Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande smärre ändringar. 

Syftet med propositionen är att genomföra skrivningen i regeringsprogrammet enligt vilken den åldersbaserade befrielsen från fiskevårdsavgiften ändras så att den i stället för dem som fyllt 65 år börjar gälla dem som fyllt 70 år för att vården av fiskbestånden och utplanteringen ska tryggas. Den tidigare åldersbaserade befrielsen kvarstår hos dem som redan omfattas av den. Enligt propositionen har de influtna fiskevårdsavgifterna inte motsvarat det som beräknades i samband med reformen av lagen om fiske. Avgiften för ett kalenderår är nu 45 euro, medan den vid ikraftträdandet av den nya lagen vid ingången av 2016 var 39 euro. Genom avgiftshöjningar har man inte kunnat kompensera för minskningen av inflödet av avgifter, eftersom höjningarna har orsakat en nedgång i betalningsviljan. I Finland ökar befolkningens förväntade antal levnadsår, tiden i arbetslivet förlängs och andelen aktiva äldre medborgare i gott skick ökar. Detta innebär att andelen 65—69-åringar och äldre ökar ytterligare också bland dem som bedriver fiske. Jord- och skogsbruksutskottet anser att propositionens mål att hejda den nedgång i influtna avgifter som beror på åldersstrukturen hos dem som bedriver fiske är nödvändigt och värt att understöda. 

I propositionen föreslås det att det föreskrivs om avgiftsskyldighet för fiskare i åldern 18—69 år, dvs. att den övre åldersgränsen för avgiftsskyldigheten höjs från nuvarande 64 år till 69 år. De 65-åringar som före ikraftträdandet av lagen har blivit befriade från avgiften föreslås dock vara befriade också i fortsättningen. Jord- och skogsbruksutskottet anser att det med tanke på en allmänt förutsägbar och konsekvent lagstiftning är motiverat att avgiftsskyldigheten inte genom lagändringen utvidgas till att gälla personer som har blivit befriade från avgiften med stöd av den gällande lagen. På grund av befrielsen från avgiften blir ändringens totala konsekvenser på inflödet av fiskevårdsavgifter synliga med fördröjning. Enligt de utredningar som gjorts betalar merparten i de äldre åldersgrupperna fiskevårdsavgiften per kalenderår, så på basis av de gällande priserna på avgifterna beräknas ändringen öka inflödet av avgifter med sammanlagt 800 000—1 100 000 euro. Utskottet anser det vara viktigt att den ökning av avgiftsintäkterna som lagändringen ger upphov bidrar till att dämpa behovet att höja fiskevårdsavgiften. 

I de utlåtanden som lämnats till jord- och skogsbruksutskottet betonades betydelsen av äldre personers husbehovsfiske för konsumtionen av inhemsk fisk och försörjningsberedskapen, upprätthållandet av det psykiska och fysiska välbefinnandet samt bevarandet och överföringen av fiskekulturen till yngre generationer. Det uttrycktes oro över propositionens konsekvenser för äldre personers fiske. De olika formerna av fiske och bevarandet av dem är ytterst viktiga särskilt med tanke på den samiska kulturen samt för att bevara och utveckla det samiska språket. Utskottet konstaterar att fiske är en viktig hobby och en väsentlig del av den finländska livsformen och det finländska kulturarvet som vi måste värna om. Utskottet anser det vara viktigt att bestämmelserna om fiske främjar bevarandet av fiskekulturen i allmänhet och anser att omsorgen om inflödet av fiskevårdsavgifter stöder detta mål. 

De influtna fiskevårdsavgifterna påverkas inte bara av den lagstadgade avgiftsskyldigheten och fiskevårdsavgiftens storlek utan också av betalningsviljan hos dem som bedriver fiske. I propositionen konstateras att avgiftshöjningar inte kompenserat minskningen av inflödet av avgifter eftersom höjningarna har orsakat en nedgång i betalningsviljan. Tyvärr betalar alla avgiftsskyldiga som bedriver fiske för närvarande inte fiskevårdsavgift. Man har strävat efter att öka betalningsviljan och kunskapen om avgiftsskyldigheten genom reklam, marknadsföring och information. Dessutom har fiskeövervakningen i flera år varit ett prioriterat område för användningen av fiskevårdsavgiftsmedlen. Trots dessa åtgärder har de influtna fiskevårdsavgifterna minskat. Utskottet understryker att man vid sidan av lagändringen fortfarande med alla till buds stående medel bör sträva efter att alla avgiftsskyldiga betalar fiskevårdsavgiften. 

