, om det vid tillsynen konstateras att en kommun eller ett försöksområde vid ordnandet eller genomförandet av verksamhet enligt den föreslagna lagen har förfarit felaktigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet. En anmärkning kan ges i fråga om en brist eller ett missförhållande som inte uppfyller förutsättningarna för avbrytande av försöket.
I 6 mom. föreslås en bestämmelse om att regionförvaltningsverkets anmärkning enligt 5 mom. inte får överklagas genom besvär. Enligt förslaget ska regionförvaltningsverket underrätta arbets- och näringsministeriet om pågående tillsynsförfaranden.
24 §. Ikraftträdande Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla till och med den 30 juni 2023.
25 §. Övergångsbestämmelse. Det föreslås att om det för en arbetslös arbetssökande innan denne hänvisas till att bli kund hos försöksområdet har utarbetats en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den, ska planen vara förpliktande för kunden och kommunen tills den har setts över. En arbetssökande som övergått till en kundrelation hos försöksområdet ska underrätta försöksområdet om genomförandet av de åtgärder som avtalats i planen.