Allmänt

Syftet med propositionen är att ändra vissa bestämmelser i lagarna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning så att de ger effektivare metoder än för närvarande för att ingripa i mobbning och våld i skolor och läroanstalter. Målet är att säkerställa elevens och den studerandes rättsskydd och att till dessa delar stärka förverkligandet av en trygg inlärningsmiljö. 

I propositionen föreslås det bland annat att bestämmelserna om förvägrande av undervisning preciseras och att maximitiden för förvägrande enligt lagen om grundläggande utbildning förlängs till att utöver den återstående arbetsdagen också omfatta följande arbetsdag. I lagarna föreslås en bestämmelse om barnets bästa när undervisning och utbildning planeras och ordnas och när det fattas beslut om den. Lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen ändras så att det i dem föreskrivs om skyldigheten för läroanstaltens lärare eller rektor att meddela om trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan eller under skolvägen och som kommit till hans eller hennes kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den studerande som misstänks för detta och för den studerande som utsatts för detta. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Grundlagsutskottets utlåtande

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande (GrUU 48/2021 rd) att förslagen är motiverade och godtagbara. Grundlagsutskottet har behandlat regeringens proposition med tanke på de kulturella rättigheterna och läroplikten (16 § i grundlagen). Läroplikten gäller grundläggande utbildning och utbildning efter den till dess att personen fyller 18 år eller före det med godkänt resultat har avlagt en sådan examen som omfattas av läroplikt. Läroplikten kan efter den grundläggande utbildningen fullgöras bland annat inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Den undervisning som hör till läroplikten är sådan grundläggande utbildning som avses i grundlagens 16 § 1 mom. (GrUU 43/2020 rd, s. 4). 

Eftersom alla studerande inte omfattas av läroplikten, exempelvis inte de som deltar i gymnasieutbildning och yrkesutbildning, är den föreslagna regleringen till den del den gäller andra än läropliktiga av betydelse med tanke på 16 § 2 mom. i grundlagen. 

Behovet av att ändra de föreslagna bestämmelserna om förvägrande av undervisning och befogenhet att påföra disciplinära påföljder för studerande inom yrkesutbildningen behandlas i detaljmotiveringen till detta betänkande. 

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om det disciplinära förfarandets förhållande till ett anhängigt åtal eller ett domstolsbeslut i lagen om grundläggande utbildning, lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen upphävs (bestämmelserna om förbud mot dubbel straffbarhet). Kulturutskottet anser att frågan huruvida bestämmelserna om dubbel straffbarhet är olämpliga för disciplinärt förfarande behandlas ingående i propositionen. Propositionen om upphävande av ovan nämnda bestämmelser förtydligar den rättsliga grunden för förbudet mot dubbel straffbarhet och är således motiverad. 

Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande konstaterar kulturutskottet för tydlighetens skull att upphävandet av ovan nämnda bestämmelser om förbud mot dubbel straffbarhet inte innebär att förbudet mot dubbel straffbarhet upphävs i alla fall som gäller verksamhet vid läroanstalter, utan det är fråga om att omfattningen av förbudet mot dubbel straffbarhet i förhållande till verksamhet vid läroanstalter framöver fastställs i rättspraxis. 

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande hänvisat till att bestämmelsen om indragning av studierätten i gymnasielagen (41 § 4 mom.) i regeringens proposition är problematisk och att korrigeringen av bestämmelserna fördröjs. Det föreslås att den ovan nämnda bestämmelsen upphävs i samband med den aktuella propositionen med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande från 2011 (GrUU 60/2010 rd, s. 5), där det framgår att bestämmelserna om indragning av studierätten är problematiska med tanke på oskuldspresumtionen som hör till garantierna för en rättvis rättegång enligt 21 § i grundlagen och som tryggas i artikel 6.2 i Europakonventionen. 

Kulturutskottet instämmer med grundlagsutskottet och ser allvarligt på att det konstitutionella problem som statsrådet känt till inte har åtgärdats utan dröjsmål. 

