1  Bakgrund och föreslagna ändringar

Ändringarna i mervärdesskattelagen (1501/1993) föranledda av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, nedan social- och hälsovårdsreformen, godkändes genom lag 623/2021 den 29 juni 2021. Enligt den lagen har välfärdsområdena i syfte att förbättra upphandlingsneutraliteten rätt till den återbäring som avses i 130 § i mervärdesskattelagen när deras egentliga verksamhet inleds från början av 2023.  

Med hänsyn till det beredningsarbete som krävs för att organisera välfärdsområdenas förvaltning, överföra uppgifter och förrätta välfärdsområdesval inrättades välfärdsområdena från och med den 1 juli 2021. En tidigare bedömning har inte gett klarhet i huruvida välfärdsområdena före sin egentliga verksamhet kommer att göra sådana varu- och tjänsteupphandlingar genom vilka upphandlingsneutraliteten kan äventyras. Den årliga skatten på sådana upphandlingar, dvs. upphandlingar som görs innan den egentliga verksamheten inleds, beräknas uppgå till ca 1,4 procent av det beräknade totala beloppet på 1,6 miljarder euro årlig mervärdesskatt på upphandlingar som hänför sig till uppgifter som överförs till välfärdsområdena i början av 2023. Upphandlingarna beräknas inkludera också upphandlingar av tjänster såsom ekonomiförvaltningstjänster och informationstekniktjänster, för vilka problem i fråga om upphandlingsneutralitet är större. Beredningsprocessen för ett välfärdsområde kan i praktiken organiseras på många sätt. Till exempel kan egen personal anställas för välfärdsområdet eller tjänster upphandlas från kommunala aktörer eller utomstående privata företag. Därför är problem som gäller upphandlingsneutralitet möjliga medan beredningsprocessen pågår.  

För att förbättra upphandlingsneutraliteten i beredningsstadiet, före själva verksamheten inleds, föreslås det att välfärdsområdena ska ha rätt till den återbäring som avses i 130 § i mervärdesskattelagen från den dag de inrättas. Rätten till återbäring föreslås gälla även de organisationer som enligt lag 623/2021 jämställs med välfärdsområdena i mervärdesbeskattningen, dvs. välfärdssammanslutningarna, samt Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, som har organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland. Enligt motiveringen till den proposition av regeringen i vilken ovannämnda lag föreslogs (RP 241/2020 rd) föranleder social- och hälsovårdsreformen inga ändringar i hur den verksamheten organiseras i landskapet Åland och det är inte meningen att landskapets ställning i mervärdesbeskattningen ska ändras. Därför föreslås det att mervärdesskattelagen ändras retroaktivt och dessutom så att rätten till återbäring fortsättningsvis ska inkludera landskapet Åland, som med stöd av den nya lagen jämställs med en kommun och inte ett välfärdsområde i mervärdesbeskattningen. Återbäring kan enligt förslaget fås retroaktivt utan sanktioner. 

Enligt mervärdesskattelagens 8 § 3 mom., som infördes i lag 623/2021, tillämpas det som föreskrivs om välfärdsområden på Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen när de har organiseringsansvaret för social- och hälsovården eller räddningsväsendet. Formuleringen i 8 § preciseras så att det framgår tydligt att Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen jämställs med välfärdsområdena också när de på basis av sitt organiseringsansvar för social- och hälsovården organiserar kompletterande social- och hälsovårdstjänster på frivillig basis. 

2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet i samråd med Skatteförvaltningen. På grund av ärendets brådskande natur har propositionen inte sänts ut på remiss. 

3  Propositionens konsekvenser

I 15 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen, (616/2021), nedan införandelagen, finns bestämmelser om finansieringen av verksamheten av välfärdsområdenas temporära beredningsorgan samt av välfärdsområdena fram till 2023. Finansieringen av verksamheten 2021 och 2022 grundar sig på statsunderstöd som betalas ur statens medel. Enligt 15 § 3 mom. i införandelagen ska staten dessutom finansiera organen i den temporära HUS-beredningsgruppen och i HUS-sammanslutningen under 2021 och 2022.  

Finansieringen enligt 15 § i införandelagen har budgeterats under moment 28.89.30 i statsbudgeten (Finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen). Finansministeriet har den 1 juli 2021 fattat ett statsunderstödsbeslut som gäller finansiering till välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Understöd har betalats till områdena i den takt områdenas temporära beredningsorgan har konstituerat sig. Det totala beloppet av understöd beviljade för 2021 uppgår till ca 15 miljoner euro. 

I budgetpropositionen 2022 ingår ett anslagsförslag på 47,146 miljoner euro under moment 28.89.30. Det föreslagna anslaget är avsett för välfärdsområdena, för beredningen av HUS-sammanslutningen och för Helsingfors stad.  

Utöver finansieringen enligt 15 § i införandelagen anvisas välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen särskild finansiering i form av statsunderstöd för genomförande av ändringar i deras informationshantering och informationsförvaltning. IKT-ändringskostnaderna budgeteras under moment 28.70.05 i statsbudgeten. I propositionen om statsbudgeten 2022 ingår ett anslagsförslag på 175,3 miljoner euro för detta ändamål. Dessutom har riksdagen i juni 2021 godkänt en tredje tilläggsbudget för 2021, i vilken det ingår ett anslag på 50 miljoner euro för IKT-ändringskostnader föranledda av reformen. Välfärdsområdenas och Helsingfors stads IKT-ändringskostnader och IKT-ändringskostnaderna för beredningen av HUS-sammanslutningen kompenseras med hjälp av statsunderstöd som beviljas baserat på projektplanerna. Planen är att statsunderstöden för informationshantering och informationsförvaltning ska beviljas från och med senhösten 2021. Eftersom anslaget har karaktär av statsunderstöd baserat på projektplaner är det möjligt att ta ändringarna enligt lagförslaget i beaktande när understöd beviljas, genom att understödsbeloppet för mervärdesskattekostnader sänks. 

Mervärdesskatten i upphandlingarna som är avsedda att finansieras med ovannämnda understöd beräknas uppgå till ca 7 miljoner euro 2021 och ca 25 miljoner euro 2022.  

Planen är att de kvantitativa konsekvenserna av propositionen för välfärdsområdena finansiering ska beaktas i tilläggsbudgetpropositionen 2022, så att den samlade statliga finansieringen till välfärdsområdena hålls kostnadsneutral. Uppgifter om återbäringarna av mervärdesskatt 2021 kommer att finnas tillgängliga i början av 2022.  

De föreslagna ändringarna medför endast små administrativa kostnader för Skatteförvaltningen. Ändringarna bedöms inte medföra något behov av tilläggsfinansiering för Skatteförvaltningen.  

4  Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.  

Enligt förslaget tillämpas de delar av lagen om ändring av mervärdesskattelagen som gäller andra offentliga samfund än kommuner och samkommuner när en såld vara har levererats, en tjänst tillhandahållits, ett gemenskapsinternt förvärv gjorts, en vara överförts från upplagringsförfarande eller skyldigheten att betala skatt för en importerad vara uppstått med stöd av 87 § i denna lag den 1 juli 2021 eller därefter. Enligt gällande lag omfattas kommuner och samkommuner av rätten till återbäring och en retroaktiv tillämpning är således inte nödvändig.