01.Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utrikesministeriets huvudtitel föreslås få sammanlagt 1,3 miljarder euro, vilket är 33 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningarna beror huvudsakligen på att tilläggen enligt regeringsprogrammet från 2021 slopas. Av det föreslagna anslaget är 12 miljoner euro regeringens framtidsinvesteringar och 6 miljoner euro inkomster från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Handläggningsavgifterna för visum samt återbäringar av finansiella bidrag och biståndspengar beräknas inbringa cirka 25 miljoner euro i inkomster (kapitel 12.24). 

Under det aktuella momentet för omkostnaderna för utrikesförvaltningen föreslås 264 miljoner euro, alltså 12,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. 

Största delen av omkostnaderna går till underhåll och utveckling av beskickningsnätet (cirka 156 miljoner euro). Betydelsen av ett täckande och fungerande beskickningsnät för Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd är obestridlig, eftersom nätverket har en central roll i verkställandet av utrikes- och säkerhetspolitiken och exportfrämjandet. 

Utskottet välkomnar att beskickningsnätverket i enlighet med regeringsprogrammet utvidgas och stärks under innevarande regeringsperiod bland annat i Afrika och Syd- och Sydostasien. Finland har 91 verksamhetsställen runt om i världen, inklusive de nya beskickningarna som öppnas år 2021 (i Dakar i Senegal och i Doha i Qatar). I budgetpropositionen ingår dessutom 6,6 miljoner euro för att inrätta två nya beskickningar 2022. 

Utskottet anser fortfarande att det är viktigt att man vid beslut om nya beskickningars placering också betonar den kommersiella nytta som eftersträvas för Finland. Dessutom är det fortfarande nödvändigt att överväga en utvidgning av de befintliga beskickningarna i potentiella områden för Finlands ekonomi och export samt möjligheterna att inleda verksamheten med nya beskickningar av lätt modell. 

Utskottet betonar att beskickningsnätets resurser bör tryggas på lång sikt och att finansieringen också bör beakta de växande säkerhetshoten bland annat med tanke på informationssäkerheten. 

Utskottet välkomnar att utrikesministeriets resurser för att främja export och handel via nätverket Team Finland stärks också 2022 på samma sätt som 2021 (cirka 5,1 miljoner euro). Verksamheten kan således fortsätta med en tilläggssatsning på 20 årsverken. Också Business Finland har konsekvent stärkt sina exportcentraler. För närvarande har den cirka 150—160 anställda som arbetar utomlands, av vilka cirka 120 arbetar med exportfrämjande uppgifter och resten med Invest in Finland och Visit Finland. 

Utskottet välkomnar också att utrikesministeriets exportfrämjande arbete systematiskt har utvecklats, intensifierats och förnyats på många olika sätt under de senaste åren. Vid utrikesministeriet har det inrättats (1.8.2021) bland annat en ny Team Finland-enhet för exportfrämjande som särskilt fokuserar på kontinuerliga direkta och proaktiva företagskontakter och kontakter till landskapen. 

Utskottet ser det som nödvändigt att Finlands nätverk för exportfrämjande (beskickningarna, Business Finland, Finnvera, närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna) 2022 fokuserar särskilt på de marknader som växer i och med EU-ländernas nationella återhämtningsplaner, så att finska företag kan dra maximal nytta av de exportmöjligheter som de erbjuder. Med offentliga medel bör man särskilt stödja små och medelstora företags internationaliseringssträvanden samt internationaliseringen av till exempel ny affärsverksamhet i anslutning till den gröna omställningen. Det är också nödvändigt att ytterligare främja företagens gemensamma exportprojekt som kan svara på de omfattande projekt som står till buds. Dessutom är det väsentligt att i mån av möjlighet utnyttja det nordiska och europeiska samarbetet samt dela bästa praxis tillsammans med Finlands jämförelseländer för att utveckla och effektivisera exportansträngningarna. 

Utskottet anser det vara ytterst viktigt att resurserna för exportfrämjande säkerställs 2022 och att anslaget vid behov justeras i tilläggsbudgetpropositioner. 

Regeringen har som mål att arbetskraftsinvandringen minst fördubblas och att antalet nya utländska examensstuderande tredubblas före 2030. I färdplanen för arbets- och utbildningsrelaterad invandring 2035, som godkändes i september 2021, åläggs utrikesförvaltningen flera åtgärder som gäller bland annat att locka experter till Finland, göra uppehållstillståndsprocesserna smidigare och utveckla digitala tjänster. 

Utskottet anser det vara ändamålsenligt att inreseprocesserna vid beskickningarna påskyndas för att tillgången på kompetent arbetskraft ska kunna säkerställas genom att man för viss tid ökar den personal som handlägger uppehållstillstånd. Budgetpropositionen möjliggör att flaskhalsarna i tillståndsbehandlingen kan åtgärdas bland annat vid beskickningarna i New Delhi och Manila. 

Det är också positivt att uppehållstillståndsprocessen påskyndas och förtydligas genom att man inför ett långvarigt nationellt D-visum med ett servicelöfte om en handläggningstid på 14 dygn. Avsikten är att använda cirka 3,1 miljoner euro av inkomsterna från EU:s återhämtningsinstrument för beredningen. Medel ur återhämtningsinstrumentet (3,0 miljoner euro) ska också avsättas för en digital serviceplattform, Virtual Finland, som möjliggör integrerade servicekedjor för företag, arbetstagare och studerande som kommer till Finland. Syftet med serviceplattformen är att enkelt och smidigt tillhandahålla olika myndigheters tjänster för flyttning till och etablering i Finland enligt principen om en enda kontaktpunkt. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att öka den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen. Samtidigt är det viktigt att fokusera på att bekämpa människohandel som eventuellt kommer att öka i samband med den. 

Utskottet lyfter fram att Finland är ordförande i Nordiska rådet 2022 och att ordförandeskapet i Barents euroarktiska råd (BEAC) fortsätter 2021—2023. Finland valdes också till medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter för åren 2022—2024. För att de påverkningsmöjligheter som står till buds ska kunna utnyttjas fullt ut krävs god beredning och tillräckliga resurser för verksamheten. 

Under momentet föreslås dessutom ett anslag på 1 300 000 euro som hänför sig till lagen om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem (RP 134/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår, stryks anslaget under momentet. 

74.Husbyggen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 11,3 miljoner euro, alltså 3,2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. I anslaget ingår trots minskningen 3,3 miljoner euro i finansiering av engångsnatur för att stärka beskickningsnätet och för fastighetsförändringar (regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur). 

Utskottet anser att det är motiverat att anslaget under momentet höjs från ramnivån (med 8 miljoner euro). Dessutom var det nödvändigt att i fjärde tilläggsbudgeten för 2021 på nytt budgetera anslag som blivit oanvända i och med coronapandemin så att anslaget fortfarande ska kunna användas 2022, bland annat för fastighetsprojekt i Beijing och Moskva. 

För att minimera fastighetskostnaderna och andra kostnader anser utskottet att det är viktigt att man i samband med planeringen och utvecklingen av beskickningsnätet och beskickningsfastigheterna alltid också utreder möjligheterna till samarbete med de andra nordiska länderna och EU-länderna samt med Europeiska utrikestjänsten. 

66.Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

För egentligt utvecklingssamarbete som förvaltas av utrikesministeriet föreslås 706 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 596 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2022. 

Mest anslag riktas till multilateralt utvecklingssamarbete (224 miljoner euro) via FN-organisationer, Världsbanksgruppen, andra multilaterala organisationer och de regionala instituten för utvecklingsfinansiering. För land- och regionspecifikt utvecklingssamarbete anvisas cirka 180 miljoner euro, varav största delen (108,4 miljoner euro) riktas till Afrika och Mellanöstern. 

Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid stödet till FN-organisationer och anser att det är viktigt att stödet är långsiktigt och konsekvent. Samtidigt främjas Finlands möjligheter till en initiativrik och resultatrik FN-politik. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Finland också har beredskap att finansiera verksamheten vid Unicefs två innovationscenter som ska inrättas i Finland med 8,5 miljoner euro 2022. 

Utskottet anser att det är ett steg i rätt riktning att stödet till frivilligorganisationer föreslås bli höjt med 8 miljoner euro (sammanlagt cirka 88 miljoner euro). Det bistånd som kanaliseras via frivilligorganisationer stärker i allmänhet samtidigt de egna civila samhällena i utvecklingsländerna och stöder på så sätt demokratiutvecklingen. Detta arbete är nu ännu viktigare eftersom frivilligorganisationernas verksamhet begränsas i allt fler länder och till och med två tredjedelar av världens befolkning beräknas leva i en diktatur. Det är viktigt att det stöd till frivilligorganisationer som baserar sig på öppen ansökan beviljas för de mest verkningsfulla projekten. I mån av möjlighet bör man i fortsättningen också satsa på att direkt stärka frivilligorganisationernas verksamhet i partnerländerna. 

Utskottet betonar att offentlig och gåvobaserad utvecklingsfinansiering kan stärka i synnerhet demokratin, rättsstatens funktion och god förvaltning, som också är förutsättningar för hållbar företagsverksamhet, ekonomin och därigenom stärkt välfärd. 

För humanitärt bistånd (cirka 85 miljoner euro) föreslås en liten höjning på 150 000 euro. Behovet av hjälp är stort eftersom de humanitära kriserna i världen har ökat. Globalt uppskattas 240 miljoner människor i 56 länder vara i behov av katastrofhjälp. De största humanitära kriserna finns i Syrien, Jemen och Demokratiska republiken Kongo, och fler flyktingar är att vänta bland annat från Afghanistan och Etiopien. 

Utskottet anser det vara viktigt att Finland bereder sig på att öka beloppet av katastrofhjälp vid behov för att flyktingsituationen ska kunna dämpas. Enligt budgetpropositionen bör det humanitära biståndets resultat stärkas också genom att samordna det med fredsbyggande och utvecklingssamarbete. 

Afghanistan har varit ett av Finlands största målländer för det bilaterala utvecklingssamarbetet. Detta utvecklingssamarbete har tills vidare avbrutits, eftersom Finland som en del av Europeiska unionen inte erkänner den talibanska regimen som styr landet. Afghanistan får dock humanitärt bistånd. 

Utskottet konstaterar att hjälpbehovet i området är uppenbart. Utskottet är särskilt oroat över kvinnors och flickors rättigheter, inklusive främjandet av de sexuella rättigheterna. Det är bra att utrikesministeriet tillsammans med andra biståndsgivare och partnerskapsorganisationer kartlägger biståndsbehoven och söker de bästa sätten att stödja afghaner i den nya situationen. 

Finland har som en del av Team Europe förbundit sig till solidaritet när det gäller att jämlikt fördela de läkemedel, vacciner och den diagnostik som behövs för hanteringen av coronapandemin. Team Europe består av EU:s institutioner, medlemsstater, nationella utvecklingssamarbetsverk och institut för utvecklingsfinansiering samt Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. EU har åtagit sig att donera 500 miljoner vaccin till andra länder före sommaren 2022. Vaccinalliansen GAVI administrerar internationella mekanismen för samarbete kring vacciner, dvs. Covax-mekanismen. 

Utskottet anser det vara viktigt att Finland deltar med en stark satsning i att höja vaccinationstäckningen i utvecklingsländerna och i avtalsarrangemang och stödåtgärder som underlättar vaccinproduktionen. Besluten om donationer ska fattas i god tid för att vaccintillverkarna ska kunna förbereda sig på dem och för att den behövliga administrationen och distributionen inklusive kylkedjorna ska hinna genomföras. 

Utskottet konstaterade i sitt betänkande om budgeten för 2021 (FiUB 36/2020 rd — RP 146/2020 rd, RP 227/2020 rd) att finansieringen under momentet är omfattande och ansåg det nödvändigt att den information som läggs fram för riksdagen som grund för beslutsfattandet är tillräckligt detaljerad. Budgetpropositionen har utvecklats i rätt riktning men utskottet anser det vara viktigt att arbetet för att skapa en tydligare helhetsbild fortsätter. 

Utskottet ökar momentet med 900 000 euro. Av detta anvisas 500 000 euro för dispositionsplanens punkt 4 Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land. Utskottet anser det vara viktigt att i beslut om understöd under denna punkt beakta behoven hos organisationen Internationel IDEA. Av tillägget riktas 400 000 euro till dispositionsplanens punkt 5 Humanitärt bistånd, där det i samband med att biståndsbeslut fattas är viktigt att beakta de tilläggsbehov som coronakrisen medför samt Europeiska kommissionens initiativ Education in Emergencies genom att rikta finansiering till ordnande av undervisning på första och andra stadiet i samband med humanitära kriser. 

89.Finansinvesteringar inom utvecklingssamarbetet (reservationsanslag 3 år)

Utöver det egentliga utvecklingssamarbetet fortsätter stödet till sådana investeringar i utvecklingsländer som stärker hållbar utveckling genom finansiella investeringar och lån. För ändamålet föreslås cirka 130 miljoner euro och fullmakter att ingå avtal till ett värde av 10 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2022. De finansiella investeringarna är finansiering som står utanför ramen eftersom de förväntas bli återbetalda. Därför ökar de inte underskottet i statsfinanserna inom nationalräkenskaperna. Finansiella investeringar har gjorts till ett värde av sammanlagt cirka 550 miljoner euro sedan 2016, och avsikten är att deras belopp under innevarande regeringsperiod ska överskrida en miljard euro. 

Som under tidigare år anser utskottet att finansiella investeringar i utvecklingssamarbetet (också det 10 miljoner euro som föreslås under moment 24.30.88 för höjning av Finnfunds kapital) är ett ändamålsenligt och effektivt tillvägagångssätt där statliga medel kan cirkulera till nya utvecklingsprojekt. Anslaget för 2022 riktas till objekt som fastställs utifrån målsättningarna i investeringsplanen, framför allt till klimatfinansiering, utveckling i de minst utvecklade länderna och i länder i Afrika samt till stöd för jämställdhet mellan könen. Resultaten och effekterna av de utvecklingsprojekt som genomförs med finansiella investeringar bör vidareutvecklas och följas upp på samma sätt som det övriga utvecklingssamarbetet. Det är också ändamålsenligt att främja finska aktörers möjligheter att delta i de projekt som genomförs. 

Utskottet understryker att utvecklingssamarbetet står inför stora utmaningar och att det därför är viktigt att den privata sektorn i allt högre grad deltar i verksamheten. Utskottet hänvisar dessutom till det som står ovan (kapitel 24.30) och betonar också i detta sammanhang att Finland för att öka den privata finansieringen aktivt måste vara med och utveckla den europeiska strukturen för utvecklingsfinansiering och verksamheten vid Nordiska utvecklingsfonden (NDF). 

50.Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Utskottet ökar momentet med 800 000 euro för stöd till internationella organisationer. Utskottet anser det vara viktigt att man när beslut om understöd fattas beaktar behoven hos Historiker utan gränser i Finland rf och utreder möjligheterna att stödja också verksamheten vid Artists at risk. 

03.Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år)

Utskottet ser det som lämpligt att sikta på att sammanslå administrativa uppgifter vid de olika ombudsmännens byråer och på så sätt minska överlappande arbete. Justitieministeriet har redan utrett olika alternativ för att utveckla förvaltningsområdets självständiga myndigheters administrativa tjänster. Nu pågår en lagberedning i samband med vilken den administrativa strukturen förtydligas. Avsikten är bland annat att förbättra resursallokeringen för skötseln av ombudsmännens substansuppgifter. 

Utskottet ser det också som viktigt att det under momentet har reserverats 200 000 euro för uppdraget som rapportör om våld mot kvinnor. Uppdraget inleds i början av nästa år. Det är fråga om en ny uppgift för diskrimineringsombudsmannen. Lagen om den har godkänts i oktober 2021 (AjUB 13/2021 rd — RP 123/2021 rd). I beloppet har beaktats den besparing som kan göras i de administrativa stöduppgifterna när uppgiften ges till en befintlig aktör. Men det måste trots det bevakas hur anslaget räcker till och omfattningen av de samlade uppgifterna måste beaktas. 

Under momentet föreslås ett tillskott på 166 000 euro som hänför sig till lagen om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem (RP 134/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår i riksdagen, stryks anslaget under momentet. 

05.Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett tillskott med 166 000 euro som hänför sig till lagen om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem (RP 134/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår i riksdagen, stryks anslaget under momentet. 

50.Understöd (fast anslag)

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro, varav 

• 100 000 euro till Förbundet för mänskliga rättigheter rf 
• 100 000 euro anvisas till organisationer för fredsarbete 
• 70 000 euro till Nollinjen 
• 150 000 euro till Flyktingrådgivningen rf 
• 80 000 euro till sammanslutningar som arbetar för att förebygga kriminalitet. 

04.Rättshjälps- och intressebevakningsdistriktens och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Verksamheten inom den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen har anvisats cirka 25 årsverken 2019–2021, vilket har gjort det möjligt att förbättra den regionala tillgången till och fördelningen av ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster i rätt tid. Överskuldsättningen är dock ett växande samhälleligt problem, och enligt erhållen utredning kommer den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen att behandla cirka 31 200 ärenden 2022, vilket är cirka 1 000 fler än 2021. 

Utskottet betonar vikten av att främja förebyggande ekonomisk rådgivning och lågtröskeltjänster och anser det vara viktigt att följa upp att de resurser som rådgivningen kräver är tillräckliga. För att minska överskuldsättningen är det positivt att det i budgeten anvisas 1 miljon euro för att inrätta en funktion för ekonomisk kompetens. Det är fråga om en ny funktion som baserar sig på en strategi för ekonomisk kompetens som utarbetats under ledning av Finlands Bank och vars syfte är att förbättra medborgarnas ekonomiska kompetens och främja den som medborgerlig kompetens. 

01.Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 808 miljoner euro, alltså 8,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. 

I budgetpropositionen ingår som tillägg enligt rambeslutet 2,5 miljoner euro för att öka antalet poliser till 7 500 årsverken i enlighet med regeringsprogrammet. I och med tillägget har polisen 10 miljoner euro till sitt förfogande för att uppnå det uppställda målet. 

Vid budgetmanglingen beslutade regeringen att ytterligare öka anslaget för polisen med sammanlagt 12,9 miljoner euro. Av detta föreslås 10,6 miljoner euro för operativ verksamhet i synnerhet för att trygga polisens närvaro och synlighet på de områden där servicenivån är lägst och för att fortsätta verksamheten inom enheten mot människohandel. För bekämpning av brott som riktar sig mot kritiska branscher anvisades 1,2 miljoner euro (15 årsverken) och för utgifter som föranleds av olagliga hot 1,05 miljoner euro. 

Dessutom föreslås 1,3 miljoner euro för att säkerställa en effektiv övervakning och verkställighet av förhindrande av penningtvätt (RRF-finansiering), vilket för sin del stärker genomförandet av programmet för bekämpning av grå ekonomi. 

I fjärde tilläggsbudgeten för 2021 beviljades polisen ytterligare 32,4 miljoner euro i tilläggsfinansiering. Av tilläggsfinansieringen anvisades 30 miljoner euro för tryggande av verksamheten, 1,8 miljoner euro för kostnaderna för coronapandemin, 0,4 miljoner euro för stärkande av bekämpningsförmågan mot IT-relaterad brottslighet och förbättrande av dataskyddet samt 0,21 miljoner euro för avslöjande av korruptionsbrottslighet och effektivisering av utredningar. 

Utskottet anser att de föreslagna tilläggen är nödvändiga och konstaterar att de avsevärt förbättrar polisens finansiella situation 2022. Utskottet betonar dock samtidigt att finansieringen av permanenta grundläggande uppgifter bör ingå i ramarna för statsfinanserna. Också finansieringens effektivitet är bättre om den kan beaktas i den strategiska långsiktiga planeringen. 

Statsrådet tillsatte den 1 november 2021 en grupp utanför polisförvaltningen för att med snabb tidtabell utreda användningen av polisens anslag och de faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet. Avsikten är att utredningen ska bli klar före utgången av januari 2022. 

Utskottet anser att tilläggsutredningen är mycket välkommen. Polisens anslag har under flera år visat sig vara otillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgiftsmängd. Bristen på anslag har i regel åtgärdats genom användning av den post som överförs från föregående år och genom tilläggsbudgetar. 

Det är bra att man i utredningen kartlägger allokeringen av polisens anslag och bedömer orsakerna till att anslagen för polisen som årligen höjts från 2017 till 2021 inte är tillräckliga. Målet är att ta fram utvecklingsförslag som kan påverka polisväsendets utgifter, en effektiv resursallokering samt balansen mellan utgifter och inkomster. Avsikten är också att lägga fram förslag till utveckling av polisförvaltningen. Dessutom bedöms personalkostnader, polisens resultat och verkningsfullhet, lokalkostnader, IKT-utgifter och investeringar, antalet utvecklingsprojekt, konsekvenserna av lagstiftningsändringar för kostnaderna och polisens arbetsmängd samt budgeteringssättets konsekvenser. 

Utskottet lyfter fram att den politiska viljan att öka antalet poliser, inklusive att öka antalet till 7 500 årsverken fram till 2023, har funnits redan i flera år. Det kvantitativa målet har i redogörelsen för den inre säkerheten (SRR 4/2021 rd) fortsatt höjts till 8 200 poliser före 2030. Enligt utskottet bör brister i andra nödvändiga utgifter inte kompenseras med minskningar av personalen, utan de bör lyftas fram på annat sätt. 

För att öka transparensen i verksamheten och förverkliga den politiska viljan anser utskottet att det är viktigt att också överväga användningen av budgettekniska medel. Till exempel att anvisa anslag i beslutsdelen under momentet mer specificerat än tidigare för personal-, fastighets-, IKT- och materielutgifter för att undvika ett anpassningshot som riktar sig mot antalet poliser. Det är också motiverat att utreda om materielutgifterna bör överföras till ett eget moment. 

Det är också viktigt att se till att tillräckliga resurser anvisas för att genomföra de nya skyldigheter som polisen ålagts i lagstiftningen. Vidare behövs en analys över om polisen har ålagts sådana uppgifter som kan skötas utan polisen och om det är ändamålsenligt att överlåta dessa uppgifter på andra aktörer. Samtidigt måste man fortsätta att öka produktiviteten i verksamheten och intensifiera samarbetet med andra aktörer. 

Utskottet betonar särskilt stärkandet av polisens förebyggande verksamhet i enlighet med riktlinjerna i redogörelsen för den inre säkerheten (SRR 4/2021 rd). För att underlätta omfördelningen av resurser bör beredningen av sådana lagstiftningsändringar som kan effektivisera polisens nuvarande resursanvändning påskyndas bland annat enligt förvaltningsutskottets syn (GrUU 29/2021 rd — RP 146/2021 rd) (t.ex. ändringsbehov i anslutning till kriminalunderrättelseinhämtning, polisens förundersökningsskyldighet och informationsgången mellan myndigheterna). 

I likhet med alla aktörer inom den inre och yttre säkerheten har polisens verksamhetsmiljö blivit mer komplicerad och utvidgad och samtidigt har kravnivån för kompetensen stigit. Utskottet fäster uppmärksamhet bland annat vid att it-brottsligheten ökar och att brottsligheten överförs till nätmiljön. Samordnade överbelastningsattacker, fiske efter information och dataintrång samt informationspåverkan blir allt vanligare och de kan också utgöra en del av olika hybridhot. 

Utskottet anser det vara bra att polisen utvecklar informationsinhämtningen för att bekämpa IT-brottslighet och ordnar utbildning i frågan, förenhetligar tillvägagångssätten och inför effektiva tekniska metoder. Särskilt viktigt är bekämpningen av den nätbrottslighet som riktar sig mot barn och unga. 

Utskottet anser det vara viktigt att tillgången till brådskande larmtjänster och beredskapstiden hålls på en god nivå. Även genomslaget för trafikövervakningen, inklusive övervakningen av tung trafik, måste upprätthållas trots att den arbetstid som anvisats för den måste anvisas i synnerhet för skötseln av brådskande larmuppdrag. 

När brotten till sin karaktär blir allt mer komplicerade krävs det mer resurser, tid, metoder och kompetens för att utreda dem. Målet är att öka effektiviteten i bekämpningen av ekonomisk brottslighet genom brottsutredning i realtid och genom att utveckla samarbetet med centrala aktörer. För att upprätthålla förtroendet för polisen är det väsentligt att också se till att normala vardagsbrott utreds. 

Utskottet är också fortsättningsvis oroat över brott som begås av minderåriga och anser det vara viktigt att man snabbt reagerar på brotten bland annat genom att stärka ankarverksamheten och modellen med en egen polis. Också våld i nära relationer kräver förvaltningsövergripande åtgärder. 

Polisen utför också ett viktigt arbete genom att försvåra den organiserade brottslighetens verksamhet och dess integrering i samhällsstrukturerna. Det behövs bland annat stöd för att personer ska kunna lösgöra sig från grupper av organiserad brottslighet (Exit-åtgärder). Utskottet lyfter också fram behovet av att uppdatera strategin för bekämpning av organiserad brottslighet. 

Utskottet välkomnar att polisen i enlighet med regeringsprogrammet har satsat på undersökning av människohandel. Den verksamhet som inleddes 2021 fortsätter och utvecklas genom ett nära samarbete mellan den riksomfattande utredningsgrupp för människohandel som inrättats vid polisinrättningen i Helsingfors och centralkriminalpolisens grupp för människohandelsbrott. 

Också bekämpningen av djurskyddsbrott som riktar sig mot husdjur och produktionsdjur fortsätter 2022 genom att man utvecklar och bygger upp samarbetsnätverk med myndigheter, företag och tredje sektorn. Avsikten är att en extra resurs på 2 årsverken ska anvisas för arbetet, och utskottet betonar att verksamheten bör stärkas i hela landet. 

Vid sidan av personalresurserna är det viktigt att se till att polisens utrustning och materiel upprätthålls och utvecklas. För polisens materielutgifter har under denna valperiod beviljats ett tilläggsanslag på sammanlagt 10 miljoner euro. Enligt den utredning som utskottet fått finns det dock fortfarande finansieringsunderskott bland annat i anskaffningen av basfordon, såsom polisbåtar och polisbilar.  

Utskottet uttrycker särskild oro över om antalet polisbåtar i Finska viken är tillräckligt, och anser det vara nödvändigt att regeringen fattar beslut om tidtabellen för anskaffning av en polisbåt vid polisinrättningen i Sydöstra Finland och inleder planeringen av anskaffningen 2022 samt reserverar den finansiering som behövs för åren 2023—2026. Polisens prestationsförmåga ska säkerställas så att materielen snabbt kan användas under alla förhållanden också för att säkerställa sjögränsen. 

Under momentet föreslås dessutom ett anslag på 1 638 000 euro som hänför sig till lagen om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem (RP 134/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår, stryks anslaget under momentet. 

02.Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 40,8 miljoner euro, alltså 3,7 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen beror huvudsakligen på att det nya informationssystemet framgångsrikt har tagits i produktionsbruk och att den tekniska infrastruktur som förutsätts i den lagstiftning om civil underrättelseinhämtning som trädde i kraft 2019 till centrala delar kommer att färdigställas inom den närmaste framtiden. Dessa projekt som gäller teknisk prestanda gör det möjligt att uppnå de resultatmål för verksamheten som uppställts för förvaltningsmyndigheten. 

På basis av den utredning som utskottet fått konstaterar utskottet att Skyddspolisen med det anslag som föreslås kan upprätthålla sina befogenheter enligt lagstiftningen och möjliggöra en effektiv och korrekt tillämpning av dem samt anpassar sig till en snabb förändring i omvärlden. 

01.Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 275 miljoner euro, alltså 3,3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. 

Gränsbevakningsväsendets verksamhetsmiljö är instabil och svår att förutse. Gränssäkerheten står i centrum för det förändrade säkerhetsläget när EU-länderna blivit utsatta för hybridpåverkan i Baltikum och Polen. 

Utskottet konstaterar utifrån den utredning som utskottet fått att Gränsbevakningsväsendets resurser är skäliga 2022. Budgetpropositionen innehåller ett tillägg på 1,0 miljoner euro för tryggande av prestationsförmågan och antalet gränsbevakare. Dessutom beräknas det att cirka 12,4 miljoner euro av de anslag som beviljats 2021 överförs till 2022. Bristerna i finansieringen gäller närmast de grundläggande hyres- och IKT-utgifterna för lokalerna, vilka vid behov ska beaktas i tilläggsbudgetarna för 2022. 

Gränsbevakningsväsendets beredskap, prestationsförmåga och säkerheten vid EU-gränsen måste säkerställas även i fortsättningen. Gränsbevakningsväsendets förmåga att förbereda sig på störningar och ökande EU-förpliktelser förutsätter enligt redogörelsen för den inre säkerheten (SRR 4/2021 rd) att det nuvarande antalet årsverken på 2 900 höjs till 3 000 fram till 2026. Detta förutsätter samtidigt att finansieringen ses över i det kommande rambeslutet för 2023—2026. 

Utskottet anser det också vara nödvändigt att regeringen år 2022 inleder förberedelserna för att internationalisera och öppna det tillfälliga gränsövergångsstället i Parikkala som fastställts i regeringsprogrammet och reserverar tillräcklig finansiering för ändamålet i syfte att göra trafiken mellan Finland och Ryssland smidigare. 

Under momentet föreslås dessutom ett anslag på 400 000 euro som hänför sig till lagen om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem (RP 134/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår, stryks anslaget under momentet. 

