Kevas verksamhet och riskhantering

Lagen föreslås bli kompletterad med en ny bestämmelse om skyldighet för Keva att genomföra en riskbedömning. Pensionsanstalten ska enligt förslaget regelbundet göra en riskbedömning som ett led i den strategiska planeringen och styrningen av verksamheten och uppdatera riskbedömningen när riskerna förändras väsentligt. Syftet är att den ska betjäna Kevas styrelse och ledning i ledningen av pensionsanstalten. Bedömningen ska komplettera den nuvarande regleringen i fråga om risker och fungera som en sammanställning av pensionsanstaltens riskanalyser. Bedömningen ska ge en helhetsbild av de risker som pensionsanstalten utsätts för eller kan utsättas för i framtiden. Riskbedömningen ska beaktas i pensionsanstaltens strategiska beslutsfattande och riskhanteringssystem samt när det utarbetas en placeringsplan för pensionsanstalten. 

Ett sammandrag av riskbedömningen och de slutsatser som dragits av den ska ges in till finansministeriet och Finansinspektionen. Kevas finansieringssystem är baserat på medlemssamfundens gemensamma ansvar för Kevas alla utgifter, och dess pensionsfond är till sin karaktär en buffertfond. På grund av finansieringsmodellen har Keva i avvikelse från privata pensionsförsäkringsbolag inget kapitaltäckningskrav och förutsätts därför inte utarbeta en solvensbedömning. Social- och hälsovårdsutskottet anser att den föreslagna 25 a § är ändamålsenlig. 

Åtgärder som ska minska risken för arbetsoförmåga

Enligt förslaget ska det till Kevas lagstadgade uppgifter fogas uppgifter som syftar till att minska risken för arbetsoförmåga. Keva erbjuder också i fortsättningen sina medlemssamfund och kyrkans organisationer tjänster för utveckling av det hälsofrämjande ledarskapet och processerna för stöd för arbetsförmågan samt för hantering av kostnaderna för arbetsoförmåga. Dessutom ska Keva börja erbjuda motsvarande tjänster till statliga arbetsgivare och staten ska betala ersättning för dessa kostnader till Keva. Enligt propositionsmotiven är syftet med lagändringen inte att ändra på Kevas nuvarande tjänsteutbud, och lagändringen innebär inte heller ökade kostnader för skötseln av pensionsskyddet för Kevas medlemssamfund och evangelisk-lutherska kyrkan. 

Utskottet konstaterar att med tanke på en hållbar finansiering av pensionsskyddet är det viktigt att arbetsförmågan upprätthålls och att risken för arbetsoförmåga förebyggs. Syftet med dessa åtgärder är att minska risken för arbetsoförmåga bland arbetstagare. År 2017 betalade Keva invalidpension till cirka 40 000 pensionstagare bara inom kommunsektorn. Inom kommunsektorn betalades invalidpensioner för sammanlagt cirka 416 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 8,3 procent av pensionsutgifterna inom pensionssystemet för Kevas medlemssamfund. Det totala beloppet på Kevas finansiering av utvecklingen av arbetslivet är enligt erhållen utredning förhållandevis lågt, exempelvis förra året cirka 400 000 euro. 

Om arbetsförmågan upprätthålls effektivt påverkar detta även den genomsnittliga pensionsåldern då antalet invalidpensioner minskar. I de projekt för att minska risken för arbetsoförmåga som finansieras av Keva är finansieringstagarens självfinansieringsandel hälften av kostnaderna. Åtgärder som förebygger risken för arbetsoförmåga sänker kostnaderna för pensionssystemet och stöder också principerna och målen om längre arbetskarriärer. 

Utskottet konstaterar att Keva årligen överlämnar en berättelse till finansministeriet om de åtgärder som ska minska risken för arbetsoförmåga och om utvecklingen av det hälsofrämjande ledarskapet. Utskottet ser det som viktigt att resultaten av verksamheten gagnar fler än en arbetsgemenskap inom den offentliga sektorn. Utskottet omfattar den ståndpunkt som framförs i propositionsmotiven att lagändringen skapar klarhet i Kevas roll i fråga om arbetsfördelningen mellan de lagstadgade aktörerna. 

Bättre reglering

I sitt utlåtande om propositionen fäster ekonomiutskottet uppmärksamhet vid att tillsynen av Keva är delad mellan finansministeriet och Finansinspektionen och ser det som viktigt att det bereds lagstiftning för att ordna tillsynen på så sätt att det övergripande ansvaret och befogenheterna koncentreras till Finansinspektionen i syfte att se till att tillsynen är täckande och effektiv. Ekonomiutskottet fäster också uppmärksamhet vid vissa brister i Kevas förvaltning och uppgifter och utvecklingsbehov som tillsynsmyndigheten fört fram. 

Finansministeriets och Finansinspektionens tillsynsuppdragi fråga om Keva och behörighetsfördelningen i anslutning till tillsynsuppdraget ändras inte i detta sammanhang. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att ekonomiutskottets synpunkter bör övervägas med omsorg inom statsrådets lagberedning. En arbetsgrupp som utrett de separata pensionssystemen har nyligen publicerat sin rapport. Enligt rapporten är det möjligt och ändamålsenligt att förena pensionssystemen med vissa förbehåll (STM muistioita ja raportteja 2019:15). Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att vid bedömningen av behovet av att reformera pensionssystemen finns det skäl att granska utvecklingen av lagstiftningen om Keva som en helhet om man går in för att bevara de separata pensionssystemen. 

Utskottet vill påpeka att genom detta lagförslag ges Keva i verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan och förebyggande av risken för arbetsoförmåga samma möjlighet som privata pensionsförsäkringsbolag. Utskottet förutsätter att det ovan nämnda utredningsarbetet utförs med sikte på att förenhetliga regleringen av denna verksamhet.