Enligt grundlagen deltar Finland i det internationella samarbetet för att trygga freden och de mänskliga rättigheterna samt för att utveckla samhället. Utskottet konstaterar, med beaktande av innehållet i Natofördraget och riksdagens tidigare vilja i ärendet, att det inte har något att anmärka om målsättningen att ansluta sig till Nordatlantiska fördraget. 

Grundlagsutskottet anser att avtalen förutsätter riksdagens godkännande, eftersom de innehåller bestämmelser som hör till lagstiftningsområdet, är av avsevärd betydelse och binder riksdagens budgetmakt. Utskottet anser det inte finnas något hinder för att avtalen godkänns i riksdagen före alla Natos medlemsstater har ratificerat Finlands medlemskap. Behandlingen kan dock vid behov fortsätta också efter ratificeringarna, även efter vårens riksdagsval. 

Grundlagsutskottet anser att beslut om godkännande av avtalen kan fattas med enkel majoritet. Godkännandet kräver alltså inte en kvalificerad majoritet på två tredjedelar, eftersom förslagen inte strider mot grundlagen och inte innebär överföring av betydelsefull behörighet till en internationell organisation med tanke på suveräniteten.

Ett Natomedlemskap påverkar enligt grundlagsutskottets bedömning inte direkt behörighetsförhållandena och beslutsförfarandena för de finländska statsorganen. Utskottet konstaterar dock att medlemskapet kan ha betydande indirekta konsekvenser för maktstrukturerna mellan statliga organ. Statsrådet bör bedöma sådana konsekvenser och behovet av att se över grundlagens bestämmelser.