70.Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år)

Vid Gränsbevakningsväsendet pågår upphandlingen av två utsjöbevakningsfartyg, vars totala kostnad beräknas uppgå till 325 miljoner euro, inklusive planering av upphandlingen (5 miljoner euro år 2020). 

Utskottet är bekymrat över att upphandlingens pris har stigit betydligt mer än beräknat, när det i den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 beviljades en tilläggsfinansiering på 65 miljoner euro. Prisökningen beror framför allt på att marknadspriserna på råvaror och fartygskomponenter har stigit till följd av pandemin, särskilt höjningen av priset på skeppsstål (100 % från början av 2020 till sommaren 2021) och på varvens och underleverantörernas riskreserv i det rådande marknadsläget. Enligt den utredning som fåtts kommer upphandlingens pris även framöver att vara utsatt för tryck på grund av den framväxande energieffektiva och miljövänliga tekniken samt cyberskyddet. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att statens stora upphandlingar kan genomföras med bästa möjliga upphandlingskompetens och att bästa praxis och kunnande kan utnyttjas också tväradministrativt. 

Utskottet lyfter dessutom fram att ersättandet av två föråldrade spaningsplan fortfarande är utan beställningsfullmakt och finansiering. Anskaffningen måste inledas så att nya spaningsplan hinner tas i bruk före utgången av de nuvarande flygplanens livscykel 2025. 

01.Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 22,6 miljoner euro, vilket är cirka 5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. 

Utskottet anser det vara bra att propositionen innehåller 2 miljoner euro för tryggande av resurserna för jourhavande vid nödcentraler, vilket är 0,5 miljoner euro mer än i år. Det är också positivt att regeringen kompletterade sin proposition genom att öka anslaget för räddningsutbildningen med cirka 2 miljoner euro, varav en del riktas till ordnandet av en svenskspråkig räddarkurs. 

Inrikesministeriet har i samarbete med Räddningsinstitutet utrett nuläget och tilläggsbehoven i fråga om antalet räddningsmän under det innevarande årtiondet. Enligt de uppgifter och bedömningar som räddningsverken och regionförvaltningsverket producerar medför förbättringen av räddningsväsendets aktionsberedskap och ändringarna i beredskapen ett tilläggsbehov på cirka 1 000 räddningsmän åren 2020—2030 i stället för 750 personer som enligt redogörelsen för den inre säkerheten (SRR 4/2021 rd). För att tillgodose behovet krävs det att antalet räddningsutbildningar fördubblas. År 2022 strävar man efter att svara på detta med bland annat det tilläggsanslag som nämns ovan. 

Utskottet anser det vara viktigt att man kan öka antalet räddningsmän och att utbildningen upplevs som lockande. Det är också väsentligt att kvinnor beaktas bättre än för närvarande i rekryteringen och urvalskriterierna. 

Ansvaret för organiseringen av räddningsväsendet kommer vid ingången av 2023 att överföras från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena och Helsingfors stad. Reformen ska bidra till att stärka statens styrning av räddningsväsendet, vilket gör det del möjligt att producera en mer enhetlig räddningsservice i hela landet. I budgetpropositionen ingår 0,4 miljoner euro för tilläggsbehov i styrningen av räddningsväsendet i välfärdsområdena (mom. 26.01.01). Stärkandet av den riksomfattande styrningen bedöms kräva en ökning på sammanlagt 10 årsverken. Utskottet anser att tillägget är nödvändigt och anser det viktigt att inrikesministeriet också bereder sig på att noggrant följa hur den kalkylerade finansieringsandelen för räddningsväsendet genomförs i välfärdsområdena. 

Utskottet lyfter dessutom fram det finansieringsunderskott på cirka 81 miljoner euro som finns i räddningsväsendets nuvarande system fram till 2030, vilket beror på brister i servicenivån (58 miljoner euro), behov av att ändra beredskapen (13 miljoner euro) och upplösning av oljeskyddsfonden (10 miljoner euro/år). Underskottet ska täckas innan välfärdsområdena inrättas av de kommuner som ansvarar för finansieringen av räddningsväsendet. Enligt den utredning som utskottet fått har kommunerna ökat finansieringen av räddningsväsendet med cirka 16 miljoner euro i år. Den eventuella resterande delen ska täckas med statlig finansiering under övergångsperioden för välfärdsområdena fram till 2030.  

Utskottet anser det också vara nödvändigt att man tillsammans med Finlands Avtalsbrandkårers Förbund på behörigt sätt tryggar kontinuiteten i avtalsbrandkårernas verksamhet och resurserna för reformen av välfärdsområdena. Dessutom bör man se till att Finlands Avtalsbrandkårers Förbund och brandkårsföreningarnas administrativa kompetens och ställning stärks för att de uppställda målen ska kunna nås. 

02.Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 66,2 miljoner euro, alltså 6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. 

Nödcentralsverket har under hela sin existens kämpat för tillgången på tillräcklig och utbildad personal. Utskottet anser det vara bra att man har reagerat på situationen och ökat antalet utbildningar för jourhavande vid nödcentraler, vilket kommer att synas i antalet utexaminerade från och med december 2022. Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen ser över Nödcentralsverkets budgetram våren 2022 så att den gör det möjligt att anställa jourhavande som utexamineras från Räddningsinstitutet från och med 2023. 

De underdimensionerade personalresurserna och personalomsättningen har redan i flera år påverkat personalens hälsa, vilket har synts i myndighetens höga sjukfrånvaro (uppskattningsvis 15 dagar/person 2022). Nödcentralsverket har satsat på hantering av frånvaro, men de åtgärder som vidtagits har inte undanröjt den alltför stor belastningen på personalen. Det är viktigt att ledningen aktivt fortsätter med åtgärder som ökar personalens välbefinnande också 2022. 

Utskottet uttrycker fortfarande (liksom i FvUB 36/2020 rd — RP 146/2020 rd) oro över den kraftiga ökningen av Nödcentralsverkets IKT-omkostnader i och med nödcentralsdatasystemet Erica som togs i bruk 2019. För upprätthållandet och utvecklandet av systemet föreslås ett tillägg på 4,2 miljoner euro, varvid finansieringen för 2022 stiger till sammanlagt 4,7 miljoner euro. Kostnaderna har också ökat till följd av övergången till ny teknik och en mer omfattande användning av datasystemet vid myndigheternas lednings- och lägescentral. Dessutom har de datakommunikationsavgifter som hänför sig till användningen ökat betydligt, varför regeringen kompletterade sin proposition genom att öka STUK:s TOSI-avgifter med 1,3 miljoner euro. 

Utskottet anser det nödvändigt att Nödcentralsverkets prestationsförmåga tryggas och konstaterar att en smidig nödcentralsverksamhet har en direkt inverkan på tillgången till tjänster för de myndigheter som använder nödcentralstjänster (polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet) och därmed på människors säkerhet. 

01.Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 65,9 miljoner euro, alltså 1,3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Orsaken är att tillägg av engångsnatur slopas. 

Utskottet välkomnar att budgetförslaget innehåller flera åtgärder för att främja arbetskrafts- och utbildningsbaserad invandring. Regeringen föreslår ett tillägg på 5,5 miljoner euro under momentet för att trygga personalresurserna och påskynda behandlingen av arbetsrelaterade uppehållstillstånd, vilket gör det möjligt att förlänga ett tjänsteförhållande för viss tid för cirka 100 personer 2022. I propositionen ingår också ett tillägg på 1 miljon euro för att skapa en expressfil på 14 dygn för behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd. 

För omkostnaderna föreslås dessutom cirka 7,8 miljoner euro i finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens för byggande av en digital infrastruktur som utnyttjar automatisering, bland annat till stöd för invandring av experter. Genom investeringshelheten främjas Finlands förmåga att klara sig i den globala konkurrensen om kompetens och genom smidiga inreseprocesser stärks Finlands profil som ett ledande land inom god förvaltning samt tillgodoses behoven hos internationella välutbildade personer och samhället. 

Ett centralt mål är att behandla ansökningarna om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar inom 14 dygn och ansökningarna för andra som ansöker om arbets- och utbildningsbaserat uppehållstillstånd och deras familjemedlemmar i genomsnitt inom 30 dygn. Under januari—augusti 2021 har det lämnats över 66 000 ansökningar om uppehållstillstånd, vilket är cirka 19 procent fler än under motsvarande tid 2019 före coronapandemin. Antalet förväntas öka ytterligare. 

Det uppskattas att cirka 2 500 asylansökningar kommer att lämnas in år 2021 (4 550 ansökningar 2019, 3 209 ansökningar 2020). Det kan dock antas att antalet asylansökningar igen kommer att öka i och med att coronapandemin går över och resandet ökar. Utskottet anser det vara bra att det låga antalet nya ansökningar och de anvisade tilläggsresurserna har gjort det möjligt att minska anhopningen av äldre ansökningar och att myndigheten har behandlat de ansökningar som återlämnats från förvaltningsdomstolarna 2018—2020. Verket har också kunnat svara på klagomål från de högsta laglighetsövervakarna om att behandlingstiderna har överskridits. 

Utskottet påskyndar beredningen av den allmänna lagstiftningen vid justitieministeriet för att bestämmelserna om automatiskt individuellt beslut ska kunna tas in i den speciallagstiftning som gäller Migrationsverkets beslutsfattande. Alla beslut av verket bekräftas fortfarande vid manuell behandling, även om de enklaste ärendena kan avgöras kostnadseffektivt med hjälp av automatiserat beslutsfattande. 

I budgetpropositionen för 2022 ingår också en höjning av antalet kvotflyktingar till 1 500 (1 050 år 2021) på grund av situationen i Afghanistan. I propositionen har man också beaktat att förläggningen i Helsingfors blir Migrationsverkets egen verksamhet. 

Utskottet hänvisar till inkommen information och noterar att den föreslagna finansieringen räcker till för 2022 års behov. De tidsbundna tilläggsresurserna tryggar dock inte skötseln av verkets lagstadgade uppgifter från och med 2023. Migrationsverkets verksamhet grundar sig på kunnig, välmående och engagerad personal som verket måste kunna hålla kvar. Tillfälliga anslagsökningar leder dock till personalomsättning och belastar organisationens grundläggande verksamhet. Migrationsverkets långsiktiga verksamhet och utvecklandet av den bör tryggas med permanent finansiering för att verket effektivt ska kunna svara på förändringarna i omvärlden. Samtidigt bör man beakta att hela invandringsprocessen bör vara smidig och också säkerställa att förvaltningsdomstolarna har tillräckliga resurser. 

Under momentet föreslås dessutom ett anslag på 575 000 euro som hänför sig till lagen om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem (RP 134/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår, stryks anslaget under momentet. 

01.Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås cirka 2 miljarder euro, vilket alltså är 8,3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Avdraget föranleds huvudsakligen av att den temporära matpenning till värnpliktiga som i och med coronapandemin föreskrevs till utgången av 2021 upphör. Vid behov återkommer Försvarsmakten till att återta matpenningen i en tilläggsbudgetproposition för 2022. 

Största delen av anslaget under momentet anvisas för löneutgifter (42 %). För underhåll av materiel och utrustning av trupper används 20 procent, för fastighetskostnader 14 procent, för utbildning och underhåll av värnpliktiga 9 procent och resten av anslaget riktas till utgifter av blandad natur. 

Under momentet föreslås också en ny beställningsfullmakt för omkostnader 2022, som får föranleda utgifter på högst ca 158 miljoner euro åren 2022—2027. Genom fullmakten tryggas de avtal om service och underhåll för system, anskaffningar av reservdelar med lång leveranstid samt andra tjänster som behövs. 

Utskottet välkomnar att man i propositionen har beaktat regeringsprogrammets föresats om en gradvis ökning av personalen med 100 nya uppgifter åren 2020—2023, till vilket anvisas sammanlagt 7 miljoner euro. År 2022 föreslås ett tilläggsanslag på 1 miljon euro för ändamålet, vilket gör det möjligt att inrätta cirka 15 nya uppgifter och ökar antalet nya uppgifter till sammanlagt 94. Efter att budgeten godkänts har ett tillägg på sammanlagt 6 miljoner euro beviljats för ändamålet. 

Avsikten har också varit att stegvis höja antalet repetitionsövningar åren 2020—2023. För ändamålet anvisades i regeringsprogrammet ett tilläggsanslag på sammanlagt 1,5 miljoner euro. Åren 2020—2021 har finansieringen för repetitionsövningar höjts med sammanlagt 1,3 miljoner euro. Målnivån för de reservister som utbildas 2022 (19 300 reservister) hålls på 2021 års höjda nivå. På grund av coronapandemin har antalet repetitionsövningar dock varit betydligt lägre år 2020 och enligt prognosen kommer de också 2021 att vara betydligt färre än den målnivå som nämns i budgeten. 

Utskottet lyfter dessutom fram och välkomnar att regeringen i fjärde tilläggsbudgeten för 2021 ökade lönen för kontraktsanställda militärer med 2,2 miljoner euro. Genom denna ökning (85 årsverken) kan antalet kontraktsanställda militärer även 2022 hållas på den nivå som behövs, cirka 350 årsverken. 

Utskottet konstaterar att en tillräcklig yrkeskunnig personal är Försvarsmaktens viktigaste resurs. Utöver att utveckla de traditionella kapaciteterna behövs resurser också för kompetens som hänför sig till ny teknik samt för utveckling av cyber-, informations- och rymdkapaciteten. Försvaret behöver omfattande kompetens som bör kunna upprätthållas och utvecklas i samarbete med bland annat försvarsindustrin, universiteten, forskningsinstituten och teknologiföretagen. Utskottet anser dessutom att det är viktigt att Försvarsmakten bättre än för närvarande kan utnyttja beväringarnas betydande kompetenspotential till exempel i cyberärenden. 

Fastighetsutgifterna beräknas uppgå till 269 miljoner euro 2022. Statens fastighetsegendom som har använts i försvarsförvaltningens verksamhet har sedan början av år 2021 koncentrerats till affärsverket Försvarsfastigheter. Samtidigt höjdes det årliga underhållsbidraget och från och med 2022 höjs också investeringsanslaget. 

Utskottet välkomnar att affärsverket Försvarsfastigheter utifrån den utredning som utskottet fått kan minska det eftersatta underhållet och eliminera risker relaterade till inomhusluften. Den ökade finansieringen har också möjliggjort investeringar som främjar klimatneutralitet, såsom att inleda projekt som förbättrar fastigheternas energieffektivitet och syftar till att slopa oljeuppvärmningen. 

Behovet av militär beredskap och försörjningsberedskap har ökat i och med förändringar i säkerhetsmiljön, såsom ny teknik och digitalisering. Klimatförändringen ökar också de risker som ska beaktas. 

Utskottet betonar att den inhemska försvars- och flygindustrin möjliggör upprätthållandet av den militära försörjningsberedskapen och försvarets funktionsförmåga. Industriellt samarbete ska således fortsättningsvis alltid inkluderas i materialanskaffningar när det låter sig göras. För att lönsamheten för den inhemska industrin ska kunna tryggas är det dessutom viktigt att främja företagens exportmöjligheter och nätverkande. 

För att kompetensen ska kunna upprätthållas och utvecklas samt för att de kritiska systemen ska kunna tryggas under alla förhållanden är det nödvändigt att satsa också på forskning och utveckling. Dessa utgifter har utgjort omkring 2 procent av utgifterna för det militära försvaret (exklusive strategiska projekt). Utskottet påpekar att offentlig finansiering samtidigt bidrar till att stödja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet och främjar deras framgång i den internationella konkurrensen. 

För att försörjningsberedskapen ska kunna tryggas är det dessutom ytterst viktigt att fullt ut utnyttja den finansiering som fås från EU, såsom de möjligheter som erbjuds genom Europeiska försvarsfonden och finansieringen av den militära rörligheten (Military Mobility). 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 200 000 euro för Flygvapnets övningar på flygfältet i Kauhava. 

18.Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 5 år)

Under momentet föreslås totalt 820 miljoner euro, vilket är 36 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. För 2022 föreslås beställningsfullmakter på sammanlagt 609 miljoner euro. Utskottet förordar också godkännande av den nya beställningsfullmakt som föreslås under momentet, alltså materiell utveckling av Försvarsmakten 2022. Fullmaktens maximibelopp är 155 miljoner euro åren 2022—2026. 

Med anslaget under momentet fortsätter dessutom anskaffningen Flottilj 2020, som beviljats fullmakter till ett belopp av sammanlagt cirka 1,3 miljarder euro. Inledandet av byggandet av fartygen ser dock ut att fördröjas jämfört med den ursprungliga tidtabellen. Trots förseningen i planeringen är strävan fortfarande att den nya flottan ska vara klar 2028. Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen för sin del ser till att tidtabellen hålls och att en eventuell försening i upphandlingen inte försämrar marinens prestationsförmåga. 

19.Anskaffning av multirollflygplan (reservationsanslag 5 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 1,5225 miljarder euro. Avsikten är att 1,500 miljarder euro av detta ska anvisas till förskottsbetalningar och delbetalningar enligt upphandlingsavtalet som ingår i beställningsfullmakten för anskaffning av multirollflygplan 2021, som godkändes i budgeten för 2021. Under momentet finns dessutom utgifter på 22,5 miljoner euro enligt den preliminära indexhöjningen på 1,5 procent. Den preliminära indexhöjningen justeras våren 2023 så att den motsvarar den faktiska kostnadsutvecklingen. 

Utskottet konstaterar att anskaffningen av multirollflygplan framskrider enligt planen. Finansutskottet anser i överensstämmelse med sina tidigare ställningstaganden (såsom FiUU 10/2021 rd — SRR 8/2021 rd) att det är nödvändigt att försvarsförvaltningen på ett realistiskt sätt bedömer livscykelkostnaderna för de olika alternativen i upphandlingen, för att man ska kunna försäkra sig om att de maximibelopp för finansiering som den politiska styrningen ställer upp inte överskrids. Man bör också på ett realistiskt sätt beakta att prishöjningen för försvarsmateriel är snabbare än den genomsnittliga prishöjningen. 

Upphandlingen ska kunna genomföras med finansiering på 10 miljarder euro enligt prisnivån 2021. Till den finansiering som inte är bunden av upphandlingen fogas dessutom en justering av köpkraften och de kostnader som ändringarna i index- och valutakurserna medför beaktas enligt etablerad användning. I fråga om drifts- och underhållskostnaderna har det fastställts ett tak på 10 procent av den årliga försvarsbudgeten. Försvarsministeriet har preciserat linjevalet så att 10 procent beräknas utifrån de årliga utgifterna för försvaret (exklusive projekten HX och Flottilj 2020). 

50.Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 4,9 miljoner euro. Största delen av anslaget (4,604 miljoner euro) anvisas Försvarsutbildningsföreningen (MPK) för utgifter som föranleds av skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivs för Försvarsutbildningsföreningen i lagen om frivilligt försvar. 

Utskottet anser att anslaget under momentet är viktigt, eftersom man med relativt liten finansiering kan stödja frivilligverksamhet som har stor betydelse för upprätthållandet och stärkandet av försvarsviljan och totalförsvaret. 

Utskottet är också tillfreds med att man är medveten om problemen med rehabilitering och stödbehov för veteraner inom den militära krishanteringen och att regeringen kompletterade motiveringen till momentet så att anslaget även får användas för nämnda verksamhet. För ändamålet anslås 120 000 euro år 2022. Utskottet delar dock försvarsutskottets åsikt (FsUU 6/2021 rd — RP 146/2021 rd) om att sådana stödåtgärder hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och uppmanar regeringen att fortsätta diskussionerna för att trygga en permanent finansiering. 

02.Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 187,8 miljoner euro, vilket är cirka 1,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Den mest betydande förändringen i Tullens omkostnader är den fortsatta totalreformen av tullklareringarna. I och med flera ändringar i reformen uppsköt EU införandet av den till utgången av 2025, och den finansiering som föreslås för 2022 motsvarar det nya beslutet. 

Utskottet välkomnar att Tullens anslag vid behov har ökats till följd av förändringar i uppgifterna. Utöver den ovan nämnda reformen har man i resurserna beaktat bland annat slopandet av den nedre gränsen för mervärdesskatt och tullkonsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU. Det är positivt att man i den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 också ökade anslaget för att uppfylla kraven i informationshanteringslagen inom Tullen. 

Utskottet konstaterar att anslagen för utveckling av verksamheten dock har varit knappa under de senaste åren. Behov finns särskilt när det gäller att utveckla övervakningstekniken, såsom att utveckla systemet för beskrivning och identifiering av registreringsskyltar och containrar samt digitaliseringen av processerna inom tillsynsåtgärder och att bygga upp ett riskanalyssystem. 

På samma sätt som i sina tidigare budgetbetänkanden (t.ex. FiUB 36/2020 rd — RP 146/2020 rd, RP 227/2020 rd) fäster utskottet dessutom uppmärksamhet vid Tullens höga sjukfrånvaro (uppskattningsvis ca 11 dagar per år, vilket ligger över statsförvaltningens genomsnittliga nivå. Det är svårt att kontrollera trycket som gäller hur personalen ska räcka till, men utskottet anser fortfarande att det är viktigt att Tullens ledning fortsätter med åtgärder för att öka välbefinnandet i arbetet och därigenom minska sjukfrånvaron. 

03.Omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (reservationsanslag 2 år)

Utskottet delar den oro som framfördes vid hörandet av sakkunniga om att handläggningstiderna vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i vissa ärendegrupper är oskäligt långa, vilket avsevärt försämrar tillgodoseendet av medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Utskottet anser därför att det är viktigt att verket påskyndar genomförandet av rättsskyddsprogrammet för åren 2021—2028 och även i övrigt med snabb tidtabell främjar de författningsändringar som gör de elektroniska tjänsterna smidigare. Utskottet betonar vikten av att utveckla och effektivisera verksamheten så att kostnadsbesparingar kan uppnås utan att de tjänster som tillhandahålls medborgarna försämras. 

De lagar som ingår i regeringens proposition till riksdagen med förslag till föräldraskapslag och lagar som har samband med den (RP 132/2021 rd) träder till skillnad från propositionen inte i kraft den 1 januari 2022, varför utskottet på denna grund stryker 625 000 euro ur momentet. 

30.Finansiering av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen och av vissa uppgifter för Helsingfors stad (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet uppgår till 47,1 miljoner euro och det kan användas bland annat för att täcka kostnaderna för att starta upp välfärdsområdena och för temporära beredningsorgan. Dessutom har det för välfärdsområdena reserverats IKT-beredningsfinansiering för åren 2021—2025 till ett belopp av sammanlagt omkring 440 miljoner euro, som beviljas i form av statsunderstöd som söks separat. 

Vid utfrågningen av de sakkunniga i utskottet har det ansetts att det allmänna understödet till temporära organ är otillräckligt och det har bedömts att understödet inte ens täcker hälften av de kostnader som orsakas av det temporära beredningsorganets uppgifter och förberedelserna inför inledandet av välfärdsområdets verksamhet. Den underdimensionerade finansieringen har uppskattats fördröja beredningen av reformen och försämra kontinuiteten i verksamheten i startskedet. 

Utskottet anser det vara viktigt att följa upp hur väl finansieringen räcker till. Samtidigt bör man också fästa uppmärksamhet vid de ändringskostnader som medförs för kommunerna, eftersom en betydande del av de ändringskostnader som hänför sig till beredningen och genomförandet av överföringen av uppgifterna riktar sig till kommunerna. Det föreslås nu en höjning på 2 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice för deltagande i beredningen av social- och hälsovårdsreformen, men också detta anslag ska följas upp i termer av tillräcklighet, eftersom införandelagen (616/2021) förpliktar kommunerna bland annat att delta i beredningen av genomförandet av reformen och att lämna behövlig handräckning. Utskottet konstaterar att det med tanke på att reformen ska kunna inledas smidigt är viktigt att se till att beredningsåtgärderna framskrider så effektivt som möjligt under nästa år. 

30.Statsandel till kommunerna för ordnande av basservice (förslagsanslag)

Kommunernas statsbidrag (kalkylerade statsandelar, statsunderstöd och ersättningar för skatteförluster) uppgår i budgetpropositionen för 2022 till sammanlagt 13,1 miljarder euro, vilket är cirka 900 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Om tilläggsbudgetarna för 2021 beaktas, är 2022 års föreslagna statsbidrag 1,1 miljarder euro mindre än statsbidragen för 2021. Minskningen beror i huvudsak på att de tidsbundna coronastöd som budgeterats för 2021 utgår. Kommunernas kalkylerade statsandelar ökar från 2021 med cirka 350 miljoner euro (3,9 %) och stiger således till 9,1 miljarder euro. Ersättningarna för bortfall av skatteinkomster ökar för sin del med omkring 300 miljoner euro (12,4 %) till sammanlagt 2,6 miljarder euro. 

Till anslaget för statsandelen för kommunernas basservice anvisas 2022 något under 8 miljarder euro. Detta är cirka 290 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021, även om det tillägg av engångsnatur på 300 miljoner euro som hänför sig till coronavirussituationen slopas. Ökningen av statsandelen förklaras bland annat av indexhöjningar (188 miljoner euro) och en separat höjning av statsandelen med 246 miljoner euro, som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna våren 2021. Också kommunernas nya och utvidgade uppgifter utökar statsandelarna (116 miljoner euro). De ekonomiskt mest betydande av dessa är ändringen av äldreomsorgslagen (43,7 miljoner euro), reformen av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (28,0 miljoner euro), utvidgningen av eftervården inom barnskyddet (12 miljoner euro), utvidgningen av screeningprogrammet (10 miljoner euro) samt stärkandet av elev- och studerandevården (8,4 miljoner euro). 

Effekten av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 2022 är 564 miljoner euro. I samband med ramförhandlingarna våren 2021 beslutade regeringen emellertid att effekten på statsandelarna av justeringen av kostnadsfördelningen inte beaktas eftersom stora understöd betalades till den kommunala ekonomi 2020 och understöden fortsätter 2021. Dessutom kompenseras kommunerna för de direkta kostnaderna till följd av coronapandemin. Statsandelen höjs dock med det ovan nämnda separata tillägget på 246 miljoner euro. Den sammanlagda nettoeffekten av dessa två åtgärder minskar nivån på statsandelarna 2022 med cirka 318 miljoner euro, och dessutom blir minskningen i anslutning till konkurrenskraftsavtalet (-234 miljoner euro) en bestående minskning och den minskar permanent statsandelsfinansieringen för kommunal basservice från och med 2022. 

Statsandelsprocenten för kommunal basservice sjunker således från 25,67 procent till 23,59 procent 2022. Över hälften av ändringen är dock en intern teknisk ändring under momentet, som inte minskar beloppet av den statsandel som kommunerna får. 

Utskottet anser det vara viktigt att följa upp hur resurserna räcker till. Utskottet välkomnar att det föreslås en engångshöjning på 2 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice i anslutning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Liksom det konstateras ovan ska också detta anslag följas upp, eftersom ikraftträdandet av lagstiftningen om reformen medför flera nya skyldigheter för kommunerna både före och efter överföringen av organiseringsuppgifterna till välfärdsområdena från och med 2023. 

Utskottet konstaterar att budgetpropositionen för 2022 inte längre innehåller nya beslut om coronastöd till kommunerna, men att en del av stöden för 2021 infaller först 2022. Detta stöder kommunernas möjligheter att svara på eftervården av coronan också nästa år. Samtidigt måste man dock också förbereda sig på att coronastöden fortsätter, om epidemiläget kräver det. 

Coronakrisen bedöms ha orsakat ett större och långvarigare välfärdsunderskott, vilket framgår bland annat av inlärningsbrister, försämrad utkomst, ensamhet och psykisk ohälsa. Utskottet lyfter särskilt fram det att barn och unga mår dåligt, vilket kan ha långvariga konsekvenser och kan bli synligt med fördröjning. Eftersom storleken på vård- och serviceskulden ännu inte kan bedömas fullt ut i detta skede är det ytterst viktigt att följa situationen och förbereda sig på åtgärder för att undvika långvariga och bestående skador. Utskottet konstaterar att en utebliven hantering av en sådan social skuld kommer att öka både den mänskliga nöden och de framtida kostnaderna för samhället. 

Utskottet minskar momentet med 146 000 euro som i stället införs under moment 29.10.20. Anslaget hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, lagen om yrkesutbildning o.d. (RP 127/2021 rd), vars behandling fortfarande pågår i riksdagen. 

02.Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den nationella läskunnighetsstrategin 2030, som samordnas av Utbildningsstyrelsen, har färdigställts och publicerats den 16 november 2021. Målet med strategin är att skapa och stärka strukturer för läs- och skrivkunnighetsarbetet, förbättra kunnandet om multimodala färdigheter samt inspirera till att läsa och göra läskunnigheten mångsidigare. Som fortsättning på läs- och skrivkunnighetsstrategin utarbetas ett nationellt program för läs- och skrivkunnighet. I programmet preciseras åtgärdsförslagen och de ansvariga instanserna i anslutning till dem. 

Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande om innevarande års budget att det efter att strategin för läskunnighet blivit färdig är viktigt att få igång ett permanent riksomfattande program för läskunnighet, men att det inte har anvisats resurser för genomförandet av programmet. Åtgärder för att förbättra läskunnigheten är dock viktiga, eftersom läskunnigheten i synnerhet bland elever i den grundläggande utbildningen har försämrats, och dessutom har attityderna till inlärning försämrats. Enligt Pisa-undersökningar var 7 procent av de finländska barnen svaga läsare år 2000, men år 2008 hade deras andel redan stigit till 14 procent. Utskottet anser det vara nödvändigt att de permanenta resurser som krävs för genomförandet av programmet för läskunnighet beaktas i anslagsramen. 

