(1) Stora utskottet ser i likhet med statsrådet som välmotiverat den föreslagna förordningens syfte att mellan medlemsstaterna främja insamlingen av jämförbara skogsdata av hög kvalitet och ett evidensbaserat beslutsfattande. Som statsrådet konstaterar är det viktigt att ombesörja mångfalden av skogsmiljön genom att förbättra övervakningen och att det samtidigt är en del i bekämpningen av klimatförändringarna.
(2) Med hänvisning till de synpunkter som framförts i jord- och skogsbruksutskottets (JsUU 2/2024 rd), miljöutskottets (MiUU 3/2024 rd) och ekonomiutskottets (EkUU 6/2024 rd) utlåtanden föreslår stora utskottet statsrådet följande ställningstaganden till de fortsatta förhandlingarna och ramvillkor för förhandlingsmålen. Stora utskottet har i sitt utlåtande också beaktat jord- och skogsbruksministeriets skriftliga tilläggsutredning i ärendet, där förhandlingsmål preciseras särskilt i fråga om delegerade akter och genomförandeakter.
(3) Stora utskottet konstaterar att syftet med förslaget är att skapa en ram för övervakning av skogsdata som upprätthålls i samarbete mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna och som består av ett geografiskt noggrant identifieringssystem som baserar sig på fjärranalys, skogsdata som kommissionen tillhandahåller utifrån standardiserade data och harmoniserade skogsdata som medlemsstaterna tillhandahåller. Stora utskottet instämmer i den bedömning som framfördes vid utfrågningen av sakkunniga om att förslaget är av betydelse för hela skogssektorn i Finland, även om dess direkta konsekvenser i huvudsak gäller administrativa frågor.
(4) Stora utskottet anser att man vid beredningen av förslaget bör beakta skogarnas centrala betydelse för Finland. Som fackutskotten påpekar är Finland den skogrikaste medlemsstaten i EU. Av Finlands areal utgörs cirka 75 procent av skog. Av denna skogsareal äger staten drygt 25 procent, privatpersoner cirka 61 procent och bolagen drygt 8 procent. Skogarna är en viktig naturresurs för Finland med tanke på samhällsekonomin, sysselsättningen, utnyttjandet av naturen för rekreation och naturens mångfald samt enskilda medborgares inkomster.
(5) Stora utskottet anser det vara ett ytterst viktigt förhandlingsmål att skillnaderna mellan medlemsstaterna och de nationella förhållandena beaktas vid förhandlingarna om förslaget. Förpliktelserna och definitionerna i förslaget till förordning ska vara tydliga och anpassas till förhållandena i Finland. Stora utskottet anser det vara nödvändigt att säkerställa att den uppföljningsram som baserar sig på förordningen inte leder till begränsningar i användningen av skogarna. I likhet med fackutskotten betonar stora utskottet att skogspolitiken även i fortsättningen bör höra till medlemsstaternas nationella beslutanderätt.
(6) På motsvarande sätt är det nödvändigt att säkerställa att skogsägarnas rättigheter och egendomsskydd respekteras och att jämlikheten mellan aktörerna inom skogsbruket och skogsägarna säkerställs. Sakkunniga har till denna del framfört att till exempel den föreslagna lokaliseringen av gamla skogar kan leda till att dessa områden lämnas utanför virkeshandeln och därigenom till begränsningar i användningen av enskilda skogar.
(7) Också den administrativa börda och de kostnader som genomförandet av förslaget medför ska anses vara skäliga och de uppgifter som samlas in på basis av förslaget ska ha ett klart definierat användningsbehov och användningsobjekt. Den information som genereras med stöd av förordningen ska ge ett verkligt mervärde i uppföljningen av hur förordningens mål uppnås och det ska finnas säkerhet om informationens tillförlitlighet innan den publiceras. Det är viktigt att regleringen på EU-nivå genomförs på ett sätt som främjar efterfrågan på produkter och tjänster hos företag som är inriktade på datainsamling på hög nivå och utnyttjande av den.
