6.1
Lagen om grundläggande utbildning
1 §. Tillämpningsområde.
I 2 mom., som föreskriver om lagens tillämpningsområde, införs de tekniska korrigeringar som behövs till följd av propositionen. Enligt det innehåller lagen bestämmelser om den förskoleundervisning som i regel ges året innan läroplikten uppkommer, om den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen samt om morgon- och eftermiddagsverksamhet. Till momentet fogas ett preciserande tillägg om tillämpningsområdet för den föreslagna lagens 18 § och 20 i §. Den föreslagna lagens 18 a § tillämpas inte på förskoleundervisning, eftersom paragrafen föreskriver om avvikande ordnande av studier inom grundläggande utbildning för vuxna. Bestämmelsen i 20 i § tillämpas inte heller på förskoleundervisning, eftersom förskoleundervisningen inte har någon läroämnesindelning eller undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde.
4 §. Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning.
I 1 mom. föreslås det att termen förlängd läroplikt ersätts med den nya termen tidigarelagd läroplikt. Kommunen är alltså skyldig att på samma sätt som nu ordna förskoleundervisning för 5- och 6-åriga barn som omfattas av tidigarelagd läroplikt. Dessutom preciseras det tydligare än för närvarande att kommunen ska ordna grundläggande utbildning för barn vars grundläggande utbildning med stöd av 27 § inleds ett år tidigare än vad som bestäms.
4 a §. Undervisning för elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården och konsultativ sjukhusundervisningstjänst.
Det föreslås att rubriken ändras för att bättre beskriva de föreslagna ändringarna i paragrafen. Rubriken kompletteras i enlighet med utvidgningen av paragrafen med ett tillägg om konsultativ sjukhusundervisningstjänst, som ska ordnas i förebyggande syfte även för andra elever än sådana som är intagna för specialiserad sjukvård. Dessutom förtydligas rubriken så att den i fortsättningen täcker de två olika vårdmöjligheterna inom specialiserad sjukvård, dvs. patienter på sjukhus inom den specialiserade sjukvården och andra patienter inom den specialiserade sjukvården, dvs. i praktiken patienter inom den så kallad öppenvården. Den nya rubriken är Undervisning för elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården och konsultativ sjukhusundervisningstjänst.
Den gällande paragrafen inkluderar undervisning för elever som redan är intagna för specialiserad sjukvård. Genom tekniska preciseringar i 1 mom. används i fortsättningen uttrycket ”den kommun där sjukhusets verksamhetsenhet finns”, som redan för närvarande används i de övriga momenten. Dessutom preciseras det att ”andra elever än sådana som är intagna för specialiserad sjukvård” avser andra elever än sådana som är intagna för specialiserad sjukvård på sjukhus, i praktiken patienter i öppenvården. Preciseringen motsvarar bestämmelsens nuvarande innehåll och tolkningen av den, dvs. att patienter inom öppenvården redan för närvarande omfattas av bestämmelsen. I momentet stryks också bestämmelsen om att eleven ska vara läropliktig, eftersom paragrafen enligt början av momentet även gäller elever i förskoleundervisning (KuUB 10/2013 rd). Läroplikten har senare också utvidgats till att gälla fram till 18 års ålder, och bestämmelsen om läroplikt behöver även därför korrigeras.
Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns utöver den egentliga sjukhusundervisning som avses i 1 mom. i fortsättningen också ska ordna konsultativ sjukhusundervisningstjänst i elevens egen skola eller plats för förskoleundervisning som bestäms enligt lagen om grundläggande utbildning. Tjänsten ska ordnas för elever som är eller skulle vara patienter inom den specialiserade sjukvården inom det område där sjukhuset eller verksamhetsenheten ordnar tjänster inom specialiserad sjukvård. Tjänsten ska ordnas i situationer där det behövs krävande sektorsövergripande kompetens för att planera eller vidta förebyggande eller korrigerande åtgärder för andra elever än sådana som är intagna på sjukhus för specialiserad sjukvård och vid behov även för andra elever än sådana som redan är patienter inom den specialiserade sjukvården. Syftet med tjänsten är att stärka lärarnas kompetens i närskolorna och förskoleundervisningen och ge dem stöd för att skapa en lärmiljö som är trygg och lugn för alla samt att stärka det förebyggande och tidiga stödet i skolornas och förskolornas verksamhetskultur. Dessutom stärker den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten de yrkes- och sektorsövergripande arbetsstrukturer som behövs för stödet till elever med behov av starkt stöd. Med konsultation avses i allmänhet förhandlingar mellan professionella och sakkunniga för att hitta en lösning eller få råd, och den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten riktas därför i första hand till lärare. Tjänsten avses vara tillgänglig både för lärare som undervisar elever som är intagna för specialiserad sjukvård och lärare som undervisar andra elever. Även kommuner där det finns en sådan annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som avses i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) kan ordna tjänsten. Den nya tjänsten ersätter inte de nuvarande stödåtgärderna enligt 3 mom.
Till 3 mom. fogas den nya konsultativa sjukhusundervisningstjänsten så att också den omfattas av det yrkesövergripande samarbetet. I momentet görs dessutom en teknisk precisering enligt vilken även elevens boningskommun ska höras när det gäller en elev som får sjukhusundervisning eller en elev för vilken den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten inriktas på planering och genomförande av stödåtgärder, och eleven i fråga saknar hemkommun. Boningskommunen är i praktiken den kommun som får hemkommunsersättning för en elev som saknar hemkommun. Sådana kommuner är t.ex. kommuner som har en förläggning.
Det nuvarande 2 mom. blir 4 mom. I momentet görs dessutom en teknisk precisering enligt vilken elevens boningskommun ska omfattas av överenskommelsen när en elev som får sjukhusundervisning eller konsultativ tjänst saknar hemkommun.
Det nuvarande 4 mom. blir ett nytt 5 mom.
9 §.Undervisningens omfattning.
I 2 mom. föreslås det att termen förlängd läroplikt ersätts med den nya termen
tidigarelagd
läroplikt. Omnämnandet av specialundervisning föreslås strykas som onödigt.
16 §. Stödundervisning och specialundervisning på deltid.
Det föreslås att paragrafen upphävs. Paragrafen innehåller bestämmelser om elevers rätt till stödundervisning och specialundervisning på deltid. Bestämmelser om den finns i 20 b och 20 c § i den föreslagna lagen.
16 a §. Intensifierat stöd.
Det föreslås att paragrafen upphävs.
Paragrafen innehåller bestämmelser om intensifierat stöd, planen för elevens lärande i samband med stödet och framtagningen av den samt inledandet och ordnandet av intensifierat stöd.
I propositionen frångås begreppen intensifierat stöd och plan för elevens lärande. I stället för dem används i propositionen begreppen gruppspecifik stödform eller elevspecifik stödåtgärd. Planen för genomförande av stöd tas upp i en separat paragraf i propositionen.
17 §. Särskilt stöd.
Det föreslås att paragrafen upphävs. Paragrafen innehåller bestämmelser om vad det särskilda stödet består av samt hur det ordnas och om beslut om särskilt stöd. I paragrafen finns också en hänvisningsbestämmelse till 2 § i förordningen om grundläggande utbildning. Enligt den utfärdas bestämmelser om bildandet av undervisningsgrupper genom förordning av statsrådet.
I propositionen frångås begreppet särskilt stöd och specifikationen av det särskilda stödets nivåer. I stället används begreppet elevspecifik stödåtgärd. Propositionen har också en separat paragraf om beslutsfattandet. Det föreslås att 2 § om bildandet av undervisningsgrupper i förordningen om grundläggande utbildning förs över till lagen.
17 a §. Individuell plan för anordnande av undervisning.
Det föreslås att paragrafen upphävs. Paragrafen föreskriver att en individuell plan ska tas fram för anordnande av undervisning för verkställigheten av ett beslut om särskilt stöd. I propositionen finns bestämmelserna om planen för genomförande av stöd i en separat paragraf.
18 §. Särskilda undervisningsarrangemang.
