Riksdagen har godkänt rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Rösterna föll 134 för och 57 emot ett godkännande.
Riksdagen inledde enda behandlingen av godkännande av rådets beslut om EU:s egna medel tisdagen den 11 maj. Debatten slutfördes den 15 maj. Efter omröstningen avslutades riksdagsbehandlingen av ärendet.
Beslutet om EU:s egna medel fastställer hur EU-budgeten ska finansieras 2021–2027. Beslutet ger också Europeiska kommissionen befogenhet att ta 750 miljarder euro i lån för att finansiera återhämtningsinstrumentet.
Riksdagen godkände ärendet enligt finansutskottets betänkande FiUB 4/2021. För ett godkännande krävdes minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Beslutet om EU:s egna medel träder i kraft när det har godkänts av medlemsstaterna.
Omröstningsresultatet
Riksdagens uttalanden
I samband med behandlingen godkände riksdagen åtta uttalanden i enlighet med finansutskottets betänkande:
Riksdagen förutsätter att återhämtningsinstrumentet betraktas som en extraordinär engångslösning, att arrangemanget inte blir ett prejudikat och att Finland inte godkänner att motsvarande arrangemang upprepas eller blir permanent till sin natur.
Riksdagen förutsätter att Finland främjar införandet av en gemensam europeisk skuldsaneringsmekanism med tillhörande regler och iakttagandet av no bail out-principen i grundfördraget. Finland förutsätter att varje medlemsstat ansvarar för sina egna skulder så att den riskpremie som bestäms på kreditmarknaden upprätthåller disciplinen i de offentliga finanserna och minskar riskerna.
Riksdagen förutsätter att Finland inte förbinder sig till åtgärder som omformar Europeiska unionen i riktning mot en asymmetrisk inkomstöverföringsunion. Finland förutsätter arrangemang där ansvaret och makten i fråga om upplåning och låneskötsel ligger i samma händer och inte skiljs åt så att följden blir moralisk risk och större risk för överskuldsättning. Finland godkänner inte arrangemang som försvagar medlemsstaternas incitament att sanera sina offentliga finanser och ökar finansierings- och makrostabilitetsriskerna i Europa.
Riksdagen förutsätter att Finland vid behandlingen av medlemsstaternas nationella återhämtningsplaner håller fast vid villkorlighet och sanering av de offentliga finanserna i fråga om alla medlemsländer, inte godkänner att medel beviljas utan trovärdiga strukturella reformer som sanerar de offentliga finanserna och förutsätter att ett villkor för utbetalning av medlen är att man förbinder sig att följa rättsstatsprincipen.
Riksdagen förutsätter att de medel som fås i enlighet med Finlands program för hållbar tillväxt effektivt sammanställs för ändamål som stöder både återhämtning och långsiktig tillväxt, i synnerhet för forskning och utveckling samt höjning av kompetensnivån.
Riksdagen förutsätter att Finland iakttar sina etablerade skattepolitiska ståndpunkter och inte godkänner överstatliga skatter som är skadliga för Finland.
Riksdagen förutsätter att utvecklandet av systemet för Europeiska unionens nya medel inte leder till att Finlands totala skattekvot stiger.
Riksdagen förutsätter att Finland påverkar EU:s finanspolitiska riktlinjer genom att bygga upp ett effektivt samarbete med medlemsstater som delar de mål som riksdagen ställt upp för EU:s finanspolitik.