21 §. Delgivningsförfarande.
Posti Ab har genom lag ålagts att se till att de i lag förskrivna delgivningsförfarandena, som betraktas som offentliga förvaltningsuppgifter, kan användas i hela landet.
Genomförandet av delgivningsförfarandet och tillhandahållandet av det är en central samhälls-uppgift. Ett fungerande delgivningsförfarande är mycket betydelsefullt med tanke på hela myndighetsverksamheten och den offentliga förvaltningen samt medborgarnas och företagens rättsskydd.
I en stor del av förvaltningsärendena sker anhängiggörandet av ärenden, begäran om utredning och svaren på dem samt delgivningen av beslut per post. Förvaltningslagen (434/2003) stiftades efter det att den gällande postlagen stiftades och där föreskrevs vanlig delgivning (per brev) som primärt delgivningssätt. Bestämmelserna om delgivning i förvaltningslagen tillämpas på delgivning av alla förvaltningsbeslut, om inte något annat föreskrivs. Bestämmelser om delgivning per post eller genom förfarande med mottagningsbevis finns dessutom i flera andra lagar. Dessutom har det inom många förvaltningsområden som utgångspunkt föreskrivits att beslut som sänds för bevislig delgivning ska verkställas som vanlig delgivning, vilket ytterligare ökar antalet vanliga delgivningar. Som exempel kan nämnas alla FPA-beslut om förmåner, beslut om avgifter för trafikförseelse enligt vägtrafiklagen samt merparten av Skatteförvaltningens beslut.
Justitieministeriet har vid sakkunnighörandet betonat att ändringarna i fråga om utdelnings- och insamlingsdagarna inte får ha någon negativ inverkan på verkställandet av delgivningen särskilt med beaktande av de rättsobjekt som tryggas i 21 § i grundlagen (731/1999), bland annat en snabb behandling och rättsskydd. Följaktligen bör 21 § 1 mom. i lagförslaget preciseras med ett krav på behandling på behörigt sätt. Utskottet har riktat motsvarande krav också till i 2 mom. avsedda aktörer som genom avtal sköter en delgivningsuppgift.
Bestämmelserna om delgivningsförfarande i postlagen (415/2011) gäller den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster. Således är det genom skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt postlagen som ansvaret för att delgivningsförfarandet kan genomföras och användas ankommer på den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster. Det är dock inte motiverat att endast den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster åläggs att sköta den offentliga förvaltningsuppgift som gäller delgivningsförfarandet och det tjänsteansvar som följer av det, eftersom myndigheterna fritt kan konkurrensutsätta sina tjänsteleverantörer och välja också ett annat postföretag än tillhandahållaren av samhällsomfattande tjänster som brevutdelare. Om skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift och tjänsteansvaret inte utsträcks till att gälla också delgivningar som med stöd av avtal som andra postföretag ingått med myndigheterna sänds som vanliga brev, gäller tjänsteansvaret i enlighet med grundlagsutskottets utlåtandepraxis inte hela den offentliga förvaltningsuppgiften. Tjänsteansvar kan inte begränsas endast till utövning av offentlig makt i samband med en offentlig förvaltningsuppgift, utan det ska i avsaknad av en allmän bedömning av statsrådet formuleras på sedvanligt sätt att gälla hela den offentliga förvaltningsuppgiften (GrUU 47/2021 rd). Utskottet har därför utvidgat tjänsteansvarsskyldigheten till att gälla också personer som är anställda hos ett företag som med stöd av ett avtal med den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster tillhandahåller kunder tjänster som tillhandahålls av den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster.
35 b §. Skyldighet att tillhandahålla offentliga tjänster i fråga om tidningsutdelning.
Enligt justitieministeriet verkar paragrafens 1 och 3 mom. överlappa varandra och eventuellt skapa förvirring, eftersom det i båda föreskrivs något annorlunda om innehållet i skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster. Utskottet har därför slagit samman momenten. Det nuvarande 4 mom. blir därmed 3 mom.
35 c §. Transport- och kommunikationsverkets marknadsanalys.
Det har påpekats för utskottet att myndigheten enligt 2 mom. ska ge de distributionsföretag som är verksamma på marknaden tillfälle att anmäla sina befintliga nät för morgondistribution samt de tidningar som delas ut utanför näten för morgondistribution, upplagorna för dessa tidningar samt pris- och kostnadsnivån. Det är dock fråga om myndighetens utredningsskyldighet för genomförande av marknadsanalys, och därför bör bestämmelsen formuleras på annat sätt. Utskottet har ändrat 2 mom. så att verkets utredningsskyldighet för genomförande av marknadsanalys framgår bättre av bestämmelsens ordalydelse.
