Allmänt
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering är målet att stoppa Finlands skuldsättningsutveckling. Det förutsätter att de offentliga finanserna stärks med sammanlagt nio miljarder euro över två valperioder. Av detta mål för att stärka de offentliga finanserna genomförs sex miljarder euro under innevarande valperiod. Målet på längre sikt är att balansera upp de offentliga finanserna och vända skuldkvoten i en sjunkande riktning till samma nivå som i resten av Norden. I budgetpropositionen för 2025 föreslås anslag på sammanlagt 2,6 miljarder euro för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, vilket innebär en minskning med 33,6 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2024. Minskningen beror delvis på de ekonomiska anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om. Anslagsminskningar som föranleds av anpassningsåtgärderna riktas till annan finansiering än finansieringen av jordbrukarstöden.
Utskottet konstaterar att i enlighet med regeringsprogrammet identifieras i budgetpropositionen för 2025 en ytterligare fördjupad kris inom jordbruket och krisens konsekvenser för den livsmedelsproduktion som försörjningsberedskapen grundar sig på. Inga nedskärningar görs i stödet till jordbrukarna. Samtidigt genomförs skrivningen i regeringsprogrammet, enligt vilken den finländska matens exportpotential måste utnyttjas bättre än för närvarande. I budgetpropositionen satsas det på att förbättra verksamhetsförutsättningarna för livsmedelsmarknaden. Anslagen för tillväxtåtgärder, förvaltning och forskning under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel ökar med 15,3 miljoner euro jämfört med budgeten för 2024. Enligt de yttranden som utskottet fått är det i huvudsak fråga om satsningar på att främja exporten, utveckla försörjningsberedskapen och mervärdet inom bioekonomin samt förnya infrastrukturen för husdjursproduktionen i Jockis. Liksom remissinstanserna anser utskottet att det är viktigt och välkommet att stöden för livsmedelsproduktionen undantas från anpassningsåtgärderna och att man satsar på tillväxtprogrammet för livsmedelssektorn.
Jordbruk och livsmedelsproduktion
Den långvariga lönsamhetskrisen inom sektorn, de ogynnsamma väderförhållandena och de stigande priserna på insatsvaror har fått jordbrukets lönsamhet att rasa. Effekterna av lönsamhetskrisen syns fortfarande i uppskjutna investeringar, färre generationsväxlingar och en allmän försämring av likviditeten. Jord- och skogsbruksutskottet betonar att jordbrukets lönsamhet fortfarande är mycket svag. Utvecklingen kan beskrivas med hjälp av olika nyckeltal för ekonomin. Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut sjunker företagarinkomsten från jordbruket i år med omkring åtta procent jämfört med 2023. Också jämfört med medeltalet för de fem föregående åren är företagarinkomsten nästan tio procent lägre. Samtidigt har den kraftiga inflationen under de senaste åren tärt på det verkliga värdet av företagarinkomsten.
Enligt en prognos som Naturresursinstitutet publicerade i slutet av 2023 var gårdarnas genomsnittliga företagarinkomst 20 500 euro 2023, medan den var cirka 30 800 euro 2022. Enligt prognosen är gårdarnas genomsnittliga företagarinkomst 21 000 euro 2024. Enligt prognosen uppgår den totala avkastningen, som beskriver värdet av jordbruksproduktionen, till cirka 210 000 euro per företag 2024. Stödens andel av värdet är 28 procent. När alla produktionskostnader dras av från den totala avkastningen, visar företagarvinsten att jordbruksföretagen gör en förlust på cirka 23 400 euro. År 2023 var den totala avkastningen cirka 230 000 euro per företag. Företagarvinsten efter avdrag för produktionskostnaderna visade då enligt Naturresursinstitutets preliminära uppgifter att lantbruksföretagen skulle gå med förlust på omkring 25 500 euro. Lönsamhetsproblemen syns i statistiken över strukturutvecklingen inom jordbruks- och trädgårdsbranschen. År 2023 fanns det 42 271 gårdar i Finland, vilket innebar att antalet gårdar minskade med 1 269. Förändringen i jordbrukarnas åldersstruktur kommer att ytterligare påskynda utvecklingen. Statistiken för innevarande år publiceras i november. Utskottet pekar på hur allvarlig situationen är med tanke på den nationella livsmedelsförsörjningsberedskapen.