Det föreslås att paragrafens rubrik och paragrafen ändras. Den nya rubriken är
Avvikande ordnande av grundläggande utbildning
.
I 1 mom. föreskrivs det om möjligheten att ordna undervisningen för en elev delvis på något annat sätt, om det med beaktande av elevens tidigare studier eller hälsotillstånd är oskäligt att eleven fullgör lärokursen. Det blir aktuellt att tillämpa paragrafen när en elev övergår till undervisningen t.ex. från studier utomlands i ett så sent skede av den grundläggande utbildningen att det inte längre är tidsmässigt möjligt att fullgöra lärokursens mål. Tillämpning på grund av elevens hälsotillstånd blir aktuellt när eleven t.ex. konstateras lida av en långvarig sjukdom som förhindrar deltagande i undervisningen. I 1 mom. föreskrivs det också om möjligheten att låta bli att fullgöra lärokursen i ett läroämne eller lärokursen för årskursen, om eleven har visat att han eller hon redan har sådana kunskaper och färdigheter som motsvarar lärokursen. Paragrafen tillämpas i sista hand t.ex. när en elev hoppar över en årskurs för att han eller hon redan har sådana kunskaper och färdigheter som målen för den aktuella årskursen förutsätter. Kunnandet visas t.ex. genom ett prov eller separat påvisande av kunnande.
Beslut om att ordna undervisningen delvis på annat sätt ska prövas med hänsyn till barnets bästa enligt 3 a § i denna lag. Vid prövningen beaktas också elevens rätt till en trygg studiemiljö. Paragrafen gäller inte stöd för elever, utan det tas upp i 4 a kap. Bestämmelser om att av hälsoskäl befria en elev från att fullgöra lärokursen i ett läroämne finns i den föreslagna lagens 20 h §.
I 2 mom. föreskrivs det att vårdnadshavaren kan ansöka hos utbildningsanordnaren om att undervisningen delvis ordnas på annat sätt eller att lärokursen inte behöver fullgöras. Utbildningsanordnaren fattar beslut i ärendet.
18 a §. Avvikande ordnande av studier inom grundläggande utbildning för vuxna.
Paragrafen är ny och den föreskriver om ordnande av grundläggande utbildning för vuxna. I 1 mom. föreskrivs det att studier inom grundläggande utbildning för vuxna kan ordnas på något annat sätt än vad som föreskrivs i denna lag, om det i enlighet med 1 punkten med hänsyn till den studerandes förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att den studerande fullgör den grundläggande utbildningens lärokurs. För den studerande utarbetas alltid en individuell studieplan enligt 46 § där det fastställs vilket tidigare förvärvat kunnande som kan identifieras och erkännas och vilka kurser den studerande måste avlägga för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs.
Enligt 1 mom. 2 punkten kan studierna också ordnas på något annat sätt, om det är motiverat av skäl som har samband med den studerandes sjukdom eller funktionsnedsättning eller något annat skäl som gäller hälsotillståndet.
I 2 mom. föreskrivs det att en studerande hos utbildningsanordnaren kan ansöka om avvikande undervisningsarrangemang i de situationer som avses i 1 mom. I fråga om studerande under 18 år kan ansökan göras av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare. I momentet föreskrivs det också att utbildningsanordnaren ska fatta ett förvaltningsbeslut om avvikande undervisningsarrangemang.
20 a §. Elevens rätt till stöd för lärande och skolgång.
I paragrafen finns bestämmelser om elevens rätt att få gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder för lärandet och deltagandet i förskoleundervisningen eller för fullgörandet av den grundläggande utbildningens lärokurs och deltagande i undervisningen inom den grundläggande utbildningen. Rätten omfattar de stödformer och stödåtgärder som behövs för både lärande och skolgång enligt principerna för inkludering. I paragrafen föreskrivs det uttryckligen om elevens rätt till stödåtgärder, inte till stödnivåer. Regleringen ställer konkreta stödåtgärder som utgångspunkt för ordnandet och genomförandet av stödet. Vid planeringen och ordnandet av samt beslutsfattandet om stödåtgärder ska barnets bästa beaktas i första hand i enlighet med 3 a § i lagen om grundläggande utbildning. Utredningen av barnets bästa förutsätter att elevernas åsikter i princip beaktas i alla frågor som gäller dem. Därför förutsätter ordnandet och genomförandet av stöd att barnet hörs och barnets åsikt beaktas i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå.
I 1 mom. föreskrivs det att en elev som har svårt att klara av sina studier eller delta i undervisningen har rätt att få gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder som stöd för lärande och skolgång. Syftet med stödåtgärderna är att säkerställa att alla elever kan uppnå de mål som ställts upp i läroplanen och, för den grundläggande utbildningens del, fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs. Utbildningen ska ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas (lagen om grundläggande utbildning 3 § 2 mom.). Den här bestämmelsen utgör grunden för planeringen och genomförandet av undervisningen och för stödet för lärande och skolgång. En elev har rätt till undervisning (30 §) och skyldighet att fullgöra studier som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs (26 §) eller året innan läroplikten uppkommer delta i ettårig förskoleundervisning eller annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås (26 a §). Syftet med stödet för elevens lärande och skolgång är att göra detta möjligt.
Med svårigheter avses t.ex. språkliga utmaningar i läsning, skrivning, matematik eller studier i främmande språk samt inlärningssvårigheter som framträder i form av icke-språkliga (t.ex. motoriska eller perceptuella) eller mer övergripande svårigheter. Förutom i lärandet kan eleven ha andra svårigheter på grund av utmaningar i sociala relationer, reglering av känslor, uppmärksamhet eller beteende. Långvarig forskning har visat att det i stödet för t.ex. önskat beteende är effektivare att satsa på förebyggande verksamhet i stället för korrigerande åtgärder. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att man genom att stödja lärandet planmässigt och på gruppnivå redan i ett tidigt skede och erbjuda eleverna i första hand gruppspecifika och förebyggande stödformer, och utöver dessa mer individuellt riktade elevspecifika stödåtgärder efter behov, delvis ska kunna förebygga uppkomsten av stödbehov som förutsätter elevspecifika stödåtgärder. Stödformer som inleds tillräckligt tidigt hjälper många elever att avancera i studierna tillsammans med undervisningsgruppen och förebygger behov av mer individuellt riktade stödåtgärder.
Utöver lagen om grundläggande utbildning är också syftet med lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) att främja de studerandes inlärning, hälsa och välbefinnande samt delaktighet och att förebygga problem. Med elevhälsa avses enligt den lagen främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom läroanstalten. Elevhälsan, som i första hand genomförs förebyggande i grupp som stöd för hela gemenskapen, är fortsättningsvis den centrala formen av stöd för skolgång och deltagande och med hjälp av den påverkas i första hand hela gemenskapens verksamhetskultur. Genom elevhälsotjänsterna stöds också efter individuella behov elevernas lärande och välbefinnande samt deras sociala och psykiska färdigheter. Om en anställd vid en läroanstalt bedömer att en elev utöver stöd för lärande och skolgång också behöver individuella elevhälsotjänster, är den anställda skyldig att hänvisa eleven till elevhälsotjänsterna enligt 16 § i lagen om elev- och studerandevård.
I 2 mom. föreskrivs det att en elev som har svårigheter att delta i undervisningen eller att framskrida i sina studier inom den grundläggande utbildningen har rätt till allmän stödundervisning samt till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning och inom förskoleundervisningen till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. Stödundervisningen och undervisningen som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning är gruppspecifika stödformer, och rätten till dem preciseras i sammanhanget. Med detta avses sådana tidigt och även på hela gruppens nivå observerade stödbehov och svårigheter som i första hand kan åtgärdas genom stödundervisning för en större grupp och inte för enskilda elever, eller genom stöd och undervisning som ges av en speciallärare som kompanjonundervisning.