Mobbning är ett mångfasetterat problem

I ett yttrande från riksdagens biträdande justitieombudsmans kansli har det framförts att det vid justitieombudsmannens laglighetskontroll upprepade gånger har framgått att elevens rätt till en trygg studiemiljö inte alltid tillgodoses och att skolornas metoder för att upptäcka och ingripa i mobbning inte alltid är tillräckliga. Också i barnens egna klagomål behandlas oftast frågor som gäller säkerheten i studiemiljön. 

Utifrån iakttagelserna från laglighetsövervakningen har det framgått att bakgrunden till en elevs störande eller våldsamma beteende ofta kan vara brister i det stöd för inlärning och skolgång som eleven får samt i det sektorsövergripande och multiprofessionella samarbetet mellan myndigheter eller branscher. Utskottet betonar att barnets bästa ska ges företräde också vid identifiering av barnets behov av stöd och vid tillhandahållandet av rätt stöd i rätt tid. Med hjälp av dem kan man bidra till att förebygga våldsamt beteende. 

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen fäst stor vikt vid mobbning och våld i skolor och läroanstalter och krävt tillräckligt effektiva åtgärder för att utrota mobbningen (bl.a. KuUB 19/2021 rd, KuUB 3/2020 rd och KuUU 18/2021 rd). Utskottet har i sitt betänkande KuUB 19/2021 rd föreslagit att förebyggande av mobbning på alla utbildningsnivåer ska ingå som ett prioriterat område i verkställighetsplanen för den utbildningspolitiska redogörelsen. 

Utskottet inser att mobbning och våld är ett komplicerat fenomen med många bakomliggande orsaker och konsekvenser. Bakom mobbningen kan det finnas många slags problem, till exempel inlärningssvårigheter eller problem i familjen, eller till och med att mobbaren själv är offer för mobbning. En form av mobbning är också att lämna eleven eller den studerande utanför (ostrakism). Eftersom de faktorer som ligger bakom problembeteendet är mångfasetterade, är det viktigt att se till att det också finns tillräckligt med metoder och kunnande för förebyggande och ingripande så att man kan svara på varje problem genom rätt åtgärd. 

Utskottet anser det vara viktigt att man vid lösandet av problem i anslutning till mobbning och våld utnyttjar evidensbaserad kunskap och sprider god praxis. 

Skolor och läroanstalter har en viktig roll när det gäller att förebygga mobbning

Utskottet tar i sitt betänkande KuUB 3/2020 rd i ett brett perspektiv upp problemet med mobbning och våld och hur det kan åtgärdas. Utskottet upprepar det som framfördes i betänkandet och betonar att mobbning är en betydande källa till psykisk ohälsa i de ungas utveckling och ett allvarligt hot mot hälsan, välfärden och skolmotivationen. Erfarenheterna av att bli mobbad ger effekter långt upp i vuxen ålder. 

Utskottet tar i sitt betänkande upp att skolan spelar en central roll när det gäller att upptäcka och ingripa i barns och ungas problem. Skolorna har en viktig uppgift att se till en sund uppväxt för barn och unga och att eleverna får träning i att bilda grupper. 

Psykisk hälsa och välbefinnande främjas också av goda emotionella färdigheter och social kompetens. Det är viktigt att tillägna sig sådana inom den grundläggande utbildningen och redan inom småbarnspedagogiken, eftersom de kan bidra till att förmedla egna känslor och erfarenheter, förstå andras känslor och diskutera också svåra frågor. Det är likaså viktigt att var och en blir hörd och sedd i sitt eget samfund och känner sig delaktig i skol- eller läroanstaltsgemenskapen. 

Enligt utskottet är det viktigt att undervisningen ska innehålla laglighetsfostran, genom vilken man i enlighet med ålders- och utvecklingsnivån för barn och unga kan lyfta fram följderna av våldsamt beteende exempelvis ur straffrättens och skadeståndsrättens perspektiv med beaktande av mobbning på även digitala plattformar, såsom sociala medier. 

