Regeringen föreslår (RP 97/2024 rd) att accistabellen i bilagan till lagen om tobaksaccis ändras så att beskattningen av tobaksprodukter höjs med i genomsnitt 27 procent. Höjningarna genomförs under fyra års tid i sex etapper så att den första höjningen görs vid ingången av november 2024, den andra vid ingången av juli 2025, den tredje vid ingången av 2026, den fjärde vid ingången av juli 2026, den femte vid ingången av 2027 och den sjätte vid ingången av juli 2027. Vi som undertecknat reservationen välkomnar regeringens förslag att höja tobaksaccisen, men föreslår att höjningarna också ska omfatta sådana nikotinprodukter som nyligen kommit ut på marknaden. På så sätt ökar inte de nya produkterna i popularitet till följd av en förmånligare prissättning än för andra nikotinprodukter. 

Tobaksaccisen har en betydande styrande effekt på konsumtionen av olika tobaksprodukter. Konsumtionen av populära tobaksprodukter, särskilt cigaretter, minskar när punktskatten på tobak stiger. Konsumtionen av en tobaksprodukt kan ersättas av en annan, alltså kan produkterna ses som substitut för varandra. Om tobaksskatten höjs endast för vissa populära tobaksprodukter kan konsumtionen flyttas till andra produkter med lägre beskattning. Produktutvecklingen spelar en viktig roll på marknaden för nikotinprodukter och marknaden för nya produkter ger producenterna möjligheter att ta fram nya produkter i syfte att öka försäljningen. Nya produkters inträde och etablering på marknaden kan främjas av att beskattningen, och därmed också priserna, är lägre. 

Andelen unga som testat e-cigaretter och nikotinpåsar har ökat avsevärt. År 2024 uppgav en fjärdedel av de unga att de använt nikotinpåsar: 31 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Bland pojkarna använde 11 procent nikotinpåsar dagligen medan motsvarande siffra för flickornas del var 3 procent. Fler än tidigare, 40 procent av de unga, hade också testat e-cigaretter. Under föregående mätning 2019 var andelen 34 procent. Av pojkarna uppgav 9 procent och av flickorna 13 procent att de använde e-cigaretter dagligen. Samtidigt är det allt färre som röker eller använder snus. Den snabba uppgången i de nya produkternas popularitet tyder på att det är allt fler som väljer att använda dem i stället för traditionella tobaksprodukter. Tobaksindustrin har historiskt sett ökat sitt konsumentunderlag i synnerhet genom att ta fram nya produkter som inledningsvis har haft lägre beskattning än de traditionella produkterna samtidigt som det har funnits begränsad forskning om hur de nya produkterna påverkar hälsan. 

Ett viktigt mål med propositionen är att av fiskala skäl höja beskattningen av traditionella tobaksprodukter. Höjningarna av punktskatten på tobak minskar konsumtionen samtidigt som beskattningen stärker statsfinanserna. Vi som undertecknat reservationen ställer oss bakom dessa mål, men anser samtidigt att höjningen av punktskatten på tobak även bör utvidgas till rökfria nikotinprodukter (”nikotinpåsar”) och e-cigaretter. Vi föreslår att skatten också för dessa produktkategorier ska höjas på motsvarande sätt som i regeringens förslag, alltså så att man eftersträvar en höjning på cirka 27 procent av skatteintäkterna från dessa produkter. Ändringen skulle i dagens läge höja priset på en förpackning nikotinpåsar från cirka 7 till 8 euro. 

Marknaden för nikotinpåsar är ny i Finland och sambandet mellan pris, beskattning och efterfrågan är delvis oklart. Intäkterna från den tobaksaccis som regeringen tidigare beslutat om har uppskattats till 50 miljoner euro per år. En statisk höjning av tobaksaccisen med 27 procent skulle, utan beaktande av effekterna av konsumtionen, inbringa cirka 13,5 miljoner euro. År 2023 uppgick skattebasen för elektroniska cigaretter till cirka 9,7 miljoner milliliter, vilket innebär att de statiska skatteintäkterna av en höjning på 8 cent per milliliter uppgår till 0,7 miljoner euro. 