Användningen av de medel som inflyter av fiskevårdsavgifterna regleras i 9 kap. i lagen om fiske och i statsbudgeten. Storleken på anslaget i statsbudgeten grundar sig i enlighet med 86 § i lagen om fiske på en uppskattning som motsvarar det belopp som på basis av det senast fastställda statsbokslutet beräknas inflyta i fiskevårdsavgifter under det året. I praktiken fattas beslutet om fördelning av medel för olika ändamål årligen vid statsrådets finansutskotts sammanträde. Medlen används bland annat för ersättningar till ägarna av vattenområden, hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen, rådgivningstjänster inom fiskerisektorn, fiskeriområdenas verksamhet och för att täcka kostnaderna för insamlandet av avgiften. I förklaringen till moment 30.40.51 (Främjande av fiskerihushållningen) i budgetpropositionen för 2024 presenteras en preliminär allmänt hållen fördelning av fiskevårdsavgiftsmedlen för olika ändamål. Av de uppskattade influtna avgifterna på 9 739 000 euro anvisas 5 959 000 euro för de ändamål som avses i 82 § 1—3 punkten i lagen om fiske, dvs. hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen, fiskerirådgivningstjänster och fiskeriområdenas verksamhet samt 2 860 000 euro för ersättningar till ägarna av vattenområden enligt 82 § 4 punkten i den lagen. 

Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att insamlingen och användningen av fiskevårdsavgiftsmedlen sker så kostnadseffektivt som möjligt och att den administrativa bördan i anslutning till användningen av medlen är så liten som möjligt. Detta säkerställer att medlen i första hand riktas till nyttjandet och vården av fiskevattnen. Fiskeriområdenas verksamhet finansieras främst med medel som samlas in i form av fiskevårdsavgifter inom branschen, så det är viktigt att ändamålen för fiskevårdsavgiftsmedlen betraktas som allmänt godkända. Enligt regeringsprogrammet är avsikten med ändringen av den åldersbaserade befrielsen från fiskevårdsavgift att särskilt trygga vården och utplanteringen av fiskbestånd. Utskottet betonar att vattenområdenas ägare med hjälp av de ersättningar som betalas till dem också sörjer för vården och utplanteringen av fiskbestånden i enlighet med regeringsprogrammet. 

I yttranden till utskottet har nämnts att man håller på att inrätta ett nytt riksomfattande vildmarks- och naturkulturmuseum som kombinerar värnandet, bevarandet och uppvisandet av traditionerna inom jakt, fiske och rekreationsanvändning av naturen. Planeringen av museet pågår för närvarande och avsikten är att det ska öppnas i Imatra 2028. Enligt utskottet är det viktigt att värna om och bevara traditionerna inom fisket samt att främja fiskekulturen i lika hög grad som inom jakten. I framtiden kan det vara nödvändigt att bedöma olika möjligheter att trygga museets finansiering. 

Såsom det konstateras ovan är syftet med propositionen att öka inflödet av fiskevårdsavgifter eller att åtminstone stoppa den minskning i inflödet som har pågått i flera år. Det är svårt att fördela fiskevårdsavgiftsmedlen på olika ändamål, eftersom de ändamål som räknas upp i 82 § i lagen om fiske redan i nuläget behöver mer finansiering än vad det nuvarande avgiftsintäkterna gör det möjligt att bevilja. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att man följer vilka konsekvenser lagändringen enligt propositionen har för inflödet av fiskevårdsavgifter och att utskottet får en utredning om hur lagändringen har påverkat inflödet och användningen av det särskilt för den vård av fiskbestånden som lyfts fram i regeringsprogrammet (Utskottets förslag till uttalande).