Utskottet menar att den här utvecklingen är avgörande för livsmedelsproduktionens framtid. I en rad utlåtanden har utskottet uttryckt oro över den minskade generationsväxlingen på jordbruksföretag och den stigande medelåldern bland jordbruksföretagarna (JsUU 7/2024 rd — SRR 2/2024 rd och JsUU 18/2024 rd — RP 88/2024 rd). Lönsamheten inom jordbruksproduktionen är ett absolut villkor för att jordbruket ska kunna fortsätta och för att generationsväxlingar ska kunna göras. Lönsamma gårdar som utvecklar sin verksamhet är ett livsvillkor för vår inhemska matproduktion. Utskottet anser att det bör finnas ett brett urval metoder för att stödja förutsättningarna för generationsväxlingar. Ett exempel är regeringens åtgärder för att lindra kravet på företagarinkomster från jordbruket i fråga om startstödet till unga jordbrukare. Det lindrade kravet börjar gälla vid ingången av 2025. Dessutom anser utskottet att en permanent verksamhetsmodell för projektet Ta hand om bonden är ett utmärkt exempel på mångsidigt stöd för förutsättningarna för fortsatt jordbruk. Vid sidan av yrkesutbildningen inom den egna branschen behöver jordbruksföretagarna och de som tar över gårdar särskilt kompletterande utbildning och vuxenutbildning för företagande under allt mer krävande och komplexa omständigheter. Jordbruks- och livsmedelsproduktionen behöver mångsidigt utbildade företagare och kunnig arbetskraft. Utskottet återkommer nedan till detta.
Utskottet lyfter fram en utveckling som försämrar jordbrukarnas situation och som delvis hänför sig till att värdet på gårdsfastigheterna sjunker som ett led i prisutvecklingen i områden utanför tillväxtcentrumen. Gårdens likviditet och investeringsförmåga försvagas för sin del av bankernas skärpta kreditpraxis, kraven på säkerheter samt kraven på ansvarsfull och hållbar finansiering. Mot denna bakgrund anser utskottet att statens åtgärder för att uppmuntra gårdarna att investera blir allt viktigare. Med beaktande av den negativa utvecklingen av företagarinkomsten från jordbruket kan det ses som en möjlighet att ändra kravet på företagarinkomst i fråga om investeringsstödet så att det blir mer flexibelt på så sätt att också inkomster från binäringar beaktas som företagarinkomst från jordbruket.
Den inhemska livsmedelsproduktionens hållbarhet och konkurrenskraft går hand i hand, står det i regeringsprogrammet. Den totala hållbarheten i jordbruksproduktionen och odlingsskicket finns enligt utskottet också bland de viktigaste konkurrensfaktorerna. Det är omöjligt att utveckla företagsverksamhet som befinner sig i kris, eftersom företagaren använder sina ekonomiska och psykiska resurser för att klara av sitt dagliga liv. Företagsverksamheten måste alltså stå på en stadig grund för att man ska kunna satsa på investeringar och utvecklingsåtgärder som överskrider kraven i lagstiftningen. Både produktionsmässiga och icke-produktionsmässiga investeringar på gårdarna påverkas av den ovannämnda negativa spiralen som beror på bankernas skärpta kreditvillkor. Denna negativa spiral är svår att stoppa med nuvarande stödpolitiska instrument. Utskottet anser att grunden för den inhemska livsmedelsproduktionen i väsentlig grad kan säkras genom att man avstår från att ställa nya kostnadskrävande krav på jordbruksproduktionen. Dessutom förbättras gårdarnas verksamhetsmöjligheter på lång sikt om jordbruksstöden betalas smidigt och i rätt tid. Det är ytterst viktigt att Livsmedelsverket får tillräckliga resurser för att genomföra de reformer som den pågående CAP-perioden medför. En tillförlitlig och fungerande stödförvaltning tryggar gårdarnas anpassning till varierande ekonomiska konjunkturer.