Det är väl dokumenterat att användning av nikotin har skadliga effekter på hälsan. En övergång från traditionella tobaksprodukter till nya produkter minskar inte konsumtionen av nikotin lika effektivt som om man helt och hållet skulle upphöra med användningen av nikotinprodukter. Tobaksskatten har konstaterats ha en stark styrande effekt på både den mest aktiva konsumtionen av produkterna och den mängd som används. Om nya tobaksprodukter lämnas utanför skattehöjningarna kan det leda till att de som använder traditionella tobaksprodukter övergår till att använda de nya produkterna, vilket skulle vara ett sämre alternativ än att den totala konsumtion minskar. Vi anser att beskattningen av alla allmänt förekommande nikotinprodukter är ett effektivt sätt att minska konsumtionen av produkterna. 

Centern föreslår en kraftigare höjning av punktskatten på tobak än regeringen Orpo. Höjningen skulle enligt Centerns förslag dessutom göras på en och samma gång. Vårt förslag skulle på kort tid öka intäkterna från tobaksaccisen med 180 miljoner euro. Regeringen strävar i stället efter att skatteintäkterna höjs i långsam takt och etappvis så att de uppgår till 150 miljoner euro 2027. 

Syftet med tobakslagen i Finland är att användningen av tobaksprodukter och andra nikotinhaltiga produkter som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende ska upphöra. 

Det är motiverat att höja skatten mer och i snabbare takt än regeringen föreslår, eftersom regeringen i samband med en annan lagändring har föreslagit sådana inkonsekventa ändringar i tobakslagen som inte i tillräcklig utsträckning främjar uppnåendet av syftet med tobakslagen. Centern föreslog i sin reservation till ändringen av tobakslagen (ShUB 8/2024 rd — RP 38/2024 rd) ändringar som kunde ha skyddat unga människor från att börja röka, minskat användningen av tobaksprodukter, de skador som användningen av tobaksprodukter och det beroende som uppstår samt som på lång sikt skulle ha förbättrat folkhälsan. Regeringen gick dock inte med på att skärpa tobakslagen på detta sätt. Därför behöver vi en kraftigare prisstyrning. 

Det är angeläget att ta hänsyn till att om man börjar röka som ung ökar risken för långvarigt beroende och utveckling av allvarlig ohälsa avsevärt. Eftersom regeringen inte godkände Centerns förslag om att höja åldersgränsen för att köpa tobaksprodukter till 20 år, kunde i stället ett högre pris på produkterna vara ett alternativ för att förebygga och minska rökning bland unga. 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) beräknas kostnaderna för tobaksrelaterade skador uppgå till ungefär 1,3 miljarder euro. I statens bokslut för 2023 uppgick intäkterna från tobaksskatten till ungefär 1,15 miljarder euro. Således måste de som inte röker fortfarande bidra till kostnaderna för de negativa effekter användningen av tobaksprodukter medför, trots att tobaksskatten under det senaste decenniet har skärpts och klyftan mellan utgifterna och intäkterna har minskats. Det bör också noteras att kostnaderna för tobaksrelaterade skador under flera decennier har varit högre än skatteintäkterna. 

Underskottet i statsfinanserna beräknas vara mer än 12 miljarder euro såväl 2024 som 2025. Detta är ytterligare en orsak till att inte fördröja höjningen av tobaksskatten. För att kunna stävja statens skuldsättning bör man höja skatten mer på en och samma gång. 

Minskad rökning skulle på lång sikt medföra hälsofördelar för medborgarna och samtidigt påverka kostnaderna för hälso- och sjukvården. En större och tidigarelagd skattehöjning är motiverad både av ekonomiska och hälsomässiga skäl. 

Centern påpekar också att den höjning av tobaksskatten som regeringen beslutat om utgör endast drygt en tredjedel av det förslag på 400 miljoner euro som det nuvarande statsministerpartiet Samlingspartiet föreslog i sitt eget budgetalternativ som oppositionsparti 2023. 

Centerns förslag ökar priset på ett cigarettpaket på 20 cigaretter med cirka 15 cent mer än regeringens förslag, som genomförs i etapper fram till 2027. Den engångshöjning som Centern föreslår skulle träda i kraft i november 2024.