​Riksdagens utrikesutskott omfattar statsrådets ståndpunkt att Finland ansöker om medlemskap ​​​i Nordatlantiska fördragsorganisationen för att stärka säkerheten. Utskottet föreslår att riksdagen även godkänner ett ställningstagande enligt vilket riksdagen förutsätter att den får aktuell information om hur behandlingen av medlemskapsansökan framskrider.​ Utskottet gav sitt betänkande om statsrådets två redogörelser (UtUB 5/2022) tisdagen den 17 maj. 

Utskottet konstaterar i sitt betänkande att Finlands eventuella medlemskap inte skulle vara riktat mot någon, utan syftet skulle vara att stärka Finlands säkerhet. ​​​​Även som Natomedlem är det viktigt att fortsätta bedriva en aktiv och proaktiv ​​diplomati och en stabilitetsinriktad utrikes- och säkerhetspolitik.

Rysslands invasion av Ukraina tvingade till​​ att agera

Utskottet konstaterar att Rysslands långvariga utrikespolitik som​​ bygger på militär makt och det uttalade målet att införa en europeisk säkerhetsstruktur som baserar sig på en indelning i intressesfärer fick en ny dimension när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.​ Att inte reagera på situationen skulle minska Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska handlingsutrymme.​​

Av de befintliga alternativen för att öka säkerheten anses ett Natomedlemskap vara det bästa möjliga tilläggsskyddet för Finland på grund av dess avskräckande effekt. Finland har inget behov av några förbehåll vid ansökan om medlemskap i Nato.​​

Ny balansgång mellan Finland och Ryssland 

Utskottet konstaterar att ett Natomedlemskap ändrar Finlands relation till och samarbetsmöjligheter med Ryssland och betyder en ny balansgång mellan länderna. 

Utskottet anser att det är viktig att det även i fortsättningen finns fungerande och professionella sätt att samarbeta med ett för Finland betydelsefullt grannland. Relationen till Ryssland förblir en central nationell fråga för Finland under alla förhållanden. ​

Plenum beslutar om riksdagens ståndpunkt

För sitt betänkande fick utrikesutskottet utlåtanden av tio andra utskott. Efter utskottsbehandlingen tas ärendet upp till enda behandlingen, dvs. responsdebatt, i plenum. Efter responsdebatten godkänner riksdagen ett ställningstagande med anledning av redogörelsen. Ställningstagandet tillställs statsrådet i form av riksdagens skrivelse.

Utrikesutskottets betänkande UtUB 5/2022