I 3 mom. föreskrivs det att en elev i den grundläggande utbildningen som inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs har rätt till stödundervisning i undervisningsspråket. Denna stödform riktas förutom till elever med invandrarbakgrund också till teckenspråkiga elever och vid behov till elever med störningar i den språkliga utvecklingen (utvecklingsrelaterad språkstörning, frekvens cirka 7 % av åldersklassen) eller störningar i den språkliga utvecklingen som relaterar till utvecklingsstörning, blandad specifik utvecklingsstörning eller autismspektrum. Olika störningar i den språkliga utvecklingen inverkar övergripande på barnets och den ungas funktionsförmåga, deltagande och interaktion. Det kan vara svårt även för unga att förstå långa, abstrakta och komplicerade talade och skrivna meningar, och det påverkar lärandet. Stödundervisningen i undervisningsspråket föreslås vara en gruppspecifik stödform, och rätten till den preciseras i sammanhanget. Med undervisningsspråk avses undervisningsspråket i den skolplats som utbildningsanordnaren bestämmer för eleven i enlighet med 6 § i lagen om grundläggande utbildning.
I 4 mom. föreskrivs det att en elev vars studier inte framskrider trots gruppspecifika stödformer eller som trots gruppspecifika stödformer har svårigheter att delta i undervisningen har rätt till elevspecifika stödåtgärder. Rätten till starkare elevspecifika stödåtgärder bestäms på basis av att de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga. När elevens lärare anser att gruppspecifika stödformer inte är tillräckliga för att stödja elevens lärande och skolgång inleds en bedömning av elevens behov av elevspecifika stödåtgärder. Även vårdnadshavarna kan ge sina synpunkter på om gruppspecifika stödformer räcker till. Undantagsvis kan de gruppspecifika stödformernas otillräcklighet konstateras utifrån tidigare uppgifter redan när den grundläggande utbildningen inleds, när det är fråga om elever som behöver tolkningstjänster eller hjälpmedel för att kunna delta i undervisningen. Erhållandet av andra elevspecifika stödåtgärder förutsätter även i fråga om dessa elever att stödbehovet bedöms på grund av att gruppspecifika stödformer inte räcker till. Bedömningen av behovet av elevspecifika stödåtgärder regleras i 20 d §.
Enligt det föreslagna 5 mom. kan avvikelse göras från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen med stöd av 20 h §, om eleven trots elevspecifika stödåtgärder inte klarar av studierna. Avvikelse från lärokursen eller målen är en åtgärd i sista hand, före vilken eleven ska få gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder. I momentet hänvisas till 20 h § i den föreslagna lagen, som reglerar villkoren för att avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen genom att av målen för årskursen bilda helheter av olika omfattning eller genom att avgränsa målen och innehållen i lärokursen i läroämnet.
20 b §. Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande och gruppspecifika stödformer.
I 1 mom. föreskrivs det att utbildningsanordnaren ska säkerställa undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande och ordna gruppspecifika stödformer som en del av skolans och förskoleundervisningens grundläggande verksamhet enligt 4 kap. i den gällande lagen om grundläggande utbildning. Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande gäller all verksamhet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Här avses t.ex. att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra, samt att klass- eller gruppvisa skolgångsbiträden eller skolgångshandledare anlitas som stöd för elevernas skolgång och deltagande i undervisningen. Med undervisningsarrangemang avses också undervisning som tar hänsyn till elevernas olika behov och förutsättningar samt pedagogiska lösningar såsom differentiering. Med hjälp av differentierad undervisning kan man förutom stödbehov också beakta elever som avancerar snabbare eller behöver mer omfattande mål för sina studier. Dessa pedagogiska metoder tillämpas redan nu och föreslås inte regleras i detalj.
Utbildningsanordnaren ska ordna gruppspecifika stödformer på ett planmässigt sätt inom ramen för skolans grundläggande verksamhet. Genomförandet av gruppspecifika stödformer förutsätter samarbete mellan lärarna, t.ex. enligt principerna för kompanjonlärarskap, och vid behov konsultation som t.ex. utnyttjar speciallärarens specialpedagogiska expertis. Gruppspecifika stödformer ska genomföras så att alla elever inom den grundläggande utbildningen kan fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs och uppnå målen i läroplanen för den och så att eleverna inom förskoleundervisningen kan uppnå målen i läroplanen för förskoleundervisningen. De gruppspecifika stödformerna syftar till att minska uppkomsten av behov av starkare stöd.
Gruppspecifika stödformer kräver inte elevspecifik bedömning, förvaltningsbeslut eller planer, men genomförandet av dem ska planeras inom ramen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Med planmässighet avses i fråga om den grundläggande utbildningen att utbildningsanordnaren på förhand, under det föregående läsåret eller innan det nya läsåret börjar, planerar gruppspecifika stödformer i alla grupper inom den grundläggande utbildningen så att de kan vidtas efter gruppens behov genom hela läsåret. Preciserande bestämmelser om detta finns i 3 mom. Utbildningsanordnaren ska beakta gruppspecifika stödformer redan på förhand i sin timresurs och i lärarnas läsordning. Inom förskoleundervisningen ska man på motsvarande sätt se till att resursfördelningen till gruppspecifika stödformer är tillräcklig.
Resurserna för gruppspecifika stödformer fördelas per undervisningsgrupp och de ordnas och genomförs i gruppform, dvs. i regel för grupper. Gruppstorleken anges inte utan den grundar sig på det aktuella behovet och på flexibilitet. Stödåtgärder för grupper ger möjlighet att ta hänsyn till behoven hos en mindre elevgrupp eller hela undervisningsgruppen utöver enskilda elevers behov, så att resurserna kan användas effektivare. Stödformer i grupp möjliggör också kamratinlärning och är mindre stigmatiserande än åtgärder för enskilda elever.
I 2 mom. uppräknas de gruppspecifika stödformerna, som inom den grundläggande utbildningen är allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket och undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. Med allmän stödundervisning avses undervisning i olika ämnen under stödundervisningstimmar som ordnas utöver den övriga undervisningen. Allmän stödundervisning kan innebära att eleven tar del av det han eller hon ska lära sig på förhand eller repeterar det. Allmän stödundervisning kan ordnas i alla läroämnen. Med hjälp av allmän stödundervisning kan man också svara på kortvariga stödbehov som beror på sjukfrånvaro. Allmän stödundervisning kan alltså förebygga svårigheter och säkerställa att eleven förstår det som lärs ut och att studierna framskrider. Allmän stödundervisning ska ordnas planmässigt och så ofta det behövs. Allmän stödundervisning kan ges antingen under de lektioner enligt elevens schema till vilka stödbehovet relaterar eller vid sidan av lektionerna. Stödundervisningen kan ges samtidigt med undervisningen i den vanliga undervisningsgruppen eller i en mindre grupp t.ex. i delad klass.
Med stödundervisning i undervisningsspråket avses stödundervisning som riktas främst på behärskandet av undervisningsspråket, vilket ger eleven möjlighet att delta i undervisningen och framskrida i studierna. Stödundervisningen i undervisningsspråket jämställs med den övriga stödundervisningen när det gäller ordnande och genomförande, men innehållet inriktas uttryckligen på att stödja kunskaperna i undervisningsspråket så att eleven bättre kan följa undervisningen och framskrida i sina studier. Undervisningstimmar för stödundervisning i undervisningsspråket ska reserveras efter behov. Stödundervisningen i undervisningsspråket kan genomföras pedagogiskt sett mest ändamålsenligt när så många elever som möjligt kan dra nytta av den. Den kan ges antingen under lektioner enligt elevens schema till vilka stödbehovet relaterar eller vid sidan av lektionerna. Stödundervisningen kan ges samtidigt med undervisningen i den vanliga undervisningsgruppen eller i en mindre grupp t.ex. i delad klass.