För verkställande av programmet för läskunnighet ökar utskottet momentet med 1 500 000 euro, varav 

• 200 000 euro för genomförandet av den nationella strategin för läskunnighet och för ledningen av olika program samt för ett pilotprojekt för läsning inom småbarnspedagogiken 
• 50 000 euro för att stödja läsintresset hos barn 
• 120 000 euro för stödmaterial till stöd för barn, unga och vuxna som är svaga i läsning 
• 130 000 euro för utveckling och tillämpning av verktyg för bedömning av läskunnighet 
• 1 000 000 euro för att fortsätta nätverket En läsande kommun och för att engagera nya kommuner i läs- och skrivkunnighetsarbetet. 

Dessutom ökar utskottet anslaget under moment 29.80.50 med sammanlagt 390 000 euro, varav 90 000 euro anvisas för underhåll av Barnbokföringsinstitutets Lukemo-portal och information samt 300 000 euro för fortsättning av programmet En läsgåva till barnet. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att inlärningssvårigheter bör identifieras i rätt tid, eftersom man enligt den utredning som fåtts ofta inte identifierar inlärningssvårigheten, varvid barn och unga inte får det rätt riktade stöd de behöver för sitt lärande. Tidig identifiering av inlärningssvårigheter är viktig bland annat för att förebygga utslagningsutvecklingen och minska skolavhoppen. 

Utskottet anser det vara viktigt att man i fortsättningen bedömer behovet av att utarbeta en separat strategi och ett åtgärdsprogram i anslutning till den, vilket främjar en snabb identifiering av inlärningssvårigheter och utveckling av och tillgång till effektiva stödåtgärder. Den nationella strategin bör omfatta hela utbildningsvägen från småbarnspedagogik till högre utbildning. Inlärningen av grundläggande färdigheter, identifieringen av svårigheter och säkerställandet av ett effektivt stöd hänför sig också till läs- och skrivkunnighetsstrategin och det åtgärdsprogram som utvecklas utifrån den. 

Utskottet fäste i sitt betänkande om årets budget uppmärksamhet vid att finansieringen under momentet (14,7 miljoner euro) är otillräcklig för att täcka utgifterna för kopiering och digital användning av upphovsrättsligt skyddade verk med mera. Dessutom fäste utskottet uppmärksamhet vid att man i beslutsdelen under momentet inte beaktade möjligheten att skaffa tillstånd för framförande av filmer, trots att skolorna har ett stort behov av att skaffa sig tillåtet audiovisuellt material. 

Nu ingår anskaffning av visningsrättigheter för film i beslutsdelen under momentet, men det totala ersättningsbeloppet kvarstår på 2021 års nivå. Enligt den utredning som fåtts bör det disponibla beloppet höjas med 3,3 miljoner euro, eftersom kopieringen och den digitala användningen av verken har ökat under de senaste åren. Det krävs också tilläggsresurser för att filmer ska kunna tas med i avtalet om användning av tv-program för undervisning. 

Det behövliga anslaget måste oundgängligen beaktas i planen för de offentliga finanserna, anser utskottet. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 100 000 euro för genomförande av den utbildning i jämställdhet som ordnas för yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken och för anskaffning av material för nätkurser. Enligt den utredning som fåtts varierar behandlingen av jämställdheten vid läroanstalter som utbildar yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken, vilket innebär att det finns behov av att få uppdaterad jämställdhetsinformation inom branschen. 

Dessutom ökar utskottet anslaget under momentet med 100 000 euro för att öka utbildningen i fostran av kroppskänsla. Fostran i kroppskänsla är sexuell fostran och fostran i säkerhetskompetens för små barn som kan främjas exempelvis genom webbutbildning för småbarnspedagoger och lärare i förskoleundervisning. 

30.Hobbyverksamhet för barn och unga (reservationsanslag 2 år)

Anslaget under momentet är 14,5 miljoner euro, vilket motsvarar innevarande års anslagsnivå. 

Efter pilotförsöket med modellen pågår det första egentliga läsåret för den finländska modellen för hobbyverksamhet, där 235 kommuner, 1 900 skolor och cirka 400 000 barn och unga deltar. I den nya modellen genomförs hobbyverksamhet som motsvarar barns och ungas önskemål på lokal eller regional nivå och i regel i samband med skoldagen. 

Utskottet anser det vara viktigt att modellen i fortsättningen permanentas och att permanent finansiering anvisas för den. Det är också viktigt att hobbyverksamheten, skolornas klubbverksamhet samt morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning utvecklas som en helhet så att de når alla barn och unga så heltäckande som möjligt. Att främja olika slags verksamhet som ordnas i samband med skoldagen är särskilt viktigt i nuläget, eftersom coronaepidemin har försvagat barns och ungas välfärd och minskat de sociala kontakterna. 

50.Vissa understöd (fast anslag)

Utskottet ökar anslaget under momentet med 50 000 euro till Fritänkarnas Förbund rf:s verksamhet för främjande av religions- och trosfrihet. 

51.Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

För förbättring och upprätthållande av säkerheten i Helsingfors judiska församlings synagoga och församlingscentrum föreslås ett anslag på 150 000 euro. 

Enligt den utredning som utskottet fått är den judiska församlingen ständigt utsatt för ett ökat säkerhetshot, och kostnaderna för upprätthållandet av säkerheten och de nödvändiga investeringarna har under de senaste åren legat på cirka 400 000 euro. Församlingen är verksam i Helsingfors kärncentrum och dessutom ökar de skolor och daghem som finns i dess lokaler behovet av säkerhetsåtgärder. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 150 000 euro för att förbättra den judiska församlingens säkerhet och anser det nödvändigt att den finansiering som behövs (300 000 euro) beaktas i budgetpropositionen för 2023.  

Enligt den utredning som fåtts har man för att trygga klostrets livskraft planerat bland annat att utveckla byggnadsbeståndet och området, vilket ökar klostrets och områdets dragningskraft som turistmål och förbättrar utvecklingen av klostrets övriga näringsverksamheter. Åtgärder för att förbättra livskraften har nu en allt större betydelse, eftersom coronaepidemin har lett till att klostrets inkomster har sjunkit till följd av att turismen och även efterfrågan på de ljus som klostret producerar har minskat. 

Utskottet lägger på basis av motionen BM 266/2021 rd till ett belopp av 50 000 euro under momentet för planering av projektet för utveckling av klostret Lintulan Pyhän Kolminaisuuden luostari. 

20.Gemensamma utgifter för grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år)

Utskottet anser det vara viktigt att de treåriga projekten för utveckling av kvalitet och jämställdhet inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen fortsätter. För dem anvisas sammanlagt cirka 155 miljoner euro, varav cirka 85 miljoner euro anvisas för kvalitets- och jämställdhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen och 70 miljoner euro för förbättring av kvaliteten och jämställdheten inom småbarnspedagogiken. Det är också positivt att genomförandet av reformen av stödet i tre steg till småbarnspedagogiken framskrider (KuUB 14/2021 rd — RP 148/2021 rd) och att elev- och studerandevården stärks (KuUB 12/2021 rd — RP 165/2021 rd). 

För att jämna ut effekterna av pandemin inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har det åren 2020 och 2021 anvisats sammanlagt cirka 124 miljoner euro, vars användningstid fortsätter ännu nästa år. Behovet av tilläggsresurser måste dock vid behov bedömas på nytt, eftersom de restriktioner som hänför sig till coronan och distansundervisningen har ökat inlärningsunderskottet på alla nivåer. Även om distansstudier lämpar sig väl för en del av eleverna har skillnaderna mellan barn och unga ökat, då en del av eleverna har fått stöd av sina föräldrar medan en del enbart har varit beroende av distansundervisningen och skolans stödnätverk. Det är också viktigt att inlärningsunderskottet åtgärdas snabbt, så att problemen inte förvärras. På lång sikt kan det bli betydligt dyrare att inte åtgärda inlärningsunderskottet än att investera i utbildning, eftersom inlärningsunderskottet försvagar kompetensen och senare kan återspeglas också i sysselsättningen och välfärden. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid skolhälsoenkäten våren 2021, enligt vilken coronatiden och de begränsningsåtgärder som hänför sig till den har ökat upplevelserna av ensamhet, ångest, sociala rädslor, trötthet och depression bland barn och unga. Barn och unga har samtidigt betydande problem med att få tillgång till de mentalvårdstjänster de behöver. Enligt den utredning som fåtts kan upplevelsen av ensamhet ha allvarliga konsekvenser bland annat för hur studierna löper och för studiemotivationen, och den skapar också utsatthet för depression och störningar i den psykiska hälsan. 

Utskottet hänvisar till det som anförs nedan under moment 29.40.20 och föreslår att ett program för att minska ensamheten bland skolelever ska inledas. Syftet med det så kallade School to Belong-programmet är bland annat att hjälpa unga att identifiera och lindra ensamhet och dess skadliga effekter på hälsan och välfärden samt att utveckla den sociala gemenskapen i skolgemenskapen och personalens kompetens. 

Utskottet betonar att skolorna behöver ett friktionsfritt samarbete med andra sektorer, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendets tjänster. Det är särskilt viktigt att se till att skolhälsovårdstjänsterna fungerar och att eleverna får tidigt stöd för psykiska problem. Det är också viktigt att lärarnas kompetens stärks för att man i rätt tid ska kunna ta itu med utmanande situationer. 

Eftersom pandemitidens längd och följderna av den ännu är okända, måste man reservera tillräckligt med tid för att avhjälpa bristerna i inlärningen och välfärden samt förbereda sig på att ha tillräckliga resurser för stödåtgärder och elevvård också under de kommande åren. 

Utskottet hänvisar till det som framförs nedan i avsnitt 29.40 och betonar också i detta sammanhang vikten av tillräcklig utbildning för lärare inom småbarnspedagogik. Det råder stor brist på kompetenta lärare inom småbarnspedagogiken i hela landet. Situationen är särskilt svår i huvudstadsregionen och inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken. 

Utskottet ökar momentet med 146 000 euro som i stället dras av under moment 28.90.30. Ändringen föranleds av att behandlingen i riksdagen av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning, lagen om yrkesutbildning med mera (RP 127/2021 rd), som utfärdats som budgetlag, fortfarande pågår. 

31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 173,2 miljoner euro, som är cirka 10 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Cirka hälften av höjningen av anslaget föranleds av justeringar av kostnadsnivån, och dessutom föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro för integrationsutbildning för invandrare. På detta sätt står sammanlagt 11,83 miljoner euro till förfogande för integrationsutbildning, vilket är en betydande förändring jämfört med tidigare cirka 4,9 miljoner euro. 

Utskottet anser det vara viktigt att alltjämt följa upp hur väl finansieringen räcker till. 

För att förbättra invandrarnas kompetens är det också motiverat att utreda möjligheterna att öka statsandelsfinansieringen i situationer där integrationstiden redan har gått ut. Till exempel kan sysselsättningen av invandrarkvinnor som länge varit hemma eller invandrare som annars står utanför arbetslivet främjas genom utbildning som främjar bland annat språkkunskaper, kultur-, samhälls- och arbetslivsfärdigheter. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Utskottet har också fäst uppmärksamhet vid att folkhögskolorna inte har anvisats tillräcklig finansiering för anskaffning av läromedel till följd av utvidgningen av läroplikten. Enligt den utredning som fåtts håller man dock på att höja nivån på finansieringen så att också kostnaderna för läromedel beaktas. Propositionen om reformen lämnas enligt planerna till riksdagen under vårsessionen 2022. I fortsättningen finns det också skäl att bedöma om den finansiering som reserverats för läropliktsutbildning som ordnas av folkhögskolor är tillräcklig i förhållande till antalet studerande. 

Utskottet betonar det fria bildningsarbetets roll också när det gäller att främja kontinuerligt och livslångt lärande, eftersom det gör det möjligt att nå personer som annars inte deltar i utbildningen. Efter coronapandemin finns det behov av att satsa bland annat på åtgärder för att avhjälpa underskott i fråga om kunskaper, motion och hälsa. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet har också en viktig roll när det gäller att förbättra kunnandet och den digitala kompetensen hos personer med svag grundutbildning. 

51.Statsunderstöd för organisationer (fast anslag)

För understöd till Finlandsskolorna föreslås ett anslag på 429 000 euro, vilket motsvarar nivån under tidigare år. Finlandsskolorna finansieras också med terminsavgifter, andra understöd och dessutom har skolorna egen medelsanskaffning. Läsåret 2020—2021 var skolor verksamma i över 30 länder och vid dem studerade sammanlagt cirka 3 400 utlandsfinländare och utlandsfinländare. Distansskolan Kulkuri och Nomadskolan å sin sida är webbskolor för elever som bor utomlands och vars finansiering baserar sig på statsunderstöd och terminsavgifter. Budgetfinansieringen har från och med år 2011 varit 140 000—148 000 miljoner euro. Kulkuri har redan utvecklats till en webbskola för nästan 500 elever, vars kompetens utnyttjas också i distansundervisning i hemlandet. Under de senaste åren har i synnerhet antalet elever i högstadiet som studerar alla ämnen ökat. 

På grund av den knappa basfinansieringen har riksdagen redan i flera år anvisat dessa skolor tilläggsfinansiering. Utskottet hänvisar till sitt tidigare uttalande (bl.a. FiUB 36/2020 vp—RP 146/2020 rd) och anser det vara viktigt att finansieringsbasen för nämnda skolors verksamhet stärks för att verksamheten ska kunna fås på en hållbar grund och planeras långsiktigt och målinriktat. 

Utskottet ökar momentet med 1 400 000 euro, varav 

• 400 000 euro till statsunderstöd till vissa kvinnoorganisationer 
• 200 000 euro till Förbundet för hemslöjd och hantverk TAITO ry 
• 70 000 euro till Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry 
• 70 000 euro till Marttaliitto ry 
• 10 000 euro till Finlands svenska Marthaförbund rf 
• 50 000 euro till Karjalan Liitto ry 
• 50 000 euro till Kriittinen korkeakoulu 
• 300 000 euro till Finlandsskolornas verksamhet 
• 250 000 euro till distansskolorna Kulkuri och Nomadskolan som Kansanvalistusseura (föreningen för folkbildning) är huvudman för. 

30.Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningen (förslagsanslag)

Utskottet anser det vara viktigt att det anvisas tilläggssatsningar på yrkesutbildningen. För att öka resurserna för undervisning och handledning föreslås i enlighet med regeringsprogrammet ett anslag på 70 miljoner euro, som kan användas till att anställa nya lärare och handledare och till att öka antalet undervisningstimmar för de nuvarande timlärarna samt till att anställa stödpersonal för den undervisning som behövs. Den tilläggsfinansiering som anvisats för utvidgning av läroplikten stiger nästa år till omkring 9,5 miljoner euro. 

Tilläggsresurserna är mycket viktiga, men i utskottets sakkunnigutfrågning har det framförts oro för att den permanenta basfinansieringen är knapp och att tilläggsresurserna är tidsbundna. Osäkerheten i finansieringen försvårar den långsiktiga planeringen av verksamheten, rekryteringen av kompetent personal och sektorns dragningskraft, vilket också bedöms återspeglas på undervisningens omfattning och kvalitet. 

Utskottet betonar behovet av långsiktig och tillräcklig basfinansiering, som det är motiverat att bedöma vid beredningen av planen för de offentliga finanserna. Utskottet anser också att det är viktigt att utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov och att kompetensbasen utvecklas tillsammans med utbildningsaktörer, arbetslivet och andra berörda grupper. Det är också viktigt att det finns tillräckligt många utbildningsplatser på regional nivå. 

Utskottet fäster uppmärksamhet också vid utbildningsmöjligheterna för dem som behöver särskilt stöd, eftersom det enligt utskottets sakkunnigutfrågning inte finns tillräckligt med platser vid specialläroanstalter. Om också det stöd som vanliga läroanstalter erbjuder är otillräckligt, kan de som behöver särskilt stöd få svårt att slutföra studierna. 

Coronaepidemin har orsakat ett underskott på välfärd och inlärning också inom yrkesutbildningen, för vilken det åren 2020 och 2021 har anvisats sammanlagt 52,5 miljoner euro i coronastöd. Stödets tillräcklighet och behovet av eventuellt tilläggsstöd ska bedömas och dessutom ska det beaktas att den åldersklass som övergått från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildning har ett inlärnings- och välfärdsunderskott som beror på coronan och som måste åtgärdas på andra stadiet. 

Utskottet välkomnar att man bereder sig på att ändra omdimensioneringen av skötare genom att öka utbildningen för nya närvårdare med en tilläggssatsning på 43 miljoner euro, medan det i budgeten för innevarande år reserverades 27 miljoner euro för ändamålet. Syftet med de tidsbundna tilläggssatsningarna för åren 2020—2024 är att utbilda 5 000 nya närvårdare. Det är också viktigt att tilläggsresurser kan användas för att komplettera kunnandet hos dem som tidigare avlagt grundexamen inom social- och hälsovården med vården och rehabiliteringen av äldre. På detta sätt stöds återgången till närvårdarens arbete för dem som övergått från uppgifter inom social- och hälsovården till andra uppgifter eller till uppgifter inom äldreomsorgen. 

Utskottet välkomnar att man åren 2022—2024 genomför ett försök med att förnya grunderna för bestämmande av utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning för att stödja de ungas utbildning och sysselsättning. För försöket har det reserverats sammanlagt 15 miljoner euro, varav 5 miljoner euro anvisas nästa år. 

35.Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 240,4 miljoner euro, vilket är ungefär 42 miljoner euro mer än för i år. Den mest betydande ökningen (ca 18 miljoner euro) gäller utvidgningen av läroplikten. Dessutom föreslås ett tillägg på 4,5 miljoner euro för genomförandet av gymnasiereformen, och dessutom ingår i moment 29.20.21 en finansiering på 5 miljoner euro för genomförandet av kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen. 

Finansieringsgrunden för gymnasieutbildningen försvagas av den ändring som gjorts i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som minskar finansieringen med cirka 100 miljoner euro per år jämfört med kostnaderna för anordnande av gymnasieutbildning (996,13 euro/studerande). Budgetpropositionen för 2022 medför ingen förändring i denna situation. Kommunerna och andra utbildningsanordnare är därför tvungna att anpassa sin verksamhet eller öka sin egen finansieringsandel. I fortsättningen måste man bedöma hur den ovan nämnda nedskärningen av finansieringen gradvis kan slopas. 

Utskottet anser det vara viktigt att de välfärds- och inlärningsunderskott som coronapandemin orsakar beaktas också i gymnasieutbildningens resurser. Åren 2020 och 2021 har det anvisats 32 miljoner euro i coronastöd för gymnasieutbildning, men behovet av tilläggsstöd behöver bedömas både nästa år och på längre sikt. Det inlärningsunderskott i den grundläggande utbildningen som beror på pandemin försvårar också genomförandet av gymnasieutbildningen, eftersom många som inlett gymnasiet denna höst har deltagit i distansundervisningen under en stor del av grundskolans sista år. 

Utskottet betonar också stärkandet av studerandevårdstjänsterna samt tillräckligheten av stödåtgärder och bland annat skolhälsovården och i synnerhet mentalvårdstjänsterna med låg tröskel. 

03.Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)

Anslagen för Institutet för de inhemska språken har minskat med cirka 2,5 miljoner euro under åren 2010—2020 och man har varit tvungen att avsevärt minska också personalen, vilket har varit kopplat till forskningsuppgifter och personal som överförts till universiteten. Det finns dock allt större efterfrågan på kompetens och arbete vid Institutet för de inhemska språken bland annat på grund av att samhället blir flerspråkigare. Institutet är också den enda statliga inrättningen som koncentrerar sig på språk i Finland och det är bland annat kompetenscentrum för utveckling av myndighetsspråket och namnvården. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro. 

20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)

Vid godkännandet av innevarande års budget förutsatte riksdagen att den finansiella basen för Naturhistoriska centralmuseet stärks så att museets verksamhet ska stå på en hållbar grund och museet kan sköta sina uppgifter långsiktigt. Samtidigt anvisade riksdagen museet ett tilläggsanslag på 600 000 euro, och därtill har undervisnings- och kulturministeriet anvisat en tilläggsfinansiering av engångsnatur på 200 000 euro hösten 2021. 

Enligt den utredning som utskottet fått är museets finansieringsbas fortfarande kritisk, vilket har förvärrats av stängningen av lokaler och besökarbegränsningarna till följd av coronapandemin. Behovet av tilläggsfinansiering beräknas för närvarande sträcka sig ända fram till 2024. Ministeriet har å andra sidan betonat att kostnaderna utanför universitetsutbildningen i allt högre grad ska täckas med kompletterande finansiering. 

Utskottet ökar momentet med 600 000 euro för Naturhistoriska centralmuseets verksamhet. 

Med hänvisning till vad som konstateras i moment 29.10.20 ökar utskottet anslaget under momentet med 250 000 euro, som anvisas lärarutbildningsanstalten vid Åbo universitet för koordinering av utvecklingen, pilotförsöket och konsekvensundersökningen av det så kallade School to Belong-programmet, som minskar ensamheten bland barn och unga. Syftet med programmet är att minska ensamheten bland barn och unga genom hela skolgemenskapen och det stöder också den nationella barnstrategins riktlinjer för utveckling av åtgärder som behövs för att förebygga ensamheten bland barn. Avsikten är att utvecklingsarbetet ska genomföras i samarbete med bland annat Utbildningsstyrelsen och HelsinkiMissio, som ansvarar för det praktiska genomförandet. 

Privata statsbidragsarkiv. Utskottet ökar anslaget under momentet med 500 000 euro för att säkerställa att understöden till privata arkiv för statsbidrag bevaras på 2021 års nivå. 

53.Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av vetenskap (förslagsanslag)

Utskottet anser det vara viktigt att de privata statsbidragsarkivens verksamhet tryggas och att deras finansieringsnivå hålls på samma nivå som 2021 också 2022. 

04.Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Coronapandemin har minskat antalet turister, vilket avsevärt har minskat museernas inkomster. Situationen har avhjälpts med tilläggsbudgetfinansiering för 2020 och 2021, vilket har varit nödvändigt med tanke på ekonomin och verksamheten. Museernas verksamhet stöds också av justeringen av kostnadsnivån i statsandelarna samt av den reform av museernas statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2020. Också etableringen av modellen med utställningsarvode är viktigt för museerna, eftersom det gör det möjligt för konstnären att i större utsträckning delta i att förbereda och genomföra museiutställningar. 

Utskottet anser det vara viktigt att Museiverkets omfattande ändringsprojekt som gäller lokaler och även Nationalmuseets nybyggnadsprojekt framskrider som planerat. 

Enligt den utredning som fåtts har undervisnings- och kulturministeriet den 18 januari 2021 beslutat att ett nytt kulturarvsobjekt på den nationella försökslistan över möjliga objekt till Unescos världsarvslista är 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur. Utskottet ökar momentet med 120 000 euro för beredningen av förslaget till världsarvslistan. 

05.Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)

Biblioteket för synskadade Celia producerar och förmedlar litteratur i tillgänglig form, bland annat som ljudböcker och punktböcker, och dess böcker kan användas av alla som har svårt att läsa en vanlig bok exempelvis på grund av sjukdom eller skada. Celia tillverkar läroböcker i tillgänglig form också för grundskolan, gymnasiet och yrkesinriktade studier samt kursböcker för högskolor. 

Enligt den utredning som utskottet fått har distansundervisning och effekterna av pandemin minskat tillgången till och användningen av Celias tjänster bland elever med läshinder, skolelever och studerande. Celia samarbetar med hundratals bibliotek och skolor samt även högskolebibliotek och strävar efter att främja tillgången till tjänster för personer med läshinder och stödja dem i användningen av material och tjänster. 

Utskottet anser det vara viktigt att servicebehovet hos personer med läshinder beaktas när det gäller att minska det inlärningsunderskott som är förknippat med pandemin samt även i projekt som främjar läskunnighet och läsförmåga. 

06.Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år)

Finansutskottet har flera gånger fäst uppmärksamhet vid det svaga finansiella läget för Nationella audiovisuella institutet (KAVI), vars resurser har varit rätt knappa ända sedan myndigheten inrättades. Dessutom minskades anslagen under de följande fyra åren, varefter KAVI:s budget korrigerades 2019 genom en nivåhöjning, som utgjorde knappt hälften av de genomförda nedskärningarna. Höjningen hjälpte byrån att klara av de värsta ekonomiska problemen. Även om anslagen har ökat något, kommer flera nödvändiga utvecklingsåtgärder i anslutning till olika informationssystem samt behoven att förnya digitaliseringsapparaturen att öka det ekonomiska trycket under de närmaste åren. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 120 000 euro och betonar att finansieringen av utvecklings- och förvaltningscentret bör fås på en hållbar grund. 

16.Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag)

Anslaget får användas till beviljande av extra konstnärspension som motsvarar högst 51 fulla pensioner, vilket motsvarar tidigare års nivå. 

Utskottet ser det som viktigt att pensionerna blir fler, eftersom behovet är klart större än det antal som nu beviljas. Utskottet hänvisar här också till regeringsprogrammet där det sägs att konstnärsstipendierna ska bli fler. 

30.Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag)

Riksdagen utökade budgeten för innevarande år med 1 miljon euro för utvecklingen av e-biblioteket, genom vilket utvecklingen av kommunernas gemensamma e-bibliotek har inletts. Projektet är unikt och betydelsefullt i fråga om omfattning och genomförande, eftersom det bygger upp ett nytt slags samarbete mellan offentliga och privata aktörer och ett gemensamt ekosystem inom litteratur- och förlagsbranschen. 

E-bibliotekets egentliga introduktionsfas inleds hösten 2022 och fortsätter till 2023. Enligt den utredning som fåtts förutsätter introduktionsfasen ytterligare tilläggsfinansiering på minst 1 miljon euro, som behövs bland annat för licensiering av e-material och för den fortsatta tekniska utvecklingen. 

Det gemensamma e-biblioteket ökar kommuninvånarnas jämlika tillgång till digitala tjänster. Utskottet lyfter också i övrigt fram bibliotekens centrala roll när det gäller att främja medborgarnas digitala färdigheter. Genom det digitaliseringsprojekt för de allmänna biblioteken (2019—2020) som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet förbättrades bibliotekspersonalens digitalisering och regionala digitala stödnätverk, men det är också i fortsättningen viktigt att bibliotekspersonalen har möjlighet att upprätthålla sina digitala färdigheter. I praktiken är biblioteken och organisationerna de största producenterna av avgiftsfritt digitalt stöd. 

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att fortsätta projektet med det gemensamma e-biblioteket. 

41.Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är 11 miljoner euro, det vill säga ungefär lika mycket som i år. Kompensation för kopiering för enskilt bruk har föreskrivits som kompensation för att upphovsrättsligt skyddat material enligt lag får kopieras för privat bruk. Detta har en betydande inverkan på ekonomin hos konstnärer med låga inkomster och på flera hundra projekt för produktion av audiovisuella verk och musik och kulturevenemang på olika håll i Finland. 

Enligt den utredning som utskottet fått har undervisnings- och kulturministeriet åren 2018—2020 utrett hur systemet med kompensation för privatkopiering fungerar och vilka möjligheter det finns att utveckla systemet. Det vederhäftigaste alternativet har dock visat sig vara att kompensationen fortfarande omfattas av budgetfinansieringen. Enligt den utredning som fåtts motsvarar lösningen också de synpunkter som mottagarna av kompensationen har (kompensationens nivå och dess förutsägbarhet, den indirekta kompensationens betydelse för upphovsmännens försörjning). Utöver det är den nuvarande kompensationsnivån i förhållande till befolkningsmängden jämförbar med kompensationen i andra länder. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att den finansiering som anvisats för kompensationsersättning hålls på minst nuvarande nivå (11 miljoner euro) också under följande ramperiod och föreslår att följande uttalande godkänns: 

Ersättningar för utlåning började betalas i Finland 2007 och de steg till den nordiska nivån 2017, då även högskolebiblioteken omfattades av ersättningen. Enligt den utredning som fåtts håller Finland dock nu på att hamna efter de övriga nordiska länderna, eftersom anslaget för ersättning för utlåning inte har höjts i Finland sedan 2016. 

Utlåningsersättningen sträcker sig inte heller till e-böcker eller e-ljudböcker, eftersom ersättningen gäller tryckta exemplar av verk och exempelvis utlåning av ljudböcker i form av cd-skivor eller kassetter. Eftersom utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker har ökat kraftigt är det motiverat att ändra författningsgrunden så att upphovsmännen får ersättning för biblioteksanvändningen av sina verk oberoende av publikationsform. För närvarande bestäms de ersättningar som författarna får för användningen av e-material vid bibliotek och streamningstjänster med mera i första hand genom förlagsavtal. Det är dock svårt att uppskatta antalet lånade verk när avtalet ingås. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att man i fortsättningen utreder bland annat behoven av ändringar i lagstiftningen och behovet av offentlig finansiering. Ärendet är av betydelse också med tanke på det nationella e-biblioteksprojektet. 

50.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet välkomnar att budgetpropositionen innehåller ett anslag på 1 miljon euro för att etablera modellen med utställningsarvode. Det är fråga om ersättning som betalas till en konstnär för arbete som utförts för en museiutställning. Enligt de erfarenheter som fåtts har modellen bedömts ha förbättrat konstnärens ekonomiska ställning och underlättat utarbetandet av avtal. 