Bestämmelserna i 3 mom. måste enligt justitieministeriet preciseras till den del det i den föreslagna regleringen är fråga om att vinna ett urvalsförfarande. Det förblir oklart om man genom regleringen har försökt uttrycka förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd. Detta urvalsförfarande förblir enligt justitieministeriet obestämt i propositionen, och därför är det nödvändigt att precisera eller rätta bestämmelserna till dessa delar. Utskottet har förtydligat momentet genom att stryka dess sista mening.
35 d §. Beviljande av statsunderstöd för tidningsutdelning.
Bestämmelserna i 1 mom. måste enligt utredning preciseras till den del det i den föreslagna regleringen är fråga om att vinna ett urvalsförfarande. Enligt uppgift förblir det oklart om man genom regleringen har försökt uttrycka förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd. Urvalsförfarandet förblir obestämt i propositionen. Utskottet har därför preciserat regleringen så att statsunderstöd kan beviljas ett enda distributionsföretag på det sätt som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).
Utskottet har även strukit 4 mom. eftersom det är onödigt.
35 e §. Allmänna förutsättningar för statsunderstöd för tidningsutdelning.
Eftersom 35 b § 3 mom. har strukits har utskottet ändrat hänvisningen i 4 mom. så att den gäller 35 b § 2 mom.
Enligt justitieministeriet verkar bemyndigandet att utfärda förordning delvis överlappande och därmed onödigt med tanke på det bemyndigande att utfärda förordning som redan finns i 8 § i statsunderstödslagen. Därför stryker utskottet 5 mom. om bemyndigande att utfärda förordning som onödigt.
35 g §. Särskild skyldighet för den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster att genomföra tidningsutdelning enligt skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster.
Enligt justitieministeriet bör bestämmelserna om tidsfristen för skyldigheten enligt den föreslagna 35 § finnas på lagnivå och inte bara i specialmotiveringen. Utskottet har därför fogat en bestämmelse om en tidsfrist på högst två år till 1 mom.
Utskottet har korrigerat den felaktiga hänvisningen till bestämmelser i 2 mom. så att den gäller 35 b §.
I specialmotiveringen till 4 mom. konstateras följande som princip för ersättningar för kostnaderna för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla tjänster: ”Kostnaderna kan ersättas till den del de inte täcks av de avgifter som tillhandahållaren av samhällsomfattande tjänster tar ut av utgivarna enligt den rimliga prisnivå som Transport- och kommunikationsverket bestämt.” Enligt justitieministeriet framgår detta inte av den föreslagna regleringen, och verkets obestämda prövningsrätt är problematisk med tanke på näringsfriheten för den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster. Utskottet har därför preciserat bestämmelsen så att den motsvarar motiveringen.
37 §. Postnummersystemet.
Enligt justitieministeriet bör ordalydelsen i bestämmelsen om tjänsteansvar i 37 § i postlagen preciseras så att den på det sätt som den straffrättsliga legalitetsprincipen förutsätter är exakt och noggrant avgränsad. Därför har utskottet preciserat ordalydelsen så att den gäller de uppgifter i anslutning till upprätthållandet av postsystemet som nämns i paragrafen.
38 §. Adressregister.
Sakkunniga har påpekat att med beaktande av bestämmelserna i dataskyddsförordningen och särskilt den personuppgiftsansvariges ansvar enligt artikel 24 i den förordningen har den personuppgiftsansvarige direkt den rätt och skyldighet som följer av dataskyddsförordningen att inte lämna ut uppgifter om en identifierad eller identifierbar fysisk person i en situation där utlämnandet av uppgifterna skulle äventyra skyddet för personuppgifter. I de situationer som avses i den föreslagna bestämmelsen kan postföretaget eller Transport- och kommunikationsverket således inte besluta om utlämnande av personuppgifter, om beslutet kan äventyra dataskyddet. Det finns inget nationellt handlingsutrymme här och därför kan det inte nationellt föreskrivas något annat. Dataskyddet bör således inte upprepas i den nationella lagen, och därför har utskottet strukit hänvisningen till dataskydd.
Ett postföretag som förvaltar ett adressregister och ett företag som avtalat med detta om att förvalta adressregistret ska på begäran lämna ett annat postföretag en adressats namn- och adressuppgifter som de fått av adressaten eller av myndigheten samt uppgifter om uppdrag som gäller ändringar i utdelningen, om det andra postföretaget behöver dem för skötseln av sin postverksamhet, står det i 4 mom.
