Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Jämfört med parlamenten i många andra EU-medlemsstater har Finlands riksdag en stark roll i EU:s beslutsprocess. Det är riksdagen som beslutar Finlands ståndpunkt i de frågor som beslutas av Europeiska unionen men som till innehållet ingår i riksdagens behörighet.
Alla utskott i riksdagen behandlar EU-frågor, men det är i allmänhet stora utskottet som bestämmer riksdagens ståndpunkt. De nationella parlamenten i EU har ingen direkt representation i EU-institutionerna. De deltar i beslutsprocessen genom att övervaka och styra den egna regeringens EU-politik.
Finland blev medlem av Europeiska unionen 1995 och deltar som fullvärdig medlem i unionens beslutsprocesser. Därmed är EU-besluten bindande för Finland. EU har övernationell beslutanderätt på de områden, som noggrant anges i unionens grundfördrag. De viktigaste lagstiftningsinstrumenten är förordningar och direktiv, men unionen antar också beslut och rekommendationer. EU-förordningar är direkt tillämpliga i Finland, medan direktiven kräver att vi nationellt uppfyller uppnår de uppställda målen i direktivet. I praktiken innebär detta ofta att den nationella lagstiftningen behöver ändras.
I och med EU-medlemskapet blev en del av den nationella behörigheten beslutsmakt som utövas gemensamt inom unionen. Behörighet som riksdagen hade haft utövas nu inom Europeiska unionens råd (ministerrådet), där medlemsstaternas regeringar finns representerade. Det fanns ändå en önskan om att inte överföra makt från riksdagen till regeringen, och därför skapades här en ordning där riksdagen bestämmer Finlands ståndpunkt i de frågor som före medlemskapet hörde till riksdagens beslutsbehörighet.
Riksdagen har rätt – och skyldighet – att uttrycka sin hållning i alla frågor som ministerrådet fattar beslut i, förutsatt att de sakligt sett hör till riksdagens behörighet (lagstiftning, större finansieringsbeslut och viktiga yttre åtgärder).
Alla riksdagsutskott och riksdagsledamöter deltar i arbetet med EU-frågorna. Fackutskotten lämnar utlåtande i olika ärenden och sedan bestäms riksdagens ståndpunkt i stora utskottet eller utrikesutskottet. Ministrarna får därmed politisk fullmakt för sitt agerande i EU:s ministerråd.
Enligt Finlands grundlag ska statsrådet informera riksdagen om beredningen av ärenden i Europeiska unionen. Dessutom ska statsrådet höra riksdagen om förslag som unionen behandlar och även förklara och motivera sina prioriteringar. Därmed övervakar riksdagen EU-politiken också på områden som inte hör till riksdagens traditionella behörighet.