Utskottet anser det vara viktigt att fortsatt finansiering av modellen med utställningsarvode tryggas och att modellens funktion, verkningar och utvecklingsbehov följs upp och utvärderas. 

Konsttestarna är Finlands största kulturpedagogiska program, som erbjuder alla elever i årskurs åtta i Finland och deras lärare 1—2 besök per läsår för att se konst av hög kvalitet. Verksamheten inleddes 2017 och når årligen över 65 000 personer, från alla kommuner i Finland. Utan externt stöd skulle kommunerna och i synnerhet skolorna i glesbygden inte ha förutsättningar att genomföra motsvarande besök. 

Verksamheten har finansierats med hjälp av stiftelser (Suomen Kulttuurirahasto, Svenska Kulturfonden) och statlig finansiering, men i avsaknad av permanent finansiering riskerar den att upphöra efter vårterminen 2022. Stiftelsernas stöd kan fortsätta om också staten deltar i finansieringen. 

Utskottet ökar momentet med 1 350 000 euro för verksamheten Konsttestarna. 

Med hänvisning till det som konstateras ovan i 29.01.02 och programmet för utveckling av läskunnigheten ökar utskottet anslaget under momentet med 90 000 euro för upprätthållandet av och informationen om Barnboksinstitutets Lukemo-portal samt med 300 000 euro (för läscentret) för att programmet En läsgåva till barnet ska kunna fortsätta. 

Dessutom ökar utskottet momentet med 1 445 000 euro, varav 

• 100 000 euro till Statens konstverkskommission för anskaffning av inhemska nutidskonstnärers verk 
• 50 000 euro för utveckling av en utställning i Yläneen Luontokapinetti och för en 20-årsjubileumsutställning 
• 70 000 euro för att restaurera Krigsskadeståndsfartyget Vega i Jakobstad 
• 10 000 euro för verksamheten under Samuelin Poloneesis 50-årsjubileum 
• 30 000 euro för verksamheten under Työväen Musiikkitapahtumas 50-årsjubileum 
• 45 000 euro till Kemijoen kulttuurituki ry för produktion av Karvalakkiooppera 
• 190 000 euro för reparationsunderstöd för föreningshus 
• 250 000 euro för att reparera en kulturhistoriskt värdefull hängbro i trä i Autioranta i Haapajärvi 
• 90 000 euro för iståndsättning av industrihistoriskt värdefulla byggnader i glasbyn i Notsjö 
• 200 000 euro för utvecklande av en klimatneutral turnémodell för Suomen Jazzliitto 
• 100 000 euro till Women in Film and Television Finland (WIFT) rf för utveckling av jämställdheten mellan könen inom den audiovisuella sektorn 
• 100 000 euro för förnyande av utställningen om motorisering vid lantbruksmuseet Sarka i Loimaa 
• 30 000 euro för iståndsättning av Riuttala allmogemuseum i Kuopio 
• 120 000 euro till centret Muisti för krig och fred rf för utveckling av vetenskapskommunikation och ett utställningssystem som betjänar museibranschen. 
• 30 000 euro till Etelä-Pohjanmaan Lottaperinne ry för ordnande av arkiv 
• 30 000 euro för utveckling av verksamheten vid Sauvon Elävän Kulttuurin Seura ry (SELKU). 

72.Utökning av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för anskaffning av inhemska nutidskonstnärers verk. 

56.Främjande av idrott och elitidrott (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar anslaget under momentet med 200 000 euro för främjande av motionsaktivitet samt för tillägnande och upprätthållande av en motionsinriktad livsstil hos sådana unga som annars inte rör på sig eller rör på sig i liten utsträckning. 

51.Verkstadsverksamhet för unga, uppsökande ungdomsarbete och statsandelar till kommunernas ungdomsväsende (reservationsanslag 2 år)

Resurserna för ungdomsarbetet motsvarar innevarande års nivå (ca 81 miljoner euro), men finansieringen på längre sikt beror på kompenseringen av avkastningen av penningspelsverksamheten, eftersom ungdomsarbetet under tidigare år i huvudsak har finansierats med avkastningen av penningspelsverksamheten. Effekterna av den minskade avkastningen har redan kompenserats genom att statsandelarna för kommunernas ungdomsarbete och det uppsökande ungdomsarbetet helt och hållet blir budgetfinansierat. 

Coronapandemin har påverkat de ungas välbefinnande på många sätt. Enligt den utredning som fåtts har den bland unga ökat stödbehovet, psykiska problem, ensamhet och stress. Också ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten har ökat kraftigt. De ungas situation har också polariserats så att svårigheterna har förvärrats särskilt bland dem som hade utmaningar redan före coronatiden. Också antalet unga som är i behov av stöd har ökat och servicebehoven har blivit mångsidigare. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att tillgodose servicebehovet och säkerställa tillgången till tjänster. Det är särskilt viktigt att satsa på åtgärder för att förebygga utslagning, eftersom utslagning inte bara orsakar stort mänskligt lidande utan också omfattande samhällsekonomiska förluster. Detta förutsätter tillräckliga missbruks- och mentalvårdstjänster och även andra multiprofessionella tjänster med låg tröskel. Det är också viktigt att följa de nyckeltal som beskriver ungdomsarbetet och polariseringsutvecklingen och att utveckla ungdomsarbetet i en föränderlig omvärld. 

Utskottet anser det vara viktigt att verksamheten vid de kommunala verkstäderna säkerställs i den nya social- och hälsovårdsstrukturen, där bland annat arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som ordnas av verkstäderna överförs till välfärdsområdena. Vid godkännandet av lagstiftningen för vårdreformen förutsatte riksdagen att regeringen bedömer behovet av att revidera lagstiftningen om verkstadsverksamheten med hänsyn till samordningen av lagstiftningen inom olika förvaltningsområden, så att verkstadsverksamheten kan genomföras och utvecklas tväradministrativt på ett flexibelt och kundorienterat sätt. Utskottet anser dessutom att det är viktigt att verkstadstjänsternas kvalitet och tillgänglighet säkerställs också under övergångsperioden. 

Utskottet ökar momentet med 160 000 euro för att främja ungdomsarbetet och för arbete mot utanförskap bland unga. Utskottet anser det vara viktigt att man vid beslut om understöd fäster uppmärksamhet vid behoven hos Aseman Lapset ry och Keravan Polku ry. 

52.Vissa understöd (reservationsanslag 2 år)

Av anslaget under momentet anvisas 1,150 miljoner euro för samernas kultur- och språkboverksamhet i kommuner inom samernas hembygdsområde, och dessutom anvisas 250 000 euro under moment 29.91.50 för kultur- och språkboverksamhet utanför samernas område. Finansieringen på sammanlagt 1,4 miljoner euro beräknas räcka till för att upprätthålla befintliga funktioner. Det är också i linje med statsrådets principbeslut (2014) om stimulering av samiska språket vars mål är att stegvis öka språkboanslagen till 1,4 miljoner euro. 

Utskottet anser det vara bra att anslaget i budgetpropositionen nu motsvarar det mål som anges i det ovan nämnda principbeslutet. 

Enligt den utredning som fåtts bör anslaget höjas ytterligare till 1,9 miljoner euro för att det ska motsvara riktlinjerna i rapporten från utvecklingsarbetsgruppen, som blev klar i våras (UKM:s publikationer 2021:25). Detta gör det möjligt att inrätta nya språkenheter och utvidga verksamheten särskilt utanför samernas hembygdsområde. I fortsättningen behövs också satsningar på tillverkning av undervisningsmaterial. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 170 000 euro och betonar att det långsiktiga finansieringsbehovet för språkboverksamheten på samiska ska bedömas i samband med rambeslutet våren 2022. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för företagsbyverksamhet. Företagsbyn är ett lärandemoment kring arbetsliv, ekonomi och samhälle som vänder sig till elever i årskurs sex och nio i grundskolan. Läsåret 2020—2021 fanns det verksamhet i 12 områden i över 200 kommuner och av exempelvis eleverna i årskurs sex nådde den 83 procent. 

Dessutom ökar utskottet momentet med 100 000 euro för att främja företagande bland unga. 

05.Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 81,3 miljoner euro, alltså 2,1 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Dessutom finansieras verksamheten med extern finansiering. Målet för den är 56,5 miljoner euro 2022. 

Naturresursinstitutets forskning är viktig som underlag för beslut. Forskarna förväntas komma med lösningar inom bioekonomi och cirkulär ekonomi, en aktuell lägesbild av användningen av naturresurser och livsmedelstrygghet samt lösningar för riskhantering inom jord- och skogsbruket. Med tanke på den här kärnuppgiften satsar Naturresursinstitutet på att uppdatera och förnya infrastrukturen för forskningen 2021—2024. Budgetpropositionen för 2022 innehåller således 1,0 miljoner euro i tilläggsanslag för investeringar i forskningsutrustning inom jordbruket. 

Utskottet välkomnar också att det föreslås 1,4 miljoner euro i tilläggsanslag för fortsatt forskning om minskning av utsläppen från torvmarker. Med hjälp av forskningsdata strävar man efter att precisera utsläppsfaktorerna och skapa en grund för modellering av utsläppen från torvmarker. 

Naturresursinstitutets viktigaste finansieringsutmaningar hänför sig till projekt för utveckling av lokaler och till hyreseffekter. Dess nätverk av verksamhetsställen omfattar 25 verksamhetsställen och byggnadsbeståndet är delvis i ombyggnadsfasen. Senatfastigheter ansvarar för ombyggnads- och ändringsprojekt, så det är viktigt att Senatfastigheter har tillräckliga investeringsfullmakter. Ändringarna höjer den årliga hyresnivån för lokaler stegvis och uppgår till 1,1 miljoner euro 2022 och därefter till 2,8 miljoner euro. 

Utskottet uttrycker sin oro över att produktionen av energitorv har minskat snabbare än planerat, vilket också påverkar den övriga användningen av torv. I gamla torvutvinningsområden beräknas växttorven och torvströet räcka till för 5—7 år framåt. I nuläget är det ekonomiskt svårt att öppna nya torvutvinningsområden. 

Torven har många egenskaper som gör den till perfekt växtunderlag och strö: den är porös, varm och sur plus har god förmåga att binda fukt och näringsämnen. I och med att bakterietillväxt hämmas av surheten har användningen av torv som strö märkbart ökat djurens välbefinnande och minskat bland annat behovet av antibiotika. På plantskolor odlas täckrotsplantor uteslutande i torv. Finland har också kommit längre än många andra länder i utvecklingen av torvbaserade produkter med högre förädlingsvärde, såsom torvbaserat aktivt kol och biostimulerande medel, som har positiva effekter på stresshantering, virusbekämpning och immunsystemFörslag av arbetsgruppen med uppdrag att förbereda åtgärder till stöd för företagare och arbetstagare inom torvbranschen. Arbets- och näringsministeriets publikationer, 2021:24. 

Utskottet påskyndar utvecklingen av ersättande alternativ med motsvarande egenskaper. Övergångsperioden bör skötas så att den nytta som utvecklingen av torvprodukter har gett i årtionden inte går förlorad. Utskottet uttrycker också sin oro över de problem som torvproducenterna orsakas av den snabba nedläggningen av produktionen och anser det vara viktigt att de sköts på behörigt sätt. 

50.Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet föreslås vara 5,4 miljoner euro, vilket motsvarar 2021 års nivå. Största delen av anslaget delas fortfarande ut i form av allmänna understöd till företag och sammanslutningar som bedriver riksomfattande rådgivning. Avsikten är dessutom att öppna en ansökningsprocess för specialunderstöd, för vilken det reserveras ett lika stort anslag som 2021 (800 000 euro). 

Utskottet anser att anslaget under momentet behövs och anser det också viktigt att statsunderstödet beviljas så att det tryggar en rikstäckande rådgivning, särskilt individuell, omfattande rådgivning. Rådgivning enbart på nätet räcker inte till för att trygga utvecklingen av landsbygdsnäringarna. Gårdarna har mångfasetterade ekonomiska problem och produktivitetsproblem som samtidigt påverkar företagarnas psykiska hälsa. För att identifiera och lösa problemen krävs beredskap att möta företagare och hitta skräddarsydda lösningar, så att de pengar som investeras i rådgivningen får en hävstångseffekt genom förbättrad lönsamhet. Å andra sidan kan man också undvika extra kostnader och personliga konkurser genom att styra verksamheten till kontrollerad nedläggning. 

Vid rådgivningen är det dessutom viktigt att främja införandet av miljövänliga produktionsmetoder och gårdsspecifika indikatorer för att klimatåtgärderna inom jordbrukssektorn ska kunna påskyndas för att klimatneutralitetsmålet ska nås. Utskottet välkomnar också att kompetensnätverket Agrihubi inrättades 2021 för att intensifiera rådgivningen och utbildningen för aktörer inom gårdbruks- och trädgårdssektorn. 

Utskottet ökar momentet med 210 000 euro, varav 100 000 euro till ProAgria för insamling av information om klimatåtgärder inom jordbrukssektorn och spridning av klimatvänliga arbetssätt, 60 000 euro till Suomen Hevostietokeskus ry för rådgivning och utvecklingsarbete och 50 000 euro till Trädgårdsförbundet för trädgårdsföretagens förberedelser inför klimatförändringen och anknytande rådgivning. 

55.Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 3,8 miljoner euro, alltså 300 000 euro mindre än för 2021. Riksdagens tillägg till momentet har strukits ur propositionen. 

4H-ungdomsarbetet stöder barns och ungas fostran till arbete och företagande. Handlingsmodellen Tre steg till arbetslivet tillämpas och organisationens vision är att åstadkomma hållbar tillväxt då man lär sig genom att göra. Det praktiska ungdomsarbetet genomförs av lokala föreningar (218 stycken) på olika håll i Finland. Verksamheten förebygger utslagning, ger möjligheter till fritidsaktiviteter också på landsbygden, främjar de ungas arbetslivsfärdigheter och företagande samt sysselsätter årligen tusentals unga. 4H-verksamheten nådde sammanlagt cirka 120 000 barn och unga år 2020. 

Utskottet lyfter dessutom särskilt fram 4H-organisationens modell Taimiteko, där målet är att bromsa klimatförändringen genom att plantera 10 000 hektar ny skog före 2030. Verksamheten är exemplarisk också i internationell skala och utskottet betonar att uppfattningen om finländska ungas klimatgärningar och Finland som ett land som sörjer för skogarnas tillväxt bör stärkas och spridas i större utsträckning än för närvarande. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro. 

63.Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 1,1 miljoner euro för riksomfattande utveckling av byaverksamheten. Intresset för landsbygden har ökat i och med coronapandemin och det ökade distansarbetet har sänkt tröskeln för att flytta ut på landet. Byaföreningarnas verksamhet på lokal nivå och den information de ger om regionen stöder acklimatiseringen och ökar landsbygdens livskraft. Det är viktigt att ytterligare stärka detta arbete och byombudens (inkl. ett särskilt ombud för flyttning till landsbygden) verksamhet. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för statsbidrag till byaverksamhet. 

01.Livsmedelsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För Livsmedelsverkets omkostnader föreslås 79,4 miljoner euro, alltså 4,3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Största delen av byråns verksamhet är avgiftsfri. Med inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten täcks 32 procent av utgifterna. Livsmedelsverket har sedan det inrättades (2019) haft ett stort behov av att anpassa verksamheten och ekonomin. Anpassningen fortsätter systematiskt med betoning på framsyn, prioritering av uppgifter samt långsiktig planering av personalresurser och ekonomiska resurser. 

Utskottet uttrycker sin oro över att kostnaderna för underhåll och kontinuerlig utveckling av Livsmedelsverkets informationssystem stiger till följd av den växande datasystemshelheten med tillhörande e-tjänster. Arbetsmängden för underhåll och utveckling som utförs som eget arbete vid verket har ökat med 31 årsverken och upphandlingskostnaderna med 6,7 miljoner euro 2019—2022. Inga permanenta anslagsökningar har anvisats för underhållskostnaderna. Dessutom hänför sig nyttan och kostnadsbesparingarna av utvecklingen och användningen av Livsmedelsverkets e-tjänster endast i fråga om en liten del till Livsmedelsverkets egen verksamhet. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid bekämpningen av brottslighet inom livsmedelskedjan. Brottsligheten inom livsmedelskedjan är ett globalt fenomen som uppskattas omfatta cirka 30 miljarder euro per år. Brotten motiveras nästan alltid av ekonomisk vinning och en del av brotten medför också hälsorisker för konsumenterna. Bekämpningen är viktig för att skydda konsumenterna och förebygga vilseledande samt för att skydda företag som bedriver laglig verksamhet mot illojal konkurrens och skador på anseendet. I Finland ökar antalet brott som uppdagas varje vecka. Allt oftare är fallen branschöverskridande, vilket förutsätter ett intensivare samarbete mellan myndigheterna. De kan också ingå i internationell brottslighet. 

Också tillsynen över försäljningen inom distans- och näthandeln är en del av myndighetstillsynen över livsmedelskedjan. Verket har upptäckt att det är lätt att genom en enkel manuell genomsökning som utförs av en enda person hitta 20 webbplatser per dag, där produkter marknadsförs i strid med bestämmelserna. Ibruktagandet av sökrobotar skulle sannolikt öka antalet fall betydligt. 

Utskottet anser att det är ett steg i rätt riktning att regeringen i den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 ökade anslaget för att stärka brottsbekämpningen inom livsmedelskedjan och tillsynen över distans- och näthandeln med 0,65 miljoner euro. Åtgärderna ska vara tillräckligt kraftiga för att Finland ska kunna undvika de skador på anseendet och de ekonomiska förluster som brottslig verksamhet orsakar. Det är också viktigt att se till att Livsmedelsverkets IKT-system utvecklas och underhålls med tillräckliga resurser. 

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

47.Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Utskottet anser att anslaget under momentet (ca 4 miljoner euro) behövs för att stödja bland annat måluppfyllelsen i redogörelsen för livsmedelspolitiken. Med anslaget stöds också de åtgärder som ingår i de utvecklingsprogram som gäller den ekologiska branschen och närproducerad mat samt utvecklingen av naturproduktsbranschen. Dessutom stöds utvecklings- och försöksprojekt inom livsmedelskedjan i syfte att utveckla nya innovationer. 

Utskottet lyfter särskilt fram den ekonomiska potentialen hos och den växande globala marknaden för extrakt av finsk sprängticka. Premisserna för företagsverksamhet i produktionskedjan främjas bland annat genom varumärkesbyggande, namnskydd, ekologisk certifiering och ökat samarbete mellan företag. 

Utskottet lyfter fram projektet Ruoka-akatemia som förberetts och samordnats av Arbetseffektivitetsföreningen. Syftet är dels att få de finländska politikerna och främsta målgrupperna att bli mer medvetna om och intresserade av hur den finländska livsmedelskedjan fungerar, dels att förbättra acceptabiliteten för det inhemska jordbruket och livsmedelsekonomin. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro, varav 150 000 euro anvisas till Arbetseffektivitetsföreningen för att fortsätta med projektet Ruoka-akatemia och 100 000 euro till Pro Pakuri Finland ry. 

62.Vissa statsunderstöd (reservationsanslag 2 år)

Utskottet noterar att den afrikanska svinpesten (ASF) har spridit sig i Europa under de senaste åren och att den utgör ett växande hot mot vår inhemska svinköttsproduktion och livsmedelsindustri. I Europa har ASF redan orsakat industrin oersättliga ekonomiska skador och om sjukdomen sprider sig till Finland kan det leda till betydande skador och en tillbakagång i den inhemska produktionen under flera år. Projektet för att stärka bekämpningen av ASF bland annat genom att effektivisera informationen om sjukdomen och samordna det praktiska bekämpningsarbetet är nödvändigt, anser utskottet. Projektet hjälper branschen att förebygga och skydda sig mot den risk som sjukdomen medför. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för projektet för att förebygga spridning av afrikansk svinpest i Finland. 

22.Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 30,5 miljoner euro, alltså 2,2 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Utskottet anser att anslaget fortfarande ger goda möjligheter bland annat att genomföra utvecklingsprojekt inom flera branscher. 

Det föreslås att sammanlagt 22,3 miljoner euro av anslaget anvisas för klimatåtgärder inom markanvändningssektorn i enlighet med regeringsprogrammet. Åtgärderna för ett klimatsäkert jord- och skogsbruk samt förändrad markanvändning och våtmarker syftar till att minska utsläppen, stärka kolsänkorna och kollagren samt främja anpassningen. I programmet ingår också ett forsknings- och innovationsprogram som producerar evidensbaserad kunskap om minskning av koldioxidutsläppen från markanvändningen samt om underhåll och ökning av kolsänkor och kollager. 

Skogssektorn är bioekonomins mest betydande bransch, så det är nödvändigt att anslag under momentet också används för projekt som främjar anpassningen av skogsbruket och hanteringen av de risker som klimatförändringen medför samt skogarnas biologiska mångfald. Med hjälp av utveckling av metoder och utbildning kan man inom skogsbruket övergå till mer riktade och varierade avverknings- och odlingsmetoder (riktat skogsbruk) där bland annat jordmånen, naturvärdena och vattenskyddet beaktas i högre grad än för närvarande. 

För återvinning av näringsämnen föreslås ett anslag på 2,1 miljoner euro som gör det möjligt att fortsätta utvecklingsprojekt som gäller behandling av biomassa, produktion av återvinningsgödsel och vattenrening. Finansieringen har också använts för att främja näringskretsloppet och energiproduktionen inom jordbruket, förbättra statistikföringen av återvinningen av näringsämnen samt för utbildning i återvinningsteman vid läroanstalter inom jordbruksbranschen. 

Utskottet betonar också i detta sammanhang särskilt vikten av att utnyttja de näringsresurser som samlats i marken och aktivt utveckla återvinningsgödsel och mer effektivt ta gödseln i bruk. De stigande priserna på traditionella gödselmedel ökar intresset för och efterfrågan på organiska gödselmedel. Vi måste kunna tillgodose efterfrågan. 

Utskottet menar att programmet Skärgårdshavet, som regeringen startade i april 2021, är mycket viktigt. Programmet syftar till att minska belastningen från jordbruket i avrinningsområdet och att få bort den här belastningen från Skyddskommissionen för Östersjön HELCOM:s hotspotlista (de största belastningskällorna för Östersjön) senast 2027. Listan utarbetades 1992 och inkluderar fortfarande sammanlagt 42 belastningskällor. Även om användningen av näringsämnen har minskat väsentligt i området de senaste tjugo åren, har koncentrationen av näringsämnen inte minskat nämnvärt på grund av tidigare ansamlingar. 

Utskottet hänvisar till moment 35.10.61 i sitt betänkande och konstaterar att en färdplan över de åtgärder som behövs för strykning från hotspotlistan är under beredning inom miljöministeriets förvaltningsområde, där bland annat snabbverkande gipsbehandling genomförs i avrinningsområdet. Jord- och skogsbruksministeriet har särskilt som mål att sänka fosforhalten på åkrar samt att bättre än tidigare behandla stallgödsel från stora husdjursproduktionsenheter i området för biogasproduktion och återvinningsgödselfabrikat som på ett kostnadseffektivt sätt kan transporteras till åkrar som behöver näringstillskott. Målet stöds av den ersättning för näringskretslopp för biogas och gödsel som är under beredning och som dock kräver anmälan till EU. En effektiv överföring av gödsel kan också bidra till att minska behovet av att använda torvmarker för spridning av gödsel. 

Utskottet anser det vara väsentligt att åtgärderna riktas till de områden där genomslagskraften är störst. Det är också viktigt att fortsätta med de projekt som redan pågår i Skärgårdshavets avrinningsområde, såsom användningen av trä inom vattenförvaltningen. Även andra metoder för att minska näringsbalansen i vattendragen, bland annat vassreducering, riktat fiske och förbättring av åkrarnas växtstatus, är viktiga för den samlade situationen. Det bör finnas tillräckliga ekonomiska incitament för åtgärderna och genomförandet bör främjas också genom rådgivning och utbildning. 

Under momentet finansieras dessutom bland annat bekämpning av främmande arter. Invasiva arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, och därför är det viktigt att effektivisera bekämpningen av dem. Genomförandet av uppgifterna förutsätter samordning på riksnivå samt effektiv informationsförmedling och kommunikation (även NTM-centralernas och Naturresursinstitutets riktade resurser). 

31.Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)

Utskottet lyfter fram att när klimatet förändras och extrema väderleks- och vattenförhållanden blir vanligare ökar behovet av att stödja hanteringen av torka och översvämningsrisker och underhållet av vattenkonstruktioner. Under momentet föreslås 10,6 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mer än för i år. Dessutom föreslås 14,5 miljoner euro under moment 30.40.21 (Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna), med vilket bland annat vattendragsåtgärder som staten ansvarar för ska finansieras. 

Av anslaget under momentet ska 4,9 miljoner euro användas för nya och pågående vattenekonomiska riskhanterings-, iståndsättnings-, utvecklings- och försöksprojekt. Finansiella resurser riktas också till skydd mot översvämningar och vattenhantering på åkrar, såsom planering av avrinningsområden samt ombyggnad och modernisering av skyddskonstruktioner mot översvämningar. 

Utskottet välkomnar att det i anslaget också ingår 2 miljoner euro för programmet för tillväxt och export av vattenkompetens (RRF-finansiering). Programmets totala finansiering är 4 miljoner euro 2022—2024, vilket syftar till en betydande ökning av affärsverksamheten och exportprojekten inom vattensektorn. Den globala affärsverksamheten inom vattensektorn beräknas uppgå till 400—500 miljarder euro per år och branschen växer i takt med klimatförändringen. Bland Finlands affärsmöjligheter har produktion av rent vatten, rening av avloppsvatten och nyttjande av vatten bedömts höra till de främsta. Med finansieringen stöds internationaliseringen av aktörer inom vattensektorn och utvecklas aktörernas kluster för hög kompetens och innovationsplattformar. 

Under momentet finansieras också behövliga fiskeriekonomiska restaurerings-, utvecklings- och försöksprojekt med 3,8 miljoner euro. Med anslaget fortsätter genomförandet av det så kallade Nousuprogrammet, där det genomförs fiskvägar och andra alternativa vandringsvägar i anslutning till fiskens vandring samt undanröjs vandringshinder. Genom programmet stöds också projekt för nedläggning av verksamheten vid små vattenkraftverk och projekt för återställande av vattendrag i anslutning till dem. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för att iståndsätta fiskvägen i Strömsberg i Borgå å och fiskvägarna i Kirkonkylänkoski i Kervo å. 

42.Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 8,85 miljoner euro och det är 2,4 miljoner euro mindre än för i år. Anslaget används för ersättningar för skador som inträffat 2021. 

Kostnaderna för skador på ren beräknas sjunka till 8,8 miljoner euro 2021, medan de 2020 var uppe i 9,4 miljoner euro. Skador på husdjur, odlingar och bin beräknas stanna under 0,6 miljoner euro. Under momentet betalas dessutom åtgärder för förebyggande och övervakning av skador till ett belopp av cirka 0,75 miljoner euro. EU:s rättsliga grund sätter ett avgiftstak på 10 miljoner euro för ersättningar för skador på ren, och överskjutande ersättningar måste skäras ner. Skadorna år 2021 bedöms dock ligga klart under den fastställda gränsen. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att de skador som orsakas av skyddade djur ersätts till fullt belopp. Detta bidrar också till acceptabiliteten för rovdjurspolitiken. Finansieringen måste således vid behov ökas i en tilläggsbudgetproposition för 2022. Förebyggandet av skador bör likaså vidareutvecklas och det bör säkerställas att gränsen på 10 miljoner euro inte heller överskrids 2022. För att minska skadorna orsakade av stora rovdjur krävs det bättre fungerande och effektfulla åtgärder än för närvarande. 

44.Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås 57,1 miljoner euro, vilket är 2,1 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. Bevillningsfullmakten föreslås bli 60,2 miljoner euro, vilket enligt utredning till utskottet möjliggör aktiv projektfinansiering 2022. Finansieringen riktas enligt behovskalkylen i de regionala skogsprogrammen till skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten som utförs av enskilda skogsägare. Arbetenas direkta effekter på sysselsättningen beräknas vara cirka 1 900 årsverken. 

År 2021 väntas upp till 10 miljoner euro av de stöd som beviljas med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) bli oanvända, vilket beräknas bero på den livliga virkeshandeln. För att trygga virkesproduktionens hållbarhet är det viktigt att den målsatta tidiga vården av plantbestånd och vården av ungskog genomförs. Detta är av central betydelse också för säkerställandet av tillgången på skogsenergi. Det är således bra att Finlands skogscentral har inlett kampanjen "Fixa min skog" för att uppmuntra skogsägare och skogsfackmän till skogsvårdsarbete. 

Utskottet noterar också att arbetsmängden inom byggande och ombyggnad av skogsvägar inte har nått målen under de senaste åren. Detta påverkar på lång sikt vägarnas framkomlighet, som möjliggör skogsvårdsarbeten samt avverkning och virkestransporter samt för sin del också en omfattande användning av skogarna för rekreation. Arbetsmängden inom vården av torvmarksskog har likaså minskat på ett oroväckande sätt. Torvmarksskogarna utgör cirka en fjärdedel av Finlands skogar och i vården av dem bör särskild uppmärksamhet fästas vid planeringen av vattendrag och miljökonsekvenser. 