(8) Stora utskottet anser att EU:s system för uppföljning av skogarnas tillstånd bör grunda sig mer heltäckande än vad som föreslagits på befintliga nationella uppgifter om skogsinventering. Stora utskottet förhåller sig kritiskt till kartsystemet i dess föreslagna form och anser att det i detta skede av behandlingen av ärendet inte har lagts fram tillräckliga bevis på systemets mervärde eller tillförlitlighet. Stora utskottet anser att man i stället för uppföljningssystemet bör kunna utnyttja statistikuppgifter på medlemsstatsnivå i större utsträckning än vad som föreslagits. Stora utskottet anser det vara nödvändigt att det högkvalitativa system för skogsövervakning jämte uppgifter som Finland redan har i bruk kan utnyttjas flexibelt vid tillämpningen av förordningen. Det är viktigt att se till att de uppgifter som samlas in enligt förordningen inte ersätter de existerande nationella data som samlats in under en lång tid eller skapar ett system som överlappar dem.
(9) Stora utskottet anser det vara ytterst viktigt att definitionerna i förslaget förtydligas, att flertydigheten i dem undanröjs och att det säkerställs att de lämpar sig för förhållandena i Finland och möjliggör nationellt handlingsutrymme. Fackutskotten fäster i detta avseende särskild uppmärksamhet vid mångtydigheten i de föreslagna begreppen skogsenhet samt urskog och naturskog. Det måste åtgärdas vid den fortsatta beredningen av förslaget.
(10) Stora utskottet instämmer i statsrådets bedömning att de frivilliga skogsbruksplanerna för medlemsstaterna i förslaget ger Finland en kanal för att informera de övriga medlemsstaterna och EU-institutionerna om de nationella målen för skogarna, grunderna för ett hållbart skogsbruk och de nationella särdragen. Stora utskottet instämmer i likhet med fackutskotten i statsrådets ståndpunkt att man vid förhandlingarna måste säkerställa att medlemsstaternas skogsbruksplaner förblir frivilliga på det sätt som kommissionen föreslår.
(11) I likhet med statsrådet betonar stora utskottet förslagets förhållande till EU:s statistikförordning, miljöinformationsdirektiv och dataskyddsreglering. För att säkerställa att uppgifterna om skogsövervakning är tillförlitliga är det viktigt att basmaterialet till statistiken, inklusive lokaliseringsuppgifterna om provytorna för insamlingen, är sekretessbelagt i enlighet med EU:s statistikförordning, och att man vid fördelningen av skogsinformation beaktas också aspekter som hänför sig till den inre och yttre säkerheten, målen för skyddet av skogsnaturen och skyddet av affärshemligheter och personuppgifter.
(12) Stora utskottet förhåller sig i enlighet med statsrådets preciserade ståndpunkt vid sakkunnighörandet i princip negativt till att specifikationerna för skogsdata enligt bilaga II ändras genom delegerade akter och till att kommissionen ges möjlighet att anta genomförandeakter om skogsdata enligt bilaga III. En sådan reglering kan leda till alltför långtgående och detaljerade bestämmelser i förhållande till förslagets syften och medföra administrativa konsekvenser och kostnadseffekter som är svåra att förutse. En särskilt stor osäkerhet hänför sig enligt sakkunnighörandena till att anta genomförandeakter om bilaga III, eftersom medlemsstaterna med stöd av den i praktiken kan åläggas sådana nya skyldigheter att insamla data som inte har kunnat förutses i regleringsskedet.
(13) Stora utskottet betonar att man vid den fortsatta beredningen måste se till att författnings- och genomförandebefogenheterna inte delegeras till kommissionen på ett sätt som de facto gör det möjligt att ändra författningarnas centrala delar, påverkar medlemsstaternas beslutanderätt i fråga om skogspolitiken och orsakar betydande merkostnader och andra konsekvenser som det är svårt att exakt förutse.
(14) Stora utskottet upprepar sin etablerade ståndpunkt att all EU-reglering måste vara tydlig, proportionell och förenlig med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. Vid förhandlingarna om förslaget måste man se till att de skyldigheter som följer av förslaget bildar en sammanhängande och konfliktfri helhet med andra redan befintliga EU-åtgärder. Överlappande reglering måste undvikas och behörighetsfördelningen mellan EU och medlemsländerna måste respekteras. Detta är viktigt med tanke på såväl förutsägbarheten i omvärlden och skogsägarnas rättigheter som planeringen av investeringarna.
(15) Enligt utredning till stora utskottet befinner sig förhandlingarna om förslaget i ett inledande skede, och flera medlemsstater har endast framfört preliminära ståndpunkter om förslaget. Stora utskottet anser att det ligger i Finlands intresse att aktivt delta i de fortsatta förhandlingarna. Stora utskottet betonar vikten av ett nära samarbete med andra likasinnade medlemsländer och ett målmedvetet inflytande på EU-institutionerna för att lyfta fram Finlands synpunkter och särskilda omständigheter.