Bakgrund och mål

Beslut om att införa skattegottgörelse för investeringar som syftar till en klimatneutral ekonomi fattades som en del av regeringens tillväxtpaket vid ramförhandlingarna våren 2024. Syftet med förslaget om skattegottgörelse är att få igång stora industriella investeringar som utnyttjar el och samtidigt stödja uppbyggnaden av ett ekosystem för omställning till ren industri i Finland. Syftet med skattegottgörelsen är också att förbättra Finlands konkurrensläge och attraktionskraft som investeringsland. 

Omställningen till ren energi och uppnåendet av klimatmålen förutsätter stora tilläggsinvesteringar i Finland. EU-länderna är på grund av Rysslands anfallskrig och den energikris som kriget orsakat tvungna att i allt snabbare takt minska beroendet av rysk energi och fossila bränslen. Det innebär satsningar på förnybar energi och koldioxidsnål industri. Dessutom behövs en ökning av den egna kapaciteten inom sektorer som är strategiskt viktiga för övergången till en klimatneutral ekonomi. Enligt propositionen uppgår investeringsbehoven i Finland 2022–2050 till över 100 miljarder euro, enligt vissa uppskattningar till och med till 242 miljarder euro. 

Den förändrade geopolitiska situationen har vid sidan av klimataspekterna ökat konkurrensen om investeringar både i Europa och globalt. Särskilt de industriella investeringarna i produkter med högt förädlingsvärde och nya produkter för ren omställning är intressanta för de flesta länder. Detta syns också i att konkurrensen om statligt stöd mellan olika länder är hårdare än tidigare. Förenta staterna antog i augusti 2022 ett IRA-lagstiftningspaket (Inflation Reduction Act), som möjliggör statligt stöd för hundratals miljarder dollar för att främja inhemsk miljövänlig energiproduktion och teknik. Det förändrade geopolitiska läget har också avsevärt påverkat EU:s politik i fråga om statliga stödåtgärder. Kris- och omställningsramen för statliga stöd, som antogs i mars 2023, tillåter att projekt som syftar till att påskynda ibruktagandet av förnybar energi, fasa ut fossila bränslen inom industrin eller främja en klimatneutral ekonomi beviljas stöd på ett betydligt mer flexibelt sätt än de normala reglerna om statligt stöd. Kommissionen har under 2023 och 2024 med stöd av kris- och omställningsramen godkänt 73 stödprogram för investeringar i medlemsländerna. Stödprogrammens sammanlagda summa uppgår till nästan 145 miljarder euro. 

Finlands konkurrensläge har i fråga om industriella investeringar på senare tid försämrats särskilt till följd av den tilltagande konkurrensen om statligt stöd. Även om ett flertal investeringar som främjar den rena omställningen planeras i Finland, är antalet egentliga investeringsbeslut som berör dem fortfarande lågt. Dessutom gäller endast en relativt liten del av de befintliga planerna industriella investeringar som utnyttjar ren el och som man vill locka till Finland med den föreslagna investeringsgottgörelsen. 

Den investeringsgottgörelse som föreslås är en skattegottgörelse och den grundar sig på EU:s kris- och omställningsram. Det statliga stödprogram som gäller investeringsgottgörelsen har på tillbörligt sätt anmälts till kommissionen. Kommissionen har godkänt stödprogrammet den 17 februari 2025. Berättigade till investeringsgottgörelse är enligt det av kommissionen godkända stödprogrammet sådana bolag som i syfte att främja en klimatneutral ekonomi genomför en investering till ett belopp av minst 50 miljoner euro i produktion av energi från förnybara energikällor, lagring av energi, koldioxidsnåla processer inom industrin, energieffektivitetsåtgärder eller i branscher som är strategiskt viktiga för övergången till en klimatneutral ekonomi. 

Utskottet påpekar att om stödprogrammet genomförs så ska programmet i praktiken genomföras i den form och omfattning som kommissionens beslut tillåter. Det är inte möjligt att göra ändringar i de föreslagna bestämmelserna om investeringsgottgörelse utan ett nytt och tidskrävande anmälningsförfarande. Dessutom upphör den nuvarande kris- och omställningsramen att gälla den 31 december 2025, vilket innebär att besluten om beviljande av investeringsgottgörelse ska fattas före utgången av 2025. 

Ekonomiutskottet välkomnar förslaget och anser att det är viktigt att främja en ren omställning och stärka tillväxtmöjligheterna och konkurrensläget för Finlands ekonomi. Utskottet betonar att den föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft snarast möjligt för att investeringsgottgörelsen ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. 