Utskottet ser det som viktigt att det vidtas effektiva åtgärder både på kort och på lång sikt för att förbättra jordbrukets lönsamhet och lösa den så kallade kassakrisen. Genom långsiktiga stödåtgärder och en konsekvent, förutsägbar jordbrukspolitik skapas för jordbruksföretagarna och dem som tar över gårdar framtidsutsikter och möjligheter att utveckla gården. Som utskottet har konstaterat i sina tidigare utlåtanden (JsUU 11/2023 rd — RP 41/2023 rd och JsUU 25/2022 rd — RP 154/2022 rd) kan lösningen på jordbrukets lönsamhetsproblem dock inte enbart grunda sig på den offentliga förvaltningens stödåtgärder. En lösning måste hittas på marknaden och en nyckelfaktor här är en bättre fungerande livsmedelsmarknad. De senaste åren har visat att produktionskostnaderna inom jordbruket stiger snabbare än producentpriserna och att producentpriserna inte reagerar på förändringar. Utskottet lägger vikt vid den andra etappen i översynen av livsmedelsmarknadslagen och utvecklingen av konkurrenslagstiftningen för att marknaden ska börja fungera bättre i livsmedelskedjan. Hit hör också att säkerställa tillräckliga befogenheter och resurser för livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå.
I de yttranden som utskottet fått har satsningarna på att främja livsmedelsexporten och den internationella konkurrenskraften lyfts fram. Potentialen hos den finländska rena maten utnyttjas genom ett nytt tillväxtprogram som ska öka livsmedelsexporten, står det i regeringsprogrammet. Anslagen för att främja bioekonomin anses vara betydelsefulla, framför allt för att genomföra åtgärderna i tillväxtprogrammet för livsmedelssektorn. I yttrandena har det dessutom framförts att livsmedelsexporten behöver tilläggssatsningar uttryckligen på mervärdesprodukter. Å andra sidan uttrycks oro över hur den pågående omstruktureringen av exportfrämjandet och internationaliseringstjänsterna påverkar utnyttjandet av tilläggsanslagen för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet konstaterar att det tar tid att reformera hela systemet för exportfrämjande. Utskottet välkomnar den tilläggsanslag som reserverats för främjande av bioekonomin.
Slutligen fäster utskottet uppmärksamhet vid det sparbeting på 8,5 miljoner euro som riktats till finansieringen av främjandet av hästhållningen. I yttrandena till utskottet har åtgärden ansetts problematisk med tanke på landsbygdsutvecklingen och regeringsprogrammets mål att främja småföretagande och i synnerhet att trygga den finska hästens ställning. Utskottet ser det som angeläget att tillsammans med branschen söka lösningar för att lindra konsekvenserna av anslagssänkningen.
Skogsbruket
Enligt regeringsprogrammet ska man se till att verksamhetsmiljön inom skogsbranschen är konkurrenskraftig och sporrar skogsägarna, och användningen av skogarna ska inte begränsas. Den nationella skogsstrategin 2035 genomförs i enlighet med statsrådets principbeslut från december 2023 bland annat med hjälp av de regionala skogsprogram som är under beredning. Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att skogsstrategin genomförs i en krävande ekonomisk situation. Utskottet ser det som angeläget att vi också i denna situation satsar långsiktigt på att utveckla skogsbruket och skogssektorn i enlighet med riktlinjerna i skogsstrategin. Satsningar på skogssektorns verksamhetsbetingelser har positiva effekter på ekonomin och sysselsättningen.
I budgetpropositionen för 2025 anvisas 35,8 miljoner euro för att trygga en hållbar virkesproduktion och 11 miljoner euro för att främja vården av skogsnaturen. Efterfrågan på stödanslaget för en hållbar virkesproduktion har varit på en god nivå 2024. Anslaget används till betalning av stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, som var i kraft till utgången av 2023, och lagen om ett temporärt incitamentsystem för skogsbruket, som trädde i kraft vid ingången av 2024. Stödmedlen väntas ta slut i år. Det innebär att stödmedlen för en del av projekten kommer att betalas ut 2025. Utskottet ansåg i sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2024 (JsUU 11/2023 rd — RP 41/2023 rd) att det är viktigt att organisationerna och skogsägarna inom skogsbranschen aktiveras i användningen av det nya incitamentsystemet. Ur denna synvinkel kan det ses som positivt att stödmedlen använts i så stor omfattning.