Med undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning avses undervisning som ges av en speciallärare, som bygger på specialpedagogisk kompetens och som stöder förskole-, klass- eller ämnesundervisningen. Ordnande av sådan undervisning förutsätter samarbete inom personalen för undervisning och fostran. Inom förskoleundervisningen är undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning den primära gruppspecifika stödformen. Undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning riktas som en gruppspecifik stödform inte efter behoven hos enskilda elever utan efter behoven hos specifika elevgrupper eller hela undervisningsgruppen. När stödundervisningen genomförs av undervisningspersonalen i samarbete grundar den sig på lärarnas gemensamma syn på gruppens eller klassens stödbehov. Stödet är undervisning som ges av en speciallärare som kompanjonundervisning tillsammans med förskole-, klass- eller ämnesläraren, i regel på klassnivå och med hänsyn till hela undervisningsgruppens behov. Undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning kan också inkludera professionell speciallärarkonsultation för lärarna och övrig personal inom undervisning och fostran som arbetar med den aktuella klassen eller gruppen. Med konsultation avses i sammanhanget att undervisningspersonalen frågar råd och förhandlar sinsemellan för att hitta en lösning eller få råd samt att specialläraren ger råd till en annan lärare eller person som hör till den pedagogiska personalen i frågor som rör eleverna eller undervisningen.
I 3 mom. föreskrivs det att utbildningsanordnaren varje läsår i en plan som grundar sig på läroplanen ska reservera sammanlagt minst 0,122 undervisningstimmar per elev för allmän stödundervisning, för undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning och för stödundervisning i undervisningsspråket. Detta innebär t.ex. att minst 2,44 timmar i veckan ska reserveras för gruppspecifika stödformer för 20 elever, 6,1 timmar i veckan för 50 elever och 12,2 timmar i veckan för 100 elever. Timantalet är ett minimum och gruppspecifika stödformer ska ges i större omfattning när eleverna behöver det. Den föreslagna regleringen förutsätter att utbildningsanordnaren beaktar gruppspecifika stödformer i sin timresurs och därigenom i lärarnas arbetsplaner. Regleringen harmoniserar minimiutbudet av stödformer nationellt och främjar på så sätt elevernas likabehandling. I och med regleringen blir det möjligt att följa upp genomförandet av gruppspecifika stödformer och att utvärdera deras genomslag. Utbildningsanordnaren beslutar utifrån elevernas behov hur undervisningstimmarna fördelas mellan allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket och undervisning som ges av en speciallärare. Timresurserna ska fördelas så jämlikt som möjligt och så att de olika stödbehoven blir beaktade. Inom förskoleundervisningen ska utbildningsanordnaren se till att speciallärarens undervisningsresurser är tillräckliga för att genomföra gruppspecifika stödformer.
I 4 mom. föreskrivs det att Utbildningsstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om de undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt om de gruppspecifika stödformerna. Detta innebär att utbildningsanordnarna är skyldiga att specificera planeringen, utbudet och genomförandet av stödformer enligt nationellt enhetliga och entydiga principer och handlingsvägar.
20 c §. Elevspecifika stödåtgärder och ordnande av sådana.
I 1 mom. föreskrivs det att eleven har rätt att få elevspecifika stödåtgärder utan dröjsmål om de gruppspecifika stödformerna är otillräckliga. Om eleven inte kan ges tillräckligt stöd genom gruppspecifika stödformer, eller om det är nödvändigt att fortsätta med stödåtgärderna regelbundet, ska eleven ges elevspecifika stödåtgärder. I propositionen uppskattas den grupp elever som får elevspecifika stödåtgärder bestå av de nuvarande eleverna som får särskilt stöd och de elever inom det intensifierade stödet som får specialundervisning på deltid. För närvarande får cirka 76 procent av eleverna med intensifierat stöd specialundervisning på deltid. Alla elever med intensifierat stöd bedöms alltså inte höra till den grupp som ska få elevspecifika stödåtgärder.
Dessutom föreskrivs det att genomförandet av elevspecifika stödåtgärder förutsätter samarbete och vid behov konsultation mellan lärarna. Yrkesövergripande samarbete med t.ex. yrkespersoner inom elevhälsotjänsterna kan stödja planeringen av elevspecifika stödåtgärder, men föreslås inte vara ett krav för genomförandet av dem. De lärare som undervisar eleven ska samarbeta yrkes- och sektorsövergripande i synnerhet när de elevspecifika stödåtgärderna för lärande och skolgång inte räcker till för att stödja eleven och hans eller hennes situation som helhet, eller när den svåra situationen är en risk för elevens fysiska eller psykiska hälsa eller sociala välbefinnande. Elevspecifika stödåtgärder som genomförs av undervisningspersonal riktas alltid på att stödja lärande och skolgång och ersätter inte social- och hälsovårdstjänster. Syftet med stödåtgärderna för lärande och skolgång är att ge varje elev inom den grundläggande utbildningen möjlighet att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs och eleverna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen möjlighet att uppnå målen i läroplanen och delta i undervisningen. Totalt sett motsvarar den grundläggande utbildningen och de elevspecifika stödåtgärder som ingår i den och ordnandet av dessa inte sådana tjänster eller sådan bedömning av tjänstebehovet där organiseringsansvaret vilar på någon annan än utbildningsanordnaren, t.ex. välfärdsområdet. Vid planeringen av elevspecifika stödåtgärder kan man när situationen kräver det också utnyttja konsultation hos andra än den egna skolans eller förskolans speciallärare, såsom konsultation hos utbildningsanordnare som på beslut av undervisnings- och kulturministeriet enligt 39 § ska sörja för utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter som hör samman med undervisningen (t.ex. Valteri center för lärande och kompetens) samt konsultationstjänst för sjukhusundervisning enligt 4 a § 2 mom. i den föreslagna lagen.
I 2 mom. föreskrivs det att elevspecifika stödåtgärder är undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass och tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleven med stöd av 31 § och som krävs för att eleven ska kunna delta i undervisningen.
Med regelbunden undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning avses endast undervisning som ges av en speciallärare. Undervisning som ges av en speciallärare inom den grundläggande utbildningen kan genomföras i samband med den övriga undervisningen i elevens egen klass så att undervisningens gång planeras med utgångspunkt i elevens individuella behov. Undervisning som ges av en speciallärare kan också genomföras separat från klassundervisningen, varvid smågrupper avser grupper vars storlek kan bestämmas lokalt av utbildningsanordnaren, dock så att undervisning som ges av en speciallärare också enligt elevens situation och vid behov kan ordnas bara för en elev och så att gruppen inte är för stor med tanke på det faktiska genomförandet av stödet. Undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning innebär att t.ex. under hälften av lektionerna i ett läroämne kan ges av en speciallärare. Med undervisning som ges av en speciallärare eller en specialklasslärare i smågrupper avses undervisning i ett eller flera läroämnen helt och hållet i smågrupper. Undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass avser att undervisningen för eleven ordnas i en specialklass. Den omfattar också sådan specialklassundervisning där målen för undervisningen med stöd av 20 i § har fastställts enligt verksamhetsområde. Specialundervisning som ges elever inom den grundläggande utbildningen som specialklassundervisning ska även i fortsättningen ges av en specialklasslärare (8 § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet, 986/1998), oberoende av vilken slags specialklass det gäller och på vilka grunder eleverna får specialklassundervisning. I förskoleundervisningen kan undervisning som ges av en speciallärare genomföras i elevens egen förskolegrupp i samband med annan undervisning med hänsyn till elevens individuella behov. Det är också möjligt att ordna förskoleundervisning i en specialgrupp, om elevens stödbehov kräver det.
Med elevspecifika tolknings- och biträdestjänster avses även i fortsättningen sådana tjänster som är en förutsättning för att eleven ska kunna delta i undervisningen samt uppnå målen i läroplanen och fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs. Med tolkningstjänster avses tolkningstjänster på teckenspråk eller med andra kommunikationsmetoder. Rätt till tolkningstjänst har synhörselskadade, hörselskadade och talskadade, om dessa behöver tjänsten för att kunna delta i undervisningen. Via tolkningstjänsten kan eleven utöver taltolkning också få information om ljud och fenomen i omgivningen. Tolken kan beskriva ljud, varningsljud och eventuella andra händelser i omgivningen direkt översatta eller t.ex. för dövblinda elever som en beskrivning av verksamhetsmiljön med samtidig handledning i interaktion, mobilitet och aktivitet. Tolkningstjänster kan ordnas på olika sätt efter barnets eller elevens behov.
