Den ekonomiska handlingsramen

Vid utarbetandet av budgeten har en försämrad ekonomisk omvärld varit skönjbar. Vår omvärld är mycket problematisk. Hushållens och näringslivets förtroende har försvagats kraftigt till följd av Rysslands anfallskrig. I synnerhet den allmänna prisstegringen på grund av dyrare energi har tvingat ECB att bedriva en stramare räntepolitik. Samtidigt begränsas handlingsutrymmet i de offentliga finanserna av det stora strukturella underskottet. 

Samlingspartiets utskottsgrupp kritiserar regeringen för att den i sin finanspolitiska linje de facto inte beaktar det förändrade konjunkturläget och den snabbt förändrade ekonomiska omvärlden. Den stigande räntenivån har förbisetts helt i budgetpropositionen. Den skuldstimulans som genomfördes under de snabbt accelererande prisstegringarna påskyndar den inhemska inflationen. Särskilt den accelererande inflationen drabbar de allra lägsta inkomsterna, men situationen har försämrats för alla hushåll. Skuldstimulans är ineffektivt när det inte finns betydande resurser som är outnyttjade på grund av knapp efterfrågan. Regeringens ökningar av den offentliga konsumtionen tränger rentav undan privata investeringar och privat konsumtion. 

Samlingspartiets grupp påpekar också att de automatiska stabilisatorerna i Finlands offentliga finanser mycket effektivt jämnar ut konjunkturväxlingen utan diskretionära politiska åtgärder. Under en lågkonjunktur tryggar en omfattande social trygghet och progressiv beskattning hushållens efterfrågan. Att nå effekt med diskretionär stimulans och att sätta in en sådan vid rätt tidpunkt och med rätt inriktning misslyckas nästan alltid, och den påskyndar snarare konjunkturväxlingarna och orsakar välfärdsförluster. 

Balansen i de offentliga finanserna och skuldsättningsutvecklingen

Samlingspartiet påpekar att regeringen beslutsamt ökade underskottet i de offentliga finanserna genom permanenta utgiftsökningar redan 2019 innan man visste om pandemin. Enligt regeringsprogrammet skulle de nya utgiftsökningarna finansieras helt och hållet genom sysselsättnings- och skattebeslut före utgången av valperioden. Som det framgår av utlåtandet från rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken håller regeringen inte fast vid sitt mål. 

Skuldsättningen under valperioden beror inte på utgiftsbehov till följd av coronapandemin eller det säkerhetspolitiska läget. Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken påpekar i sitt yttrande till utskottet att till kriser hänför sig endast cirka hälften av de beslut som försämrar de offentliga finanserna under valperioden och som inverkar till nettobelopp på utgifterna och inkomsterna. Hälften av regeringens beslut om skuldhöjande åtgärder hänför sig inte till krishanteringen. 

Förutsättningen för en trovärdig ekonomisk politik skulle ha varit att anpassningsåtgärder inleddes redan under innevarande valperiod. Samlingspartiets utskottsgrupp påpekar att regeringen kommer att låta de kommande regeringarna lösa skuldproblemet i de offentliga finanserna i sin helhet, trots att den offentliga ekonomins kristålighet har försvagats väsentligt. Som motvikt till de utgiftsökningar som är nödvändiga för att hantera kriserna borde det ha lagts fram en trovärdig plan för att balansera de offentliga finanserna. Anpassningen borde ha inletts redan under innevarande valperiod. Trots regeringens omfördelningar på 370 miljoner euro uppgår underskottet i statsfinanserna till följd av regeringens åtgärder till flera miljarder euro. 

Samlingspartiets utskottsgrupp anser att det är nödvändigt att stärka tillväxtförutsättningarna på lång sikt både med tanke på en höjning av levnadsstandarden och hållbarheten i de offentliga finanserna. Samlingspartiet påpekar dock att lösningen på den strukturella obalansen inte kan baseras enbart på en snabbare tillväxt än väntat eller reformer med osäkra resultat. Samlingspartiet anser att det är nödvändigt att genomföra tillväxt- och strukturreformer, men finanspolitikens trovärdighet på kort sikt förutsätter också utgiftsanpassning. 

FoUI-satsningar och tillväxt

Samlingspartiet har förbundit sig att höja Finlands FoUI-satsningar till 4 procent av ekonomins storlek. Enligt regeringens budskap är tillväxtpolitiken regeringens viktigaste metod för att bryta skuldkvoten, och att öka FoUI-satsningarna är regeringens viktigaste metod för att åstadkomma tillväxt. Därför kan Samlingspartiet inte acceptera att regeringen skär ned de offentliga FoUI-satsningarna med 110 miljoner euro. 