För en hållbar virkesproduktion föreslås 2,6 miljoner euro mindre för nästa år än 2024. I samband med budgetpropositionen har det lämnats en proposition enligt vilken incitamentssystemet i fortsättningen inte längre ska omfatta stöd för nya skogsvägar eller möjlighet att bygga nya vägar i samband med projekt för grundlig förbättring av enskilda vägar. Utskottet ser det som viktigt att åtgärder som förbättrar skogens tillväxt och hälsa främjas i enlighet med regeringsprogrammet och att insatserna för gallring i rätt tid och i rätt proportion stärks genom att även eftersläpande plantskogsvård och förstagallring blir utförd. I enlighet med regeringsprogrammet stärker regeringen skogstillväxten och kolsänkorna också genom att man inom ramen för Metso-finansieringen inleder vård- och gödslingskampanjer som gäller eftersatt skogsvård och inför en ersättning för kolrika objekt.
För främjande av vården av skogsnaturen anvisas det i budgetpropositionen för 2025 lika stora statliga medel som 2024. Med anslaget finansieras miljöstödsavtal, vård av skogsnaturen och hyggesbränning, och programmen Metso och Helmi genomförs. Det främsta målet för Helmi-programmet är att stärka den finska naturens mångfald och förbättra livsmiljöns tillstånd bland annat genom att man skyddar och restaurerar myrar, restaurerar och vårdar fågelvatten, vårdbiotoper och skogsmiljöer samt restaurerar naturen kring små vattendrag och stränder. Som ett led i genomförandet av Helmi-programmet har anvisats tilläggsfinansiering i form av projektfinansiering för fångst av skadliga små rovdjur samt för restaurering och vård av fisk- och livsmiljöer. Utskottet anser det viktigt att Metso- och Helmi-programmen fortsätter och utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet.
I anslutning till Forststyrelsens avverkningsmål konstateras det i regeringsprogrammet att hållbara avverkningsmöjligheter ska utnyttjas optimalt. Jord- och skogsbruksministeriet har preliminärt uppställt ett resultatmål för Forststyrelsens affärsverksamhet: 135,3 miljoner euro 2025. Målet motsvarar en avkastning på 5,4 procent på det kapital som investerats i Forststyrelsens affärsverksamhet. Det högre resultatmålet innebär ingen höjning av avverkningsmålen i Forststyrelsens naturresursplaner, understryker utskottet. Statsrådet fattar beslut om det belopp som ska intäktsföras i samband med fastställandet av bokslutet för 2025.
Jord- och skogsbruksutskottet konstaterar att det i regeringsprogrammets hållbara och förutsägbara skogspolitik också ingår riktlinjer för skattepolitiken, det vill säga i bilaga C till regeringsprogrammet. Enligt bilagan höjs skogsavdraget med 15 procentenheter, alltså från 60 procent till 75 procent av skogens anskaffningspris. Enligt regeringens lagstiftningsplan, som fastställdes i september 2024, ska regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 55 § i inkomstskattelagen lämnas till riksdagen under vårsessionen 2025. Enligt uppgift från finansministeriet är avsikten att beredningen av en proposition om skogsavdrag ska inledas så snart det är möjligt. Utskottet ser det som viktigt att beredningen av propositionen inleds i tillräckligt god tid för att propositionen ska kunna överlämnas till riksdagen i enlighet med lagstiftningsplanen under vårsessionen 2025.
Utskottet lyfter fram att EU under de senaste åren har antagit flera rättsakter som påverkar skogsbruket och användningen av skogarna i Finland och vars genomförande inleds de närmaste åren. Enligt kommissionens förslag ska den tidpunkt då avskogningsförordningen börjar tillämpas skjutas upp huvudsakligen med ett år, det vill säga till den 30 december 2025. Livsmedelsverket har i fråga om förordningen utsetts till nationell behörig myndighet i december 2023, men avsikten är att det slutliga beslutet om den behöriga myndigheten ska fattas i den nationella lag som utfärdas för genomförandet av förordningen. Tillämpningen av förordningen är fortfarande förenad med en rad oklarheter. Aktörerna i branschen behöver därför råd och stöd från myndigheterna i frågorna kring genomförandet av förordningen.