Genomförandet av torvmarksskogs- och vägprojekt förutsätter ofta gemensamma åtgärder av gårdarna. Därför är det viktigt att finansieringen av dessa tjänster och tillhandahållandet av dem till skogsägarna är tillräcklig. 

Utskottet betonar att skog som förnyar sig har utgjort grunden för Finlands välfärd i årtionden. Samtidigt är den också en effektiv kolsänka och ett effektivt kollager. En välskött växande skog skapar förutsättningar för skogsindustrins existens och tillväxt. Det är en viktig möjliggörare av arbete och försörjning samt exportinkomster för samhällsekonomin i Finland. Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för Finland kan inte överbetonas i det nuvarande ekonomiska läget och för åtgärderna för att få de offentliga finanserna i balans. 

Marknaden för träbaserade produkter beräknas öka med cirka 175 miljarder euro fram till 2035. Konkurrenskraften avgör vilka geografiska områden som kommer att se en tillväxt. Anslaget under momentet (liksom även statsbidraget till Finlands skogscentral under mom. 30.40.46) har en central inverkan på hur skogsägare (inkl. dödsbon) aktiveras till klimatsäker och produktiv skogsvård. 

45.Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 7,527 miljoner euro och det är 0,5 miljoner euro mindre än för i år. Avsikten är att anslaget huvudsakligen ska användas för genomförandet av handlingsplanen Metso (7,5 miljoner euro). 

Utskottet konstaterar att med den föreslagna finansieringsnivån kommer handlingsplanens genomförandegrad att vara endast cirka 80 procent före utgången av 2025. För att målet ska nås krävs det att det årligen finns 8 miljoner euro mer disponibelt för resten av planperioden (2022—2025). 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid livsmiljöprogrammet Helmi, som jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet genomför tillsammans. Programmet pågår fram till 2030. De totala kostnaderna beräknas bli 755 miljoner euro (75,5 miljoner euro i genomsnitt per år). Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är målet att restaurera myrar på privat mark, återställa vattnet till skyddade myrar, iståndsätta fågelvatten utanför skyddsområdena samt restaurera småvatten och deras närliggande avrinningsområden. För jord- och skogsbruksministeriets del fördelas finansieringen på flera olika moment. Under det moment som behandlas 2022 är underskottet 1,9 miljoner euro och under övriga moment (30.01.01, 30.40.22, 30.40.31 och 30.40.46) är tilläggsbehovet sammanlagt 2,3 miljoner euro. 

46.Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 40,7 miljoner euro, alltså 1,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen beror på att en post av engångsnatur som anvisats för informationssystemet slopas. I praktiken ligger skogscentralens finansiering på samma nivå som i år. 

Enligt utredning till utskottet är den föreslagna finansieringen skälig, även om den innebär att prioriteringar måste göras och fokus ställas in på de uppgifter som är viktigast med tanke på hållbarheten hos skogsbruket och näringarna inom sektorn. Finlands skogscentral spelar en betydande roll bland annat när det gäller att aktivera skogsägare och skogsfackmän till skogsvårdsåtgärder. 

47.Stöd för beskogning av impedimentmark (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 6,1 miljoner euro i anslag och 8,2 miljoner euro i fullmakt. Enligt budgetpropositionen är avsikten med stödet för 2022 att inleda beskogning på en areal på sammanlagt 3 000 hektar. Ansökan om beskogningsstöd inleddes våren 2021 och i och med den goda efterfrågan på stöd ökades anslagen i den tredje tilläggsbudgeten för innevarande år så att anslaget för 2021 är 2,26 miljoner euro och bevillningsfullmakten 16,4 miljoner euro. 

Utskottet anser att stödet är ett behövligt sätt att öka skogsarealen och kolsänkorna. Stöd beviljas för åkrar som inte längre används för jordbruk, för andra öppna områden och för torvutvinningsområden som inte längre används. Fram till utgången av september 2021 hade Finlands skogscentral fått in över 1 400 ansökningar, av vilka största delen (44 procent) gällde tidigare torvutvinningsområden. Allt som allt utgör torvmarkernas andel av ansökningarna nästan 70 procent. 

Utskottet håller med om att anslaget för stödbetalningar är knappt tilltaget. Om alla ansökningar som redan är under behandling godkänns, kommer en bevillningsfullmakt på 12,7 miljoner euro att bindas upp enbart för dem. 

50.Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 3 år)

Under ledning av jord- och skogsbruksministeriet har det gjorts en utredning om utvecklandet av den riksomfattande museiverksamheten kring jakt och fiske. Utifrån utredningen inleddes förberedelser inför inrättandet av ett nytt slags vildmarks- och naturkulturmuseum. Det ordnades en tävling som utmynnade i att Imatra valdes till placeringsort för museet. Avsikten är att i projektfasen inrätta en ny stiftelse för museet och att tillsammans med Imatra stad inleda planeringen av genomförandet. Under projektet utarbetas en projektplan och ett preciserat lokalprogram, en affärsplan för museet samt preciserade kostnadskalkyler. Utifrån planerna fortsätter också planeringen av projektfinansieringen. Avsikten är att finansieringsansvaret i början av 2024 överförs till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, där även den finansiering som behövs för byggnadsinvesteringar budgeteras. 

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för att starta ett vildmarks- och naturkulturmuseum i Finland 2022—2023. 

51.Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 11,7 miljoner euro, vilket är 2,0 miljoner euro mer än för i år. Ändringen beror främst på att de influtna fiskevårdsavgifterna ökat till följd av att fritidsfisket ökat. Anslaget används bland annat till lagfäst planering, genomförande, styrning och utveckling av hållbar användning och vård av fiskevatten samt till kostnader för fiskerikontroll. Avsikten med finansieringen är också att uppdatera lax- och havsöringsstrategin samt åtgärdsprogrammet för fisketurismen. 

När antalet fritidsfiskare ökar vill utskottet särskilt påskynda genomförandet av utvecklingsstrategin för fritidsfisket. Anslagen för rådgivning och tillsyn måste kunna tillgodose behoven hos nya fiskare. Det är också viktigt att främja yrkesfiskarnas verksamhet för att öka tillgången på inhemsk kommersiellt fångad fisk och trygga framtiden för yrkesfiskare. 

Utskottet lyfter dessutom fram vårdfisket och anser det vara bra att en ökande andel av mörtfisket också är kommersiellt lönsamt. En del av fångsten från vårdfiske är dock svår att nyttja i kommersiellt syfte, så stödet till fiskare kommer fortfarande att behövas. Verksamheten bör utvidgas ytterligare och utvecklingsarbetet för att öka användningen av fångsten från reduktionsfiske som livsmedel och foder fortsätta i enlighet med programmet för främjande av inhemsk fisk. Samtidigt finns det möjlighet att effektivt avlägsna fosfor från eutrofierade vattendrag. 

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro, varav 100 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf, 50 000 euro till Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation rf och 100 000 euro till Pyhäjärvi-institutet för vårdfiske. 

62.Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 23,9 miljoner euro, vilket är 2,0 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. Som tillägg enligt regeringsprogrammet ingår under momentet tilläggsanslag för förebyggande av sälskador inom yrkesfisket (0,1 miljoner euro) och för åtgärder inom programmet för främjande av inhemsk fisk (0,2 miljoner euro). 

Programmet för främjande av inhemsk fisk, som statsrådet godkänt som ett principbeslut (8 juli 2021), är ytterst behövligt och välkommet. Merparten av finansieringen av programmet kommer från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens (EMKVR) nationella operativa program. Målet är att fördubbla konsumtionen av inhemsk fisk och att öka exportvärdet åttafaldigt fram till 2035. Utöver värdefisk finns det en särskilt stor potential när det gäller att använda strömming och karpfisk i livsmedel och höja värdet på exporten. 

För att öka utbudet är avsikten att femdubbla användningen av strömming och andra fiskarter som inte utnyttjas fullt ut, att fördubbla användningen av annan inhemsk fångad fisk och att tredubbla produktionen av inhemsk odlad fisk utan att äventyra en god vattenstatus. Naturresursinstitutet bedömer att genomförandet av programmet skapar cirka 3 000 nya arbetstillfällen. 

För att målen ska nås måste primärproduktionens verksamhetsförutsättningar förbättras avsevärt. Det är viktigt att se till att fiskbestånden förblir livskraftiga, att skador som orsakas av säl och skarv minskas och att fiskens värde ökas, så att näringen är lönsam och attraktiv också för unga. Smidiga tillståndsprocesser bör också främjas i syfte att öka fiskodlingen i enlighet med målen. 

50.Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 8,1 miljoner euro. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 har riksdagens tillägg av engångsnatur (150 000 euro) strukits ur propositionen. 

Anslaget under momentet används för skötsel av de rekreationsområden och statliga strövområden som är i Forststyrelsens besittning samt tjänster och jakt- och fiskeövervakning som stöder naturturismen (inkl. fisketurismen). Den finansierar också fröförsörjningen i norra Finland och delvis uppgifter inom offentligrättsligt fiske, såsom ordnande av avgiftsfritt fiske i övre Lappland. Sedan 2021 har basfinansieringen av jakt- och fisketjänster ökats med 200 000 euro, men i övrigt har basfinansieringen under de senaste åren varit oförändrad. 

Utskottet betonar att Forststyrelsens verksamhet bör utvecklas övergripande och jämlikt inom både jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets ansvarsområden för att trygga högkvalitativa och hållbara tjänster. Miljöministeriets förvaltningsområde ansvarar bland annat för skötseln av nationalparker och historiskt värdefull fastighetsegendom samt turisttjänster i anslutning till dem (55,2 miljoner euro under mom. 35.10.52). 

Efterfrågan på tjänster med anknytning till naturområden har ökat på ett glädjande sätt under de senaste åren och coronapandemin ökade antalet besökare ytterligare. Under de kommande åren är det särskilt viktigt att utveckla intelligenta, förutsägbara och hållbara digitala tjänster, till exempel genom hantering av ruscher, planering av parkeringar och digitalisering av vägledningen. Virtualiseringen ökar också tillgängligheten och tillgänglighetsanpassningen när det gäller områden dit det är svårt att ta sig. 

Kostnaderna för utvecklingen av digitaliseringen beräknas uppgå till sammanlagt 17,4 miljoner euro under jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets huvudtitlar 2021—2026, varav jord- och skogsbruksministeriets andel är 25 procent (4,5 miljoner euro). Hela utvecklingspaketet kan inte genomföras med den nuvarande basfinansieringen under momentet. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro, varav 100 000 euro anvisas för underhåll av området för rekreationsfiske i Teerilampi i Seitseminen nationalpark och 100 000 euro för utveckling av infrastruktur för information om saimenvikaren i Saimaa Geopark. 

02.Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Transport- och kommunikationsverkets omkostnader ökar med cirka 14 miljoner euro jämfört med året innan. Tilläggen föranleds av nya lagstadgade uppgifter eller ändringar i dem, bland annat genomförande av Galileo-systemets PRS-tjänst, utveckling av informationssäkerheten inom kritiska sektorer och ändring av lagstiftningen om transport av farliga ämnen. Dessutom ökas anslaget med 1 miljon euro för genomförande av färdplanen för fossilfria transporter och med 2 miljoner euro för tryggande av verksamheten. 

Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid finansieringen av Cybersäkerhetscentret, som finns i anslutning till ämbetsverket, eftersom centret i takt med att cybermiljön utvecklats har fått flera nya uppgifter som enligt den utredning som fåtts inte har anvisats tillräckliga resurser. 

Cybersäkerheten är en central del av samhällets säkerhet och funktion. I och med digitaliseringen av samhället har hoten mot cybersäkerheten blivit vanligare, och hoten kan också rikta sig mot de kritiska samhällsfunktionerna. Därför är det viktigt att statsrådet 2019 godkände statsrådets principbeslut om en strategi för cybersäkerheten i Finland och 2021 statsrådets principbeslut om ett program för utveckling av cybersäkerheten som sträcker sig ända till 2030. Samtidigt med programmet för utveckling av cybersäkerheten utfärdade statsrådet också statsrådets principbeslut om en förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska samhällssektorer. 

Enligt den utredning som fåtts finns det dock inte tillräckliga resurser för att verkställa dessa principbeslut. För genomförandet av utvecklingsprogrammet föreslås ett anslag på 2,2 miljoner euro, men behovet av nationell finansiering uppgår enligt utredningen till 4,9 miljoner euro per år under perioden 2022—2025. För genomförandet av de åtgärder som föreslås i principbeslutet om en förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska samhällssektorer föreslås tilläggsfinansiering på 1,6 miljoner euro, men även detta belopp är enligt den utredning som fåtts alltför litet i förhållande till uppgifterna. Det har bland annat bedömts att nivån på informationssäkerheten och dataskyddet inom social- och hälsovården, energiförsörjningen och vattentjänsterna inte kan utredas i de 15 största kommunerna i Finland, varvid sårbarheterna i tjänsterna inte upptäcks. 

Cybersäkerhetscentret har en lagstadgad uppgift att vara certifieringsmyndighet för den nationella cybersäkerheten, och centret har också utsetts till nationell samordningspunkt för EU:s kompetenscenter för cybersäkerhet. För de sistnämnda uppgifterna har det anvisats 750 000 euro i en kompletterande proposition till budgetpropositionen (RP 216/2021 rd). 

Utskottet har också gjorts uppmärksamt på att allt fler medborgare och aktörer inom samhällets kritiska sektorer behöver hjälp av Cybersäkerhetscentret varje år. Enligt en utredning fanns det till exempel 2015—2019 årligen 4 000—6 000 fall som krävde sakkunnigbehandling inom den så kallade första insatsen, men 2021 var fallen redan före oktober uppe i 20 000. 

Med beaktande av Cybersäkerhetscentrets många uppgifter anser utskottet att centrets finansiella bas bör utvärderas och att det bör ses till att centret kan svara på och förbereda sig på de krav och hot som hänför sig till cybermiljön. Man måste också främja den nationella cybersjälvförsörjningsgraden och öka det internationella förtroendet för Finlands säkerhetsmyndigheter. Det är också viktigt att Finland kan dra nytta av den europeiska cybersäkerhetsmarknaden, som beräknas uppgå till rentav över 130 miljarder euro. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

20.Basunderhåll av transportinfrastrukturen (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är 1,37 miljarder euro, vilket inbegriper en permanent nivåhöjning på 300 miljoner euro från och med 2020 i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats den tidigareläggning på 50 miljoner euro från 2022 till 2021 som beslutats i den tredje tilläggsbudgeten för 2021. Med hjälp av den har man bland annat kunnat inleda en del av de mest brådskande reparationerna av broar. Största delen av finansieringen överförs dock till 2022. 

Målet är att reparationsskulden ska minska från 2,85 miljarder euro till 2,2 miljarder euro före 2032, men skulden beräknas börja minska först ungefär från och med 2026, då finansieringsnivån i enlighet med Trafik12-planen stiger till 1,45 miljarder euro. Under de närmaste åren beräknas reparationsskulden däremot öka för såväl vägnätets som bannätets del. En särskild utmaning är det ökande behovet av grundliga reparationer av broar och bannät. Bland annat har vintrarna blivit mildare, vilket har ökat tjälskadorna särskilt på grusvägarna men också på belagda vägar. Dessutom ökar också de allt tyngre fordonen slitaget på vägarna. Vägnätets skick spelar en stor roll också för bränsleförbrukningen och utsläppen från den tunga trafiken. 

Enligt en inkommen utredning uppgår reparationsskulden för bannätet till cirka 1,3 miljarder euro, varav över hälften (57 procent) hänför sig till huvudlederna. Eftersom cirka 85 procent av prestationerna inom persontrafiken och cirka 90 procent av prestationerna inom godstrafiken sker på huvudlederna, påverkar bannätets dåliga skick i hög grad tågtrafikens funktion. Utskottet anser det vara viktigt att prioritera särskilt de nödvändiga behoven av grundlig reparation av sådana spårförbindelser som är viktiga för näringslivets transporter och att sträva efter att främja dessa reparationer i så rask takt som möjligt. Man bör också utreda möjligheterna kring temapaket för sådana reparationsprojekt inom bastrafikledshållningen som är brådskande med avseende på näringslivets transporter och som ska inledas snabbt. 

Utskottet lyfter också fram behoven att iståndsätta det sekundära vägnätet. Enligt en inkommen utredning uppgick reparationsskulden för landsvägarna vid ingången av 2021 till cirka 1,54 miljarder euro, varav cirka 90 procent hänför sig till det omfattande lågtrafikerade vägnätet. Många lågtrafikerade vägar har en central betydelse inom vårt trafiksystem, och de behövs för både persontrafikens och näringslivets behov. Till exempel skogsindustrins transporter använder till stor del det lågtrafikerade vägnätet, som är av central betydelse bland annat för en fungerande virkesförsörjning. 

Utskottet utökar momentet med 18 240 000 euro och anvisar det till mindre projekt som förbättrar trafiksäkerheten, verksamhetsmöjligheterna för näringslivet och gång- och cykeltrafiken på olika håll i landet. 

Projekten och de anslag som utskottet anvisar för dem är: 

• Rv 21/Rv 29, förbättring av rutter för specialtransporter: 250 000 euro 
• Lv 9671, Ombyggnadsplan för vägen Korvatunturintie Martti—Tulppio, Savukoski: 200 000 euro 
• Rv 21, förbättring av anslutningarna vid Kolhontie, Övertorneå: 300 000 euro 
• Förbättring av rv 4 i Ruikka, Rovaniemi: 650 000 euro 
• Rv 8, underfarten vid Tapiontupa, Kalajoki: 300 000 euro 
• Lv 8043, ombyggnad av Luohuantie på sträckan Rantsila lv 807–Luohua, Siikajoki: 600 000 euro 
• Lv 848, Koiteli—Huttukylätie, planering av gång- och cykelväg, Uleåborg: 200 000 euro 
• Lv 18835, förbättring av sträckorna Sarakylä—Kouva, Pudasjärvi—Posio: 300 000 euro 
• Rv 5, Planering av gång- och cykelväg på sträckan Junttilantie—Toranki, Kuusamo: 200 000 euro 
• Rv 6, Kontinjoki—Karankalahti, belysning 2,3 km, Kajana: 80 000 euro 
• Rv 6, Eevala—Kontionjoki, belysning15 km, Kajana—Sotkamo: 520 000 euro 
• Ny beläggning på gång- och cykelvägar i Kajana: 500 000 euro 
• Spåravsnittet Karleby-Ykspihlaja, planering av dubbelspår: 50 000 euro 
• Förbättring av första avsnittet av lv 17360 (Blaxnäsvägen), Närpes: 160 000 euro 
• Lv 8, planering av planskild korsning i Ytterjeppo, Jakobstad: 150 000 euro 
• Planering av gångs- och cykelvägar, Åminnevägen och Övermalaxvägen, Malax: 170 000 euro 
• Lv 17049, förbättring av Perusvägen, 4,1 km, Kristinestad: 280 000 euro 
• Lv 17811, förbättring av Vassorvägen, Vörå: 420 000 euro 
• Lv 17379, Planering av reparationen av Hannukselantie, Ilmajoki: 200 000 euro 
• Rv 3, arrangemang i korsningen vid Juustoportti, Kurikka: 410 000 euro 
• Lv 711, utarbetande av en vägplan för Alajärvi—Ruona, Alajärvi: 250 000 euro 
• Lv 607, ökning av slitagebeläggningen på grusvägar, Korpilahti—Petäjävesi, 60 000 euro 
• Rv 4, byggande av gång- och cykelväg, Petäjätie och Isoahontie, Viitasaari: 500 000 euro 
• Lv 6456, Konginkangas planering/byggande av gång- och cykelväg – rv 4, Äänekoski: 500 000 euro 
• Lv 16393, iståndsättning av Kurjalanrannantie, Leppävirta: 1 200 000 euro 
• Lv 5071, restaurering av Vuonislahti–Sv 73, Lieksa: 500 000 euro 
• Lv 15507, iståndsättning av Sarvisalontie, Kesälahti, Kitee: 600 000 euro 
• Sv 71 Antola—Toroppala, byggande av gång- och cykelväg, Nyslott: 500 000 euro 
• Lv 14821, arrangemang gång- och cykeltrafik på avsnittet Talpionmäentie—Latutie, Villmanstrand: 500 000 euro 
• Lv 408 och lv 409 förbättring av gång- och cykelvägens och säkerheten i tätorten, Savitaipale: 450 000 euro 
• Rv 6, förbättring av anslutningarna (3 st.) i Ruokolahti och Parikkala: 350 000 euro 
• Lv 370, byggande av en gång- och cykelväg vid Ravikylä, Kouvola: 500 000 euro 
• Lv 2623, ombyggnad Ahrola—Mihari, Tavastkyro: 620 000 euro 
• Lv 13681, Beläggning av Välkkiläntie, Urjala: 300 000 euro 
• Lv 13311, beläggning av Alkkiantie, Parkano: 400 000 euro 
• Lv 12827, förbättring av Suontaustantie, Vittis: 800 000 euro 
• Sv 43, rv 2, byggandet av en cirkulationsplats i slutet av rampen, Harjavalta: 400 000 euro 
• Iståndsättning av lv 186, Salo: 400 000 euro 
• Lv 181 och planering av en cirkulationsplats vid Saustilanties korsning, Sagu: 200 000 euro 
• Uppdatering av planerna för gång- och cykelvägen i Prostvik och Nagu centrum (Skärgårdsrutten): 120 000 euro 
• Lv 12631, förbättring av Mjösundsvägen på sträckan Helgeboda—Mjösund, Kimito: 300 000 euro 
• Rv 3, planering av den planskilda anslutningen till Moreeni—Rastinkangas och serviceområdet för tung trafik, Tavastehus: 500 000 euro 
• Lv 2951, reparation av beläggningen på Mommilantie, Tavastehus och Hollola: 800 000 euro 
• Lv 167, belysning på avsnittet Pennala—Renkomäki, Orimattila och Lahtis: 200 000 euro 
• Lv 2956, Pyhäniementie—Messilä, planering av gång- och cykelväg, Hollola: 150 000 euro 
• Sv 51, förbättring av belysningen på avsnittet Ingå—Karis: 500 000 euro 
• Lv 170, Box-Kullo, planering av gång- och cykelväg, Sibbo och Borgå: 250 000 euro 
• Lv 11933, reparation av beläggningen på Heikinkyläntie, Lappträsk: 450 000 euro 

Utskottet anser att det är nödvändigt att projektet inleds 2023 när planen för byggande av en cirkulationsplats i korsningen mellan lv 181 och Saustilantie har färdigställts. Utskottet hänvisar också till sitt betänkande FiUB 36/2020 rd och anser att det fortfarande är nödvändigt att projektet Päntäne—Isojokitie i Kauhajoki slutförs och att vägsträckningen lv 301 Keihonen—Suomela i Vesilahti förbättras. I och med att den inhemska turismen ökar är det också viktigt att utveckla Skärgårdsrutten för att främja gång och cykelturism.  

31.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås en bevillningsfullmakt på 6,5 miljoner euro. Det är knappt 23 miljoner euro mindre än för i år. Det anslag som nu föreslås kommer således att bli betydligt lägre än 2020 och 2021 och också ligga långt från den målnivå på 30 miljoner euro per år som föreslås i de nationella strategierna (programmet för att främja gång och cykling, färdplanen för fossilfria transporter och Trafik12-planen). 

Utskottet anser att anslaget är anspråkslöst i förhållande till nyttan av gång och cykling. Bland annat i färdplanen för fossilfria transporter bedöms det att en högklassig infrastruktur för gång- och cykeltrafik är ett av de viktigaste sätten att påverka valet av färdmedel och öka andelen gång- och cykeltrafik. En ökning av gång- och cykeltrafiken minskar utsläppen från trafiken och har betydande konsekvenser också för folkhälsan, trafiksystemets funktion samt för trivseln och säkerheten i stadsmiljöerna. 

Utskottet lyfter också fram cykelturismens möjligheter och anser att det är viktigt att samordna cykelturismen i hela landet och att utveckla cykelrutterna och vägmärkningen. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för främjande av cykling och med 200 000 euro för verksamheten vid cykelturismcentralen. 

77.Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)

För utveckling av trafikledsnätet anvisas nästa år 478 miljoner euro, vilket är cirka 46 miljoner euro mer än för i år. Den är dock mindre än i Trafik12-planen, där anslagsnivån för utvecklingsprojekt föreslogs vara 546 miljoner euro 2022. 

I budgetpropositionen ingår inga nya utvecklingsprojekt, men för närvarande pågår ett betydande antal projekt, sammanlagt 34, vars totala fullmakter överstiger 2 miljarder euro. Av projekten är 19 banprojekt (fullmakterna 1,3 miljarder euro) och 12 vägprojekt (fullmakterna 607 miljoner euro). Dessutom pågår tre farledsprojekt vars fullmakter uppgår till sammanlagt 136,7 miljoner euro. Största delen av projekten kommer att bli klara att användas för trafik under 2022—2025. 

Utskottet är tillfreds med hur projektet Digirata framskrider. Projektet har en bevillningsfullmakt på 130 miljoner euro, och finansieringsbehovet beräknas uppgå till 8 miljoner euro nästa år. Genom projektet Digirata ersätts det föråldrade systemet för tågkontroll, men samtidigt kommer man med hjälp av det att i större utsträckning utnyttja digitaliseringens möjligheter för att främja hela spårtrafiksystemets effektivitet och säkerhet. 

Utskottet ser också positivt på att behovet av långsiktighet i beslutsfattandet i fråga om trafikledsprojekt tillgodoses i och med Trafik12-planen och investeringsprogrammet i anslutning till den. Samtidigt måste man dock också se till att finansieringen räcker på det sätt som riksdagen förutsatte när den godkände redogörelsen om trafiksystemplanen. Med beaktande av behoven av att utveckla trafikledsnätet är det också viktigt att se över riktlinjerna från ramförhandlingarna våren 2021. Enligt riktlinjerna riktas ett sparkrav på 110 miljoner euro till momentet för utvecklingsprojekt från och med 2023. Detta skulle försämra Trafik12-planens trovärdighet och försvåra genomförandet av den. 

Utskottet betonar också den kontinuerliga och regelbundna uppföljningen av Trafik12-planen för att vid behov snabbt kunna reagera till exempel på näringslivets föränderliga behov. 

Utskottet anser att det är viktigt att bannätet utvecklas som en helhet och att underhållet och utvecklingen av det befintliga bannätet inte äventyras på grund av de pågående stora banprojekten. Framför allt måste huvudbanans trafikerbarhet tryggas, och man måste också utnyttja EU-finansiering, särskilt för att finansiera den brådskande förbättringen av stomnätet. Vid förberedelserna inför projektansökningar bör man vid behov bereda sig på ett tilläggsbudgetförfarande för att säkerställa den nationella finansieringen. 

Utskottet betonar också i övrigt ett aktivt utnyttjande av EU-finansiering, och det kräver att projektplanerna framskrider så att Finland i takt med att finansiering söks har projekt som uppfyller kriterierna. Det viktigaste finansieringsinstrumentet är Fonden för ett sammanlänkat Europa, vars finansiering för militär mobilitet (Military Mobility) bör utnyttjas fullt ut också bland annat i finansieringen av vägnätet och landsvägsbroar. 

Utskottet anser det motiverat att man försöker påskynda planeringen av nya snabba banförbindelser via projektbolagen och att finansieringen av dem behandlas separat från den övriga finansieringen av trafiksystemplanen. De stora banprojekten (Finlandsbanan, Entimmeståget till Åbo, Östlig riktning) är kostnadsmässigt omfattande, och enbart projekteringsskedet tar flera år. 

Utskottet anser det vara viktigt att de begränsade resurserna riktas så effektivt som möjligt med avseende på genomslagskraften i samhället så att de stöder målen i trafiksystemplanen. Det är därför viktigt att projektens kostnads-nyttokalkyler har utvecklats och att man har reviderat anvisningarna om dem. Kommunikationsministeriet publicerade år 2020 ett Ramverk för bedömning av de omfattande ekonomiska effekterna av utvecklingen av trafiksystemet. Ramverket granskar de konsekvenskedjor som följer av projektens direkta trafikekonomiska konsekvenser och som hänför sig till fastighetsmarknaden, arbetsmarknaden, ackumulation och regional ekonomi. I fortsättningen kommer man också att utveckla systematiska beräkningar och ett nationellt trafikprognosmodellsystem som bland annat förbättrar den trafikmässiga bedömningsgrunden för projekten. 

50.Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

För bredbandsprojektet föreslås ett anslag på 15 miljoner euro nästa år, som finansieras med medel ur EU:s återhämtningsinstrument. Målet är att öka tillgången till snabba bredbandsförbindelser för cirka 30 000 hushåll och verksamhetsställen samt att främja byggandet av avancerade kommunikationsförbindelser och möjligheterna för nya områden att få tillgång till den nya tekniken. Det är också möjligt att få stöd för förbindelser till fritidsbostäder, vilket för sin del kan främja boende på flera orter. 

Utöver det nationella bredbandsprogrammet stöds utbyggnaden av bredband också genom EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling, genom vilken man stöder lokala bredbandsinvesteringar, det vill säga så kallade byanätsprojekt. EJFLU-projekten får 16 miljoner euro i finansiering via EU:s återhämtningsinstrument. De olika bredbandsprogrammen kompletterar varandra, och utnyttjandet av dem samordnas nationellt i samarbete med stödmyndigheterna. 