Samlingspartiets utskottsgrupp anser att enbart ökade offentliga FoUI-satsningar inte räcker till för att uppnå hållbar tillväxt. En förutsättning för tillväxt är dessutom omfattande reformer. För Samlingspartiet innebär detta främjande av en rättvis marknadsekonomi, minskad reglering av tillväxttransaktioner, smidigare myndighetsbeslut och kvalitativ förstärkning av FoUI-klustret. Regeringen har i många avseenden handlat rentav på motsatt sätt. Regeringen har ökat hindren för investeringar genom att öka den administrativa börda som företagsverksamheten kräver inom många sektorer. Regeringens åtgärder till exempel för att bygga en expressfil för att få tillstånd för investeringar i grön omställning urvattnar den välmenande reformen och orsakar ytterligare reglering, trots att avsikten var att minska den. Normerna bör därför avvecklas och man bör satsa på ökad konkurrens. 

Förbättringen av de allmänna förutsättningarna för företagsverksamhet är också kopplad till reformen av arbetsmarknaden. Kompetensbaserad tillväxt, investeringar eller FoUI-verksamhet kommer inte igång om tillgången på kompetent arbetskraft inte stärks. Därför behövs det också sporrande arbetsmarknads- och skattereformer som regeringen låtit bli att genomföra. Bristen på arbetskraft är ett genomgående problem inom många sektorer av näringslivet. Företagen behöver mer arbetskraft på både högutbildad och mer praktisk nivå. 

Energi

Rysslands anfallskrig som Putin inlett har orsakat stora brister i energitillförseln och förvirring på energimarknaden. Att trygga energiförsörjningen på kort sikt är enligt vår utskottsgrupp ytterst viktigt med tanke på såväl hushållens som företagens verksamhetsbetingelser. 

Beslut bör fattas för att trygga en tillräcklig tillgång på el och värme såväl under den kommande vintern som inom den närmaste tiden. Regeringens åtgärder för att stödja hushållen vid omständigheter med höga elpriser har varit lösningar med karaktär av inkomstöverföring, som inte ens i teorin sänker elpriset utan endast lindrar effekterna av de höga priserna. Samlingspartiet anser att man i energikrisen bör ta i bruk metoder som effektivt sänker elpriserna. Detta stöder utöver hushållen även andra elförbrukare, såsom företag. Samlingspartiet har föreslagit sex metoder på kort och lång sikt som står till regeringens förfogande. Genom dem säkerställs å ena sidan att energin räcker till inom den närmaste framtiden, men på längre sikt påskyndas uppnåendet av klimatmålen genom att Finland blir en stormakt inom ren energi. 

I en akut situation måste regeringen säkerställa att marknaden har tillgång till all befintlig elproduktionskapacitet. Dessutom bör en effektiv konsumtionsstyrning i förhållande till cirkulerande elavbrott vara det primära sättet att reglera efterfrågan. Elmarknaden måste också genomgå temporära reformer som dämpar både derivatmarknaden och elpriset under den kommande vintern. Elpriset får inte överstiga marginalkostnaden för den dyraste formen av elproduktion. 

Den kraftiga variationen i elutbudet eller elpriset kommer inte att upphöra ens efter de närmaste åren utan särskilda åtgärder. Elproduktionen i Finland kommer framöver att i betydligt högre grad än för närvarande stödja sig på vindkraft, vilket innebär att elproduktionen varierar kraftigt beroende på väderleksförhållandena. Vindkraft är en bra produktionsform, men som motvikt krävs också utsläppsfri baskraft som är oberoende av vädret. Finland bör bli en stormakt inom ren energi särskilt genom satsningar på kärnkraft och små reaktorer. 

Det är nödvändigt att påskynda reformen av lagstiftningen och anvisa strålsäkerhetscentralen tillräckliga resurser för kompetensutveckling. Det måste säkerställas att marknadsaktörerna har tillräckliga incitament att investera i kärnkraft. För att stävja den allmänna volatiliteten i elpriset är det dessutom skäl att uppdatera mekanismen för prissättning av el så att det i fortsättningen inte längre är enbart den dyraste formen av elproduktion som bestämmer elpriset. Den nuvarande prissättningsmodellen fungerar dåligt i en situation där en betydande mängd produktionskapacitet är produktion med stor variation. 