En annan EU-rättsakt som i stor utsträckning påverkar skogarna, dvs. EU:s restaureringsförordning, trädde i kraft den 18 augusti 2024. Utarbetandet av den nationella restaureringsplan som förordningen förutsätter håller på att inledas, och planen ska bli klar inom två år. I nuläget är beskedet att det inte kommer att finnas separat EU-finansiering för genomförandet av restaureringen. När det gäller jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det uppskattats att finansieringsbehovet för utredningar och konsekvensbedömningar i anslutning till upprättandet av restaureringsplanen är minst 1,6 miljoner euro. Jord- och skogsbruksutskottet menar att det är angeläget att man i bedömningarna grundligt utreder restaureringsförordningens ekologiska, sociala, ekonomiska och regionala konsekvenser i god tid innan beslut om restaureringsåtgärder fattas. Utskottet betonar att regeringsprogrammet särskilt lyfter fram respekten för och stärkandet av skogsägarnas egendomsskydd. Också restaureringsåtgärdernas konsekvenser för egendomsskyddet och näringsfriheten enligt grundlagen bör utredas noggrant.
Fiske och vård av fiskbestånden
I budgetpropositionen för 2025 beräknas det anslag som inflyter av fiskevårdsavgifterna uppgå till 9,9 miljoner euro i enlighet med lagen om fiske utifrån utfallet 2023. Användningen av de medel som inflyter av fiskevårdsavgifterna regleras i 9 kap. i lagen om fiske och i statsbudgeten. I praktiken fattas beslutet om fördelning av medel för olika ändamål årligen vid statsrådets finansutskotts sammanträde. Medlen används bland annat för ersättningar till ägarna av vattenområden, hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen, rådgivningstjänster inom fiskerisektorn, fiskeriområdenas verksamhet och för att täcka kostnaderna för insamlandet av avgiften.
Genom den ändring av den åldersbaserade befrielsen från fiskevårdsavgift som genomfördes i enlighet med regeringsprogrammet strävade man särskilt efter att trygga vården och utplanteringen av fiskbestånden (se JsUB 4/2023 rd — RP 49/2023 rd). I regeringsprogrammet betonas dessutom att levnadsförhållandena för vandringsfisk ska förbättras bland annat genom restaurering av strömmande vatten. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att dessa riktlinjer i regeringsprogrammet beaktas när beslut fattas om användningen av de medel som inflyter av fiskevårdsavgifterna. Utskottet betonar att vattenområdenas ägare med hjälp av de ersättningar som betalas till dem också sörjer för vården och utplanteringen av fiskbestånden i enlighet med regeringsprogrammet.
Avslutningsvis
Som en fråga utanför jord- och skogsbruksutskottets fackområde vill utskottet slutligen lyfta fram satsningarna på yrkes- och högskoleutbildning, som har stor betydelse också för jord- och skogsbrukssektorns framtid. Enligt arbets- och näringsministeriets utredningar (TEM-analyysejä 119/2024) har problemen med tillgången på arbetskraft under den senaste tiden blivit vanligare endast inom jord- och skogsbruket och inom de offentliga tjänsterna. Tillgången på kompetent arbetskraft är ett centralt tillväxthinder för företag inom livsmedelsbranschen och försvårar för sin del bland annat hanteringen av eftersläpningar i vården av ungskogarna. Enligt regeringsprogrammet ska landsbygdsföretagande bli mer attraktivt och utbildningen och forskningen inom naturbruk och livsmedelssektorn utvecklas så att de motsvarar de förändrade kraven i omvärlden. Utskottet betonar att det i utbildningen inom naturresursbranschen är viktigt att se till att baskompetensen bibehålls dels inom primärproduktionen, som är viktig med tanke på försörjningsberedskapen och livsmedelsförsörjningen, dels inom skogsvården, som är viktig för samhällsekonomin. De som arbetar inom jord- och skogsbruket bör dessutom erbjudas tillräckliga möjligheter till vidareutbildning.