​Riksdagsbibliotekets chefer

Riksdagsbiblioteket har under sina drygt 140 år haft endast tolv chefer.

​Bibliotekets chefer på 1800-talet

Georg Jacob Rosenius 1872–1873

Georg Jacob Rosenius hade titeln ständernas ekonom och svarade för skötseln av räkenskaperna. Enligt instruktionen (1872) för ekonomen skulle denne "taga vård ej mindre om Preste-, Borgare- och Bondeståndens arkiver och samlingar av tryckta skrifter, än ock om all den öfriga lösegendom, som för Ständernes behof med allmänna medel anskaffats".

Robert Henrik Hermanson 1873–1879

Robert Henrik Hermanson var liksom föregångaren ständernas ekonom och ansvarade således också för biblioteket och arkivet. Under hans tid utvidgades utbytet av tryckta riksdagshandlingar. Utöver det redan existerande utbytet med svenska riksdagens bibliotek slöts nu avtal om utbyte med danska folktingets bibliotek. Hermanson blev sedermera professor och renommerad lärare i statsrätt

Leonard von Pfaler 1879–1884

Leonard von Pfaler inledde sin tjänstemannakarriär som ekonom vid ständerna. Därefter var han lantdagsman för borgarståndet 1885–1906. Åren 1905-1906 var von Pfaler talman för borgarna och 1907 blev han bankdirektör. Perioden 1919–1928 var han Nordiska föreningsbankens första generaldirektör..

Nils Bernt Grotenfelt 1884–1906

Grotenfelt var bibliotekets och arkivets fjärde chef. Bibliotekets samlingar växte, den första tryckta samlingsförteckningen gavs ut och biblioteket fick sina första egna lokaler i Ständerhuset. Namnet Ständernas bibliotek (ibland Ständerbiblioteket) etablerades. Grotenfelt utökade bibliotekets öppettid från en dag i veckan till tre timmar dagligen.

Bibliotekets chefer på 1900-talet

Axel Herman Bergholm 1907–1949

Under Herman Bergholms era förändrades mycket. Det lilla ständerbiblioteket, ursprungligen avsett endast för lantdagsmännens bruk, utvecklades med tiden till ett stort specialbibliotek. År 1913 blev det offentligt och öppet för allmänheten. Bibliotekets namn ändrades 1907 till Finlands Landtdags Bibliotek, 1920 till Statens Centralbibliotek och 1922 till Riksdagsbiblioteket. I samband med omorganiseringen 1920 fick Bergholm titeln statsbibliotekarie. År 1931 flyttade biblioteket från Ständerhuset till Riksdagshuset.

Bergholm vinnlade sig om att utveckla biblioteket och företog därför långa studieresor i Tyskland, Österrike, Frankrike och de övriga nordiska länderna. Samarbetet mellan de nordiska parlamentsbibliotekens chefer inleddes 1922. Än i dag möts bibliotekscheferna regelbundet och i tur och ordning i varje land.

Strax innan Bergholm avgick med pension stiftades en lag om Riksdagsbiblioteket (627/1948).

Bergholm hade stort inflytande inom bibliotekssektorn och var bl.a. ordförande i samfundet Vetenskapliga Bibliotek i Finland.

Bergholms publikationer​, se databasen Selma
Texter om Bergholm, se databasen Selma

Elsa Bruun 1949–1956

Elsa Bruun började arbeta på biblioteket 1914 och utsågs 1920 till bibliotekarie. Åren 1949-1951 var hon tf. överbibliotekarie och under sina sista arbetsår, 1951–1956, ordinarie överbibliotekarie. Utnämningen var historisk i det att Bruun var den första kvinnliga chefen för ett nordiskt parlamentsbibliotek. Bruun moderniserade bibliotekets organisation, utvecklade verksamheten och gjorde biblioteket mer känt bland till exempel studerande.

Bibliotekets handledning från 1954 ger kunderna handfasta råd i ord och bild. Förutom att nya böcker lyfts fram börjar biblioteket anordna utställningar med varierande teman. Den första utställningen (1951) behandlade litteratur om olika länders budgetar.

Under vinterkriget och fortsättningskriget hade Elsa Bruun tjänstledigt för att ägna sig åt uppdraget som chef för socialministeriets barnförflyttningskommitté. Bruun ansvarade för förflyttningarna till Sverige.. 

Bruuns publikation​er, se databasen Selma
Texter om Bruu​n, se databasen Selma

Henrik Schauman 1957–1979

Under Henrik Schaumans tid blev Riksdagsbiblioteket ett framstående vetenskapligt bibliotek med inriktning på samhällsvetenskap och juridik. Schaumans egen vetenskapsgren var politisk historia, och han redigerade tillsammans med Jorma Vallinkoski Finsk historisk bibliografi. Många nyheter introducerades under Schaumans år, däribland bibliografin Statens officiella publikationer och mikrofilmningen av arkivmaterial. Dessutom fick bibliotekets informationstjänst sin början 1968, då låneexpeditionen införde en särskild rådgivningsservice.

Några av höjdpunkterna under Schaumans era var jubileumsmottagningen med över 300 gäster då biblioteket fyllde 100 år 1972 samt flytten till riksdagens nybyggnad på Auroragatan 6 år 1978.

Schauman var ytterst aktiv inom bibliotekssektorn. Bland annat var han ordförande i Nordiska vetenskapliga bibliotekarieförbundet och medverkade i Rådet för vetenskaplig information.

Schaumans publ​ikationer, se databasen Selma
Texter om Schaum​an, se databasen Selma

Eeva-Maija Tammekann 1980–1993

Eeva-Maija Tammekann var en flitig debattör som gärna diskuterade biblioteksfrågor och i synnerhet Riksdagsbibliotekets angelägenheter. Tammekann var inte främmande för tidningarnas insändarsidor. Hon såg det angeläget att medverka på bibliotekssektorns inhemska och internationella forum.

