Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Allmänt

I och med ändringen ska arrendeinkomst av utarrendering av åkrar och skogar inte längre beskattas som inkomst av jordbruk utan som kapitalinkomst i förvärvskällan för annan verksamhet enligt inkomstskattelagen. Ändringen gäller dock inte hyresinkomsten för en byggnad som hör till gårdsbruksenheten eller för dess byggnadsplats, utan hyresinkomsterna för dessa ska fortfarande beskattas i jordbrukets förvärvskälla. 

För samfund skulle beskattning av hyresinkomst från en gårdsbruksenhet som annan inkomst än inkomst av jordbruk i regel leda till att hyresinkomsten beskattas som inkomst från näringsverksamhetens förvärvskälla. 

I propositionen bedöms det att en betydande andel av de inkomster som vid ändringen blir kapitalinkomster är arrendeinkomster av åkrar som brukas. En mindre men i framtiden sannolikt ökande andel av dessa inkomster har bedömts bestå av arrende och ersättningar som betalas av vindkraftsbolagen. Sakkunniga har framfört att en ändring av lagstiftningen kan främja investeringsprojekt i produktionsanläggningar för förnybar energi. I propositionen bedöms ändringen dock inte direkt i avsevärd grad öka vindkraftsinvesteringarna. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning understöddes den föreslagna ändringen särskilt i fråga om arrendeinkomster för skogar. Den har ansetts upphäva en beskattning som inte är förenlig med systematiken i vårt nuvarande inkomstskattesystem särskilt i fråga om beskattning av inkomster från utarrendering av skog. Ändringen har ansetts motiverad också i fråga om arrendeinkomster för åker åtminstone till den del åkern har arrenderats av någon annan skattskyldig än en skattskyldig som bedriver aktivt jordbruk. I fråga om skattskyldiga som bedriver aktivt jordbruk har det däremot vid hörandet framförts att det med tanke på inkomstskattesystemets grundstruktur och enhetligheten i skattesystemet vore mer motiverat att beskatta deras arrendeinkomst som inkomst av jordbruk. 

Vid hörandet har man också kritiserat lösningen att den föreslagna ändringen inte ska gälla hyres- och arrendeinkomster för jordbruksbyggnader och deras byggnadsplatser, utan inkomsterna för dem ska fortfarande beskattas som inkomst av jordbruket. Även i övrigt har det vid hörandet framförts kritik mot de enskilda avgöranden som föreslås i propositionen och som gäller skattebehandlingen eller motiveringen till dem. 

Ekonomiska konsekvenser

Hyres- och arrendeinkomster betraktas efter ändringen i sin helhet som kapitalinkomster, och ändringen minskar därför i viss mån de skattepliktiga förvärvsinkomsterna och ökar kapitalinkomsterna. Eftersom beskattningen av förvärvsinkomster beroende på inkomsternas storlek kan vara lättare eller stramare än beskattningen av kapitalinkomster, gäller ändringen olika skattskyldiga i viss mån på olika sätt. 

Det bedöms i propositionen att en mindre del av de skattskyldiga vars beskattning ändras är sådana som aktivt bedriver jordbruk. I fråga om dessa skattskyldiga beräknas ändringen i sin helhet lindra beskattningen något. När det gäller skattskyldiga som inte aktivt bedriver jordbruk har man bedömt att beskattningen skärps för låginkomsttagare och lindras för höginkomsttagare. Detta har bedömts bero på att beskattningen av små förvärvsinkomster är lättare än beskattningen av kapitalinkomster, medan beskattningen av stora förvärvsinkomster är stramare. Också sakkunniga har lyft fram att den nuvarande skattebehandlingen är gynnsam i synnerhet för markägare med låga förvärvsinkomster, såsom pensionstagare. Det bedöms i propositionen att en betydande del av dem vars beskattning skärps är dödsbon vars inkomst är lindrigt beskattad. 

Ändringen uppskattas öka de totala skatteinkomsterna med 2 miljoner euro. Statens skatteinkomster ökar med 12 miljoner euro. Kommunernas skatteinkomster minskar för sin del med omkring 8 miljoner euro. Enligt propositionen ska kommunerna kompenseras för förändringen i skatteinkomsterna via statsandelssystemet. 

Utskottets bedömning av de föreslagna ändringarna

Syftet med propositionen är att i enlighet med regeringsprogrammet för regeringen Orpo harmonisera den skattemässiga behandlingen av hyres- och arrendeinkomster av åkrar och skog med övriga hyresinkomster. Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Även om de enskilda lösningar som föreslås i propositionen är förenade med vissa motsägelser med tanke på konsekvensen i skattesystemet, anser utskottet dock att de föreslagna lösningarna är ändamålsenliga. Utskottet betonar också att förändringen på totalnivå är mindre; ändringen ökar sammantaget skatteinkomsterna med 2 miljoner euro. 

När det gäller skogsmark eliminerar ändringen inkonsekvensen i det nuvarande systemet, eftersom inkomsterna av skogsbruket även i övrigt beskattas enligt inkomstskattelagen och i huvudsak som kapitalinkomst. Även i övrigt anser utskottet att förslagen är motiverade. Bibehållandet av arrendeinkomster av åker från skattskyldiga som bedriver aktivt jordbruk i jordbrukets förvärvskälla skulle kunna leda till gränsdragningsproblem i fråga om när jordbruket är tillräckligt aktivt för att arrendeinkomsten ska kunna beskattas i jordbrukets förvärvskälla. 

I propositionen motiveras å sin sida av praktiska skäl att byggnader och byggplatser lämnas utanför ändringen. Enligt erhållen utredning kan överföringen av hyresinkomsterna av byggnader till inkomstkällan för annan verksamhet enligt inkomstskattelagen i fråga om beskattningssammanslutningar leda till en situation där det varierar från år till år vilken beskattningssammanslutning en byggnad hänförs till beroende på om den hyrts ut eller inte, vilket är ägnat att leda till förvirring och administrativ börda. Ändringen inverkar också på beräkningen av fastighetsbeskattningsvärdet för en byggnad när fastighetsbeskattningsvärdet för en produktionsbyggnad inom jordbruket baserar sig på den icke avskrivna anskaffningsutgiften och när fastighetsbeskattningsvärdet för en annan fastighet grundar sig på dess återanskaffningsvärde. 

I propositionen föreslås inga ändringar i beräkningen av nettoförmögenheten av utarrenderad jordbruksmark, utan dessa jordbruksmarker räknas som en del av nettoförmögenheten av jordbruk på samma sätt som tidigare. Enligt propositionen är det fråga om en lösning som syftar till att underlätta de skattskyldigas och Skatteförvaltningens administrativa börda. Utskottet anser att lösningen är ändamålsenlig också med tanke på ärendets ringa betydelse med tanke på konsekvenserna för skatteintäkterna. 

Vid hörandet har det lyfts fram att det är oklart huruvida den föreslagna ändringen påverkar exempelvis beskattningen av uthyrning av stugor. Till denna del konstaterar utskottet att det i propositionen inte föreslås några ändringar i skattebehandlingen av hyresinkomster från byggnader.