Det mest centrala förslaget i regeringens tilläggsbudget är att fullmakterna som gäller stödet till Ukraina och anskaffningen av försvarsmateriel höjs. Dessa åtgärder anser vi vara motiverade och nödvändiga. 

De största problemen med tilläggsbudgeten har att göra med de förslag som inte finns där. Inte heller i denna proposition föreslås det sådana ändringar i den ekonomiska politiken som skulle stärka tillväxten och förtroendet. I stället fortsätter regeringen hoppas på ekonomisk tillväxt utan att vidta effektiva åtgärder för att stärka efterfrågan på hemmamarknaden, som i nuläget lider av en förtroendekris. 

En annan helhet som saknas i tilläggsbudgeten är att regeringen drar tillbaka det misslyckade försöket med FPA-ersättningar och åtgärdar problemen med modellen för assisterad befruktning. Regeringen har som målsättning att öka möjligheterna för dem som behöver assisterad befruktning på grund av sjukdom att söka vård inom den privata sektorn samt att höja nativiteten. Vi anser dock att regeringens modell för ersättning för assisterad befruktning inom den privata hälso- och sjukvården inte på lika villkor främjar möjligheterna för olika familjetyper. Dessutom hotar styrningen av anslag till ersättningar för privat vård att försämra servicen inom den offentliga sektorn. Av dessa orsaker föreslår vi uttalanden där riksdagen förutsätter att regeringen korrigerar modellen så att den finansiering som anvisas i tilläggsbudgeten används på ett mer ändamålsenligt sätt. 

I finansministeriets prognos som ligger till grund för regeringens tilläggsbudget för 2025 beräknas bruttonationalprodukten öka med 1,6 procent. I prognosen beräknas också att Finlands export börjar öka i snabbare takt än i nuläget. I prognosen har man dock inte kunnat beakta de senaste hoten mot handelspolitiken. I ljuset av dem ter sig den utveckling som förväntas i tilläggsbudgeten optimistisk. Till exempel i Finlands Banks senaste prognos beräknas tillväxten uppgå till 0,8 procent på årsnivå, vilket är endast hälften av den ökning som finansministeriet uppskattat. 

Tillväxtprognosen är förknippad med många osäkerhetsfaktorer både i Finland och internationellt. Mot denna bakgrund borde regeringen för länge sedan ha vidtagit åtgärder som stärker efterfrågan och ökar förtroendet på hemmamarknaden. I en jämförelse med andra länder tar sig regeringens brist på åtgärder för att öka tillväxten i uttryck i form av en anemisk tillväxt och en exceptionellt dålig sysselsättningsutveckling. 

Nu väntar man på förslag för att stärka tillväxten utifrån den rapport som Murtos arbetsgrupp lagt fram. Åtgärder för att öka efterfrågan på hemmamarknaden kunde likväl ha skrivits in redan i den första tilläggsbudgeten, till exempel genom att ta med de åtgärder som SDP föreslagit i sin alternativa budget. Många av dem har likheter med de åtgärder som Murtos arbetsgrupp föreslår. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

I regeringens första tilläggsbudget för 2025 föreslås ett tillägg på 16,3 miljoner euro i statens andel av de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen. Tillägget hänför sig till de föreslagna ändringarna och höjningarna som gäller FPA-ersättningar. 

Utvidgningen av FPA-ersättningarna 

De Gröna anser att huvudvikten och kärnansvaret när det gäller att ordna social- och hälsovård ska ligga på den offentliga sektorn. Var och en ska få de social- och hälsovårdstjänster som han eller hon behöver i rätt tid och på en hög nivå. När tjänsterna har rätt effekt, riktas rätt och fungerar som en helhet använder vi de gemensamma resurserna på ett förnuftigt sätt. 

Regeringens förslag om att utvidga tillämpningsområdet för FPA-ersättningarna har bedömts öka användningen av privata tjänster. Risken är att de föreslagna höjda ersättningarna inte kommer dem som använder tjänsterna till godo utan förs över till priserna på tjänsterna. Propositionen kan också ha negativa konsekvenser för tillgången på personal i välfärdsområdena och för kontinuiteten i vården. 

Den privata och tredje sektorn har en viktig kompletterande roll när det gäller att tillhandahålla tjänster. I synnerhet i situationer där välfärdsområdena inte har möjlighet att med till buds stående medel förbättra tillgången till tjänster eller välfärdsområdena av någon anledning har ett begränsat utbud av tjänster, kan det vara motiverat att utnyttja FPA-ersättningarna för att människorna lättare ska få tillgång till vård. FPA-ersättningar ska i huvudsak riktas till noggrant avgränsade servicehelheter, såsom assisterad befruktning och gynekologbesök. 

På lång sikt bör åtgärder vidtas för att avveckla flerkanalsfinansieringen. Flerkanalsfinansieringen har bidragit till att bromsa övergången till ett effektivitetsbaserat system. 

Sjukvårdsersättningar för assisterad befruktning 

Regeringen begränsar sjukvårdsersättningarna för assisterad befruktning endast till behandlingar som grundar sig på medicinska orsaker, vilket missgynnar exempelvis kvinnliga par och ensamstående kvinnor jämfört med par som består av en kvinna och en man, eftersom barnlösheten för dem ofta inte är medicinskt relaterad. Denna skenbart neutrala avgränsning leder till indirekt diskriminering som propositionen inte motiverar på ett godtagbart sätt. 

FPA-ersättningarna bör utvidgas till att gälla också dem som behöver vård av sociala orsaker, så att kvinnliga par och ensamstående kvinnor inte får en faktisk ofördelaktig ställning på grund av sexuell läggning eller familjeförhållanden och så att likabehandlingen av dem kan tryggas. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

I tilläggsbudgeten för 2025 skildras de ekonomiska utsikterna på ett missvisande och överoptimistiskt sätt. Det största hindret för ekonomisk tillväxt i Finland är att den totala efterfrågan är otillräcklig. Regeringen har genom sitt agerande endast förvärrat detta grundläggande problem i landets ekonomi. 

Regeringens prat om en ekonomisk tillväxt på 1,6 procent, tilltagande export och en ökande efterfrågan på sysselsättning har inget att göra med de ekonomiska realiteterna. Vi lever i en tid av handelskrig och en allt hårdare industripolitisk konkurrens, och därför är det ingen hållbar strategi att räkna med att efterfrågan från utlandet ska öka tillväxten. Arbetslösheten har ökat och antalet lediga jobb har minskat betydligt under denna regeringsperiod. Regeringens sysselsättningsåtgärder har nästan uteslutande riktat sig till utbudet av arbetstillfällen. Det är svårt att se hur sysselsättningen skulle kunna öka betydligt utan konkreta åtgärder för att öka efterfrågan. Prognoserna för den ekonomiska tillväxten har systematiskt varit överoptimistiska i Finland, men problemet har under innevarande regeringsperiod framhävts ytterligare, eftersom regeringen har underskattat de negativa multiplikatoreffekter som dess nedskärningspolitik har på ekonomin. Att det dåliga konjunkturläget kommer att hålla i sig är uppenbart särskilt när uppskattningen av intäkterna från samfundsskatten korrigeras nedåt också i denna tilläggsbudget. 

Detaljmotivering