Riksdagen har godkänt ändringen av strafflagens bestämmelse om åtalsrätt för olaga hot. Olaga hot hör i fortsättningen under allmänt åtal, om olaga hot riktas mot en person på grund av personens arbetsuppgift och gärningsmannen inte är anställd hos samma arbetsgivare.

Åklagaren kan väcka åtal för olaga hot om gärningen har riktats mot en person som arbetar till exempel inom kundbetjäning, förvaltning, social- och hälsovård, handel, undervisning eller justitie- och polisförvaltning. Bestämmelsen gäller också hot som riktas mot bland annat forskare, journalister eller konstnärer. 

Åklagaren får väcka åtal för olaga hot också om gärningen har riktats mot en person på grund av personens offentliga förtroendeuppdrag. Tillämpningsområdet omfattar till exempel kommunfullmäktige och kommunstyrelser, riksdagsledamöter samt andra personer med offentliga förtroendeuppdrag.

Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. För närvarande får åklagaren väcka åtal för olaga hot endast om målsäganden yrkar på straff. Åklagaren får också väcka åtal om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver det.

Samtidigt godkände riksdagen ett uttalande: Riksdagen förutsätter att man skyndsamt utreder och bedömer behoven av att ändra lagstiftningen för att effektivare kunna ingripa i riktade trakasserier med straffrättsliga medel samt bereder de lagförslag och anvisningar som behövs, så att offrens ställning stärks.

Lagförslaget godkändes enligt lagutskottets betänkande LaUB 10/2021.​