Utskottet anser det vara viktigt att bredbandsförbindelserna förbättras i enlighet med de uppställda målen så att alla hushåll i Finland år 2025 har möjlighet att använda förbindelser som ger en överföringshastighet på minst 100 megabit. Enligt en inkommen utredning finns det fortfarande betydande skillnader mellan stadspräglade och landsbygdspräglade områden, särskilt när det gäller tillgången till snabba fasta förbindelser. Som helhet omfattades redan 93 procent av de finländska hushållen av bredbandsförbindelser med en hastighet på 100 megabit i det trådlösa nätet i slutet av 2020, och förbindelser på 100 megabit i det fasta nätet var tillgängliga för 65 procent av hushållen. 

Utskottet betonar att det ökande distansarbetet och de digitala tjänsterna kräver heltäckande och tillförlitliga kommunikationsförbindelser i hushållen och företagen. Investeringar i kommunikationsnät skapar också välfärd och konkurrenskraft för hela samhället. Med tanke på pendlingstrafiken och användningen av arbetstiden är det också viktigt att främja nätförbindelserna i tågen. 

51.Understöd till tjänster inom trafik, transport och kommunikation (reservationsanslag 3 år)

Meningen är att av anslaget under momentet använda 8,1 miljoner euro för säkerhetsverksamhet inom vägtrafiken som finansieras med de trafiksäkerhetsavgifter för vägtrafiken som influtit under moment 11.19.05. Finansieringen motsvarar nivån för det innevarande året, men är 1 miljon euro mindre än år 2020, då anslagsunderskottet täpptes betydligt bättre med anslag i statsbudgeten. 

Det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet har sedan 2017 finansierats med en trafiksäkerhetsavgift som tas ut hos försäkringsbolagen. Enligt lagen om trafiksäkerhetsavgift (471/2016) styrs 1 procent av premieinkomsterna av trafikförsäkringarna för motorfordon till främjande av trafiksäkerheten. Enligt en inkommen utredning har premieinkomsten av trafikförsäkringen minskat efter lagens ikraftträdande och uppgick till 718 miljoner euro år 2020. 

När riksdagen godkände budgeten för innevarande år förutsatte den att behoven att utveckla säkerhetsverksamheten inom vägtrafiken utreds och att man ser till att finansieringsbasen för trafiksäkerhetsarbetet säkerställs på ett långsiktigt hållbart sätt (FiUB 36/2020 rd — RP 146/2020 rd). 

Utskottet är tillfreds med att social- och hälsovårdsministeriet har inlett ett projekt som syftar till att ändra lagen om trafiksäkerhetsavgift så att trafiksäkerhetsavgiftens belopp höjs i överensstämmelse med finansieringsbehovet för trafiksäkerhetsarbetet. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att stärka finansieringsbasen. Det är också viktigt att kommunikationsministeriet bereder en trafiksäkerhetsstrategi för åren 2022—2026, vars syfte är att förbättra trafiksäkerheten inom samtliga transportformer. När det gäller vägtrafiken är detta mål särskilt kopplat till EU:s vision att minska antalet dödsfall i vägtrafiken till noll. 

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för att öka det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet. 

55.Köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är 105,7 miljoner euro. Anslaget används för köp av tågtrafik (30,2 miljoner euro), köp och utveckling av region- och lokaltrafik (32,3 miljoner euro), klimatbaserade åtgärder (20 miljoner euro) samt för stöd för den offentliga persontrafiken i stora stadsregioner (12,3 miljoner euro) och stöd för den offentliga persontrafiken i medelstora stadsregioner (8,6 miljoner euro). 

Som helhet är anslaget mindre än under det innevarande året, eftersom budgetpropositionen inte längre innehåller den tillfälliga tilläggsfinansiering som anvisats på grund av coronapandemin eller tidsbegränsad finansiering för åtgärder enligt energi- och klimatstrategin. Å andra sidan har det gjorts små tillägg i anslaget, när bland annat anslaget till stora och medelstora stadsregioner permanent har utökats med sammanlagt 3 miljoner euro som en åtgärd i färdplanen för fossilfria transporter. 

Under coronapandemin rasade antalet passagerare inom den offentliga persontrafiken, vilket har haft stora konsekvenser för den ekonomiska situationen för de företag som är verksamma inom sektorn. Genom anslag i tilläggsbudgetarna har man strävat efter att trygga servicenivån inom kollektivtrafiken och förhindra att biljettpriserna höjs. Efter att pandemiläget lättade har efterfrågan på kollektivtrafik ökat, även om den ekonomiska situationen för operatörerna inom kollektivtrafiken fortfarande är svag och passagerarefterfrågan inom olika trafikformer fortfarande är betydligt lägre än 2019. Situationen är svårast i trafiken utanför stadsregionerna, där många trafikidkare har avbrutit sin verksamhet efter att efterfrågan rasade. 

Utskottet anser det vara viktigt att passagerarvolymerna i kollektivtrafiken och därmed biljettintäkterna åter börjar växa, eftersom en permanent minskning av efterfrågan oundvikligen skulle påverka den servicenivå som kollektivtrafikmyndigheterna kan upprätthålla, och kostnaderna för att ordna trafiken. Under coronapandemin ökade också personbilstrafikens popularitet, och med tanke på efterfrågan på kollektivtrafik är det centralt att få konsumenterna att återvända till kollektivtrafiken. 

Det är viktigt för den offentliga persontrafikens attraktionskraft att olika funktioner kan fås lätt och förmånligt. Även resekedjorna bör vara smidiga och konkurrenskraftiga med tanke på tidsanvändningen till exempel i förhållande till användningen av personbil, och informationen om bland annat tidtabeller, priser och resekedjor bör vara lättillgänglig. 

Utvecklingen av biljett- och betalningssystemen har dock gått långsamt, och dessutom har coronapandemin för sin del ökat de ekonomiska utmaningarna för aktörerna och försvårat och fördröjt lösningar på riksnivå. Utskottet påskyndar utvecklingen av biljett- och avgiftssystemen samt resekedjorna. Det gör det möjligt att främja kollektivtrafikens attraktionskraft och öka antalet användare. 

Om coronapandemin fortsätter finns det skäl att bereda sig på att öka stödåtgärderna för kollektivtrafiken. 

Utskottet vill här också lyfta fram taxitrafikens villkor. Lagen om transportservice, som trädde i kraft 2018, har haft kännbara konsekvenser för sektorn, som dessutom i betydande grad har känt av följderna av de restriktioner som berodde på coronan. Taxitrafiken har en central roll som komplement till kollektivtrafiken och för att sköta icke-brådskande sjuktransporter. Utskottet fäster också uppmärksamhet vid den allt sämre investeringsförmågan inom sektorn som fördröjer övergången till utsläppssnåla bilar. 

Flygtrafiken har lidit kraftigt av covid-19-situationen. Minskningen av den internationella trafiken har också lett till att de inhemska flygförbindelserna samtidigt har minskat. På grund av coronasituationen har staten tillfälligt understött flygförbindelserna till flygplatserna i Karleby-Jakobstad, Joensuu, Kajana, Jyväskylä och Kemi-Torneå. Med den tilläggsfinansiering (13,8 miljoner euro) som ingår i den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 kan denna flygverksamhet fortsätta till och med augusti 2022. 

Utskottet anser det vara viktigt att man i fortsättningen utreder långsiktiga lösningar samt möjligheterna att utveckla nya marknadsbaserade modeller. Flygtrafiken och bibehållandet av flygplatser har en central betydelse för tillgängligheten i många regioner och bidrar till sysselsättningen och ekonomin samt till återhämtningen och konkurrenskraften inom exportindustrin. 

Utskottet noterar också att digitaliseringen av flygtrafiken framskrider parallellt med elektrifieringen av andra trafikformer. Dessutom bedöms nätet av digitala flygplatser i framtiden vara ett fungerande sätt att effektivisera rörligheten för såväl varor som människor. Det är således viktigt att man enligt uppgift år 2022 har för avsikt att göra en utredning om elektrifieringen av flygtrafiken och behoven att utveckla laddningsinfrastrukturen på flygplatserna i Finland. 

Fullmakt att ingå avtal om köp inom tågtrafiken. I den tredje tilläggsbudgeten för 2021 (Riksdagens skrivelse RSk 20/2021 rd — RP 95/2021 rd) ingick en fullmakt på 289,53 miljoner euro för det 9-åriga avtal om köptrafik som ska ingås mellan kommunikationsministeriet och VR-Group Ab. 

Enligt den utredning som utskottet fått är det dock nödvändigt att höja fullmakten, eftersom det på grund av coronapandemin råder osäkerhet om efterfrågan på kollektivtrafik och även om den allmänna kostnadsnivåutvecklingen. Kommunikationsministeriet har uppskattat att det årliga behovet av tilläggsanslag uppgår till 2,7 miljoner euro, varvid det årliga behovet av anslag stiger från det tidigare godkända 32,17 miljoner euro till 34,87 miljoner euro. Avtalets totala anslagsbehov under den 9-åriga avtalsperioden (2022—2030) stiger således från 289,53 miljoner euro till 313,83 miljoner euro. 

Ändringen påverkar inte anslaget under momentet. 

02.Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen har lämnat en till budgetpropositionen anknytande proposition med förslag till lag om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur (RP 154/2021 rd). Miljöutskottet har gjort en ändring i denna lag (MiUB 10/2021 rd — RP 154/2021 rd), vilket medför en permanent ökning av resurserna för NTM-centralerna i Norra Karelen och Sydöstra Finland med två årsverken (160 000 euro/år). Detta bör beaktas också i nästa plan för de offentliga finanserna 2023—2026. Utskottet ökar momentet med 160 000 euro. 

03.Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 267,7 miljoner euro. 

För genomförandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice anvisas 70 miljoner euro i finansiering via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Utskottet anser det vara viktigt att finansieringen av den nordiska modellen för arbetskraftsservice fortsätter med tillräcklig nationell tilläggsfinansiering efter RRF-satsningen. 

Målet är att i likhet med de övriga nordiska länderna rikta om Finlands arbetskraftspolitik så att den blir aktiv i stället för passiv och tjänsterna blir mer effektivt riktade. Utskottet välkomnar att modellen ökar det individuella stödet och på så sätt försöker stödja sysselsättningen och förkorta arbetslöshetsperioderna. För att målen med modellen ska nås krävs det dock större resurser än tidigare. Utskottet understryker vikten av att de finansiella resurserna räcker till för att modellen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. 

Den goda praxis och de innovationer som uppstått i kommunförsöken med sysselsättning bör sammanställas och tas i bruk i större utsträckning. Dessutom uttrycker utskottet sin oro över att lämnandet av arbetskraftspolitiska utlåtanden inom kommunförsöket har fördröjts i vissa situationer. 

För att främja arbetskraftsinvandringen föreslås det ett tilläggsanslag på sammanlagt 2,7 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader samt för utveckling av digitaliseringen i syfte att inrätta en stödstruktur, Work in Finland, för att stödja invandring av kunnig arbetskraft. För att påskynda processen för arbetstillstånd skapas dessutom ett nationellt D-visum för längre vistelser, som kan beviljas specialsakkunniga och tillväxtföretagare med två veckors varsel. Utskottet understöder de föreslagna ändringarna och konstaterar att påskyndande av tillståndsprocessen och utvecklande av digitaliseringen är mycket viktiga med tanke på en smidig arbetskraftsinvandring. Utskottet uppmuntrar till ökade åtgärder som hjälper företagen att utomlands hitta kompetens som inte finns tillgänglig i Finland. Dessutom bör ytterligare satsningar göras på att utreda frågan om hur utländska examina motsvarar finländska examina, och möjligheterna till fortbildning bör stärkas för att yrkesutbildade personers inresa ska underlättas. 

Utskottet välkomnar att man försöker lösa bristen på kompetent arbetskraft genom att öka antalet uppehållstillstånd som beviljas för arbete och studier. Utskottet påpekar dock att det inte räcker med fler uppehållstillstånd. Konkurrensen om kompetent arbetskraft är global, och för att lyckas hålla kvar utländska anställda permanent måste Finland på alla sätt vara en lockande plats när det gäller utbildning, tjänster och andligt klimat. 

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för tjänsten Välliinputoajat työmarkkinoilla, som samordnar och kombinerar olika tjänster i Södra Savolax. 

05.Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Business Finland (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 108,8 miljoner euro. 

Största delen av anslaget riktas via Business Finland till innovationsverksamhet och investeringar, internationaliseringstjänster för företag samt projekt- och programverksamhet. Utskottet ställer sig bakom denna inriktning, eftersom innovationer, investeringar och exportfrämjande är viktiga för den ekonomiska tillväxten. Det är ytterst viktigt att finländska företag bedriver mångsidigare exportverksamhet och når framgång i internationella värdenätverk. Finland behöver fler innovativa företag som eftersträvar internationell tillväxt samt utländska företag som investerar i Finland. 

För främjande av turismen i Finland föreslås sammanlagt 14,8 miljoner euro. Utöver Visit Finlands basfinansiering på 9,8 miljoner euro består finansieringen av EU:s återhämtningsinstrument på 5 miljoner euro, som riktas till stödjande av hållbar och digital tillväxt inom turistbranschen. 

När pandemin avtar och turismen tar fart på nytt är konkurrensen om turister hård. Finland måste i likhet med andra länder återuppbygga sin attraktionskraft på den internationella turistmarknaden. Utskottet betonar att det är viktigt att vidta åtgärder för att göra Finland mera känt och trygga vår konkurrenskraft på turistmarknaden. Enligt erhållen utredning konkurrerar vi i första hand om de europeiska turisternas popularitet, medan det är svårare att nå Finland från andra håll i världen. 

Det kommer att ta flera år innan turismen återhämtar sig till samma nivå som före pandemin. I och med pandemin kan man anta att också turisternas behov och önskemål förändras, vilket förutsätter att kompetensen, tjänsterna och verksamhetsmodellerna utvecklas. Utskottet välkomnar i detta läge att branschens konkurrenskraft stärks på lång sikt genom tilläggsfinansiering. 

För att stärka Finlands konkurrenskraft och uppkomsten av nya innovationer är det av växande näringspolitisk betydelse att få fler internationella experter till landet. Under momentet föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro för Business Finlands Talent-verksamhet, som främjar internationella experters etablering i Finland. Med Talent Explorer-understöden under moment 32.20.40 stöds företag att anställa sina första internationella experter. Även för utvecklandet av verksamhetsmodellen Talent Hub anvisas anslag under moment 32.30.40, och för utvecklandet av en modell för internationell rekrytering 1,81 miljoner euro under moment 32.01.03. Utskottet välkomnar att den arbetsrelaterade invandringen av experter främjas genom ett flertal varierande åtgärder. Det är också bra att man fäster uppmärksamhet vid integrationen av de internationella studerande och forskare som redan finns här i Finland. Dessutom bör partnerskap mellan utbildningsorganisationer utnyttjas vid rekrytering av utländsk arbetskraft. 

10.Utveckling av digitaliseringen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 32,9 miljoner euro, varav 23,4 miljoner euro finansieras via RRF. 

Utskottet anser det mycket viktigt att utnyttja digitaliseringen. Digitaliseringen har betydande roll när det gäller att öka effektiviteten och produktiviteten inom den offentliga sektorn. För att få en helhetsbild är det bra att finansieringen av förvaltningsområdets centrala digitala projekt samlas under ett nytt moment. 

För närvarande möts inte arbetssökandenas kompetens och företagens behov. För att effektivisera matchningen är det väsentligt att hitta rätt person för arbetet, vilket förutsätter fungerande digitala tjänster. Utskottet ser det som viktigt att det pågående projektet TE Digi helt och hållet förnyar arbets- och näringstjänsternas system och skapar bättre digitala tjänster för arbetsmarknaden och arbetssökande. Utskottet anser att utvecklingen av informationssystemen spelar en nyckelroll när det gäller att svara på framtida utmaningar. 

40.Statsunderstöd till aktörer som främjar en hållbar tillväxtpolitik (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro enligt följande: 

• 100 000 euro för Birkalands företagarprojekt för att skapa en marknad för ägarväxling för yrkesutövarna. 
• 300 000 euro för företagarfostran för unga och för en tjänst för unga som startar företag i Egentliga Tavastland. 
• 300 000 euro till sammanslutningen för cirkulär ekonomi Jalotus rf för att utveckla ett center för cirkulär ekonomi och främja innovationer inom cirkulär ekonomi. 
• 150 000 euro för ett samarbetsprojekt mellan företagskuvösen BioPaavo och JAMK i Mellersta Finland. 
• 150 000 euro för främjandet av Viexpos exportprojekt. 
• 150 000 euro för främjande av den finsk-svenska handelskammarens export till Sverige 

40.Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

För stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås föreslås ett anslag på 475,6 miljoner euro och en fullmakt på 572,5 miljoner euro. 

Det är välkommet att återhämtnings- och resiliensplanens finansiering inriktas till FoUI-verksamhet 2021—2023. Av medlen under momentet hänför sig 65,9 miljoner euro av anslaget och 234 miljoner euro av fullmakten till helheter som finansieras via EU:s återhämtningsinstrument. Denna finansiering av engångsnatur är den viktigaste satsningen på hållbar tillväxt i budgeten för 2022. 

Med tanke på den framtida ekonomiska tillväxten och produktivitetsökningen är det viktigt att öka satsningarna på FoUI-verksamhet. Budgetpropositionen innebär vissa framsteg i fråga om att höja FoUI-finansieringen till fyra procent av bruttonationalprodukten, men det behövs betydligt kraftfullare åtgärder för att uppnå målet. 

Kunniga människor är den viktigaste faktorn i utvecklingen av forskning, utbildning och innovationsverksamhet. Enligt uppgift är bristerna i tillgången på kompetent arbetskraft för närvarande ett betydande hinder för tillväxt. Det skapar osäkerhet också när det gäller genomförandet av investeringsplanerna. FoUI-stöden och finansieringen bör vara långsiktiga och förutsägbara för att öka förtroendet och på så sätt stärka tillgången på arbetskraft inom FoUI-verksamheten. 

41.Energistöd (förslagsanslag)

Under momentet föreslås 230,6 miljoner euro och i fullmakt 546,3 miljoner euro. 

Utskottet välkomnar att bevillningsfullmakten för energistöd föreslås bli höjd till 546 miljoner euro, vilket är 386 miljoner euro mer än 2021, och att energistödet riktas så att det främjar ersättandet av stenkol och torv i fjärrvärmeproduktionen. 

Under momentet hänför sig 111,5 miljoner euro av anslaget och 453,2 miljoner euro av fullmakten till investeringar som finansieras via EU:s återhämtningsinstrument. Utskottet anser det viktigt att rikta finansieringen av EU:s återhämtningsinstrument till energistöd, eftersom stödet sporrar till investeringar i ny teknik och investeringar som förbättrar energieffektiviteten i strävan efter koldioxidneutralitet. 

47.Främjande av en offentlig infrastruktur för laddning av el och tankning av gas i trafiken (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 13,2 miljoner euro för offentliga projekt för laddning av el och tankning av gas i trafiken. 

Elektrifieringen av trafiken och övergången från fossila bränslen har fått en kraftfull start. Syftet med stödet är att öka antalet laddningsstationer med hög prestanda, laddningsstationer för kollektivtrafik, tankningsstationer för komprimerad gas (CBG) och tankningsstationer för kondenserad gas (LBG). Utskottet anser att satsningar och incitament som gynnar infrastrukturen för el och gas i kollektivtrafiken är ytterst behövliga. Enligt uppgift ledde den tidigare stödordningen till att det i vägtrafiken gjordes fler infrastrukturinvesteringar som inte skulle ha gjorts utan stödet. 

41.Statsunderstöd för sysselsättning av partiellt arbetsföra (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 10 miljoner euro som hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Jobbkanalen Ab (RP 198/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår i riksdagen, stryker utskottet momentet och anslaget under det. 

45.Statsunderstöd för skrotning av torvproduktionsmaskiner (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 9,1 miljon euro. 

Energianvändningen av torv har sjunkit snabbare än väntat särskilt på grund av det stigande priset på utsläppsrätter, och det finns inte förutsättningar för affärsverksamhet inom energitorvbranschen i samma omfattning som tidigare. Anslaget under momentet ska användas till understöd för skrotning eller överföring till annat användningsändamål av maskiner och anordningar som tillverkats för torvproduktion. Utskottet anser att understöden är viktiga för att underlätta torvföretagarnas svåra situation. Utskottet välkomnar också försöken att hitta nya användningsändamål för materiel som tas ur bruk. Enligt inkommen utredning hindrar ett eventuellt understöd för skrotning inte företagaren från att i fortsättningen vara verksam inom växttorv- och torvströbranschen. 

Utskottet påpekar att statsunderstödet i sig inte ger torvföretagaren någon större hjälp, eftersom EU:s regler om statligt stöd begränsar maximibeloppet för det företagsspecifika statsunderstödet till 200 000 euro under tre på varandra följande skatteår, inklusive också andra statliga stöd som beviljats som stöd av mindre betydelse. 

51.Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 284,5 miljoner euro. 

För att sysselsättningsmålet ska nås har regeringen föreslagit ett flertal åtgärder, såsom införandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice, kommunförsöket med arbets- och näringstjänsterna, förmedlingsbolaget för partiellt arbetsföra, försöket med rekryteringsstöd för små och medelstora företag och en ökning av lönesubventionen. Utskottet stöder budgettilläggen och inriktningen på skötseln av sysselsättningen. 

Utskottet upprepar att man relativt snabbt bör få bättre information om effekterna av sysselsättningsfrämjande åtgärder. I den nuvarande situationen, där det finns flera åtgärder, incitament och försök för att förbättra sysselsättningen, anser utskottet att det är viktigt att man satsar på att utveckla verktyg som mäter sysselsättningsåtgärdernas inverkan. 

Budgetpropositionen betonar starkt å ena sidan stödjandet av arbetskraftsinvandring och å andra sidan stärkandet av integrationsåtgärderna i samband med arbete. Utskottet instämmer i att sysselsättning spelar en central roll i integrationen, och det är bra att satsa på detta. Kostnaderna för integrationsutbildningen beräknas 2022 uppgå till 53,3 miljoner euro. Enligt uppgift är integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning det viktigaste verktyget för integration av vuxna invandrare. 

87.Kapitalinvestering i ett aktiebolag som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 10 miljoner euro som hänför sig till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Jobbkanalen Ab (RP 198/2021 rd). Eftersom behandlingen av ärendet fortfarande pågår i riksdagen, stryker utskottet momentet och anslaget under det. 

03.Främjande av integration och arbetskraftsinvandring (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 8,5 miljon euro. 

För att regeringens mål för sysselsättningsgraden ska nås måste invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden ökas. Utskottet anser att det är ytterst viktigt att stödja sysselsättningen av invandrare. 

Med anslagen för främjande av integration stöds och effektiviseras invandrarnas integrering, sysselsättning och delaktighet i det finska samhället. Utskottet anser det vara viktigt att invandrarnas språkkunskaper och yrkesfärdigheter stärks. För att påskynda integrationen och sysselsättningen är det välkommet att invandrarnas tidigare kompetens identifieras bättre. Invandrarnas individuella behov samt tidigare förvärvad utbildning och kompetens bör beaktas bättre. Enligt erhållen utredning finns det bland arbetslösa invandrare många högutbildade personer med en relativt hög sysselsättningspotential. 

Utskottet påpekar att integrationen främjas genom samarbete mellan många olika myndigheter och aktörer. I en sådan verksamhetsmiljö bör kommunerna, de framtida välfärdsområdena och staten kunna avtala om samarbete och ordnande av integrationsfrämjande uppgifter på ett flexibelt och effektivt sätt. 

30.Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 156,7 miljon euro. 

Det anslag för statlig ersättning som föreslås i budgeten är lägre än tidigare, vilket delvis förklaras av att antalet asylsökande som kommit till landet och därmed också antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd har minskat. Å andra sidan har man i ersättningarna beaktat de ersättningar som betalas till kommunerna till följd av höjningen av flyktingkvoten och för personer som evakuerats från Afghanistan. 

Utskottet anser det vara viktigt att bedömningen av hur antalet asylsökande utvecklas ses över tillräckligt ofta, så att säkerhets- och utvecklingsläget i Europas närområden kan beaktas. 

01.Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vård och rehabilitering av sanitära olägenheter till följd av inomhusluften har behandlats i de så kallade Majvik 1- och Majvik 2-rekommendationerna. Majvik 2 utarbetades redan för omkring femton år sedan. De gällde endast fukt- och mögelskador, men enligt utredning till utskottet har det senare gjorts en rad undersökningar, översikter och anvisningar om frågor kring inomhusluften och bland annat om hur de sanitära olägenheterna har tagits om hand. Dessutom finns det nu mer kunskap om de multifaktoriella symtomen från inomhusluft. Därför är det motiverat att revidera rekommendationerna och beakta forskningsrön som kommit till senare. 

Utskottet ökar momentet med 300 000 euro för att revidera Majvik-rekommendationerna. I beredningen av rekommendationen och annat material ska aktuella och heltäckande forskningsrön om vård och rehabilitering av sanitära olägenheter till följd av inomhusluften samt andra frågor om inomhusluften beaktas. 

25.Den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är 41,5 miljoner euro och får användas bland annat för utveckling av Kanta-tjänsterna samt planering och utveckling av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården. Kanta-tjänsterna är en viktig infrastruktur inom social- och hälsovården. Så gott som alla tjänsteleverantörer är beroende av dem och också allmänheten använder dem i stor omfattning. Därför är det viktigt att det finns tillräcklig kapacitet för utvecklingsbehoven och kostnaderna för att driva Kanta-tjänsterna. 

Finansieringen av välfärdsområdenas IKT-ändringskostnader har budgeterats separat under moment 28.70.05, där 170 miljoner euro har reserverats för välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens IKT-kostnader. Med anslaget säkerställs det att välfärdsområdenas informationssystem och informationshantering fungerar störningsfritt vid överföringen av organisationsansvaret. För IKT-utgifter inom ramen för social- och hälsovårdsreformen har det avsatts totalt 410,4 miljoner euro i planen för de offentliga finanserna 2022–2025. 

Dessutom har 100 miljoner euro av bidragen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens avsatts för utveckling av digitala tjänster. Av beloppet kommer 20 miljoner euro att anvisas för nästa år. 

Allt som allt är satsningarna på digitalisering och utveckling av informationshanteringen betydande, men det måste följas upp regelbundet om anslaget räcker till, eftersom behoven av informationssystem i vårdreformen är omfattande och de binder stora resurser, både personella och ekonomiska. Det är också viktigt att se till att systemen och tillämpningarna är interoperabla och utbyter information sinsemellan och att systemen är tillgängliga. I synnerhet kunskapsledning kräver att välfärdsområdena har korrekt och aktuell information om befolkningens välfärd och hälsa samt om kostnaderna för och effekterna av de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls. 

Vid sidan av projektfinansieringen är det också viktigt att se till att basfinansieringen för att driva tjänsterna är tillräcklig och långsiktig. 

04.Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har flera gånger påpekat kvalitetsregistrens stora betydelse för att resurserna inom social- och hälsovården ska kunna användas på ett verkningsfullt sätt och kvaliteten på tjänsterna säkerställas. Också måluppfyllelsen för vårdreformen kräver att kvaliteten och genomslaget kan följas upp bättre. Dessutom är uppgifterna i kvalitetsregistren värdefullt forskningsmaterial. 

Riksdagen har redan flera gånger anvisat anslag för utveckling av kvalitetsregister. Också för närvarande utvecklas kvalitetsregisterverksamheten med hjälp av ett tvåårigt anslag (2021–2022) på 1,4 miljoner euro, som riksdagen lade till i budgeten för i år. Målet är att vara förberedd när kvalitetsregistren blir lagstadgad verksamhet. Institutet för hälsa och välfärd har uppskattat att kontinuerlig aktivitet i de tio nationella kvalitetsregistren årligen kräver anslag på omkring 3 miljoner euro. 

Social- och hälsovårdsministeriet har arbetat för att nödvändiga anslag ska tas in i planen för de offentliga finanserna, men än så länge har inga permanenta anslag avsatts för verksamheten. Ministeriet har därför inte kunnat utfärda någon förordning om permanent kvalitetsregisterarbete. 

Utskottet anser det vara nödvändigt att permanent drift och utveckling av kvalitetsregistren i fortsättningen tryggas och att finansieringen beaktas i planen för de offentliga finanserna. Kunskapsledning är inte möjligt utan den information om vårdens och behandlingens verkningsfullhet som kvalitetsregistren ger. Det är också viktigt att data i kvalitetsregistren är tillgängliga för alla och att de också tillgodoser behoven bland patienter och klienter inom hälso- och sjukvården. 

Utskottet anser också det vara viktigt att tillräckliga resurser avsätts för forskning i vårdarbete. Forskningen inom vårdarbete främjar jämn kvalitet på tjänsterna och stöder evidensbaserat vårdarbete inom specialiserad sjukvård, primärvård och privat sektor. För forskning i vårdarbete föreslås ett anslag på 388 000 euro, som enligt den utredning som fåtts inte räcker till för att anställa den nuvarande personalen. En minskning av personalen skulle fördröja utarbetandet och översättningen av vårdrekommendationerna till svenska. 

Utskottet höjer anslaget för forskning i vårdarbete med 200 000 euro bland annat för produktion av material på svenska och utveckling av digitala tjänster. 