Osakligt beteende hos vuxna

Ett sakkunnigyttrande lyfter fram behovet av att identifiera att det också förekommer i skolor och läroanstalter att vuxna, exempelvis lärare, beter sig osakligt mot elever eller studerande. Enligt statistik från Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd förekom det att personalen riktade osakligt beteende, såsom våld, trakasserier och mobbning mot eleven, i 14 procent av alla grundskolor som svarade (91 procent av alla grundskolor i Finland svarade). 

Varje fall av mobbning är fel, men det är särskilt allvarligt om en vuxen som hör till skolans personal och som har makt över barnet uppträder olämpligt mot ett barn. Ett sådant uppförande äventyrar elevens eller den studerandes förtroende för skolans personal och höjer därmed tröskeln att ta upp till exempel mobbningsfall. 

Utskottet anser det vara ytterst viktigt att man i studiemiljöerna tryggar fungerande förfaranden för att lyfta fram och ingripa i missförhållanden. 

Förslag till ändringar av disciplinbestämmelserna

I propositionen föreslås preciseringar av de disciplinära åtgärder som kan vidtas när en elev stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk. Det är fråga om reaktiva förfaranden som åtminstone delvis sker i efterhand. 

Hot om straff har också en förebyggande effekt, vilket utöver de sakkunniga också framfördes av de elever som hördes i utskottet. Barnen har ansett det vara bra att kunna förbjuda en elev att komma till skolan bland annat för att en elev som handlat felaktigt ska kunna tänka över sin egen gärning och orsakerna till den. Elevernas trygghetskänsla förstärks av att eleverna kan försäkra sig om att ingen skadas i skolan och att situationen kan fås att lugna sig. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att beakta elevens eller den studerandes ålder och utvecklingsnivå vid beslut om disciplinära åtgärder. Detta är en viktig faktor för att barnets bästa ska kunna beaktas vid beslut om disciplinära åtgärder. 

Utskottet påpekar att disciplinära åtgärder också kan ha skadliga konsekvenser för barnet och den unga personen. Detta har också framkommit i yttranden från barn som hörts av utskottet, där det bland annat har framförts att stödet för lärande under frånvaro från skolan kan vara bristfälligt. Utskottet anser det viktigt att se till att ett barn eller en ung person som har förordnats att utebli från sin skol- eller studiegemenskap inte får lämnas utan tillräckligt stöd och tillräcklig omsorg. (Utskottets förslag till uttalande) 

Enbart disciplin är inte rätt sätt att ingripa i klandervärt beteende, utan dessutom bör uppmärksamhet fästas vid åtgärder för att förebygga mobbning, trakasserier och våld i skolor och läroanstalter. Utöver förbud och straff är det viktigt att hänvisa barn och unga till positiva tillvägagångssätt som främjar barnets förståelse för att möta och respektera olikhet. 

I ett sakkunnigyttrande har det ansetts vara en brist att den lagstadgade möjligheten till fostrande samtal inte gäller gymnasier och yrkesutbildning. Utskottet anser på basis av den utredning som fåtts att det inte är ändamålsenligt att utvidga det fostrande samtalet enligt lagen om grundläggande utbildning till andra stadiet med beaktande av de studerandes ålder på andra stadiet. Det är möjligt att ingripa i den studerandes osakliga uppförande genom att diskutera med den studerande utan att det föreskrivs om detta i lag. 

Utskottet anser att förebyggande och ingripande i våldsamt beteende bland barn och unga kan effektiviseras med hjälp av en tydlig verksamhetsmodell som baserar sig på multiprofessionell kompetens och ett smidigt samarbete mellan olika aktörer. 

I detta sammanhang påpekar utskottet med hänvisning till sitt utlåtande KuUU 2/2019 rd (s. 3) att behörighet för regionförvaltningsmyndigheten att på eget initiativ övervaka skolornas och läroanstalternas verksamhet kan vara ett sätt att minska osakligt beteende i dem. Effektiv övervakning är vid sidan av ingripande i rätt tid en viktig del av rättsskyddet för barn och unga. 