Av okänd orsak har regeringen i budgeten låtit bli att bevilja Strålsäkerhetscentralen de resurser som centralen begärt. Det är omöjligt att förstå varför regeringen med medvetna och aktiva beslut förhindrar kompetensutveckling i anslutning till utbyggnaden av kärnkraften i liten skala. Valet är beskrivande för regeringens ovilja att prioritera utgifterna. En liten satsning på utveckling av småskalig kärnkraft kan på lång sikt ha en avgörande inverkan på Finlands klimatmål och rentav klimatnegativitet. 

Kompetens och tillgång på kompetent arbetskraft

Samlingspartiet påpekar att många reformer för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft fortfarande inte har genomförts. Regeringen har inte främjat lokala avtal i enlighet med regeringsprogrammet. Jämställdheten i arbetslivet kan ytterligare förbättras genom att man säkerställer flexibiliteten i arbetslivet och förutsättningarna för småbarnspedagogik. En skattepolitik som uppmuntrar till arbete kan förbättra incitamenten för att ta emot och erbjuda arbete. På grund av den höga arbetsbeskattningen förlorar vi mot centrala konkurrentländer i fråga om att locka kompetent arbetskraft. 

Vid rekrytering av utländsk arbetskraft är det skäl att underlätta särskilt rekryteringen av högutbildade experter, men det måste också bli lättare att få andra arbetstagare till Finland. När den demografiska försörjningskvoten i Finland försvagas kommer utländsk arbetskraft att ha en central roll när det gäller att lösa bristen på arbetskraft inom många sektorer. Invandring som leder till arbete förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar och den offentliga ekonomins tillstånd. Den administrativa bördan för att komma till Finland från utlandet för att arbeta måste lindras väsentligt. 

Det behövs kompetent arbetskraft inom alla branscher. Enligt Etlas undersökning omfattades upp till 140 000 personer av flitfällor 2021. Samtidigt finns det över 300 000 arbetsföra utanför arbetskraften. Därför bör det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa reformeras så att det sporrar till arbete. Likaså bör utkomstskyddet för arbetslösa och stöden för boende utvecklas i en sporrande riktning. Regeringen bör göra en översyn över kommunförsöket, eftersom ansvaret i sin nuvarande form är fördelat på ett stort antal aktörer som inte har förutsättningar för en helhetsbetonad, effektiv och individuell arbetskraftsservice för arbetslösa arbetssökande. Tiden i arbetslivet bör förlängas i början och slutet. 

När signalerna starkt visar på en stagnerande ekonomisk utveckling, betonar Samlingspartiet oron särskilt över ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Under lågkonjunkturer drar de ungas övergång till arbetsmarknaden ut på tiden i början av karriären. En försenad start på arbetslivet påverkar inkomsterna under hela livscykeln. Samlingspartiet instämmer också i forskningsinstitutet Labores anmärkning att det på grund av den höga risken för utslagning är motiverat att gå in för lösning för unga, även om det skulle vara kostsamt. Därför bör tjänsterna och incitamentsystemet utarbetas särskilt för unga. Också förlängd arbetslöshet medför kumulering av problem och sänker förväntningarna på inkomsterna under den resterande karriären. För långtidsarbetslösa bör man också skräddarsy tjänster och pröva nya riktade incitament. 

Sammanfattande synpunkter

Samlingspartiets utskottsgrupp anser att tryggandet av de offentliga välfärdstjänsterna förutsätter ett parlamentariskt åtagande om en årlig anpassning som inom skälig tid leder till en hållbar skuldsättning. Samlingspartiet påpekar att det är skäligt att öppet berätta för medborgarna vad balanseringen av de offentliga finanserna förutsätter. Man kommer inte att komma undan utgiftsanpassningar — i synnerhet som det på grund av den mycket strama beskattningen inte finns något utrymme för skatteåtstramning. En förutsättning för en trovärdig ekonomisk politik är ett starkt engagemang för en ansvarsfull ekonomisk politik. 

Samlingspartiet påpekar att det strukturella underskottet och hållbarhetsunderskottet på längre sikt åtgärdas genom strukturella reformer. Sysselsättningsgraden bör höjas till 80 procent före 2030 så att den ökade sysselsättningen stärker de offentliga finanserna. Social- och hälsotjänsterna måste ses över så att de kan produceras kostnadseffektivt, men utan att pruta på kvaliteten. Produktivitetsprogrammet för hela den offentliga sektorn bör inledas snabbt och ökningen av de offentliga utgifterna dämpas. Budgetramarnas trovärdighet måste återställas. 

