Senast publicerat 13-05-2024 14:06

Betänkande ReUB 4/2024 rd B 7/2024 rd Revisionsutskottet Revisionsberättelse från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2023

INLEDNING

Remiss

Revisionsberättelse från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2023 (B 7/2024 rd): Ärendet har remitterats till revisionsutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • ordförande Veijo Niemi 
    Riksdagens revisorer
  • GR Pasi Hartikainen 
    BDO Oy
  • riksdagens förvaltningsdirektör Pertti Rauhio 
    riksdagens kansli
  • chef för internrevisionen Erkki Kurikka 
    riksdagens kansli.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2023 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra sig om att bokslutet eller verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att riksdagens förvaltningsdirektör inte har gjort sig skyldig till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i verksamheten i kanslikommissionen och vid riksdagens kansli utretts. 

Riksdagen (exklusive anslagen för Utrikespolitiska institutet och Statens revisionsverk) beviljades anslag på totalt 114,5 miljoner euro. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 113,1 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2023. It-förvaltningen hade 8,6 miljoner euro till sitt förfogande för investeringar 2023. Under räkenskapsperioden användes 4,76 miljoner euro av beloppet, medan 3,85 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2024. 

Budgetanslagen för riksdagen överskreds i fråga om omkostnaderna för riksdagsledamöterna, omkostnaderna för riksdagens kansli och riksdagsgruppernas assistentbidrag. Omkostnaderna för riksdagsledamöterna överskreds med 143 379 euro. Orsaken var att ledamöternas arvoden höjdes med 7,9 procent från och med den nya valperioden, vilket inte hade beaktats i budgeten. Omkostnaderna för riksdagens kansli överskreds med 1,79 miljoner euro. Det berodde på de byggprojekt som genomfördes till följd av förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön och som inte hade beaktats i budgeten. Assistentbidraget till riksdagsgrupperna överskreds med 590 218 euro. Orsakerna till överskridningen var att allt fler riksdagsledamöter under 2023 övergick till gruppkanslimodellen för sin assistentservice och att assistentbidraget höjdes samma år. Bakgrunden till höjningen var att ledamotsassistenternas löner höjdes den 1 maj 2023 och att också andra kompensationer (naturaförmåner och kompensationen för administrativa kostnader) höjdes. I början av 2023 omfattade gruppkanslimodellen 132 ledamöter och i slutet av året 140 ledamöter. Övergången till gruppkanslimodellen har på motsvarande sätt minskat kansliets omkostnader när det gäller utgifter för assistenterna. Kanslikommissionen godkände anslagsöverskridningarna och behandlade orsakerna till dem vid sitt sammanträde den 8 februari 2024. 

Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till 98,9 miljoner euro 2023. Jämfört med året innan var det en ökning med 5,2 procent. De största utgiftsposterna var personalkostnaderna på 62,5 miljoner euro (en ökning med 5,9 procent) och upphandlingen av tjänster på 14,4 miljoner euro (en ökning med 9,0 procent). 

Våren 2023 genomfördes enkäten VMBaro, som gäller arbetstillfredsställelse. Enkäten genomförs vid riksdagens kansli vartannat år. Den totala svarsprocenten var 84 procent. Enligt resultatet har arbetstillfredsställelsen vid riksdagens kansli hållits på en hög nivå. Utskottet noterar dock att enkäten avslöjade avsevärt många fall av osakligt beteende och trakasserier. För att ingripa i osakligt beteende och trakasserier startade riksdagens kansli 2024 en kampanj med namnet Seis! (Stopp!) för att främja sakligt beteende på arbetsplatsen. I samband med kampanjen har man bland annat reviderat de relevanta anvisningarna, infört en elektronisk rapporteringskanal och ordnat workshoppar för kansliets personal. Förhindrande av osakligt bemötande och trakasserier och främjande av sakligt beteende på arbetsplatsen har fastställts som utvecklingsmål för välbefinnandet i arbetet vid riksdagens kansli 2024—2025. Utskottet välkomnar att kansliet vidtagit dessa åtgärder för att förhindra osakligt bemötande och trakasserier och betonar att åtgärdernas genomslag också bör följas. 

Utskottet konstaterar att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av riksdagens bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Revisionsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner ett ställningstagande med anledning av berättelse B 7/2024 rd. 

Utskottets förslag till ställningstagande

Riksdagen har ingenting att anmärka med anledning av berättelsen. 
Helsingfors den 8 maj 2024 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Johanna Ojala-Niemelä sd 
 
vice ordförande 
Veijo Niemi saf 
 
medlem 
Janne Jukkola saml 
 
medlem 
Arja Juvonen saf 
 
medlem 
Teemu Kinnari saml 
 
medlem 
Antti Kurvinen cent 
 
medlem 
Aki Lindén sd 
 
medlem 
Ville Merinen sd. 
 

Sekreterare var

specialsakkunnig 
Anne Kalliomäki.