Propositionens bakgrund

De föreslagna ändringarna hänför sig till de ändringar som har föreslagits av en parlamentarisk arbetsgrupp som tillsatts av statsrådet. Arbetsgruppen har föreslagit att grunderna för rundradioskatten ses över så sätt att intäkterna av skatten och Rundradion Ab:s anslag kommer att motsvara varandra bättre än hittills under de kommande åren. Utgångspunkten för granskningen av en sänkning av rundradioskatten borde vara att skattesänkningen ska riktas till låg- och medelinkomsttagare. För mervärdesskattens del föreslår den parlamentariska arbetsgruppen i sitt betänkande att den mervärdesskatt som Rundradion Ab betalar av sitt anslag överförs från den nuvarande skattesatsen på 10 procent till skattesatsen på 14 procent från och med den 1 januari 2026. 

Förslaget hänför sig också till regeringsprogrammet för regeringen Orpo, enligt vilket nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent överförs till skattesatsen på 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter. Detta innebär att bland annat rundradioverksamheten övergår från skattesatsen på 10 procent till skattesatsen på 14 procent. 

De föreslagna ändringarna i mervärdesskattelagen utgör en del av de skattepolitiska åtgärder i regeringsprogrammet som stöder målet att balansera de offentliga finanserna. Förslagen som gäller mervärdesbeskattningen medför att statens skatteintäkter ökar. 

Enligt regeringsprogrammet strävar regeringen genom sin skattepolitik efter att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. 

I propositionen hänvisas till en ekonomivetenskaplig forskning som visar att en höjning av den bredbasiga konsumtionsskatten anses vara en mindre skadlig åtgärd för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten än en skärpning av inkomstbeskattningen av arbete och företagsverksamhet. I mervärdesbeskattningen betonas ett fiskalt mål, och det är inte ändamålsenligt att använda denna skatteform till exempel för styrnings- och inkomstfördelningsändamål. 

Ändringar i rundradioskatten

Syftet är att grunderna för rundradioskatten granskas så att intäkterna av skatten och Rundradion Ab:s anslag kommer att motsvara varandra bättre än hittills under de kommande åren. I propositionen har det beräknats att rundradioskatten bör sänkas med cirka 25 miljoner euro årligen för att intäkterna av skatten och anslagets storlek ungefär ska motsvara varandra 2027. 

Det föreslås att rundradioskatten för personer sänks så att den inkomstgräns på vars överstigande del skatten tas ut höjs från 14 000 euro till 15 150 euro och så att skattens maximibelopp sänks från 163 euro till 160 euro. Eftersom maximibeloppet för rundradioskatten uppnås redan med en årsinkomst på cirka 21 000 euro, kan sänkningen inte riktas till låg- och medelinkomsttagare enbart genom att inkomstgränsen höjs. För att sänkningen i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens riktlinje också ska riktas till medelinkomsttagare föreslås det dessutom att maximibeloppet sänks. Sänkningen av maximibeloppet riktas till alla som betalar maximibeloppet. 

Till följd av förslaget minskar antalet personer som betalar rundradioskatt med cirka 90 000. Den föreslagna ändringen ökar dessa personers disponibla inkomster med cirka 14,5 euro per år. Enligt propositionen ökar skattebeloppet successivt när tröskeln för betalningen av skatt överskrids och det maximala skattebeloppet nås vid en löneinkomst på 22 300 euro per år och en pensionsinkomst och dagpenningsinkomst på 21 550 euro per år. Inom det progressiva intervallet för rundradioskatten kommer den föreslagna ändringen att lindra beskattningen för cirka 637 000 skattskyldiga med i genomsnitt cirka 21 euro per år. Den föreslagna sänkningen av det maximala skattebeloppet minskar beskattningen för de cirka 3,1 miljoner skattskyldiga som betalar det maximala beloppet med 3 euro per år. 

I propositionen beräknas det i fråga om konsekvenserna för inkomstfördelningen att beskattningen kommer att lindras i alla inkomstdeciler och att effekten både i euro och relativt sett blir störst i inkomstdecil 2, dvs. hushåll med låga inkomster. 

De föreslagna ändringarna i rundradioskatten förväntas inte ha några konsekvenser för Rundradion Ab:s finansiella ställning, eftersom det inte finns något omedelbart samband mellan skatteutfallet och anslagsbeloppet. 

Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna i rundradioskatten behövs och fyller sitt syfte. 

Mervärdesskatt inom rundradioverksamheten

Enligt förslaget stiger skattesatsen för det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får av de medieavgifter som landskapet Åland tar ut från 10 procent till 14 procent. 

Höjningen av mervärdesskattesatsen för rundradioverksamhet, som ska träda i kraft från början av 2026, kommer att öka utfallet av mervärdesskatten. I propositionen beräknas det att ökningen uppgår till ungefär 19 miljoner euro årligen. Eftersom de indexfrysningar av Rundradion Ab:s finansiering 2025—2027 som föreslås i en separat proposition har en sänkande effekt på statens mervärdesskatteintäkter bedöms det att statens mervärdesskatteintäkter kommer att sänkas med 1,5 miljoner euro på årsnivå 2025. Enligt propositionen beräknas dessa effekter sammantaget leda till att statens mervärdesskatteintäkter ökar med 16 miljoner euro på årsnivå 2026. Statens mervärdesskatteintäkter kommer att vara 15 miljoner euro högre på årsnivå 2027 och 2028. 

I propositionen beräknas det att höjningen av mervärdesskatten 2026 kommer att försämra Rundradion Ab:s finansiella situation jämfört med en situation där höjningen inte görs. Höjningen av mervärdesskattesatsen för finansieringen från 10 procent till 14 procent kommer att minska nettofinansieringen med ungefär 3,5 procent. Enligt propositionen kommer finansieringsläget för Ålands Radio och Tv Ab inte att ändras i och med höjningen av mervärdesskatten, om det anslag som bolaget får av landskapet Åland beräknas på samma sätt som för närvarande. 

Utskottet anser att också de föreslagna ändringarna i mervärdesskatten behövs och fyller sitt syfte. Ändringarna ingår i de skattepolitiska åtgärder som stöder balanseringsmålet för de offentliga finanserna. 

Avslutningsvis

De ändringar som föreslås i mervärdesskattelagen och lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen behöver samordnas med de ändringar som föreslås i regeringens proposition RP 141/2024 rd.