Bakgrund
Vänskapens park inrättades genom en speciallag för att främja miljövårdssamarbetet mellan Finland och Sovjetunionen, skydda Kajanalands vildmarksområden med skog och myrar samt insjönatur och åsar och skydda skogsrenens livsmiljö samt för att främja miljöforskningen. Vänskapens park består av fem naturskyddsområden i Kuhmo stad och Suomussalmi kommun. På den ryska sidan hör Kostamus naturskyddsområde till det område som avses i överenskommelsen om Vänskapens naturskyddsområde.
Syftet med propositionen är att göra det möjligt att lägga ned verksamheten vid Petola naturum och Vänskapsparkens forskningscentral i Vänskapens park i Tönölänniemi i Kuhmo stad och att överlåta fastighetskomplexet så att det inte längre är i Forststyrelsens Naturtjänsters besittning. Samtidigt slopas lagens hänvisning till samarbete mellan länderna, eftersom naturvårds- och forskningssamarbetet med Ryssland enligt det nuvarande syftet med inrättandet har upphört i och med att Ryssland inledde ett anfallskrig mot Ukraina 2022. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, men med följande anmärkningar.
Motiverad kostnadsbesparing
Genom propositionen genomförs målet i regeringsprogrammet för regeringen Orpo att balansera de offentliga finanserna och anpassa statsförvaltningen. Forststyrelsens Naturtjänster minskar det byggnadsbestånd som myndigheten besitter, i syfte att balansera underhållet av fastigheterna mot de tillgängliga resurserna. År 2024 är den totala finansieringen av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter cirka 11 miljoner euro mindre än 2023 och finansieringsnivån sjunker ytterligare fram till 2027. Utskottet instämmer i Forststyrelsens bedömning att det ändamålsenligt att Petola naturum och forskningscentralen i Vänskapens park läggs ned, eftersom de används endast i ringa utsträckning och driften är dyr i förhållande till användningsbehovet.
Petola naturum har i cirka 30 år skött Forststyrelsens Naturtjänsters informationsverksamhet i Kuhmo. Antalet besök vid naturumet har minskat betydligt. På grund av den ringa efterfrågan har naturumet under de senaste åren hållits öppet i juli, och under andra tider enligt överenskommelse. Antalet årliga besök har legat kring endast 3 000. På grund av det låga antalet besökare har Petola naturum den högsta kostnadsnivån per kundbesök bland Forststyrelsens Naturtjänsters naturum. Även forskningscentralen används endast i ringa utsträckning, medan underhållskostnaderna för byggnaderna i Tönölänniemi och det kommande reparationsbehovet är stort i förhållande till användningsbehovet.
Samarbetet mellan länderna i fråga om naturvård och forskning i enlighet med syftet med inrättandet har främjats i en finsk-rysk naturskyddsarbetsgrupp. Finlands miljöcentral har ansvarat för den finländska forskningen i Vänskapens park. Samarbetet inom naturvård och forskning har bedrivits mångsidigt i olika projekt och genom expertutbyte. Särskilt myr- och insektsforskningen i området har varit förtjänstfull. Allt samarbete kring naturvård och forskning med Ryssland upphörde dock med fog efter Rysslands angrepp på Ukraina i februari 2022.
Finlands miljöcentral ansvarar även i fortsättningen för forskningen inom Vänskapens park, men utgår då från ett annat verksamhetsställe. Propositionen har endast ringa konsekvenser för personalen. Finlands miljöcentral har för avsikt att överföra uppgifterna för de två fast anställda arbetstagarna vid parkens forskningscentral till verksamhetsställena i Uleåborg eller Joensuu. Att distansarbete normaliserats som arbetsform minskar den praktiska betydelsen av överföringen.
Skogsrensstammens livskraft
Ett av ändamålen med att inrätta Vänskapens park var att skydda skogsrenens livsmiljö. Utskottet anser att detta fortfarande är ett viktigt mål. Skogsrensstammen har varit stabilt sedan 2021, men stammen är klart indelat i Kajanalands och Suomenselkä delpopulationer samt i några nya utplanteringsområden. Naturskyddsområdena i Vänskapens park täcker trots sin omfattning en relativt liten del av utbredningsområdet för Kajanalands delpopulation och hela arten. Skyddet av arten och de åtgärder som skyddet förutsätter måste ses i ett övergripande perspektiv som omfattar mer än Vänskapens parkområde. De viktigaste instrumenten vid skyddet av skogsrenen är förvaltningsplanen för skogsrensstammenFörvaltningsplan för skogsrenstammen i Finland, Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 2023:21 (på finska). samt skyddsprojektet SkogsrenLIFE, genom vilket förvaltningsplanen uppdaterades under 2020—2022. I förvaltningsplanen betonas att utvecklingstrenden för Kajanalands delpopulation måste vändas uppåt. De viktigaste utmaningarna för skogsrensstammens livskraft är förändringarna i markanvändningen, det vill säga utbyggnaden av vindkraft, samt de växande bestånden av stora rovdjur och utvidgningen av deras utbredningsområde.
Förnyande av tjänsterna
När lagen stiftades och Vänskapens park inrättades minskade samtidigt antalet jobb inom skogsbruket i området. Enligt överenskommelse skulle Kuhmo stad kompenseras för dessa jobb. Utfallet av kompensationen har enligt uppgift bedömts vara större än de ursprungliga skyldigheterna. Utskottet anser att de fastighetsarrangemang som propositionen möjliggör ger möjlighet att se över Petola naturums framtid och hitta en lösning som på bästa sätt stöder utvecklingen i området. Den allmänna utvecklingen har lett till att det traditionella naturumkonceptet inte är lika attraktivt som tidigare och att tyngdpunkten i tjänsterna ligger på utveckling av digitala lösningar. Både den allmänna informationen och tillståndstjänsterna har flyttat över till nätet. Utvecklingen av Naturtjänster i allmänhet utgår från att de turisttjänster som behövs ska produceras av privata aktörer.
Utskottet anser det vara viktigt att Forststyrelsens verksamhet i Kuhmo fortsätter oberoende av den kommande fastighetslösningen. Det är viktigt att de digitala lösningarna och kommunikationen stärks ytterligare för att lyfta fram naturen och skyddsobjekten både i Kuhmo och på riksnivå. Utskottet betonar att nationalparkerna och de andra skyddsområden är av mycket stor betydelse för den regionala ekonomin särskilt i områden med befolkningsnedgång och få andra arbetstillfällen. Regeringens arbetsgrupp har i februari 2025 slutfört en proposition med förslag till stöd för östra Finland. Propositionen innehåller ett stort antal åtgärdsförslag, bland annat om ett tillväxtprogram för hållbar turism och utarbetandet av en turiststrategi för östra Finland. Om åtgärderna blir framgångsrika blir det också lättare att hitta lösningar som utvecklar naturturismen i Kuhmo stad och att stärka regionens mångsidiga möjligheter till friluftsliv.