Utskottet anser det vara bra att det för förebyggande av mobbning har utarbetats stödmaterial för skolornas och läroanstalternas bruk. Utbildningsstyrelsen publicerade år 2020 en guide om arbetet mot mobbning i skolor och läroanstalter. Utbildningsstyrelsen har också börjat uppdatera grunderna för den riksomfattande läroplanen för den grundläggande utbildningen, grunderna för gymnasiets riksomfattande läroplan samt vissa andra bestämmelser så att de motsvarar den föreslagna lagstiftningen. 

Anmälningsskyldighet

Enligt propositionen ändras lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen så att det i dem föreskrivs om skyldigheten för lärare eller rektor att meddela om trakasserier, mobbning eller våld som skett i läroanstalten eller under skolvägen och som kommit till dennas kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den studerande som misstänks och för den studerande som utsatts för detta. Bestämmelsen motsvarar bestämmelserna i 29 § 7 mom. i lagen om grundläggande utbildning. 

I utskottets sakkunnigutlåtanden har det framförts att det i motiveringen till propositionen förblir oklart vilken skyldighet läraren eller rektorn har att övervaka de studerande under skolresorna. Med hänvisning till den erhållna utredningen konstaterar utskottet att de föreslagna bestämmelserna om anmälningsskyldighet ska tillämpas i enlighet med motsvarande bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning (29 §). Bestämmelsen förpliktar inte till övervakning under skolresor, men skolans lärare eller rektor ska meddela om trakasserier, mobbning och våld som skett under skolvägen och som kommit till hans eller hennes kännedom till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för den elev som gjort sig skyldig till detta och för den elev som utsatts för detta. Undervisnings- eller utbildningsanordnaren har behörighet att ingripa i mobbning under undervisningen eller den verksamhet som hänför sig till den. 

I sakkunnigutlåtandet har det föreslagits att anmälningsskyldigheten på andra stadiet ska gälla endast läropliktiga. Med hänvisning till den utredning som utskottet fått anser utskottet att anmälningsskyldigheten inte kan begränsas på det sätt som föreslås, eftersom lagens tillämpningsområde också omfattar personer som inte är läropliktiga och som ändå inte har fyllt 18 år. 

Barnets rättigheter

Utskottet anser att de bestämmelser om företräde för barnets bästa som föreslås i lagarna för sin del stärker genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 60/1991) i Finland och förtydligar utbildningsanordnarens skyldighet att ta barnets bästa som en primär lösningsgrund i ärenden som gäller barnet i enskilda fall och situationer. De betonar också barnets rätt att framföra sina egna synpunkter och få dem beaktade i ärenden som gäller barnet självt. 

Genom att bestämmelsen om barnets bästa (3 a §) tas in i 1 kap. om tillämpningsområdet och målen för lagen om grundläggande utbildning framhävs dess betydelse för all verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och det framgår också väl att bestämmelsen är en av de allmänna principerna i konventionen om barnets rättigheter som ska tillämpas vid tolkningen och genomförandet av barnets samtliga rättigheter. På motsvarande sätt gör placeringen av bestämmelsen om beaktande av barnets bästa i bestämmelsen om undervisningens syfte i gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning (2 §) samt i bestämmelsen om målen för lagen om handledande utbildning för examensutbildning (2 §) att det blir en genomgående princip i varje lag. 

Utskottet anser det vara utmärkt att barns och ungas åsikter har hörts som en del av beredningen av propositionen och att de har beaktats vid översynen av förslagen till bestämmelser på basis av remissvaren (RP s. 26). 

Lagmotionerna LM 27/2020 rd och LM 6/2021 rd

Kulturutskottet tillstyrker propositionen med ändringar och föreslår att lagmotionerna förkastas. 

Åtgärdsmotionerna AM 9/2019 rd, AM 10/2019 rd, AM 110/2020 rd och AM 117/2020 rd

Kulturutskottet tillstyrker propositionen med ändringar och föreslår att åtgärdsmotionerna förkastas.