Inom den grundläggande utbildningen kan elevspecifika biträdestjänster bli aktuella när övriga undervisningsarrangemang inom ramen för skolans grundläggande verksamhet och ett eventuellt skolgångsbiträde för gruppen inte tillräckligt stöder eleven i att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs och uppnå målen i läroplanen. Utbildningsanordnaren ska utreda elevens individuella behov i tillräcklig omfattning och utifrån det bedöma om de kan tillgodoses genom att planmässigt rikta in den klassvisa biträdestjänsten eller om eleven behöver elevspecifika biträdestjänster som ordnas individuellt. Inom förskoleundervisningen kan elevspecifika biträdestjänster bli aktuella när övriga arrangemang till stöd för lärande och deltagande inom ramen för förskolans grundläggande verksamhet och ett eventuellt biträde för gruppen inte tillräckligt stöder eleven i att delta i förskoleundervisningen och uppnå målen i läroplanen. Eleven och vårdnadshavaren har rätt att få ett överklagbart beslut i ärendet som uppfyller kraven på förvaltningsbeslut enligt förvaltningslagen.
Med elevspecifika hjälpmedel avses hjälpmedel som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen och som stöder elevens möjligheter att uppnå målen i läroplanen och fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs. Hjälpmedel som krävs för deltagande i undervisningen kan efter behov ordnas för eleven gruppvis, skolvis eller klassvis. Hjälpmedel som till sin natur är avsedda för fullgörande av lärokursen och deltagande i undervisningen, och därmed kan jämställas med läromedel, kan vid behov också ordnas individuellt. De elevspecifika stödåtgärderna omfattar dock inte hjälpmedel som hör till medicinsk rehabilitering och som behövs i skolan och i andra livssituationer. Bestämmelser om dessa ges separat i förordningen om medicinsk rehabilitering (1015/1991).
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det att elevspecifika stödåtgärder ordnas på basis av en bedömning enligt 20 d § och ett beslut enligt 20 f § med beaktande av elevens intresse i första hand i elevens egen skola eller plats för förskoleundervisning enligt 6 eller 28 §.
I 4 mom. föreskrivs det att Utbildningsstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om elevspecifika stödåtgärder i grunderna för läroplanen. Detta innebär att utbildningsanordnarna är skyldiga att specificera planeringen, utbudet och genomförandet av elevspecifika stödåtgärder enligt nationellt enhetliga och entydiga principer och handlingsvägar.
20 d §. Bedömning av behovet av elevspecifikt stöd.
I 1 mom. föreslås det att en bedömning ska göras av behovet av elevspecifikt stöd och för avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen. Vid bedömningen ska man utreda behovet av stöd för elevens lärande och skolgång, läget i fråga om studiernas framskridande, tidigare stödformer eller stödåtgärder samt stödåtgärder som är förenliga med elevens intresse och som bäst stöder eleven. Med behov av stöd för lärande och skolgång avses att inlärningssvårigheter eller svårigheter att delta i undervisningen ska beskrivas i den omfattning som behövs för stödåtgärderna. Bedömningen får inte ta upp information som inte är relevant för genomförandet av stödåtgärder enligt lagen om grundläggande utbildning. Med läget i fråga om studiernas framskridande avses prestationer och vitsord som grundar sig på bedömning av eleven. Med tidigare stödformer avses gruppspecifika stödformer.
Enligt 2 mom. utreds som en del av bedömningen av behovet av stöd också eventuellt behov av avvikelse från lärokursen eller från målen i läroplanen enligt 20 h §. Därtill bedöms behovet av elevspecifikt stöd när det ordnas undervisning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga i enlighet med 20 i §.
I 3 mom. föreslås det att bedömningen av behovet av stöd för eleven ska göras av elevens lärare. Om bedömningen av elevens behov av stöd förutsätter yrkesövergripande kompetens, kan den vid behov och på begäran utöver lärarna också involvera yrkesutbildade personer inom elevhälsotjänsterna eller andra sakkunniga. Andra sakkunniga kan vara yrkespersoner inom hälso- och sjukvården. Ett yrkesövergripande samarbete kan stödja bedömningen av behovet av elevspecifika stödåtgärder, avgränsade mål för den grundläggande utbildningen eller undervisningsarrangemang för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Yrkesövergripande samarbete eller ett medicinskt utlåtande eller en exakt diagnos som bifogas beslutet föreslås dock inte vara ett absolut villkor för beslutsfattandet eller genomförandet av stödet, om inte elevens bästa och behov av stöd kräver det.
I skötseln av elevens ärenden utförs yrkes- och sektorsövergripande samarbete alltid i första hand med familjen och med yrkespersoner från elevhälsotjänsterna enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), och utöver dem med elevens och/eller vårdnadshavarnas samtycke också med andra yrkespersoner som situationen kräver. Med yrkesövergripande samarbete avses samarbete som kombinerar olika yrkesgruppers kunskaper och färdigheter. Med sektorsövergripande samarbete avses verksamhet och samarbete som samlar olika förvaltningsområden och discipliner och som överskrider gränserna för dem. Om eleven t.ex. på grund av sitt hälsotillstånd, sina sociala förhållanden eller av någon annan orsak befinner sig i en livssituation som påverkar hans eller hennes lärande eller skolgång, ska undervisningspersonalen vid behov samarbeta planmässigt och sektorsövergripande även med hälso- och sjukvården, servicen för personer med funktionsnedsättning, socialvården eller andra parter som behövs för att åtgärda elevens situation. Yrkesövergripande samarbete ska i regel alltid utnyttjas när man bedömer behovet av att ordna undervisningen för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Då kan man utnyttja eventuella utlåtanden för tidigarelagd läroplikt eller annat samarbete med yrkespersoner från hälso- och sjukvården som genomförts tidigare eller som genomförs i samband med bedömningen. Vid bedömning av ordnandet av undervisningen för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga ska funktionsnedsättningen, sjukdomen eller den begränsade funktionsförmågan granskas ur olika perspektiv som kompletterar varandra och som ger bättre insikt i elevens stödbehov och inlärningsmöjligheter. Bedömningen för ordnandet av undervisning och elevspecifika stödåtgärder ska grunda sig på en bedömning av vilka stödåtgärder som behövs dels för att eleven ska kunna nå målen för lärokursen och delta i undervisningen, dels ändamålsenligheten i undervisningsarrangemangen. En viss medicinsk diagnos innebär inte automatiskt att vissa stödåtgärder ska genomföras eller beslut om ordnande av undervisningen fattas i enlighet med 20 i §. Eftersom stöd som ges av undervisningspersonal alltid fokuseras på lärande och skolgång, och målet är att ge varje elev möjlighet att uppnå målen i läroplanen, fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs och delta i undervisningen, kan inte heller stödbeslut efter en bedömning endast grunda sig på en medicinsk bedömning. Undervisningen, de elevspecifika stödåtgärderna och ordnandet av undervisningen ersätter inte heller sådana tjänster där organiseringsansvaret vilar på någon annan än utbildningsanordnaren, t.ex. välfärdsområdet.
I 4 mom. föreskrivs det att elevens egna åsikter ska utredas och beaktas i samband med bedömningen på det sätt som elevens ålder och utvecklingsstadium förutsätter. Elevens vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare ska ges möjlighet att delta i bedömningen av elevens behov av stöd.
Enligt 5 mom. ges Utbildningsstyrelsen rätt att utfärda närmare bestämmelser om bedömningen av behovet av stöd i grunderna för läroplanen. Detta innebär att principerna och processen för bedömningen av behovet av stöd ska ges så tydliga och entydiga nationella specifikationer som möjligt och att dessa är bindande för utbildningsanordnarna. Bedömningen av behovet av stöd förutsätter inget separat bedömningsdokument.
20 e §. Plan för genomförande av elevspecifikt stöd.