Under Tammekanns tid fick datatekniken en allt viktigare roll. År 1988 tog biblioteket i bruk den elektroniska katalogen Eki. När bibliotekssystemet och databasen Selma infördes 1992 förändrades inredningen i bibliotekssalen: kartoteken fick ge plats för datorer.

Andra viktiga händelser var att registret över behandlingen av lagförslag i riksdagen blev färdigt (1990) och att biblioteket startade ett projekt för att ta vara på tidigare eller långvariga riksdagsledamöters (riksdagsveteranernas) hågkomster. Genom en ändring av reglementet för biblioteket fick en representant för personalen från och med juli 1989 rätt att vara närvarande och yttra sig vid styrelsens sammanträden.

Tammekanns publikati​oner, se databasen Selma
Texter om Tammek​ann, se databasen Selma

Bibliotekets chefer på 2000-talet

Tuula H. Laaksovirta 1994–2007

Tuula H. Laaksovirta moderniserade rutinerna och organisationen, varvid stor vikt lades vid expertis och självständiga och ansvarsbärande medarbetare. En strategi gjordes upp för rådgivningstjänsten, arkivverksamheten och informationstjänsten. Informationstjänsten fick en synligare roll och en särskild EU-informationstjänst inrättades.

Under Laaksovirtas tid gjorde webbtjänsterna entré. Biblioteket fick en egen webbplats och det webbaserade länkbiblioteket Elki öppnades. Ämnesordslistan EKS gjordes tillgänglig på webben och databasen Selma uppgraderades så att kunderna kan beställa böcker och förnya lån över nätet. En ny tjänst som förste informationsspecialist med inriktning på webbkunskap inrättades.

Servicen till ledamöterna förbättrades genom ett system med en egen bibliotekarie. Kontakterna till riksdagen intensifierades också på andra sätt. I augusti 2000 godkändes nämligen en ny lag om Riksdagsbiblioteket (717/2000). Från och med ingången av 2001 var biblioteket inte längre en separat förvaltningsenhet utan en del av riksdagens kanslis utrednings- och informationsenhet. De anställda övergick nu i riksdagskansliets tjänst.

Bibliotekets växelverkan med omvärlden ökade under Laaksovirtas tid. Ansvaret för arrangemangen kring Ungdomsparlamentet flyttades 2001 över från centralkansliet till biblioteket. Bibliotekets första glöggbjudning ordnades i december 1996, vilket ledde till att en del riksdagsledamöter missade omröstningen om butikernas öppettider. Utöver den officiella verksamhetsberättelsen publicerade biblioteket en tematisk verksamhetsberättelse under åren 1995–2003. (Verksamhetsberättelser​, se databasen Selma). Personalutbytet med andra bibliotek var livligt. Bland bibliotekets informativa utställningar kan nämnas utställningen om de första kvinnorna i riksdagen från 1995.

Laaksovirtas publikati​oner, se databasen Selma

Sari Pajula 2007–2017

Under Sari Pajulas år har biblioteket fortsatt på den omvärldsorienterade vägen. Biblioteket tog 2011 fram en strategi jämte åtgärdsförslag för bättre betjäning av kunderna utanför riksdagen. Målgrupper för strategin var forskare, studerande och allmänheten i stort.

Kommunikationen har effektiviserats på senare år och en särskild kommunikationsplan har utarbetats. Biblioteket deltar aktivt i de sociala medierna och finns på Facebook och Twitter. Dessutom har biblioteket en finskspråkig blogg, Parlamenttikirjasto. Öppenhetstemat accentuerades särskilt under jubileumsåret för öppenhet 2013.

I samband med renoveringen av lokalerna på Auroragatan flyttade biblioteket våren 2012 till det mycket centralt belägna Posthuset. Två år senare återvände biblioteket till Auroragatan.

Biblioteket stod i augusti 2012 värd för konferensen The 28th IFLA Pre Conference of Library and Research Services for Parliaments.

Biblioteket har under de senaste åren tagit fram nya webbtjänster, däribland riksdagens bildarkiv, riksdagsordlistan och de s.k. LATI-paketen. Dessa kunskapspaket ger enkelt tillgänglig och ingående information om bakgrunden till aktuella lagstiftningsprojekt med stor relevans för allmänheten. 

Pajulas publika​tioner, se databasen Selma    

Erika Bergström, tf. biblioteksdirektör 24.8.2016–31.12.2017 

Under Bergströms period låg fokus på gedigen expertis inom bibliotekets ämnesområden, till exempel i form av fördjupat samarbete kring informationsstöd med statsrådets kansli och publikation av infopaket bland annat om lagprojekt. På webbsidan Tietopalvelulta kysyttyä (Frågor som ställts till informationstjänsten) sammanställdes svar på frekventa frågor till informationstjänsten.

Hösten 2017 började biblioteket använda Finna som söktjänst för sin samlingsdatabas. Biblioteket deltog aktivt i riksdagens projekt för öppna data.

Bibliotekets servicestrategi för 2017–2020 publicerades. 

Öppenhet var viktigt för Bergström. Det tog sig bland annat uttryck i förberedelser för samarbete med centralbiblioteket Ode.  

Bergström publikati​oner​, se databasen Selma

Antti Virrankoski 1.1.2018-

Riksdagens kanslikommission utnämnde filosofie magister Antti Virrankoski, chef för kundtjänsten och informationstjänsten, till biblioteksdirektör från och med den 1 januari 2018. Han hade arbetat som chef för kundtjänsten och informationstjänsten vid Riksdagsbiblioteket sedan april 2016.​