Bedömning av förslaget till investeringsgottgörelse

Ekonomiutskottet fäster nedan uppmärksamhet vid omständigheter som är centrala med tanke på utskottets ansvarsområde och som kan vara av betydelse för investeringsgottgörelsens genomslag och för Finlands ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. 

Nationella begränsningar som gäller investeringsgottgörelse

Villkoren för den föreslagna regleringen om investeringsgottgörelse bestäms till stor del utifrån EU:s kris- och omställningsram. Kris- och omställningsramen omfattar många detaljerade och tekniska krav som knappt alls medger något nationellt handlingsutrymme. Regeringen föreslår dock några nationella avgränsningar. För det första föreslås det att investeringsgottgörelsen begränsas till projekt med kostnader på minst 50 miljoner euro. Avgränsningen motiveras med att gottgörelsen bör riktas till stora projekt som konkurrerar särskilt kraftigt om statligt stöd. Avgränsningen motiveras dessutom med stödprogrammets korta giltighetstid, de förutsägbara effekterna på minskningen av skatteintäkterna och behovet av att hantera stödmyndighetens administrativa börda. 

I propositionen föreslås det att det fastställs enhetliga maximala stödbelopp för alla investeringar som omfattas av investeringsgottgörelsen. Utskottet noterar att de föreslagna maximibeloppen för investeringsgottgörelsen motsvarar maximibeloppen enligt kris- och omställningsramen till den del det är fråga om stöd som beviljas branscher som är strategiskt viktiga för övergången till en klimatneutral ekonomi. När det gäller stöd för produktion och lagring av förnybar energi och utfasningen av fossila bränslen inom industrins produktionsprocesser skulle kris- och omställningsramen däremot tillåta högre stödnivåer. Enligt propositionen förenklar och förenhetligar enhetliga maximala stödbelopp systemet, samtidigt som de är i linje med målsättningarna enligt regeringens tillväxtpaket. 

Det föreslås att investeringar i elproduktion ska falla utanför investeringsgottgörelsens tillämpningsområde. Den avgränsningen anses motiverad i propositionen eftersom syftet med investeringsgottgörelsen är att i synnerhet starta upp investeringar som behöver el och som stöder den rena omställningen, framom investeringar som producerar el. Enligt EU:s kris- och omställningsram kan stöd till stora investeringar som gäller solcellsanläggningar, landbaserade och havsbaserade vindkraftverk och vattenkraftverk endast beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Det är tidskrävande att ordna anbudsförfaranden och därför är det svårt att slutföra ansökningsförfarandena och Business Finlands beslutsprocesser inom den tid som investeringsgottgörelsen gäller, det vill säga före den 31 december 2025. 

Dessutom föreslås det i propositionen att sådana investeringar för utfasning av fossila bränslen för industrins produktionsprocesser som utnyttjar vätgas producerad med nätel (inkl. kärnkraft) lämnas utanför investeringsgottgörelsens tillämpningsområde. Enligt propositionsmotiven är villkoren för stöd som gäller detta mycket detaljerade i kris- och omställningsramen, och det skulle ha krävt ingående och tidskrävande diskussioner med kommissionen för att inkludera dessa objekt i investeringsgottgörelsens tillämpningsområde. Det skulle sannolikt ha fördröjt införandet av investeringsgottgörelsen. Om EU:s kris- och omställningsram förlängs bör regeringen påverka detta. 

Utskottet konstaterar att utöver att skatteintäkterna kan förutsägas grundar sig de nationella avgränsningarna av investeringsgottgörelsen till stor del på en strävan att förenkla och effektivisera det nationella ansökningsförfarandet för investeringsgottgörelse. Stödprogrammet för investeringsgottgörelse gäller endast till den 31 december 2025, och beslut om stöd som beviljas enligt programmet ska fattas före utgången av 2025. Ekonomiutskottet anser att det med beaktande av dessa ramar är motiverat att man strävar efter att hålla villkoren för beviljande av investeringsgottgörelse så okomplicerade och lätta att tolka som möjligt. 

Stödets stimulanseffekt

Den allmänna utgångspunkten i EU:s regler om statligt stöd är att stödet ska ha en stimulanseffekt. För att säkerställa stimulanseffekten kan stöd i allmänhet beviljas endast för nya projekt och projekt som inte skulle genomföras alls eller endast i begränsad omfattning utan stöd. I linje med detta kräver kris- och omställningsramen att stöd till branscher som är strategiskt viktiga för övergången till en klimatneutral ekonomi ska sökas innan arbetet med projektet påbörjas. Däremot kan stöd för investeringar som främjar produktion och lagring av förnybar energi och utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsåtgärder inom industrins produktionsprocesser beviljas om arbetet med projektet har inletts tidigast den dag då kris- och omställningsramen trädde i kraft, det vill säga den 9 mars 2023 eller senare. Kravet är dock att stödet får stödmottagaren att göra en investering som denna inte skulle genomföra alls eller i begränsad omfattning eller på annat sätt utan stödet. 