Enligt 1 mom. ska det utifrån bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd utarbetas en plan för genomförande av stödet. Planen utarbetas av elevens lärare. Planen ska tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren eller elevens andra lagliga företrädare. Det är dock också möjligt att utarbeta en plan när det finns ett uppenbart hinder för samarbete, t.ex. hinder som beror på vårdnadshavaren.
I 2 mom. föreskrivs det att genomförandet och uppföljningen av de stödåtgärder som baserar sig på bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd ska framgå av planen. När avvikelse görs från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen ska av planen dessutom framgå de elevspecifika målen och innehållen, hur studierna framskrider samt principerna för bedömningen av eleven.
I 3 mom. föreskrivs det att det vid behov, dock minst en gång per läsår, ska bedömas om genomförandet av planen och stödåtgärderna motsvarar elevens stödbehov. Om elevens behov så kräver ska bedömningen ske oftare.
I 4 mom. föreskrivs det att Utbildningsstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om planens innehåll i grunderna för läroplanen. Detta innebär att innehållet i planen för genomförande av stöd ska ges så tydliga och entydiga nationella specifikationer som möjligt och att dessa är bindande för utbildningsanordnarna.
20 f §. Beslut om stöd.
I 1 mom. föreslås det att utbildningsanordnaren ska fatta ett skriftligt beslut om elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c §, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen enligt 20 h § eller ordnande av undervisning enligt 20 i § för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Beslutet ska fattas utan obefogat dröjsmål. Eftersom det är fråga om ett förvaltningsbeslut ska utbildningsanordnaren innan beslutet fattas höra eleven och vårdnadshavaren eller den lagliga företrädaren. Ingen bestämmelse om granskning av beslutet föreslås, men om det sker väsentliga ändringar i elevens situation och stödbehov, ska också beslutet till dessa delar vid behov ändras eller ett nytt stödbeslut fattas.
Bestämmelser om hur förvaltningsbeslut ska fattas och delges finns i förvaltningslagen (434/2003). I 6 kap. i förvaltningslagen föreskrivs det om avgörande av ärenden och hörande av part. I 7 kap. i den lagen föreskrivs det om avgörande av ärenden. Enligt 34 § i förvaltningslagen ska en part innan ett ärende avgörs ges tillfälle att framföra sin åsikt om ärendet och avge sin förklaring med anledning av sådana yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. Bestämmelser om när ett ärende får avgöras utan att en part hörs finns i den paragrafens 2 mom. Enligt 45 § i förvaltningslagen ska ett beslut motiveras. I motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilka bestämmelser som har tillämpats. Motiveringen till ett beslut kan utelämnas endast i de situationer som anges i 45 § 2 mom. I 35 § i förvaltningslagen föreskrivs det om hörande av huvudmannen och intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Enligt 6 § 3 mom. i grundlagen ska barn bemötas som jämlika individer och ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva.
Beslutet ska specificera de elevspecifika stödåtgärderna enligt bedömningen av elevens stödbehov. Elevspecifika stödåtgärder är enligt 20 c § elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass och elevspecifika tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleven med stöd av 31 §. I planen för genomförande av elevspecifikt stöd, som grundar sig på bedömningen av stödbehovet, beskrivs vilka stödåtgärder som behövs och hur de genomförs. Beskrivningarna ska inte ingå i beslutet.
Det är viktigt att beslutet om undervisningen enligt 20 i § fattas före statistikföringsdagen den 20 september, så att eleven omfattas av finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
I 2 mom. föreskrivs det att om någon annan utbildningsanordnare än en kommun inte ordnar elevspecifika stödåtgärder eller undervisning enligt 20 i §, fattas beslut om elevspecifika stödåtgärder eller om undervisning enligt 20 i § av elevens boningskommun på framställning av utbildningsanordnaren. Regleringen gäller situationer där eleven får sin grundläggande utbildning av någon annan än kommunen och utbildningsanordnaren inte ordnar elevspecifika stödåtgärder eller undervisning enligt 20 i §. Då är det elevens boningskommun som ska fatta beslut om elevspecifika stödåtgärder eller undervisning enligt 20 i § för eleven. Framställningen görs av utbildningsanordnaren. Bestämmelsen motsvarar i sak 17 § 5 mom. i den gällande lagen om grundläggande utbildning.
20 g §. Bildande av undervisningsgrupper.
Bestämmelser om bildandet av undervisningsgrupper finns i 2 § i förordningen om grundläggande utbildning. Det föreslås att 2 § i förordningen förs över till lagen och att paragrafens begrepp samtidigt uppdateras så att de motsvarar propositionens begrepp och innehåll.
I 1 mom. föreskrivs det om bildandet av undervisningsgrupper, och bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i förordningen. Enligt det bildas undervisningsgrupperna utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det, kan elever i olika årskurser samt i förskoleundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren föreslås besluta om bildandet av undervisningsgrupper i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.
I 2 mom. föreskrivs det om antalet elever som får elevspecifika stödåtgärder i en undervisningsgrupp. Det föreslås att grupperna i den allmänna undervisningen bildas så att det i en grupp inom den grundläggande utbildningen som undervisas av en lärare finns högst fem elever som får speciallärarundervisning eller specialklasslärarundervisning som en elevspecifik stödåtgärd. Bestämmelsen förutsätter att antalet elever som behöver undervisning som ges av en speciallärare begränsas när undervisningsgrupperna bildas. I propositionen uppskattas denna grupp bestå av de nuvarande eleverna som får särskilt stöd och som inte studerar i smågrupper eller specialgrupper på heltid och av de elever inom det intensifierade stödet som för närvarande får specialundervisning på deltid, dvs. cirka 76 procent av eleverna inom det intensifierade stödet. På så sätt minskas de situationer där en grupp som undervisas av klass- eller ämnesläraren t.ex. har tio elever med olika stödbehov. Bestämmelsen ger möjlighet att genomföra stödet med större effekt, utjämnar skillnaderna mellan undervisningsgrupperna inom skolan och ökar arbetsron. Maximiantalet fem elever får överskridas tillfälligt. Med tillfälligt avses situationer där en elev flyttar till skolan från en annan skola eller en annan utbildningsanordnares skola mitt under terminen och det inte är ändamålsenligt att ombilda undervisningsgrupperna under terminen. I dessa fall får maximiantalet fem elever per undervisningsgrupp överskridas för högst den termin under vilken eleven flyttat till skolan. Bestämmelsen gäller inte grupper i förskoleundervisningen.
I 3 mom. föreslås det en bestämmelse om storleken på specialklasser som undervisas av en specialklasslärare. Bestämmelsen motsvarar den tidigare bestämmelsen så att maximiantalet elever i en specialklass som undervisas av en specialklasslärare är tio elever. Specialklassens maximistorlek får överskridas tillfälligt. Med tillfälligt avses situationer där en elev flyttar till skolan från en annan skola eller en annan utbildningsanordnares skola mitt under och det inte finns plats i specialklassen. I dessa fall får specialklassens maximistorlek överskridas för högst den termin under vilken eleven flyttat till skolan. Bestämmelsen gäller inte förskoleundervisningen.
I 4 mom. föreslås det en motsvarande bestämmelse om gruppstorleken som i 2 § 3 mom. i den gällande förordningen om grundläggande utbildning när det i en specialklass finns elever som får undervisning enligt 20 i § och som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Gruppstorleken bestäms inte utifrån elevernas utvecklingsstörningar utan enligt om eleven studerar läroämnen (20 i § 1 mom.) eller enligt verksamhetsområde (20 i § 2 mom.). Indelningen motsvarar bestämmandet av tilläggsfinansiering för undervisnings- och kulturverksamhet. I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass får det finnas högst åtta elever som deltar i läroämnesundervisning enligt 20 i § 1 mom. eller högst sex elever som deltar i undervisning enligt verksamhetsområde enligt 20 i § 2 mom. I momentet föreskrivs det också om gruppstorleken när elever med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga och elever som med stöd av 3 mom. får undervisning i specialklass som elevspecifik stödåtgärd studerar i samma grupp eller tillsammans. Då bestäms maximistorleken på undervisningsgruppen enligt vilket slags stöd merparten av eleverna i gruppen får. Om elever som avses i detta moment får undervisning i samma grupp som eller tillsammans med elever som avses i 3 mom. och som får undervisning i specialklass enligt beslut om elevspecifika stödåtgärder, bestäms gruppens maximistorlek enligt vilken bestämmelse stödet för merparten av eleverna baserar sig på: 3 mom. i denna paragraf, 20 i § 1 mom. eller 20 i § 2 mom. Om undervisningen för en elev som avses i detta moment ges tillsammans med andra elever än sådana som avses i detta moment eller i 3 mom., får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever.