Samordning av sällsynta sjukdomar. Det finns många kända sällsynta sjukdomar (6 000—8 000) och uppskattningsvis drygt 300 000 finländare har någon sällsynt sjukdom, skada eller missbildning eller något sällsynt syndrom. Behandlingen av dem är fördelad över sjukvårdsdistriktens universitetssjukhus, men därutöver behövs det nationell samordning som skapar strukturer för samarbete mellan olika aktörer och dessutom främjar diagnostisering av sjukdomarna och bedömning av vårdbehovet. Etablering av den nationella samordningen är ett prioriterat område i det nationella programmet för sällsynta sjukdomar 2019–2023. Det finns dock inget separat anslag för verksamheten, med undantag för ett anslag på 250 000 euro som riksdagen avsatte i budgeten för 2021. Enligt uppgifter till utskottet har arbetet nyligen kommit i gång och behovet av tilläggsresurser är fortfarande uppenbart. 

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för samordning av sällsynta sjukdomar. 

25.Nationella kompetenskluster (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre än för i år. Enligt uppgifter till utskottet står anslag som överförts från tidigare år till förfogande nästa år. Bland annat finns det fortfarande 7 miljoner euro från 2020 och 3 miljoner euro från 2019 i oanvända anslag, som har ombudgeterats i fjärde tilläggsbudgeten för 2021. Anslaget används bland annat till att betala utgifter för samordning av de offentliga biobankernas funktioner och för att förbereda och inrätta ett nationellt cancercentrum, ett neurocentrum, ett centrum för läkemedelsutveckling och ett genomcentrum. 

Enligt utskottet är det viktigt att förberedelserna för projekten framskrider enligt planerna, eftersom den information som kompetenscentrumen producerar bland annat kan förbättra effekten av behandlingar, kunskapsledningen och tillgången till jämlik vård med utgångspunkt i evidensbaserad kunskap. Verksamheten vid kompetenscentrumen är också till fördel för genomförandet av tillväxtstrategin för forsknings- och innovationsverksamhet inom hälsovårdssektorn. 

63.Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Tjänster för mödrar med missbruksproblem. De senaste åren har det avsatts 3 miljoner euro för vård av mödrar med missbruksproblem. Dessutom ingick det i budgeten för i år ett tilläggsanslag på 3 miljoner. Med anslaget stöds utvecklingen av servicesystemet vid övergången till den nya social- och hälsovårdsstrukturen. Målet är mer jämlik vård och rehabilitering samt sammanhållna social- och hälsovårdstjänster på bas- och specialnivå som tillämpas inom alla områden och som både gravida kvinnor med missbruksproblem och småbarnsfamiljer behöver. 

Enligt utredning till utskottet har 2021 varit en utmaning med tanke på hänvisning till vård för mödrar med missbruksproblem, eftersom rådgivningsbyråerna och socialt arbete för vuxna och barnskyddet i kommunerna har fungerat bristfälligt till följd av coronan. Det i sin tur har försvårat möjligheterna att hänvisa mödrarna till rehabilitering och ge betalningsförbindelser till privata vårdgivare. För en del privata vårdgivare har läget försvårats ytterligare. Hänvisningarna till vård är få, det är svårare än normalt att få betalningsförbindelser i slutet av året, de mödrar och familjer som hänvisas till tjänsterna är sjukare än vanligt och risken för att rehabilitering avbryts är större än tidigare. 

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro för att trygga fortsatt stöd till gravida kvinnor och barnfamiljer med missbruksproblem. 

Utskottet ser det som nödvändigt att tillgången till tjänster för mödrar med missbruksproblem och finansieringen av tjänsterna tryggas hållbart och långsiktigt i den nya social- och hälsovårdsstrukturen. Också samarbetet mellan servicekedjor och aktörer måste fungera smidigt och på lika villkor i välfärdsområdenas servicesystem. Det är likaså viktigt att arbetet för att utveckla vård och tjänster fortsätter i hela landet. Utskottet hänvisar till programmet för statsminister Sanna Marins regering, där regeringen förbinder sig att trygga tjänster och rehabilitering för mödrar och familjer med missbruksproblem. 

I fjärde tilläggsbudgeten för 2020 höjdes stödet för att ordna mathjälp med 2 miljoner euro. Det har gått bland annat till samordning och logistik vid utdelningen av mathjälp, inte till själva anskaffningen av mat. Processen för ansökan om stöd inleddes våren 2021 och stödbesluten har redan till stor del fattats. Stöden får användas hela 2022. Besluten har särskilt beaktat genomslag, regional jämlikhet, öppenhet och ändamålsenlig administration i verksamheten. 

Finansutskottet har bland annat i sitt betänkande om budgeten för i år (FiUB 36/2020 rd) betonat vikten av att mathjälpen bygger på en hållbar grund och ansett det viktigt att ta fram en handlingsmodell som främjar delaktighet och att de stödbehövande hänvisas till tjänster och insatser. 

Utskottet välkomnar att social- och hälsovårdsministeriet har låtit göra en utredning om mathjälpen. Enligt utredningen finns det ett tydligt behov av att samordna och utveckla mathjälpen. Social- och hälsovårdsministeriet har därför startat ett projekt för att förbättra samordningen av mathjälpen tillsammans med organisationerna. Syftet med projektet är att stärka och stödja mathjälpen i hela landet genom att det tas fram en verksamhetsmodell för hur bidrag till mathjälpen i fortsättningen beviljas. Ett mål vid sidan av samordnad organisation är att utveckla gemensamma verksamhetsmodeller, att stärka den landsomfattande täckningen och förbättra mathjälpens koppling till verksamhet som ökar delaktigheten och innehåller funktionella element. 

Det är viktigt att fundera på framtida lösningar för mathjälpen i ett läge där omvärlden för hjälpen är stadd i förändring. Bland annat går allt mindre överskottslivsmedel från detaljhandeln till mathjälpen, eftersom butikerna själva vill reducera matsvinnet. Dessutom förändras EU:s livsmedelshjälp i och med den nya programperioden. Den nuvarande livsmedelsdistributionen upphör och de som söker hjälp kan i fortsättningen få betalkort för att köpa livsmedel och basvaror. Stödmottagarna erbjuds samtidigt väglednings och rådgivning. 

Enligt uppgifter till utskottet har behovet av mathjälp och besökarna blivit fler till följd av coronaläget. Dessutom diskuteras det för närvarande hur den framtida modellen för mathjälpen ska se ut. Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för riksomfattande utveckling och ordnande av mathjälpsverksamhet för personer i behov av särskilt stöd och anser det vara viktigt att verksamheten fortsätter utan avbrott tills den nya verksamhetsmodellen införs. 

53.Militärunderstöd (förslagsanslag)

När riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 11 § i militärunderstödslagen höjde den det föreslagna skyddade beloppet från 200 till 300 euro (ShUB 32/2021 rd — RP 200/2021 rd). Därmed ökar statens utgifter från 200 000 till 300 000 euro. 

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro. 

32.Statlig finansiering till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete (fast anslag)

Anslaget under momentet uppgår till 25 miljoner euro, varav 4 miljoner euro får användas för forskning på universitetsnivå inom socialsektorn. Anslaget har minskat avsevärt, eftersom det vid millennieskiftet var omkring 90 miljoner euro och 2009—2011 fortfarande 40 miljoner euro. Samtidigt har den nationella finansieringen av forskning, utveckling och innovation ökat och finansieringen av forskning består i allt högre grad av externa forskningsmedel. Samtidigt har kostnaderna för forskning stigit. Exempelvis visar en utredning från HUS att andelen indirekta kostnader utgör två tredjedelar av de totala utgifterna för forskning och undervisning. Hittills har de indirekta kostnaderna kunnat vara osynliga, när kommunerna har finansierat vård och forskning, men i den nya social- och hälsovårdsstrukturen är läget ett annat. 

Riksdagen har i flera sammanhang uttryckt sin oro över hur det i fortsättningen ska säkerställas att forskningsanslagen är tillräckligt stora och långsiktiga. Också de anslag som kommunerna och sjukvårdsdistrikten för närvarande använder för forskning, utveckling och innovation inom social- och hälsovården kommer att föras över till välfärdsområdena, om anslagen hänför sig till kostnaderna för social- och hälsovård. Men bland annat det faktum att välfärdsområdena ska finansieras med generella medel ökar oron för kontinuiteten och anslagsnivån. 

När riksdagen antog propositionen om att inrätta välfärdsområdena och vissa andra frågor godkände den ett uttalande. Där förutsatte riksdagen att speciallagstiftning om utbildning, forskning, utveckling och innovation inom social- och hälsovården och finansieringen av den föreläggs riksdagen så att den kan träda i kraft innan social- och hälsovårdsreformen införs. Regeringen måste garantera universitetssjukhusen möjlighet att fortsätta bedriva vetenskaplig forskning och producera grund- och specialiseringsutbildning. Vidare förutsatte riksdagen att nivån på forskningsfinansieringen inom socialvården tryggas och att det inom socialvården skapas verksamhetsstrukturer som motsvarar universitetssjukhusen och som stöder utvecklingen av tjänster, forskningen och utbildningen (ShUB 16/2021 rd — RP 241/2020 rd). 

Social- och hälsovårdsministeriet har börjat bereda frågan på tjänstens vägar i enlighet med uttalandet. Den pågående beredningen fokuserar på att säkerställa att de framtida välfärdsområdena och universitetssjukhusen har möjlighet att bedriva forskning och utveckling i enlighet med de nationella strategiska målen. 

Utskottet anser det vara viktigt att propositionerna om författningsändringar lämnas till riksdagen i god tid innan välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Vidare hänvisar utskottet till det som sägs ovan och understryker också här betydelsen av kvalitetsregister, nationella kompetenscentrum och forskning i vårdarbete för att högkvalitativa och verkningsfulla social- och hälsovårdstjänster ska kunna ordnas och tas fram. 

35.Statlig finansiering till studerandehälsovård som ordnas av Studenternas hälsovårdsstiftelse (reservationsanslag 2 år)

Folkpensionsanstalten har sedan den 1 januari 2021 ansvarat för att ordna hälso- och sjukvård för högskolestuderande i hela landet och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) för att producera tjänsterna. Regeringen föreslår ett anslag på 65,8 miljoner euro för Studenternas hälsovårdsstiftelse och bedömer att det räcker till om bland annat det uppskattade antalet studerande realiseras. Enligt budgetpropositionen uppgår de godtagbara totala kostnaderna för studerandehälsovården till uppskattningsvis 81,6 miljoner euro. 

Utskottet understryker vikten av adekvata mentalvårdstjänster, eftersom de studerandes behov av hjälp och stöd har ökat ytterligare under coronapandemin. Preliminära resultat från en studie om högskolestuderandes hälsa och välbefinnande (KOTT) publicerades sommaren 2021 och visar bland annat att över hälften av högskolestuderande har upplevt att känslan av ensamhet har ökat. Också kontakterna med vänner och släktingar har minskat och cirka 70 procent av respondenterna uppger att studierna försvårats under coronaepidemin. 

Utskottet anser det vara viktigt att också följa upp hur utbredd servicen är, eftersom de studerande inte alltid bor på studieorten när de bedriver flerforms- och distansstudier. Också utbytesstuderandes möjlighet att få tjänster måste utredas, eftersom utbytesstuderande för närvarande inte har rätt att anlita Studenternas hälsovårdsstiftelse. 

39.Utvecklande av servicestrukturen (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet (132,4 miljoner euro) får användas bland annat för att trygga lika tillgång till basservice, förbättra vården och omsorgen om äldre och verkställa en förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa. Projekten fokuserar särskilt på åtgärder som främjar tillgången till tjänster inom primärvård, socialvård, mentalvård och multidisciplinär rehabilitering. Rent konkret förbättras tillgången till tjänster bland annat genom att vårdgarantin inom primärvården skärps, det förebyggande och proaktiva arbetet stärks och kvaliteten och effektiviteten i vården förbättras. 

Utskottet välkomnar att propositionen om en skärpning av vårdgarantin avancerar och sändes på remiss i mitten av november. Tanken är att en proposition lämnas till riksdagen i februari-mars 2022 och att de skärpta tidsfristerna inom vårdgarantin enligt utkastet till propositionen träder i kraft den 1 april 2023. I planen för de offentliga finanserna har det avsatts 45 miljoner euro för reformen. Dessutom beslutade regeringen i budgetmanglingen i höstas reservera ytterligare 50 miljoner euro i tilläggsanslag i ramen för 2023. 

Utskottet understryker vikten av att kostnadseffekterna av reformen utvärderas noggrant och att tillräckliga resurser tryggas för att välfärdsområdena ska ha realistiska möjligheter att klara av de lagstadgade skyldigheterna. Även om reformen medför extra kostnader, minskar inte bara mänskligt lidande av tidig vård utan också behovet av tuffare och dyrare behandlingar till följd av fördröjd vård. För snabbare tillgång till vård krävs det dels att det finns tillräckliga personalresurser, dels också att flera nya arbetssätt införs, bland annat att de preventiva åtgärderna stärks, att problem bättre kan upptäckas i ett tidigt stadium och att digitala tjänster och kunskapsledning byggs ut. Dessa åtgärder främjas också med bidrag från Finlands program för hållbar tillväxt, där 125 miljoner euro nästa år avsätts för att förbättra tillgången till social- och hälsovård och höja kostnadseffektivitet i vården (moment 33.60.61). 

Utskottet påminner också om att coronapandemin fortgår och att kostnaderna för epidemin stiger. Kommunfältet fick betydande stöd 2020 och 2021, men det är fortsatt viktigt att uppskatta behovet av tilläggsanslag och se till att sjukvårdsdistrikten kan möta det tryck som ökningen i icke-brådskande vård medför och se till att vårdköerna avvecklas. Kostnaderna för coronapandemin har varierat mycket i kommunerna och sjukvårdsdistrikten och det måste beaktas i fördelningen av stöd. 

Utskottet lyfter särskilt fram problemen med tillgången till mentalvårds- och missbrukstjänster. Mentalvården var belastad redan före coronaepidemin, men situationen har förvärrats ytterligare under coronarestriktionerna, när tillgången till vård har minskat och behovet samtidigt ökat. Enligt vad utskottet erfar har besöken för psykiska problem ökat inom primärvården, men också de som väntar på specialiserad psykiatrisk sjukvård har blivit betydligt fler i år. Symtomen på depression och ångest har ökat under coronaepidemin i alla åldersgrupper, framför allt bland unga. Minskningen av vårdkontakterna och annat socialt stöd har också ökat belastningen på anhöriga och familjer. I och med att coronaepidemin drar ut på tiden bedöms behovet av mentalvårds- och missbrukartjänster öka ytterligare. 

Det är viktigt att satsa på att förbättra mentalvården för att minska mänsklig nöd. Men det är lika viktigt för samhällsekonomin, eftersom de direkta och indirekta kostnaderna för psykisk hälsa i Finland enligt en rapport från OECD hör till de största i OECD-länderna, omkring 11 miljarder euro årligen. Insatserna för att förbättra den psykiska hälsan och förebygga problem har ökat bland annat tillgången till arbetsföra arbetstagare och de stöder på så sätt regeringens mål att uppnå hög sysselsättning och hållbara offentliga finanser. 

Utskottet anser det vara viktigt att tillgången till missbruks- och mentalvårdstjänster inom primärvården och tjänsterna på basnivå för barn och unga förbättras som ett led i programmet för framtidens social- och hälsocentraler. Det är extra viktigt att stärka de förebyggande tjänsterna med låg tröskel och att säkerställa god tillgång till tjänster inom missbruksvård och socialt arbete vid sidan av dem. Även digitala lösningar spelar en viktig roll för att säkerställa tillgänglighet och jämlikhet i vården. Det är också nödvändigt att vården på basnivå av psykiska störningar ingår i den planerade vårdgarantin för primärvården. Det förutsätter också satsningar på personalutbildning. 

Utskottet hänvisar till utlåtandet från social- och hälsovårdsutskottet (ShUU 16/2021 rd) och understryker vikten av att det finns tillräckliga resurser för förebyggande basservice för barn och barnfamiljer, däribland rådgivningsbyråer och familjetjänster, för att stödja barns, ungas och familjers välfärd. Vidare välkomnar utskottet att budgetpropositionen avsätter 20 miljoner euro för att utveckla barn- och familjetjänsterna. I enlighet med regeringsprogrammet kommer det följaktligen att vidtas åtgärder som främjar familjernas välfärd och som förebygger och rättar till problem i familjer. Vidare fortsätter programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna (moment 33.03.31). Även elev- och studerandevården samt stödet till småbarnspedagogiken stärks. 

Utskottet påpekar att restriktionerna och de inskränkta insatserna till följd av coronaepidemin samt den ökande ojämlikheten har negativa och långvariga effekter för barns, ungas och barnfamiljers välfärd. Effekterna av coronaepidemin bör följas upp och man bör vara beredd på att följderna av epidemin ytterligare kan öka bland annat behovet av barnskydd och andra stödåtgärder. 

För att förbättra vården och omsorgen om äldre har det redan införts bestämmelser om dimensioneringen av personalen inom dygnetruntvården och bland annat om införande av RAI-systemet för bedömning av servicebehovet hos äldre. Målet med reformens andra fas är i synnerhet att förbättra kvaliteten på och tillgången till service i hemmet och att öka mångfalden i äldres boende. Också det förvaltningsövergripande åldersprogrammet och kvalitetsrekommendationen stöder arbetet för att utveckla äldreomsorgen. Avsikten är att utifrån resultaten och erfarenheterna bereda ett principbeslut av statsrådet som stakar ut riktlinjerna för utvecklingsarbetet fram till 2030. 

Tillgången till personal är en viktig smärtpunkt inom äldreomsorgen, eftersom bland annat behovet av personal inom social- och hälsovårdssektorn ökar till följd av vårdardimensioneringen samtidigt som antalet klienter som har rätt att få tjänsterna blir fler. Sakkunniga bedömer att problemet med tillgång till personal rentav kan leda till sämre tillgång till vård dygnet runt, eftersom vårdenheterna för att nå den lagstadgade personaldimensioneringen kan bli tvungna att begränsa antalet klienter. 

Även arbetet med att utveckla hemvården förutsätter att det säkerställs att det finns tillräckligt med personal, men vid sidan av det behövs det också bra planering av hembesök, gott ledarskap, utnyttjande av teknik, fungerande vikarierutiner osv. Också de resurser som behövs för att utveckla hemvården måste bedömas omsorgsfullt. Dessutom måste det säkerställas att det finns adekvata resurser. Likaså måste man se till att tröskeln för att få vård i hemmet inte blir för hög för att personalresurserna eller de ekonomiska resurserna är för små. 

Utskottet pekar på behovet av att utveckla närståendevården, en åtgärd som ingår i programmet för framtidens social- och hälsocentraler. Vidare konstaterar utskottet att belastningen på social- och hälsovården vore ohållbar utan närståendevårdarnas arbetsinsats, eftersom närståendevårdarna och andra närstående enligt en rapport ansvarar för 80 procent av vården. Enligt en undersökning från 2020 (Kunnallisalan kehittämiskeskuksen julkaisu 36/2020) skulle kostnaderna för vård av äldre utan hjälp av anhöriga vara 3,1 miljarder euro högre än i dag. 

Utskottet anser det vara viktigt att särskilt uppmärksamma närståendevårdarna och deras villkor i den nya vårdstrukturen, som ger möjligheter att göra relationen mellan närståendevårdare och vårdtagare mer jämlik. Vårdarvodena och stödkriterierna måste samordnas i välfärdsområdena och adekvata anslag för verksamheten måste säkerställas så att samordnade kriterier inte resulterar i sänkta arvoden för närståendevårdarna. Närståendevården har stor betydelse som komplement för dyr institutionsvård och dess betydelse fortsätter att öka i och med att befolkningen åldras. Därför är det nödvändigt att i fortsättningen samordna kriterierna i hela landet. 

Enligt vad utskottet erfar försvåras tillgången till tjänster redan nu i hela landet av den allvarliga personalbristen inom social- och hälsovårdspersonalen. I dagsläget behöver kommunerna sina personalresurser inte bara för social- och hälsovård utan också i stor omfattning för att förbereda starten för välfärdsområdena. Dessutom krävs det nyanställningar när befolkningen åldras och behöver mer vård. De bindande och gradvis skärpta personaldimensioneringarna har samma effekt. Också belastningen och de låga lönerna inom vårdsektorn gör arbetet mindre attraktivt. 

Bristen på arbetskraft har förvärrats under 2021 och den antas förvärras ytterligare. Sakkunniga bedömer att det behövs cirka 170 000 nya vårdanställda fram till 2030 och omkring 200 000 nya vårdanställda de kommande femton åren. 

Det är ett viktigt steg att social- och hälsovårdsministeriet har startat ett förvaltningsövergripande program för att trygga tillgången till vårdpersonal. Syftet är att finna hållbara lösningar för att tillgodose arbetskraftsbehovet på kort, medellång och lång sikt med beaktande av regionala skillnader. Programmet ska förbättra möjligheterna att attrahera och behålla personal och utreda hur arbetskraftsinvandring kan främjas. I budgetpropositionen har det reserverats ett anslag på 200 000 euro för att starta programmet. 

Utskottet betonar att bland annat tillräckligt många utbildningsplatser, satsningar på arbetsmiljö och ledarskap, utvärdering av arbets- och verksamhetssätt och främjad arbetskraftsinvandring är viktiga faktorer. Det är extra viktigt att beakta utvecklingen inom teknik och digitala tjänster för att produktivitet och tillgänglighet i tjänsterna förbättras utan att patientsäkerheten äventyras. Det måste också analyseras hur vårdardimensioneringen påverkas av tekniska och digitala lösningar. För att bevara och förbättra social- och hälsovårdssektorns attraktionskraft krävs det också åtgärder för att förbättra välbefinnandet i arbetet och höja lönen. Dessutom är det viktigt att se över kompetenskraven och utbildningsinnehållet för olika arbetsuppgifter. 

52.Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)

För ändamålet föreslås 24,55 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mindre än för i år. Enligt uppgifter till utskottet beräknas anslagsbehovet nästa år uppgå till 25,7 miljoner euro, men det kan finansieras med anslag som sparats in från tidigare år. 

Organisationssansvaret för skyddshemsverksamheten överfördes till staten 2015. Det har skapat stabil finansieringsbas för verksamheten och gjort det möjligt att inrätta fler skyddshem och fler familjeplatser och att systematiskt utveckla verksamheten. Nästa år har vi kommit upp till 30 skyddshem och 233 familjeplatser. I varje landskap i Finland finns det minst ett skyddshem, och i de tio största städerna finns det minst ett skyddshem. 

Skyddshemmen och familjeplatserna är dock fortfarande för få, eftersom behovet av familjeplatser enligt en utredning av Institutet för hälsa och välfärd från 2020 är 262–367. Det årliga anslagsbehovet för skyddshemmen uppgår då till 26,2–36,7 miljoner euro. 

Utskottet anser det vara viktigt att inrätta fler skyddshem för att trygga geografisk täckning och lika tillgänglighet till skyddshemstjänster. Detta förutsätter också att finansieringsbasen för verksamheten stärks under nästa ramperiod. 

I oktober 2020 godkändes ett program för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Syftet med åtgärderna är att nå ut till kvinnor i alla befolkningsgrupper som utsätts för eller kan komma att utsättas för våld. Enligt uppgift har programmet framskridit väl, eftersom 21 av de 32 åtgärderna enligt planerna ska inledas eller genomföras helt och hållet 2021. För genomförandet av programmet har det under justitieministeriets huvudtitel avsatts ett årligt anslag på 400 000 euro. 

Utskottet välkomnar att kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (NAPE) får ett permanent anslag. NAPE-kommissionen är ett sådant ständigt sektorsövergripande samordningsorgan som Istanbulkonventionen förutsätter och som ska ansvara för att samordna, bevaka och bedöma konsekvenserna av de åtgärder som omfattas av Istanbulkonventionen. 

Utskottet välkomnar att budgetpropositionen också innehåller resurser bland annat för att genomföra handlingsprogrammet för att förebygga könsstympning av flickor och kvinnor, inrätta satellitcenter till Seri-stödcentren, samordna arbetet mot hedersrelaterat våld och utveckla boendeservicen för offer för människohandel. Dessutom finns det ett tvåårigt anslag på 300 000 euro (2021—2022) som riksdagen lagt till för genomförandet av Istanbulkonventionen. 

61.Finansieringen av social- och hälsovård enligt planen för återhämtning och resiliens (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet är cirka 132,5 miljoner euro och det kommer att finansieras via planen för återhämtning och resiliens. Anslaget ska användas för att främja genomförandet av vårdgarantin och avveckla vårdköerna till följd av coronaepidemin. Dessutom går anslaget till att stärka tidig upptäckt av förebyggande åtgärder och problem och till att införa digitala innovationer. Programmet för hållbar tillväxt främjar och stöder också omstruktureringen av social- och hälsovården. 

Utskottet välkomnar att åtgärderna främjar återhämtningen från coronakrisen och att de bildar en sammanhållen mekanism där de stöder varandra. Det är extra viktigt att snabbt vidta de åtgärder som behövs för att avveckla vårdskulden och att påskynda utvecklingen av verksamhetsmodeller som förbättrar tillgången till vård. I annat fall kan sjukdomar, symtom och sociala problem som uppstått under coronaepidemin öka ytterligare och försämra sysselsättningen och funktionsförmågan i befolkningen och samhället. 

Utskottet betonar vikten av att tjänsterna ger resultat och av att stärka kunskapsunderlaget inom social- och hälsovården, eftersom det förbättrar möjligheterna för både kunskapsledning och tjänsteutveckling. Behovet av sammanhållna tillvägagångssätt och indikatorer understryks ytterligare när välfärdsområdena inleder sin verksamhet. I fortsättningen ökar tillgången till tjänster och jämlikheten av olika typer av distanstjänster. Därför är det mycket viktigt att se till att informationssystemen är lätta att använda och att patienterna och klienterna kan använda elektroniska tjänster. 

63.Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag på 3 miljoner euro och det motsvarar anslagen de senaste åren. 

Kompetenscentrumen inom det sociala området har en central roll i det nya social- och hälsovårdssystemet, som bygger på kommunernas organiseringsansvar, eftersom de förbättrar samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena å ena sidan och utvecklingsprojekten och forskningen å andra sidan. 

Utskottet anser det vara viktigt att man innan välfärdsområdena inleder sin verksamhet fattar beslut som tryggar kontinuiteten i kompetenscentrumens verksamhet och kompetens. Dessutom konstaterar utskottet att evidensbaserad kunskap inom det sociala området har allt större betydelse i ett läge där tjänsterna förväntas bli allt bättre vad gäller kvalitet och genomslag. 

20.Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år)

Utskottet ökar momentet med 650 000 euro för upphandling av pneumokockvaccin. 

22.Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år)

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för hiv-testning och hiv-tjänster med låg tröskel. Då kan diagnos av hiv tidigareläggas och smitta reduceras. 

50.Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag)

Utskottet välkomnar att regeringen i kompletteringspropositionen föreslår en höjning på nästan 30 miljoner euro för att återställa anslaget till samma nivå som i den ordinarie budgeten för i år. Av tillägget föranleds 6,8 miljoner euro av sänkt lotteriskatt, 11,7 miljoner euro av avveckling av Penningautomatföreningens outdelade medel och 11,2 miljoner euro av kompenserad minskning av intäktsföringen av avkastningen från penningspelsverksamheten. 

När avkastningen från penningspel minskar är det viktigt att finna lösningar som tryggar organisationernas verksamhetsförutsättningar långsiktigt och hållbart. Det är också motiverat att utreda vilken ställning och finansiering funktionerna i kontaktytorna mellan organisationer och statsfinansierad verksamhet har. 

01.Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 34 miljoner euro, alltså 1,3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för i år.  

Enligt uppgifter till utskottet är anslaget i övrigt tillräckligt stort, men behovet av marknadskontroll av byggprodukter har ökat. Testning är den enda möjligheten att försäkra sig om att produkterna stämmer överen med standarden. Redan nu finns det en stor mängd produkter som inte överensstämmer med kraven på marknaden. Dessutom kommer kraven på ekodesign att breddas de närmaste åren. Utskottet anser det nödvändigt att regeringen vid behov ökar anslagen till marknadskontroll i en tilläggsbudgetproposition för 2022. 

Utskottet ser det fortfarande som viktigt att åtgärdsprogrammet för sunda lokaler 2028 pågår. Programmet har som främsta mål att offentliga byggnader ska saneras och att vården och rehabiliteringen av personer som får symtom eller insjuknar av inomhusluften förbättras. Statsrådets kansli ansvarar för samordningen av programmet. Programmet genomförs av miljöministeriet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.  

Utskottet lyfter dessutom fram slutrapporten från det pågående projektet för hjälp och stöd till personer som lider av problem med inomhusluftenSisäilmaongelmia kohdanneiden ihmisten auttaminen ja tukeminen. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2021:48. och skyndar på ett stödsystem för dem som hamnat i en mögelfälla och förebyggande av problem utifrån rapporten. 

65.Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 2,1 miljoner euro i överensstämmelse med det gällande rambeslutet. Jämfört med 2021 har anslagen under momentet sänkts med 700 000 euro, som riksdagen lade till i fjol. 

