Miljöutskottet har behandlat redogörelsen i enlighet med sitt behörighetsområde och vill att utrikesutskottet i synnerhet uppmärksammar följande synpunkter.
Redogörelsen för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete kompletterar den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, som lyfter fram den trippelkris som mänskligheten står inför, det vill säga klimatförändringen, förlusten av den biologiska mångfalden och miljöförstöring (föroreningar). Klimatförändringen och den accelererande artförlusten har ett nära samband med varandra och påverkar bland annat livsmedelsproduktionen och livsmedelstryggheten, tillgången på vatten, energiomställningen, försörjningsberedskapen, samhällsfreden och förekomsten av sjukdomar och därigenom hela den säkerhetspolitiska miljön. Agenda 2030, Paris-avtalet och den internationella konventionen om biologisk mångfald binder också Finland och skapar en grund för ett konsekvent, övergripande och verkningsfullt arbete för hållbar utveckling.
Utskottet betonar att det är viktigt för utvecklingssamarbetet att identifiera den tredubbla krisen, eftersom klimatförändringen, artförlusten och miljöförstöring undergräver grunden för den ekonomiska verksamheten och utmanar särskilt utvecklingsländernas bärkraft genom att försvaga livsmedels- och näringstryggheten samt tillgången på vatten och energi. De ändringar som gäller livsmedels- och näringssäkerheten samt tillgången på vatten och energi inverkar å sin sida indirekt på uppkomsten av olika slags konflikter och ökar flyktingarna, migrationen, fattigdomen och ojämlikheten.
Utskottet noterar att strävan efter att undvika överlappande innehåll i två olika redogörelser från statsrådet kan leda till att det blir oklart om dessa centrala utgångspunkter kommer att ingå också i den nu aktuella redogörelsen. Utskottet betonar att de centrala målen för utvecklingspolitiken fortfarande är de mål för hållbar utveckling som man gemensamt kommit överens om inom FN.
Finland har som mål att med hjälp av klimat- och miljödiplomati främja en global omställning till koldioxidsnåla, klimatsäkra samhällen som tryggar den biologiska mångfalden. Målet är att stödja utvecklingsländernas åtgärder för att stävja klimatförändringarna och anpassa sig till dem samt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i enlighet med internationella avtalsförpliktelser. Utskottet lyfter fram att till exempel naturbaserade lösningar ofta gynnar alla, eftersom de samtidigt kan bidra till att främja den lokala ekonomiska utvecklingen, begränsa klimatförändringen och påskynda anpassningen till den, förbättra vatten- och livsmedelsförsörjningen, förebygga katastrofrisker och främja hälsa och biologisk mångfald.
Det är viktigt att man i all utvecklingspolitik tar hänsyn till att bekämpa klimatförändringen, skydda den biologiska mångfalden och förhindra miljöförstöring. Det är också viktigt att i fråga om klimat- och utvecklingsfinansieringen säkerställa att finansieringen inte skadar den biologiska mångfalden. Utskottet betonar att ett viktigt globalt miljöavtal vid sidan av Parisavtalet är FN:s ramverk för biologisk mångfald, som innehåller mål för att stoppa artförlusten och främja en positiv påverkan på naturen.
I redogörelsen betonas tydligt handelspolitiken och målet att stödja Finlands handelsekonomiska intressen på tillväxtmarknaden. Även inom utvecklingssamarbetet ligger fokus allt mer på finansiering av samarbete som stöder handeln. Utskottet konstaterar att det är bra och nödvändigt att den internationella handels- och utvecklingspolitiken granskas tillsammans, eftersom frågorna inom dessa områden i praktiken har ett nära samband med varandra. I utvecklingsländerna bör samarbetet byggas upp långsiktigt till exempel genom forskning och utveckling som anknyter till det kommersiella samarbetet. Enligt redogörelsen använder Finland i fortsättningen en del av sina utvecklingsanslag på ett katalytiskt sätt genom att via samarbetet med den privata sektorn rikta finansiering till de länder och branscher där det finns förutsättningar att involvera företag och privat finansiering. Målet enligt redogörelsen att öka den privata sektorns medverkan i utvecklingssamarbetet och -finansieringen är viktigt, framhåller utskottet. Det är nödvändigt att involvera den privata sektorn för att uppnå bestående resultat och öka utvecklingsfinansieringen. De internationella klimatmålen skapar också marknader för miljö- och klimatteknik samt ökar efterfrågan på finländska företags produkter och lösningar.
Klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald är globala problem och för att bekämpa dem behövs ett intensivare internationellt samarbete. Den pågående ekonomiska omställningen till en produktionsmodell som inte grundar sig på fossila bränslen och överkonsumtion av naturresurser skapar en stor efterfrågan på ren energi, miljöteknik samt lösningar inom bioekonomi och cirkulär ekonomi. Utskottet understryker behovet av att aktivt påverka EU-lagstiftningen så att lagstiftningen och standarderna inom sektorn främjar genomförandet av energiomställningen och omställningen till ren energi också i utvecklingsländerna. Enligt utskottet är det viktigt att man också strävar efter att förebygga negativa effekter som den finländska konsumtionen och handeln har på miljön och naturen i utvecklingsländer (till exempel palmolja och kakao som orsakar avskogning eller olaglig virkeshandel) och aktivt vidtar åtgärder på EU-nivå för att nå dessa mål.
En hållbar förvaltning och användning av förnybara naturresurser samt livsmedelstrygghet är i det nuvarande geopolitiska läget ännu viktigare än tidigare för den globala utvecklingen. I Finland finns det kompetens och innovationer särskilt inom hållbart skogsbruk, vattenhushållning och livsmedelstrygghet, vilket skapar en bra grund också för den internationella handeln med företag inom dessa sektorer. Å andra sidan finns det i många utvecklingsländer produktion av eller potential för förnybara naturresurser, det vill säga mineraler, som krävs för omställningen till ren energi. Utskottet anser till denna del att det är viktigt att vidta åtgärder för att främja transparens och ansvarsfullhet inom utvinnings- och energisektorn samt utvecklingsländernas möjligheter att dra nytta av sina naturresurser på ett hållbart sätt och uppnå välstånd.
Utskottet betonar i likhet med redogörelsen att Finlands trovärdighet och genomslagskraft i det multilaterala samarbetet också förutsätter finansiering till internationella miljökonventioner, olika FN-organ (såsom FN:s miljöprogram Unep) och miljöfonder (såsom Globala miljöfonden GEF och Gröna klimatfonden GCF). Utskottet välkomnar att Finland i enlighet med redogörelsen förbinder sig att delta i den internationella klimat- och miljöfinansieringen och stöder utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa klimatförändringen och påskynda anpassningen till den samt stoppa förlusten av biologisk mångfald i enlighet med sina internationella avtalsförpliktelser. För ett kontinuerligt arbete med att verkställa internationella avtal och för att Finland effektivt ska kunna delta i uppnåendet av de globala klimat- och miljömålen förutsätts det att finansieringen tryggas på lång sikt.
Utskottet konstaterar att en betydande del av anslagen för Finlands utvecklingssamarbete riktas som allmänt stöd till FN:s utvecklingsorganisationer och via det internationella humanitära systemet med fokus på att hjälpa de mest utsatta länderna. Det är viktigt att också stödet via internationella utvecklingsfonder och finländska frivilligorganisationer i betydande grad riktas till de allra fattigaste länderna.
Redogörelsen bygger på att en fungerande demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och ett livskraftigt civilt samhälle är förutsättningar för hållbar samhällsutveckling och att utvecklingssamarbetet främjar uppfyllandet av dessa förutsättningar. Utskottet framhäver vikten av dessa strukturer som stöd för en hållbar utveckling. Arbete för att utveckla och stärka miljöförvaltningen i utvecklingsländerna stöder ländernas medvetenhet om och kapacitet att utnyttja den miljökompetens som hänför sig till en så kallad ren omställning och cirkulär ekonomi. Stödet från FN:s miljöprogram Unep är viktigt för att stärka miljöförvaltningen i utvecklingsländerna och verkställa miljöavtalen. God förvaltning och stabila förhållanden i utvecklingsländerna ger också bättre verksamhets- och exportmöjligheter för finska företag inom miljösektorn.
Miljöutskottet välkomnar att målen för klimatet, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd lyfts fram som en prioritering i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen. Utskottet betonar att den planetära trippelkrisen är en viktig utgångspunkt också i den redogörelse som nu behandlas, i och med att den kompletterar den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen. Utskottet framhäver vikten av att säkerställa tillräckliga resurser för att man på lång sikt ska kunna uppnå och följa upp målen. Det krävs internationell närvaro och kontinuitet i utvecklingspolitiken för att uppnå effektiva resultat. Utskottet stöder det parlamentariska samarbetet för att finna och genomföra mål och åtgärder som sträcker sig över flera valperioder.