20 h §. Avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen.
I 1 mom. föreskrivs det att utbildningsanordnaren med stöd av 20 e § kan besluta att avvikelse kan göras från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen, om eleven trots stödåtgärder enligt 20 b och 20 c § inte med godkänt resultat klarar av den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen. Avvikelse från lärokursen eller målen i läroplanen innebär att elevens grundläggande rättigheter inskränks. Trots det kan en avvikelse vidtas som en sistahandsåtgärd för att elevens studier ska framskrida. Dessa åtgärder ska gälla endast en liten del av eleverna och de förutsätter prövning och noggrann avgränsning samt att tidigare stödåtgärder varit otillräckliga.
I 1 mom. föreskrivs det att en plan enligt 20 d § och ett beslut enligt 20 f § ska utarbetas över avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen. Av planen ska framgå de elevspecifika målen och innehållet för undervisningen, planen för studiernas framskridande samt bedömningen av lärandet. Planens mål och innehåll för undervisningen bestäms enligt respektive elevspecifika situation. En avgränsning av målen och innehållet enligt 2 mom. förutsätter t.ex. att målen och innehållet i den elevspecifika planen fastställs för eleven utifrån elevens förutsättningar, genom att utnyttja målen och innehållet i läroplanen. Specifikationen av principerna för bedömningen av eleven görs enligt riktlinjerna för elevbedömning i de gällande grunderna för läroplanen.
I 2 mom. föreskrivs det att avvikelse från målen i den lokala läroplanen kan göras för en elev genom att av målen för årskursen bilda målhelheter av olika omfattning, som ska fullgöras med godkänt resultat för att studierna ska kunna framskrida i läroämnet i fråga. Att bilda mål enligt helheter avser undervisning och studier i enlighet med den gällande förordningen om grundläggande utbildning som inte är årskursintegrerade och där eleven studerar enligt en för honom eller henne utarbetad plan i stället för årskursvisa lärokurser i olika läroämnen. I den plan som utarbetas för eleven bildas mer eller mindre omfattande helheter av undervisningens mål och innehåll än de årskursspecifika målen och innehållen efter elevens behov. Eleven måste fullgöra målhelheterna med godkänt resultat för att kunna framskrida i sina studier. Detta gör det möjligt att framskrida både snabbare och långsammare i studierna än årskursens lärokurs. Eleven kan delta i undervisningsgruppen, som framskrider enligt årskurs, men hans eller hennes studier framskrider enligt målhelheter av olika omfattning i stället för de mål som ställts för respektive årskurs. Regleringen gäller elevspecifika beslut om framskridandet i studierna. I 3 mom. föreskrivs det att avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs i ett läroämne kan göras genom att avgränsa målen och innehållen i lärokursen i läroämnet. Avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen avser att lärokursen i den grundläggande utbildningen avgränsas genom att man gallrar ut eller lättar på mål eller innehåll. Detta kan göras genom att ställa upp lägre mål för eleven enligt hans eller hennes förutsättningar eller genom att minska de innehåll som eleven studerar. Åtgärden innebär att lärokursen i läroämnet avgränsas så att eleven inte fullgör den allmänna lärokursen i det läroämnet. Avgränsningen av lärokursen ska grunda sig på den grundläggande utbildningens bedömningskriterier så att åtgärden övervägs först om eleven trots stödåtgärder inte kan förvärva det kunnande som krävs för vitsordet 5. Lärokursen kan avgränsas endast för elever som får undervisning av en speciallärare i en smågrupp eller av en specialklasslärare i en specialklass som elevspecifik stödåtgärd. En avgränsning av lärokursen påverkar elevens prestationer så att han eller hon inte kan få vitsord som är högre än 5, dvs. försvarligt. Avgränsningen har också följder för antagningen till studier på andra stadiet i enlighet med 19 § i undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina (837/2021).
I 4 mom. föreskrivs det att utbildningsanordnaren med stöd av 20 f § kan besluta att en elev tillfälligt av hälsoskäl befrias från att fullgöra lärokursen i ett läroämne. Med hälsoskäl avses en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Med tillfällig befrielse avses att eleven under en kort eller viss tid inte deltar i undervisningen. Eleven kan befrias från att delta i de veckovisa lektionerna i ett enskilt läroämne under högst fyra månader. Om tillfällig befrielse inte räcker till ska undervisningsarrangemang enligt 20 i § tillämpas.
I 5 mom. föreskrivs det att Utbildningsstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om innehållet i avvikelser från lärokursen i ett läroämne eller målen i läroplanen i grunderna för läroplanen. I detta ingår också att bestämma i ärenden som rör planer enligt 20 e §.
20 i § Ordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan.
Till lagen om grundläggande utbildning fogas enligt förslaget en ny paragraf om ordnandet av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan, den övergripande utvecklingen och uppnåendet av målen för den grundläggande utbildningen. En funktionsnedsättning kan t.ex. vara en syn- eller hörselskada, intellektuell funktionsnedsättning, svåra utvecklingsstörningar eller omfattande inlärningssvårigheter. En sjukdom avser en sådan allvarlig sjukdom som påverkar elevens kognitiva färdigheter och funktionsförmåga och därigenom också elevens lärande och skolgång, ofta i omfattande utsträckning. Begränsad funktionsförmåga avser faktorer som på många sätt påverkar vardagskompetensen, delaktigheten och välbefinnandet och som orsakar eleven hinder för att delta eller omfattande behov av hjälp och stöd.
En kronisk sjukdom som inte påverkar barnets inlärningsförmåga kan beaktas genom undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärandet enligt 20 b §. Till dessa hör bl.a. ett tillräckligt antal skolgångsbiträden enligt 37 § som kan stödja elevens skolgång och deltagande i undervisningen. Elever med kroniska sjukdomar som inte påverkar inlärningsförmågan, t.ex. diabetes, kan också beaktas genom andra arrangemang som inte tas upp separat i den här propositionen.
Ändringen är en del av reformen av den förlängda läroplikten där början av undervisningen i fortsättningen är tidigarelagd läroplikt som fullgörs i 5 och 6 års ålder i förskoleundervisningen. När eleven som 7-åring övergår till den grundläggande utbildningen kan undervisningen beroende på graden av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga ordnas med hjälp av stödåtgärder enligt denna lag. Stödåtgärderna omfattar alla gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder som anges i kapitlet om stöd. Eftersom stödåtgärderna också för de elever som omfattas av denna paragraf är desamma som för andra elever är syftet med 1 mom. att fastställa vilken undervisning som i fortsättningen kan fungera som grund för tilläggsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet i stället för det nuvarande finansieringskriteriet ”andra elever än elever med mycket svår utvecklingsstörning”. Specifikationen behövs också i samband med den föreslagna regleringen av gruppstorlekar i 20 g § i lagen om grundläggande utbildning. För det första kan en elev med tidigarelagd läroplikt vars stödbehov fortsätter i den grundläggande utbildningen komma att omfattas av undervisning enligt 1 mom. För det andra kan en elev som under den grundläggande utbildningen t.ex. på grund av en olycka konstateras ha en sådan funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan och som i småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen skulle ha lett till tidigarelagd läroplikt komma att omfattas av undervisning enligt 1 mom. I 20 f § i lagen om grundläggande utbildning föreslås det att ett förvaltningsbeslut ska fattas om undervisning enligt 1 mom. Det är viktigt att beslutet fattas före statistikföringsdagen den 20 september, så att eleven omfattas av finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Den medicinska bedömningens andel och nödvändighet när det gäller funktionsnedsättningen, sjukdomen eller den begränsade funktionsförmågan beskrivs närmare i samband med paragrafen om bedömning.