För att säkerställa investeringsgottgörelsens stimulanseffekt föreslås det i propositionen att kompensation i fråga om alla investeringar beviljas endast för nya projekt, det vill säga för sådana projekt där arbetet påbörjas efter ansökan om investeringsgottgörelse. Med påbörjande av arbetet avses inledandet av bygg- och anläggningsarbetena i samband med investeringen eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller ett annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig. Utskottet anser utifrån erhållen utredning att den föreslagna regleringen är tydlig och motiverad, eftersom den förenklar förfarandet för bedömning av ansökningar om investeringsgottgörelse och behandlar alla investeringsprojekt som är berättigade till investeringsgottgörelse och som främjar en ren omställning på ett enhetligt sätt. 

Principen om att inte orsaka betydande skada och tillämpning av den vid bedömningen av den föreslagna investeringsgottgörelsen

Principen om att inte orsaka betydande skada fastställer villkoren för miljömässigt hållbar verksamhet. Kris- och omställningsramen förutsätter i fråga om vissa investeringar att principen om att inte orsaka betydande skada tillämpas på dem på samma sätt som i fråga om projekt som grundar sig på EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Det innebär att företag och organisationer när de ansöker om stöd ska se till att deras verksamhet följer principen om att inte orsaka betydande skada och visa att projekten inte har negativa konsekvenser för anpassningen till klimatförändringen, övergången till cirkulär ekonomi eller skyddet av den biologiska mångfalden. 

Utskottet noterar att kraven som gäller principen om att inte orsaka betydande skada enligt kris- och omställningsramen varierar för olika typer av investeringar. I kris- och omställningsramen motiveras inte heller närmare varför olika typer av investeringar behandlas olika. I förslaget till investeringsgottgörelse iakttas noggrant riktlinjerna i kris- och omställningsramen och det beslut om investeringsgottgörelse som kommissionen antagit med stöd av dem. Utskottet anser att man i ramen samt i de statliga stödprogram som medlemsländerna godkänt på grundval av den såväl tydligare som mer transparent och detaljerat bör motivera varför kraven för olika typer av investeringar skiljer sig från varandra till denna del. 

Avslutningsvis

Sakkunniga har påpekat för utskottet att det är sannolikt att man kommer att främja investeringar i den rena omställningen med lättnader i EU:s regler om statligt stöd också efter att den nuvarande kris- och omställningsramen har upphört att gälla. Utskottet betonar vikten av effektivt påverkansarbete i rätt tid. Man bör sträva efter att påverka de planerade EU-reglerna om statligt stöd så att de utgår från teknikneutralitet och så att de inte ytterligare ökar konkurrensen om statligt stöd mellan medlemsländerna. Dessutom bör målet vara att de investeringsmöjligheter som är centrala för Finland samt andra aspekter som främjar landets ekonomiska tillväxt tas i beaktande i EU:s framtida riktlinjer för statligt stöd. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid att de nuvarande lättnaderna i fråga om statligt stöd i kris- och omställningsramen inte gäller investeringar i projekt som främjar avskiljning av koldioxid och utfasningen av fossila bränslen i livsmedelskedjan. Utskottet anser det vara viktigt att investeringarna i dessa projekt fogas till tillämpningsområdet för de kommande EU-reglerna om statligt stöd. Dessutom påpekar utskottet att man vid beredningen av den nya EU-regleringen också bör överväga att tillämpningsområdet ska omfatta investeringar i kärnkraft som främjar utsläppssnålhet. 

Om lättnaderna i fråga om statligt stöd för investeringar som främjar en ren omställning fortsätter efter 2025, bör man vid beredningen av Finlands nationella stödprogram noggrant utifrån erfarenheterna av investeringsgottgörelsens genomslag bedöma hur stora projekt det lönar sig att rikta stöden till. Den nu föreslagna nedre gränsen på 50 miljoner euro per projekt har i flera sakkunnigyttranden ansetts vara för hög. Enligt utskottet kan man också överväga om den nedre gränsen för stödbeloppet bör vara lägre och gälla per koncern och inte per projekt. 

Slutligen föreslår utskottet att finansutskottet i sitt betänkande förtydligar hur den föreslagna investeringsgottgörelsen fungerar tillsammans med minimiskattelagen (lagen om minimiskatt för stora koncerner 1308/203) och huruvida bestämmelserna enligt minimiskattelagen i vissa situationer försämrar investeringgottgörelsens genomslag.