De rikstäckande naturskydds- och miljöorganisationerna samt organisationerna inom bostads- och byggbranschen utför betydelsefullt och värdefullt arbete med hjälp av det relativt låga anslaget under momentet, understryker utskottet. Med medlen har aktörer inom civilsamhället kunnat stödjas i sitt arbete för att förbättra miljömedvetenheten bland allmänheten och genomföra åtgärder inom områdena natur, miljö, byggande och bostäder. 

Utskottet ökar momentet med 350 000 euro, varav 

• 150 000 euro till BirdLife Finland rf 
• 100 000 euro till Föreningen för miljöfostran FEE Suomi rf och 
• 100 000 euro till Finlands Jägarförbund rf. 

21.Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 25,5 miljoner euro, alltså 12,8 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för i år. Minskningen beror på att tilläggsanslagen för naturvård beviljades under momentet i början av regeringsperioden. Anslagsnivån baserar sig i stor utsträckning på regeringsprogrammet, där ett viktigt mål är att hejda naturförlusten i Finland. De viktigaste metoderna för att nå målet är att genomföra åtgärderna i programmen Helmi och Metso. 

Statsrådet har fattat (27.5.2021) ett principbeslut om miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma program Helmi fram till 2030. Programmet är en väsentlig del av den nationella strategi och det nationella handlingsprogram för bevarande av biologisk mångfald som är under beredning i enlighet med FN:s konvention om biologisk mångfald. Det uppfyller också målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Anslaget för Helmi uppgår till totalt 46 miljoner euro för 2022. Av anslaget går ungefär 8 miljoner euro till frivilligt skydd av myrar (moment 35.10.63), 13 miljoner euro till Forststyrelsens naturtjänster (moment 35.10.52) och 25 miljoner euro, särskilt via NTM-centralerna, bland annat till köp av tjänster för programåtgärder (moment 35.10.21). 

Enligt information till utskottet har genomförandet av programmet framskridit väl. I fortsättningen övergår man allt mer till konkreta restaureringsåtgärder. 

Programmet METSO baserar sig på markägarnas frivilliga skyddserbjudanden och är också ett gemensamt projekt tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet. För miljöministeriets del har programmet framskridit enligt tidsplanen och anslaget bedöms räcka till för att nå målen. Enligt ett principbeslut av statsrådet från 2014 har förvaltningsområdet som mål att skydda 96 000 hektar värdefulla skogsområden fram till 2025. I september 2021 hade ungefär 85 procent skyddats (82 000 hektar). Jord- och skogsbruksministeriets behöver dock ytterligare medel för att målen för programmet ska kunna nås. 

Under momentet beviljas också stöd för skötsel av skadade vilda djur. Beloppet föreslås ligga kvar på 2021 års nivå (200 000 euro). Med pengarna stöttas viktig verksamhet som bedrivs på frivillig väg och där behoven har ökat de senaste åren. Utskottet lyfter fram Pyhtään Lintuhoitola i Pyttis som har specialiserat sig på vård och rehabilitering av skadade vilda fåglar. Vårdinrättningen har funnits sedan 1998 och fåglar skickas dit från hela Finland. Den stöder också Livsmedelsverkets arbete för att undersöka sjukdomar hos vilda djur och deltar därför i sjukdomsuppföljningen. Den ekonomiska situationen för Pyhtään Lintuhoitola är svår, enligt uppgifter till utskottet. 

Utskottet ökar momentet med 180 000 euro tll stöd för vård av skadade vilda djur. Det är viktigt att Pyhtään Lintuhoitola beaktas när stöd beviljas. 

22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 28,0 miljoner euro, vilket är 3,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. 

Utskottet konstaterar att det krävs ytterligare åtgärder för att uppnå god vattenstatus. Det är således nödvändigt att de vatten- och havsförvaltningsplaner som styr skyddet av Östersjön och vattendragen uppdateras och statsrådets har för avsikt fatta beslut om planerna för 2022–2027 i december i år. Av anslaget under momentet används cirka 16 miljoner euro för att genomföra planerna. 

Genomförandet av planerna och åtagandena för vatten- och havsförvaltningen behöver stärkas ytterligare genom programmet för effektiviserat vattenskydd (programmet Vattnets tur). För programmet föreslås 4,5 miljoner euro under momentet för stöd till vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket, sanering av vrak, stärkande av de regionala aktörsnätverken, utbildning och precisering av bedömningen av konsekvenserna för Skärgårdshavet. Dessutom finansieras projekt inom ramen för programmet med 7,5 miljoner euro under moment 35.10.61. 

Utskottet anser det nödvändigt att anslaget under momentet också används för att främja cirkulär ekonomi (4,4 miljoner euro). För att stärka marknaden för cirkulär ekonomi utreds metoder för att främja marknaden för återanvändning och återvunnet material, bland annat digitala marknadsplatser och blandningsskyldigheter. Det är också viktigt att utreda incitament som ett led i färdplanen för hållbar utveckling och åtgärder för att stärka marknaden för cirkulär ekonomi. Målen för programmet för cirkulär ekonomi kommer att påskyndas genom avtal med kommuner, landskap, branschorganisationer och företag som är intresserade av ett koldioxidsnålt kretsloppssamhälle. Dessutom pågår fortfarande programmet Kommunernas klimatlösningar (totalfinansiering 8 miljoner euro 2018—2023). 

Utskottet understryker att det för att förankra klimatarbetet och införa de bästa lösningarna i hela landet är nödvändigt att trygga förutsättningarna för långsiktigt och effektivt klimatarbete i kommunerna. Anslagen för ändamålet är dock anspråkslösa i förhållande till målen. 

Med anslaget under momentet genomförs dessutom ett viktigt program för återvinning av näringsämnen (3 miljoner euro), som fokuserar på effektivt tillvaratagande av näringsämnena i kommunalt avloppsvatten, ökad energieffektivitet och minskad näringsbelastning i vattendragen. Genomförandet av programmet VELMU fortsätter i sin tur genom insamling av information om förekomsten av marina naturtyper och arter och samhällen bestående av dem i Finlands havsområden. Det är nödvändigt att fortfarande avsätta anslag också till Klimatpanelen och dess verksamhet (0,75 miljoner euro). 

Utskottet noterar att momentet inte har något fortsatt anslag för sanering av så kallade KAJAK-områden i gamla anläggningar för utvinningsavfall. För ändamålet har det beviljats 1,4 miljoner euro 2020—2021, men för att arbetet ska kunna slutföras krävs det fortsatta medel. Utskottet anser det också viktigt att snabbt ta fram så kallade subsidiära system för miljöansvar och att regeringen lämnar en proposition om sådana system till riksdagen. 

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 55,2 miljoner euro vilket är 12,7 miljoner euro mindre än för i år. Anslagsminskningen beror främst på att en post av engångsnatur (en del framtidsinvesteringar) i anslagen till naturvård slopas. 

Utskottet välkomnar att Forststyrelsen under valperioden har anvisats särskilda anslag på sammanlagt 38 miljoner euro (jord- och skogsbruksministeriet cirka 6 miljoner euro och miljöministeriet cirka 32 miljoner euro). Största delen går till restaurering och förnyelse av infrastrukturen för användning av naturen till rekreation och turism. Den återstående delen i den eftersatta underhållet av serviceinfrastrukturen uppgår således till 10,7 miljoner euro, när den 2019 var 39,4 miljoner euro. 

Anslagen har däremot inte räckt till för att minska det eftersatta underhållet av kulturhistorisk fastighetsförmögenhet, som uppskattades till 70,9 miljoner euro 2019. Största delen av skulden utgörs av objekt som överförts till Forststyrelsen från Museiverket (28,5 miljoner euro) och av Skanslandet (18,5 miljoner euro) som överförts från Senatfastigheter. Utskottet anser det vara viktigt att fortsatt aktivt söka en lösning bland annat i det kommande arbetet med att uppdatera statens fastighetsstrategi och att inte heller utesluta möjligheten att nyttiggöra privat finansiering. 

Utskottet konstaterar att efterfrågan på naturobjekt har ökat kraftigt och att trenden förutspås fortsätta. Samtidigt har också besökarnas aktiviteter förändrats, vilket ställer allt hårdare krav på hållbarhet, tillgänglighet och kundsäkerhet. Restaureringen och utvecklingen av infrastrukturen kräver därför långsiktig och stabil basfinansiering. 

Utskottet lyfter dessutom fram programmet för digital utveckling av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter. Genomförandet beräknas kräva sammanlagt 17,4 miljoner euro (miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden). Det är viktigt att möta den digitala omvälvningen och att utveckla kapaciteten för data och digitala funktioner. På så sätt möjliggörs service i realtid och besökarna kan vägledas till hållbart nyttjande av naturen. Programmet behövs också för att Forststyrelsens samtliga system har nått slutet av sin livscykel och IT-supporten håller på att upphöra. 

Forststyrelsen har sedan våren 2020 på uppdrag av miljöministeriet förberett ett förslag till att skriva in Saimenvikarskärgården på Unescos världsarvslista. Utskottet välkomnar att objektet skrevs in på förslagslistan i början av 2021 och påminner om att det måste anvisas resurser för ansökningsprocessen när den framskrider. Den slutliga ansökan beräknas vara klar 2023. 

Utskottet ökar momentet med 1 535 000 euro, varav 

• 400 000 euro för vård av kulturhistorisk fastighetsförmögenhet på Skanslandet 
• 250 euro för att förbättra serviceutrustningen i Salla nationalpark och i den del av Urho Kekkonens nationalpark som gränsar till Savukoski 
• 200 000 euro för vård av kulturarvet i Aulanko 
• 150 000 euro för utveckling av Lauhavuori-Hämeenkangas Geopark 
• 95 000 euro för förberedelser för att skriva in Saimenvikarskärgården på Unescos världsarvslista 
• 80 000 euro för restaurering av naturleden i Kirkkosalmi på Karlö samt för byggande av ett tillgänglighetsanpassat spångavsnitt, infotavlor och skyltar för välfärdsstigen och för en rastplats med rökkanal, vindskydd och torrtoalett 
• 80 000 euro för byggande av torrtoaletter och rivning av två byggnader på Ärjänsaari 
• 60 000 euro för rutten Iso-Palonen-Elimyssalo-Kokkamo, reparation och skyltning av spångar, broar och rastplatser 
• 50 000 euro för ny sträckning och märkning av vandringsleden i Taalaskangas och för iståndsättning av rutter, spångar, broar och rastplatser 
• 50 000 euro för underhåll och iståndsättning av Leivonmäki nationalpark 
• 50 000 euro för reparation av spångar och broar på rutten till Jääkäripirtti i Hyrynsalmi i Saarijärvi på sträckan från Tärpättitehdas till Saarijärvi strand samt upprustning av Jääkäripirtti 
• 40 000 euro för upprustning av konstruktioner och tillgänglighetsanpassning av geostigen i Hepoköngäs 
• 30 000 euro för underhåll och iståndsättning av Södra Konnevesi nationalpark. 

61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 20,5 miljoner euro, vilket är 1,5 miljoner euro mer än för i år. 

Utskottet anser att anslaget under momentet är ytterst nödvändigt, eftersom det används för att finansiera praktiska vatten- och miljövårdsåtgärder. Anslaget delas ut i form av stöd för att genomföra bland annat de åtgärder som nämns i vatten- och havsförvaltningsplanerna, där syftet är att uppnå och säkerställa god grund- och ytvattnenstatus. Med anslaget under momentet finansieras exempelvis behandling av åkrar med gips i Skärgårdshavets och kustens övriga avrinningsområden. 

Kommissionen för skydd av Östersjön (HELCOM) listade 1992 de största belastningskällorna i Östersjön, så kallade hotspots. Avsikten var att områdena skulle rengöras senast 2018, men det finns fortfarande 42 objekt på listan. Finlands enda återstående hotspot är belastningen från jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde, som har kommit till under loppet av flera decennier. Även om användningen av näringsämnen har minskat väsentligt i området de senaste tjugo åren, har koncentrationen av näringsämnen inte minskat nämnvärt på grund av tidigare ansamlingar. 

Enligt utskottet är programmet Skärgårdshavet, som regeringen startade i april 2021, är mycket viktigt. Programmet syftar till att minska belastningen från jordbruket i avrinningsområdet och att få bort området från hotspotlistan senast 2027. Miljöministeriet uppger att nödvändiga åtgärder för att uppnå målet presenteras i det regionala åtgärdsprogrammet för vattenvården i Egentliga Finland, som ska godkännas i december. 

För att genomföra åtgärderna krävs det enligt uppgifter till utskottet ett årligt anslag på sammanlagt 27 miljoner euro, varav CAP/GJP-medlen beräknas täcka in 19 miljoner euro. Dessutom behövs 8 miljoner euro årligen för behandling av åkrar med gips, strukturkalk och näringsfibrer. Sammantaget måste åkrarna i området behandlas med ett snabbverkande jordförbättringsmedel på 150 000 hektar. Än så länge har 16 000 hektar behandlats och anslagen möjliggör behandling med gips på 65 000 hektar fram till 2023. 

Utskottet förväntar sig snabbare åtgärder och betonar vikten av evidensbaserad kunskap i valet av åtgärder. Det är också viktigt att åtgärderna går till de mest fosforhaltiga och effektiva områdena och att åtgärderna främjas genom utbildning och rådgivning för att stärka jordbrukarnas förtroende för systemet. Dessutom är det viktigt att skapa ekonomiska incitament och åtgärder för att bli av med fosfor i naturgödsel eftersom det upprätthåller hög belastning i området. Det kan exempelvis läggas ut på åkrar med ett verkligt behov av gödsling eller användas för produktion av biogas. Även andra metoder för att minska näringsbalansen i vattendragen, bland annat vassreducering, riktat fiske och förbättring av åkrarnas växtstatus, är viktiga för den samlade situationen. 

Utskottet understryker att Finland har möjlighet att bli ett mönsterland för återvinning av näringsämnen, men detta kan inte ske utan offentligt stöd. 

Det årliga investeringsbehovet inom avloppsrening och de samlade vattentjänsterna beräknas nästan fördubblas fram till 2040. Enbart behovet av saneringsinvesteringar beräknas uppgå till över 6 miljarder euro i vattenreningsverk, avlopp och pumpstationer, och dessutom behövs det nya investeringar (drygt 1 miljard euro). Uppskattningen täcker endast kostnaderna för åldrande vattenförsörjningstillgångar och nya kapacitetsbehov och inkluderar inte de kostnader som den åtstramade lagstiftningen medför.Vesihuollon investointitarpeet vuoteen 2040. Vesilaitosyhdistyksen monistesarja nro 63, 2020. 

Utskottet är bekymrat över kommunernas möjligheter att ta hand om de enorma investeringsbehoven inom vattentjänster. Befolkningskoncentrationen försvårar den ekonomiska situationen för vattentjänstverken i kommuner med krympande befolkning, medan verkens kapacitetsbrist ökar investeringsbehovet i tillväxtområdena. Enligt planen för de offentliga finanserna för 2015—2018 slopas det statliga stödet till avlopps- och matarledningsprojekt. 

Utskottet anser att regeringen bör göra en bedömning av kommunernas möjligheter att möta de ökande kraven på vattentjänster de kommande åren. 

Utskottet ökar momentet med 180 000 euro, varav 

• 120 000 euro för ett pilotprojekt i vattendragen i Saimenvikarskärgården, vattenvård i Puruvesi 
• 50 000 euro för anläggning av våtmark i Rännikorpi i Villmanstrand 
• 10 000 euro för fortsatta åtgärder för iståndsättning av Voilampi i Etseri. 

01.Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 6,8 miljoner euro, vilket är 0,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. Utskottet noterar med tillfredsställelse att de föreslagna resurserna räcker till för att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ska kunna sköta sina utökade uppgifter. 

Vidare noterar utskottet dock att det anslag på 0,7 miljoner euro för boendeutveckling som ARA fått ur Statens bostadsfond, utöver budgetanslagen, har varit oförändrat i flera år. Med avseende på de ökande behoven inom forskning och utveckling ser utskottet det som ändamålsenligt att regeringen överväger att höja anslagen till utvecklingsverksamheten. 

04.Inrättande av ett digitalt register och en digital plattform för den byggda miljön (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 3 miljoner euro för fortsatt genomförande av det digitala registret och den digitala dataplattformen för den byggda miljön. Åren 2020—2021 finansierades projektet med 14,6 miljoner euro under momentet. 

Utskottet anser att målen för projektet är relevanta och konstaterar att en övergång till en elektronisk engångsregistrering kan effektivisera och förenkla processerna för planläggning och byggnadstillstånd. Produktivitetsbesparingarna inom stat och kommuner beräknas uppgå till sammanlagt 34 miljoner euro årligen. I och med reformen blir elektroniska data om markanvändning och byggande också lättare tillgängliga och oberoende av kommungränser. Dessutom är data om markanvändningsbeslut ett led i affärsprocessen i ett flertal företag och de ser betydande ekonomiska möjligheter i den harmoniserade nationella tjänsten för digitala planläggningsdata. 

31. Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen (reservationsanslag 3 år)

Momentet är nytt moment och under det föreslås 3 miljoner euro. Boenderådgivningen stöds dessutom av Statens bostadsfond (moment 35.20.60) med 0,9 miljoner euro. Stödet går till att bredda den befintliga rådgivningen för boende ekonomiska frågor till privat hyresboende och ägarboende. 

Utskottet anser att utvidgningen av boenderådgivningen behövs. Rådgivning ska ges oberoende av boendeform. Tanken är att fallen av hyresskulder, störningar i boendet och vräkning ska kunna reduceras effektivt och fortsatt boende tryggas. Det är positivt att regeringen har kompletterat budgetpropositionen och samordnat understödsandelarna under momenten till 60 procent. För att säkerställa lika tillgång till service måste regeringen dessutom se till att boenderådgivningen blir lagstadgad i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande: 

52.Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 8,5 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. Det har varit livlig efterfrågan på stöd och utskottet anser det motiverat att stöden 2022 också beviljas arbetsplatsfastigheter (1,5 miljoner euro moment 35.20.53). 

Utskottet lyfter dessutom fram att användningen av elcyklar blir allt vanligare och anser det nödvändigt att regeringen överväger att utvidga stödet till byggande av ett säkert laddningsnät för elcyklar. 

55.Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 6,25 miljoner euro. Dessutom stöds reparationsverksamheten med 30,25 miljoner euro ur Statens bostadsfond. Understöden uppgår till sammanlagt 36,50 miljoner euro, medan de är 33,85 miljoner euro i år. 

Utskottet anser att stöden för reparationsverksamhet fortfarande är motiverade. Med dem kan reparationer av äldre människors och funktionshindrades bostäder stödjas för att de ska ha bättre möjligheter att bo kvar hemma. Stöd beviljas också bland annat för att installera hissar i efterhand och undanröja fysiska rörelsehinder i bostadshus. Det är fortfarande nödvändigt att också använda anslaget till undersökningar av byggnaders skick och upprättande av reparationsplaner. 

I det här sammanhanget lyfter utskottet också fram den temporära höjningen av hushållsavdraget och välkomnar att avdraget 2022 kan användas för att frångå oljeuppvärmning och för att låta utföra hushålls-, omsorgs- och vårdarbete 2022. 

56.Understöd för att avstå från oljeuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 28,9 miljoner euro, vilket är cirka 19,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. Utskottet anser det motiverat att likadana stöd också kan beviljas kommuner, församlingar och föreningar från moment 35.20.34 (4,9 miljoner euro). 

Vidare välkomnar utskottet att ett stort antal ansökningar om stöd har gjorts och konstaterar att stödet är ett effektivt sätt att snabbt och effektivt minska klimateffekterna från byggnadsbeståndet och därmed införa en grön omställning. Samtidigt är det viktigt att se till att NTM-centralerna har adekvata resurser för att handlägga ansökningarna (moment 32.01.02). 

60.Överföring till Statens bostadsfond

Fullmakterna att bevilja räntestöds- och borgenslån ur Statens bostadsfond stiger till en rekordnivå på sammanlagt 2,335 miljarder euro, när riksdagen har godkänt budgetpropositionen. 

Under momentet föreslås 1,95 miljoner euro i fullmakt att bevilja räntestödslån, vilket är 150 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för i år. Utskottet känner stor tillfredsställer över att fullmakten gör det möjligt att bygga 10 000 statligt subventionerade bostäder till överkomligt pris 2022 i enlighet med regeringsprogrammet. Det är också positivt att det arbete för att revidera stödsystemet för långvarigt räntestöd som ingår i regeringsprogrammet har inletts och målet är att en proposition ska sändas ut på remiss våren 2022. 

Statens borgensfullmakter för hyreshus enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen (285 miljoner euro) och för bostadsaktiebolags ombyggnadslån (100 miljoner euro) ligger kvar på samma nivå som i budgeten för i år. Ombyggnadslånen beräknas räcka till för att renovera 4 000 bostäder. När besluten tas är det viktigt att försäkra sig om att de bostäder som ska repareras kommer att användas långsiktigt. Utskottet anser det vara en nödvändig åtgärd att arbetet med att vidareutveckla borgenssystemet för ombyggnad av bostadsaktiebolag har inletts i enlighet med regeringsprogrammet. Samtidigt anser utskottet att en proposition skyndsamt bör lämnas till riksdagen. 

Ur Statens bostadsfond beviljas stöd för boende till ett belopp på sammanlagt 266 miljoner euro. De största bevillningsfullmakterna ska fortfarande gå till investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov (90 miljoner euro), energiunderstöd för bostadsbyggnader (40 miljoner euro), reparationsunderstöd (30,25 miljoner euro), startbidrag för MBT-områden (39 miljoner euro) och stöd för byggande av kommunalteknik (25 miljoner euro). Det är också viktigt att förortsprogrammet kommer att fortsätta (8 miljoner euro). 

Jämfört med 2021 är de föreslagna ändringarna små. För startbidrag i anslutning till MBT-avtal (39 miljoner euro) behövs uppskattningsvis 1 miljon euro mindre än 2021 och beloppet för reparationsunderstöd (30,25 miljoner euro) har höjts med 2,65 miljoner euro. 

Bostadsproduktionen och efterfrågan på bostäder har fortsatt legat på en hög nivå. År 2021 började totalt 40 000—42 000 bostäder byggas och 2022 beräknas antalet sjunka något, till omkring 35 000—37 000 bostäder. Trots den höga produktionsnivån har försäljningspriserna på bostäder stigit kraftigt, eftersom den rådande låga räntenivån drivit på efterfråganRakentaminen 2021—2022. Syksy 2021. Valtiovarainministeriön julkaisuja/Finansministeriets publikation 2021:50. 

Det omfattande bostadsbyggandet och den långsamma ökningen i flyttningen inom landet och i befolkningstillväxten har haft positiva effekter för hyresmarknaden på många tillväxtorter. I början av 2021 var läget på hyresmarknaden inte längre stramt i en enda kommun eller stad i FinlandBostadsmarknadsöversikt 1/2021. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.. 

Den livliga byggaktiviteten har dock fått byggkostnaderna att stiga samtidigt som tillgången till arbetskraft har försvårats. Utskottet befarar att den stigande kostnadsnivån också höjer priserna på statssubventionerad bostadsproduktion. ARA-systemet baserar sig på självkostnad, vilket innebär att realiserade entreprenadpriser överförs till hyrorna och till priset på prisreglerade bostäder. 

Inom MBT-avtalsregionerna för markanvändning, boende och trafik är den statssubventionerade bostadsproduktionen koncentrerad till MBT-regionen i Helsingforsregionen, där det kvantitativt sett byggs flest bostäder i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo och Vanda). Inom regionen sker tillväxten huvudsakligen i andra kommuner (däribland Träskända, Nurmijärvi och Sibbo). Också i MBT-regionerna i stadsregionerna Uleåborg och Tammerfors har tillväxten varit kraftig. I övriga MBT-regioner har ARA-produktionen varit lägre än 2020. 

MBT-regionerna får fortfarande startbidrag (sammanlagt 39 miljoner euro), som i Helsingforsregionen uppgår till 10 000 euro och i Tammerfors-, Åbo- och Uleåborgsregionerna till 3 000 euro per ARA-stödd bostad. Inom alla regioner som ingått MBT-avtal beviljas för flervåningsbostadshus med trästomme dessutom ett särskilt bostadsspecifikt startbidrag på 5 000 euro per bostad. Anläggning av kommunalteknik stöds med sammanlagt 25 miljoner euro. 

Utskottet anser det vara ändamålsenligt att MBT-avtalen våren 2021 utvidgades till stadsregionerna Jyväskylä, Kuopio och Lahtis. Därmed berörs 55 procent av invånarna i landet av MBT-avtalen. 

I enlighet med regeringsprogrammet ska kommuner och grupper få hjälp med att anpassa sitt fastighetsbestånd till minskande efterfrågan. Antalet tomma ARA-hyresbostäder har fördubblats på tio år (nästan 9 300 bostäder 2021). Fram till slutet av september 2021 beviljades rivningsbidrag till ett belopp av sammanlagt 5,3 miljoner euro och den tillgängliga fullmakten på 8 miljoner euro kommer sannolikt att användas första gången. 

Utskottet anser det vara viktigt att följa upp hur anslagen räcker till. Det finns dessutom fortfarande ett behov av incitament för husbolag att ta sig an problemen på ett tillräckligt tidigt stadium. Boendeutmaningarna i områden med krympande befolkning är stora och de bör ses i ett bredare perspektiv bland annat i det bostadspolitiska utvecklingsprogrammet. 

Enligt förslaget ska byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder för grupper med särskilda behov subventioneras med ett investeringsunderstöd på 90 miljoner euro. Bostäder för grupper med särskilda behov behövs i hela landet, när vanliga statligt stödda hyresbostäder är koncentrerade till tillväxtcentra. 

Med hänvisning till inkommen information anser utskottet att investeringsunderstödet är tillräckligt stort och understryker att det, när stöd beviljas, fortfarande är viktigt att beakta det långvariga behovet på orten, inklusive eventuella förändringar i servicebehovet. 

Åren 2015–2021 utgjorde investeringsunderstöden till serviceboende för äldre cirka 55 procent av hela anslaget. De senaste åren har kollektivt seniorboende och mellanformer av boendelösningar stått i centrum. 

Behovet av att införa lämpliga boendelösningar för äldre och att använda stödet är fortsatt stort. Dessutom finns det ett behov av att ytterligare förbättra medborgarnas och kommunernas framförhållning och beredskap för boenden för äldre, utveckla boendelösningar och öka utbudet samt dessutom effektivisera användningen av reparationsunderstöd. Arbetet fortsätter under ledning av miljöministeriet i och med åtgärdsprogrammet för äldres boende (0,8 miljoner euro moment 35.20.55) tillsammans med ARA, kommunerna och andra centrala aktörer. Det finns också anledning att fortsätta informera om det stöd för iståndsättning av ARA-hyreshus som infördes 2020 och som är avsett för områden med krympande befolkning. Stödet lämpar sig för att öka användningen av stöd bland äldre (10 miljoner euro). 

I slutet av 2020 fanns det 4 330 ensamstående bostadslösa i Finland och 200 bostadslösa familjer och par. Fokus i bostadslösas boende ligger på decentraliserad användning av vanligt bostadsbestånd. 

Utskottet konstaterar att det är svårt att eliminera bostadslösheten, eftersom nya människor drabbas hela tiden. Under årens lopp har det dock skett tydliga framsteg i arbetet tack vare ett långsiktigt programarbete, som sträcker sig över regeringsperioderna och som fortsätter med det pågående samarbetsprogrammet för att halvera bostadslösheten fram till 2023. 

Vid sidan av ett ökat utbud av bostäder är det viktigt att i ett så tidigt stadium som möjligt ingripa i orsakerna bakom bostadslöshet. Extra viktigt är det att hjälpa unga och bland annat förbättra boenderådgivningen (moment 35.20.31 och 35.20.60). Det är också bra att man vill säkerställa smidiga boendeförhållanden för de som varit eller löper risk för att bli bostadslösa genom att tillsammans med kommunerna tillhandahålla nödvändig social- och hälsovård och förbättra statistiken över bostadslöshet (moment 35.20.32). 

Utskottet lyfter dessutom fram tillfälliga boendelösningar avsedda som nödhjälp och understryker att de inte får bli bestående. Inom ramen för vårdreformen är det också viktigt att säkerställa samordningen av och tillräckliga resurser för det bostadslöshetsarbete som är på kommunernas ansvar och den social- och hälsovård som överförs till välfärdsområdena. 

Statsrådet fattade 2012 ett principbeslut om att varje person med utvecklingsstörning ska ha rätt att bo på samma sätt som andra kommuninvånare och få den service de behöver. Bostäderna byggs huvudsakligen med investeringsunderstöd från ARA och delvis också med stöd från social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Utskottet påpekar att det utöver vanliga hyresbostäder fortfarande behövs bostadsgrupper och bostadsnätverk med stöd- och serviceställen för att fullgöra åtagandena. 

I år har 1 661 studentbostäder fått stöd. Utskottet konstaterar att skillnaderna i bostadsbehov är stora mellan regionerna. I tillväxtcentra, särskilt i huvudstadsregionen, är efterfrågan fortsatt stor, men i vissa regioner har underutnyttjandet av studentbostäder klart ökat. Det finns ett särskilt behov av ungdomsbostäder i Tammerfors och Åbo. 

01.Nettoupplåning och skuldhantering

Utskottet föreslår att momentet ökas med 14 940 000 euro för nettoupplåning till nominellt värde. Beloppet för nettoupplåning till nominellt värde är då 7 039 766 000 euro. 

Ökningen beror på de ändringar som utskottet föreslår under utgiftsmomenten.