Till 2 mom. fogas enligt förslaget en bestämmelse från 9 § 3 mom. i timfördelningsförordningen. Om eleven på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan inte kan studera läroämnen med avgränsade mål eller innehåll, kan undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde, dvs. med avvikelse från läroämnesindelningen. Eftersom läroämnesundervisningen har företrädesrätt kräver en övergång till undervisning enligt verksamhetsområde att de övriga åtgärderna enligt kapitlet om stöd har konstaterats vara otillräckliga. Verksamhetsområden enligt de gällande grunderna för läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Utbildningsstyrelsen föreslås beskriva verksamhetsområdena, deras mål och innehåll i grunderna för läroplanen. I 20 f § i lagen om grundläggande utbildning föreslås det att ett förvaltningsbeslut ska fattas om undervisning enligt 2 mom. Det är viktigt att beslutet fattas före statistikföringsdagen den 20 september, så att eleven omfattas av finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
26 a §.Deltagande i förskoleundervisning.
I paragrafens 2 mom. föreslås ändringar i begreppen. Begreppet förlängd läroplikt slopas och ersätts med begreppet tidigarelagd läroplikt. I momentet föreslås inga ändringar i sak.
30 §. Rätt till undervisning.
I 1 mom. föreskrivs det att den som deltar i utbildning under arbetsdagarna har rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. Eftersom det i propositionen föreslås att bestämmelser om elevens rätt till gruppspecifika stödformer tas in i 20 b § och rätten till elevspecifika stödåtgärder i 20 c §, stryks i 1 mom. uttrycket
tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår
.
31 §. Avgiftsfri undervisning.
I 1 mom. föreskrivs det att undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen är avgiftsfria för eleverna. Dessutom föreskrivs det att handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd har rätt att avgiftsfritt få sådana tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster, särskilda hjälpmedel samt tjänster som ordnas med stöd av 39 § vilka är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen.
I momentet föreslås en ändring av teknisk natur. Begreppet handikappade elever och andra elever i behov av särskilt stöd ersätts med begreppet elever som får
elevspecifika stödåtgärder
. Ändringen inskränker inte tillämpningsområdet för momentet.
33 §. Inkvartering.
I 1 mom. föreslås det en begreppsändring så att förlängd läroplikt ersätts med det nya begreppet tidigarelagd läroplikt.
37 §. Personal.
I paragrafen föreskrivs det om skolans personal. I 2 mom. föreslås det en mer förpliktande bestämmelse för utbildningsanordnaren, som enligt förslaget ska ha ett tillräckligt antal skolgångsbiträden. Enligt gällande lagstiftning ska en utbildningsanordnare med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster och lärare i arbetsavtalsförhållande. Dessutom kan utbildningsanordnaren ha timlärare och annan personal på samma sätt som hittills. Bestämmelsen fastställer inte de exakta beteckningarna eller anställningsförhållandets art för lärare, skolgångsbiträden eller annan personal, utan utbildningsanordnaren föreslås besluta om dessa.
39 §. Stöduppgifter i specialundervisningen.
I paragrafen föreskrivs det om undervisnings- och kulturministeriets möjlighet att besluta att en utbildningsanordnare ska sörja för rehabilitering som ges i samband med elevspecifika stödåtgärder samt för utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter som hör samman med undervisningen.
I paragrafen görs en teknisk ändring i hänvisningsbestämmelsen. Paragrafen hänvisar till 17 § 1 mom. Hänvisningen till momentet och till särskilt stöd ändras till att gälla den föreslagna lagen så att paragrafen hänvisar till 20 c § om elevspecifika stödåtgärder.
40 §. Hemlighållande och behandling av personuppgifter.
I paragrafen föreslås det ett nytt 3 mom. enligt vilket utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också uppgifter som gäller bedömning av behovet av elevspecifikt stöd enligt 20 d § och uppgifter om genomförande av elevspecifikt stöd enligt 20 e § är sekretessbelagda.
Vid bedömningen av stödbehovet och i planen för genomförande av elevspecifikt stöd kan det bli aktuellt att behandla elevens personuppgifter, t.ex. hälsouppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och uppgifter om elevens livssituation, och därför föreskrivs det att uppgifterna är sekretessbelagda.
I 10 § i grundlagen föreskrivs det om skydd för privatlivet. Enligt den paragrafen ska närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Den föreslagna regleringen preciserar sekretessbestämmelserna i offentlighetslagen.
42 §. Begäran om omprövning.
I paragrafen föreskrivs det om omprövning hos regionförvaltningsverket av beslut som avses i denna lag. I 1 mom. uppräknas de beslut som omfattas av begäran om omprövning.
Det föreslås att 1 mom. 3 punkten ändras så att den hänvisar till den föreslagna 20 f §, som föreskriver om beslut om stöd för elevens lärande och skolgång. Enligt propositionen ska utbildningsanordnaren fatta beslut om elevspecifika stödåtgärder enligt 20 c §, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs och målen i läroplanen enligt 20 h § och ordnande av undervisning enligt 20 i § för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Omprövning av dessa beslut får begäras hos regionförvaltningsverket. Tillämpningsområdet för 3 punkten utvidgas eftersom den gällande lagen endast föreskriver om begäran om omprövning av beslut om ordnande av särskilt stöd. Det är ändamålsenligt att på samma sätt kunna begära omprövning hos regionförvaltningsverket av alla beslut om stöd för elevens lärande och skolgång, avgränsning av den grundläggande utbildningens lärokurs och avvikelse från målen i läroplanen.
I propositionen föreslås ingen ändring i den gällande 1 mom. 3 punkten avseende begäran om omprövning av beslut som gäller tolknings- och biträdestjänster, övriga undervisningstjänster och särskilda hjälpmedel enligt 31 §.
Omprövning av beslut om tjänster enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning som fattats i samband med andra beslut än beslut om stöd ska på motsvarande sätt som för närvarande begäras hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i 42 a § i lagen om grundläggande utbildning.
I hänvisningen i 4 punkten till rubriken för 18 § görs en ändring av teknisk natur. Eftersom den paragrafens rubrik
Särskilda undervisningsarrangemang
enligt förslaget ersätts med rubriken
Avvikande ordnande av grundläggande utbildning
hänvisas det i punkten till paragrafens nya rubrik.
I momentet föreslås en ny 5 punkt så att omprövning av en utbildningsanordnares beslut om avvikande ordnande av studier i den grundläggande utbildningen för vuxna kan begäras hos regionförvaltningsverket. Ändringssökandet i fråga om undervisningsarrangemang för vuxna föreslås inte ändras i sak. Eftersom avvikande ordnande av grundläggande utbildning för vuxna inte längre regleras i 18 § som i den gällande lagen, utan i den föreslagna 18 a §, föreslås det att en ny 5 punkt fogas till paragrafen. Tillägget är av teknisk natur.
46 §. Grundläggande utbildning för vuxna.
I 1 mom. föreslås det en teknisk korrigering. Paragrafen har hänvisat till de bestämmelser om den grundläggande utbildningen som tillämpas på grundläggande utbildning för vuxna. Eftersom det föreslås att en ny 18 a § om grundläggande utbildning för vuxna fogas till lagen om grundläggande utbildning fogas den paragrafen till momentet i fråga.
48 b §. Anordnande och omfattning.
I 1 mom. föreslås det en teknisk korrigering av laghänvisningen. Hänvisningen till den gällande lagens 17 § 1 mom. ändras till en hänvisning till de föreslagna 20 c och 20 i §, som föreskriver om elevspecifika stödåtgärder och ordnande av undervisning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga. Det betyder att om kommunen ordnar eller skaffar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt denna lag, ska verksamheten erbjudas eleverna i årskurs ett och två i alla skolor i kommunen samt i fråga om övriga årskurser de elever som avses i 20 c och 20 i § i den omfattning kommunen beslutar.