Med tanke på tillväxten är det enligt Samlingspartiet väsentligt att säkerställa att FoUI-satsningarna ökar i enlighet med den parlamentariska överenskommelsen. Dessutom bör Finlands affärsmiljö utvecklas på ett övergripande sätt så att den stöder investeringar och produktivitetstillväxt. Statens roll på marknaden bör minskas och onödig reglering avvecklas. Marknadsmekanismens funktion bör stärkas och människornas kreativitet och företagsverksamheten bör ges större utrymme. 

Sannfinländarna omfattar i huvudsak ekonomiutskottets utlåtande men föreslår detaljerade ändringar nedan. 

Finansiering för forskning, utveckling och innovationer

Ekonomiutskottet noterar att FoUI-investeringarna håller på att minska. Därför uppmuntrar utskottet till att använda fungerande metoder för att få till stånd en växande trend för FoUI-investeringarna till exempel genom att införa ett FoUI-skatteavdrag. Vi instämmer i slutsatserna från den parlamentariska uppföljningsgruppen för FoUI. 

Underskottet i de offentliga finanserna

Det strukturella underskottet i de offentliga finanserna är mycket oroväckande, och enligt de sakkunniga som ekonomiutskottet har hört måste de offentliga utgifterna anpassas till inkomsterna. En höjning av skatterna skulle försvaga hushållens köpkraft och ekonomins konkurrenskraft. De offentliga utgifterna måste därför kunna granskas kritiskt med tanke på vilka utgifter som inte hör till statens kärnuppgifter, och sådana måste gallras bort. Anpassningen måste således göras genom prioritering av utgifterna. 

Det är ytterst oroväckande att vi måste vidta anpassningsåtgärder i en samhällsekonomiskt kritisk situation. Det anses allmänt vara mycket sannolikt att Europa står inför en recession. 

Finlands offentliga finanser har under de senaste åren i onödan skötts genom konjunkturförstärkande ekonomisk politik utan att man brytt sig om ramförfarandet. Den slappa ekonomin, den slappa upplåningen och den alltför ambitiösa klimatpolitiken, som pågått i flera år, skapar stora svårigheter att balansera Finlands offentliga finanser under de kommande åren. 

Ekonomiutskottet betonar att det hade varit ännu mer nödvändigt att gallra bland sekundära offentliga utgifter i och med att de utgifter som är kritiska med tanke på säkerhetspolitiken och försörjningsberedskapen har ökat och i praktiken är nödvändiga. 

Underskottet i statsfinanserna ökar ytterligare på grund av den ökning av ränteutgifterna som regeringen upplevt som överraskande. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas 2023 uppgå till cirka 1,5 miljarder euro, vilket är cirka en miljard euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022. Sakkunniga har påpekat att uppskattningen av ränteutgifterna nästa år kan vara alltför optimistisk. Den växande skulden utgör en ränterisk för Finland, och utan balansering av ekonomin kommer också ränteutgifterna att öka exponentiellt under de närmaste åren. 

Tillgång på arbetskraft och flitfällor

Ekonomiutskottet noterar försörjningskvotens betydelse när det gäller att uppnå balans i de offentliga finanserna. Det effektivaste sättet att minska belastningen på försörjningskvoten är enligt utskottet att avveckla bidragsfällor som försvårar övergången till lönearbete, eftersom det både minskar behovet av inkomstöverföringar och utökar samhällsekonomin samtidigt som skattebasen utvidgas utan att det skapas nya skatter. 

När det gäller arbetskraftsinvandring bör särskild uppmärksamhet fästas vid dess kvalitet och behoven inom olika branscher, och den får inte i sin helhet öka inkomstöverföringarna. 

El, energi och värme

Ekonomiutskottet vill fästa uppmärksamhet vid att det finns betydande osäkerhetsfaktorer i genomförandet av en meningsfull energipolitik. Denna osäkerhet är avgörande för hur våra konkurrentländer i EU stöder sina företag och hushåll i den aktuella energikrisen. Om våra konkurrentländer stöder sina företag och Finland inte gör det, blir vår relativa konkurrenskraft lidande. 

Ekonomiutskottet anser det vara ytterst viktigt att situationen under de kommande vintrarna beaktas med betoning på försörjningsberedskapen. Utöver el behöver vi värmeenergi, och ingen produktionsform för energi får därför kategoriskt uteslutas. Det finns således skäl att öka säkerhetsupplagen av torv genom att öka produktionen. I råvarorna för energiproduktionen bör man också i övrigt i första hand beakta inhemskt ursprung under de kommande åren för att energipriserna ska hållas på en skälig nivå och möjliggöra en snabbare återhämtning av ekonomin efter energikrisen.