​​

​​

Regeringsbildning

Processen att bilda regering börjar efter valet. I regeringssonderingen reder man ut vilka riksdagsgrupper och partier fortsätter till de egentliga regeringsförhandlingarna. I regeringsförhandlingarna kommer parterna överens om innehållet i regeringsprogrammet och fattar beslut om att vara del av regeringen. G​odkännandet av regeringen sker i samråd med riksdagens talman, republikens president och riksdagen.

Sondering

Efter öppnandet av riksmötet kallar den största riksdagsgruppens ledamot eller utsedda person samman ledamöter från de andra riksdagsgrupperna till förhandlingar, där man kommer överens om vem som leder sonderingsfasen av regeringsförhandlingarna. Den största riksdagsgruppen är gruppen med flest ledamöter. Om två eller fler grupper har lika många ledamöter avgör mängden röster partierna fått i riksdagsvalet. Enligt vedertagen praxis inleder det största partiets ledare sonderingen genom att skicka ett brev åt alla riksdagsgrupper och partier för att be dem om svar och inställning till en uppsättning frågor.​

Riksdagsgrupperna behandlar frågorna och besvarar dem skriftligt. Förutom riksdagsledamöter deltar också övriga personer knutna till partiet under partisekreterarens ledning i beredningen av svaren. Vid behov hörs även sakkunniga under gruppmötena. Bland frågorna finns vanligtvis också en förfrågan om gruppen är beredd att ingå i en regering som det största partiet har satt samman. Gruppen kan svara nekande på förfrågan, varefter partiet inte längre ses som en möjlig regeringspartner.

Efter samtal med grupperna utifrån deras svar kallar sonderingens ledare samman alla riksdagsgrupper för att delge vilka riksdagsgrupper och partier går vidare till regeringsförhandlingar. Partierna och riksdagsgrupperna väljer sina regeringsförhandlare.

Regeringsförhandlingar

Regeringsförhandlingarna inleds mellan de företrädare som riksdagsgrupperna och partierna har utsett till förhandlare. Den som lett sonderingen leder förhandlingarna, där parterna kommer överens om innehållet i regeringsprogrammet, regeringens sammansättning samt mängden ministrar, ministerportföljer och arbetsfördelning mellan ministerierna.

Förhandlingsprocesserna är olika varje gång, men målsättningen är samförstånd om innehållet i regeringsprogrammet. De deltagande partiernas partifullmäktige och/eller partistyrelser och riksdagsgrupper beslutar om medverkan i en regering.

Regeringsförhandlingarnas resultat och godkännande av regeringen

Då förhandlingarna är slutförda och ett regeringsprogram kommit till stånd kallar en ledamot i den största riksdagsgruppen, som vanligtvis är det största partiets ordförande och utsedd till tillfällig talman, alla riksdagsgrupper samman till en presskonferens för att berätta vilka partier som bildar regering. Vid presskonferensen delges också vem som blir statsminister.

Statsministern är vanligtvis, men inte nödvändigtvis, ordföranden för det största partiet. Därefter hör republikens president riksdagens talman om ett samförstånd i förhandlingarna samt om vem statsministern är. På basis av de mottagna uppgifterna meddelar presidenten vem som är statsministerkandidat och ger riksdagen en skrivelse om ärendet.

Skrivelsen meddelas i riksdagen och bordläggs till nästa plenum. I riksdagens plenum äger en omröstning rum om statsministerkandidaten som presidenten meddelat. Ingen debatt är tillåten. Om statsministerkandidaten får fler än hälften av de lagda rösterna, blir den vald till statsminister.

Oftast utnämner presidenten personen, som riksdagen har valt, till statsminister redan samma dag. De övriga ministrarna utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister. Samtidigt beviljar presidenten den tidigare regeringen avsked.

Följande dag avlägger de nya ministrarna sin tjänsteed eller avger tjänsteförsäkran vid statsrådets första allmänna sammanträde. Vid samma sammanträde ger statsrådet riksdagen sitt regeringsprogram som ett meddelande och en skrivelse om ministrarnas bindningar. Riksdagsbehandlingen av meddelandet avslutas med en omröstning om förtroendet för regeringen. Då en majoritet har röstat för förtroende för regeringen har Finland fått en ny regering.​​​​​​​