Enligt uppgift bör det åligga de ansvariga myndigheterna, dvs. säkerhetsmyndigheterna, att bedöma om till exempel den nationella säkerheten eller försvaret kan äventyras när uppgifter lämnas ut. Utskottet anser därför att det är viktigt att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar den nationella säkerheten eller försvaret. Därför har utskottet till 5 mom. fogat en bestämmelse om att Transport- och kommunikationsverket ska göra en bedömning i frågan tillsammans med säkerhetsmyndigheterna.
39 §. Konstruktioner och uppgifter om placeringen som används vid utdelningen.
Som det nämns ovan i fråga om 38 § är dataskyddsförordningen direkt tillämplig rätt och bestämmelser om dataskydd ska inte utfärdas på nytt i den nu aktuella lagen. I de situationer som avses i den föreslagna bestämmelsen kan Transport- och kommunikationsverket eller den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster således inte besluta om utlämnande av personuppgifter, om beslutet kan äventyra dataskyddet. Utskottet har därför strukit hänvisningen till dataskydd.
I lagförslaget föreslås det att 39 § 2 mom. ändras i fråga om skyldigheten för den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster att ge information. Den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ska avgiftsfritt ge andra postföretag alla de adressuppgifter om placeringen av postlådorna som behövs för skötseln av deras postverksamhet. För utlämnande av exakta uppgifter om koordinaterna för postlådornas placering får den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ta ut en rimlig avgift av andra postföretag för att täcka sina kostnader.
Utskottet anser därför att det är viktigt att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar den nationella säkerheten eller försvaret. På samma sätt som i fråga om 38 § 5 mom. har utskottet till 3 mom. fogat en bestämmelse om att Transport- och kommunikationsverket ska göra en bedömning i frågan tillsammans med säkerhetsmyndigheterna.
41 §. Leveransvillkor för samhällsomfattande tjänster.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande GrUU 42/2022 rd tagit upp leveransvillkoren för samhällsomfattande tjänster. Fastställandet av leveransvillkor hör enligt utskottet enbart till den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster, och det föreslås inga lagstadgade begränsningar för tillhandahållarens rätt att fastställa och ändra villkoren. Grundlagsutskottet anser att bestämmelsen bör kompletteras exempelvis så att leveransvillkoren inte får innehålla villkor eller begränsningar som är oskäliga för användaren av posttjänsterna.
Enligt utredning till utskottet har det också i andra lagar som gäller skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster använts skälighetsklausuler enligt vilka leveransvillkoren inte får innehålla oskäliga villkor eller bestämmelser. Utskottet har därför preciserat bestämmelsen på det sätt som grundlagsutskottet föreslagit så att leveransvillkoren inte får innehålla villkor eller begränsningar som är oskäliga för användaren av posttjänsterna. Utskottet föreslår att preciseringen blir ett nytt 3 mom., varvid 3 och 4 mom. i propositionen blir 4 och 5 mom.
43 §. Utdelning.
Utskottet har preciserat förutsättningarna för att bestämma utdelningsställe i fråga om funktionsförmågan så att de gäller rörelsehinder eller nedsatt funktionsförmåga.
Enligt erhållen utredning har det förekommit betydande problem med tillgången till tjänster, eftersom ändringen endast har kunnat göras genom identifiering i webbtjänsten. Vid sakkunnighörandet har det föreslagits bli en central serviceprincip i postlagen att även om många ärenden för närvarande i första hand kan skötas på webben, ska det också finnas andra tillgängliga kanaler för att uträtta ärenden. Utskottet har därför lagt till en bestämmelse om att begäran om anpassning av utdelningsplatsen ska kunna framställas på ett för den sökande lämpligt och tillgängligt sätt.
48 §. Transport- och kommunikationsverkets rätt att meddela föreskrifter.
I definitionen av Transport- och kommunikationsverkets rätt att meddela föreskrifter har utskottet i enlighet med 43 § lagt till rörelsehinder parallellt med nedsatt funktionsförmåga i den finska lagtexten.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Enligt utredning avses lagen träda i kraft den 1 oktober 2023.
Men avsikten är att 2 § 11—14 punkten och 6 a kap. ska träda i kraft så snart som möjligt. Därför har utskottet strukit datumet den 1 juli 2022 för de sistnämnda punkterna och lämnat det tomt, vilket innebär att datumet kan fastställas i samband med att lagen stadfästs.