Digitaliseringen är en global utveckling som är särskilt påtaglig i Norden. 90 procent av nordborna använder internet och användningen bara ökar. Med denna utveckling följer många möjligheter, men också utmaningar: å ena sidan att förhindra hat och hot på nätet och å andra sidan att värna om yttrandefriheten. Det är framför allt problematiskt att lagstiftningen sackar efter. Där digitaliseringsutvecklingen har skenat i väg har lagstiftningen inte hunnit med. 

Undersökningar har visat att män i praktiken har ett bättre rättsligt skydd än kvinnor mot kränkningar på internet. I tillägg till det har det konstaterats att det rättsliga skyddet dessutom är svagt för personer som utsätts för hot om sexuellt våld och spridning av integritetskränkande bilder — som nästan uteslutande drabbar kvinnor. Detta framkommer bland annat i en kartläggning, beställd av Nordiska ministerrådet, av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv utgiven av Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) och författad av Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet.  

I ett land som gärna profilerar sig som progressivt vad gäller jämställdhetsutveckling, är det särdeles besynnerligt att kvinnor ges ett sämre rättsligt skydd mot hat och hot på nätet. En av de mer konkreta slutsatserna i den av Nordiska ministerrådet beställda utredning är att den som blir utsatt för näthat på grund av sitt kön inte har samma rättsliga skydd som den som är utsatt på grund av hudfärg, etnicitet, ras, religion och sexuell läggning. I dag finns ras, hudfärg, härstamning, nationalitet eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning uppräknade som motiv för straffskärpningsgrunder i lagstiftningen. 

Hatbrott är inte som sådant kriminaliserat i den finländska strafflagen utan den dömde blir dömd för brott som till exempel misshandel, ärekränkning eller hets mot folkgrupp. Däremot gör hatet brottet grövre. Därför anser vi att man i Finland ska kunna bekämpa hat på ett mer jämställt sätt och därmed ska kön läggas till som en grund i lagstiftningen.