Lokaler

Biblioteket finns på Auroragatan 6.

​Betjäningsvåningen

Lokalerna för besökare är fördelade över två våningar, betjäningsvåningen och självbetjäningsvåningen. Betjäningsvåningen är belägen i gatuplanet. I entréhallen finns det låsbara skåp för ytterkläder och väskor.

Betjäningsvåningen har:

  • kundservicens jour med rådgivning och informationstjänst
  • låneautomater
  • läsesal och referensbibliotek
  • öppen tidskriftssamling
  • plats för tidningsläsning
  • kursrum
  • bokningsbart grupparbetsrum
  • fikarum
  • utställningslokal
  • publika datorer
  • läsapparat för mikrofilmer, skanner och Finlex-dator
  • dator för nationella kulturmaterial.

Merparten av samlingarna finns i ett slutet bokmagasin.

​Självbetjäningsvåningen

Självbetjäningsvåningen finns i bottenplanet och nås via trappan eller hissen. Man ska själv hämta publikationer i hyllorna och låna dem i kundtjänsten. Signum finns i databasen Selma.

Självbetjäningsvåningen har:

  • systematisk öppen samling med litteratur förvärvad från och med 1998
  • kommittébetänkanden
  • de nyaste tidskrifterna 2005–
  • multifunktionsskrivare med kopiator och skanner
  • publika datorer
  • forskarsal med tio forskarplatser

​Tillgänglighet

Entrén till biblioteket är tillgänglighetsanpassad. Mellan kundservicevåningarna finns det en personhiss. Biblioteket har en tillgänglighetsanpassad toalett. Det finns ingen parkeringsplats för biblioteksbesökare.​

​Riksdagsbibliotekets arkitektur

Riksdagsbiblioteket flyttade till de nuvarande lokalerna från huvudbyggnaden 1978, när tillbyggnaden av riksdagshuset blev klar. Utbyggnaden ritades av arkitektbyrån Pitkänen–Laiho–Raunio.

Tillbyggnaden harmonierar med den arkitektoniska linjen och interiören i huvudbyggnaden, och det kommer också fram i bibliotekslokalerna. Den tar avstamp i de funktionalistiska drag som funnits ända från början i huvudbyggnadens interiör.

I bibliotekshallen och i inredningen ser man en typisk funktionalistisk öppen rumsdisposition med öppningar som bryter av våningsindelningen, runda pelare med blank yta, stora inrutade glasytor och inredningsdetaljer där flambjörk kombineras med stål. I nedre hallen har man använt polerad granit, som knyter an till stenarterna i huvudbyggnaden och tillbyggnaden. (Suhonen, Pekka, Riksdagshusets tillbyggnad och renovering. I verket Hakala, Liisa-Maria, Suhonen Pekka (red.), Finlands riksdag: historia, verksamhet, byggnad. Riksdagen, Helsingfors 1990, s. 103 och 112). Tillgänglighet i Riksdagsbiblioteket​

Byggnaden skyddades 2008 genom ett beslut av miljöministeriet. Lokalerna renoverades 2012 och 2013 efter ritningar från arkitektbyrån Helin & Co. Samtidigt gjordes en del funktionella ändringar i lokalerna.